Transcript Lantgårdens Bästa Info 5 / 2011

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter
2011 • 5
Snellman-info
Något positivt
I detta nummer:
■ Ungefär 180 aktiva svinproducenter deltog i höstens fyra svininfotillfällen i Ilmajoki, Jakobstad, Forssa och Vörå. Motsvarande tillfällen för specialiserade nötuppfödare i Nivala, Seinäjoki och Jakobstad hade ett 60-tal deltagare. Ladugårdsinvigningar har under hösten samlat tusentals intresserade. Det finns idag en stor vilja
att komma över den rådande krisstämningen inom köttbranschen. Positiva nyheter
är väntade.
Nöthantering är enkelt
Under höstens infotillfällen berättade vi att Snellman fortsätter att satsa kraftigt
på sin finländska köttkedja. Den utvidgade slaktlinjen skall tas i bruk under vecka
5/2012 och slaktkapaciteten ökar med 60 %. Följande investering är redan under
planering. Den gamla Skata-enheten i Jakobstad kommer att stängas och en ny matkorvsfabrik skall enligt planerna byggas på Granholmen. Som en följd av investeringarna kommer Snellmans behov av råvara fortsättningsvis att öka märkbart under
de närmaste åren. Budgeten för 2012 är 24 milj. kg svinkött och 11 milj. kg nötkött.
Inom de närmaste åren beräknas svinbehovet öka till 30 milj. kg och nötbehovet
till 15 milj. kg.
Konsumenternas positiva bild av Herr Snellman har bibehållits under det senaste
året, även om köttbranschens allmänna kvalitetsbild är sjunkande. Detta framkom
av TNS Gallups årliga Brand Master-undersökning. Snellman är klar etta inom köttbranschen när det gäller allmänt vitsord, kvalitetspoäng och preferens. 94 % av
finländarna känner Herr Snellman och 74 % godkänner varumärket på inköpslistan.
Nästan hälften av finländarna (45 %) köper Snellmans produkter månatligen. 27
% av konsumenterna prefererar, dvs köper i första hand Snellmans produkter. De
viktigaste orsakerna till den höga preferensen bland konsumenterna är ”goda erfarenheter”, ”helt enkelt bäst kvalitet” och ”bäst pris-kvalitetförhållande”.
Konsumenternas positiva utvärdering av det arbete vi gör ger oss mod att se positivt på framtiden. Också på den internationella fronten ser köttmarknaden emellertid ljusare ut idag än för några månader sedan. Suget på världsmarknaden ökar
och köttpriserna är stigande på de viktigaste marknaderna i hela världen. Därför
kan vi hoppas på bättre tider även för våra producenter. Snellman har under det
gångna året höjt producentprisen i huvudsak genom kvalitetsbundna tilläggspris och
medelpriset har både för svin- och nötkött följt den stigande europeiska trenden.
Vi har nu tagit beslut om följande höjningar. Vi hoppas på en positiv utveckling för
branschen också efter det.
Ett orosmoment är naturligtvis den ekonomiska instabiliteten i Europa. Det är svårt
att förutse hur den kommer att påverka oss och vår bransch. Hur som helst har vi
igen många intressanta utmaningar inför nästa år. Nu skall vi ändå ta emot julhögtiden. Julens budskap är alltid lika positivt för människor i alla åldrar och yrkesgrupper. Det växlar inte med konjunkturerna.
Med önskan om en Välsignad Julhögtid
och ett Gott Nytt År,
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
s. 4
Lantgårdens Bästasvinkedjan vidareutvecklas
s. 8
Figens avelsprogram
förnyas
s. 10
Snellmans slakteriinvestering höjer kapaciteten
s. 12–13
Pärmbild:
Branschens fackfolk träffades på ladugårdsöppning
Hösten har varit en livlig tid på byggfronten och flera nya robotladugårdar
på Snellmans anskaffningsområde har
haft öppet hus, däribland hos Jarmo och
Aila Ranta-Pitkänen i Kannus.
s. 6–7
lantgårdens
bästa info 5-2011
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
Snellman höjer
producentprisen för kött
Snellmans Köttförädling Ab höjer producentprisen för nöt- och svinkött.
Höjningarna träder i kraft stegvis, dock senast under vecka 5/2012 i
samband med att slakteriets utvidgning tas i bruk.
Snellmans slakteriinvestering höjer slakt­kapaciteten med 60 %.
Under inkommande år är målet att höja nöt- och svinmängderna
med 13 % från 32 till 36 milj. kg.
Producentpriset för ko höjs till
internationell nivå
Snellman förnyar prissättningen för slaktkor. Producentpriset för
ko stiger som mest med t.o.m. 33 c/kg i den mycket allmänna
köttighetsklassen P. Den genomsnittliga höjningen är ca 15 c/
kg. Prissättningen för kor ändrar på så sätt att grundpriset i de
viktigaste köttighetsklasserna (P, P+, O- och O) i fortsättningen
är densamma. Snellmans Lantgårdens Bästa-grundpris är fr.o.m
4.12.2011 i nämnda köttighetsklasser 2,28 €/kg för kor med en
slaktvikt på minst 280 kg. Förutom grundpriset betalas tilläggspris
baserade på produktionsplanering, kvalitet och mängd.
Medelpriset för ko har i Finland släpat efter i den europeiska prisjämförelsen (se bilden nedan). Prissättnings­förnyelsens avsikt är
att höja priset för högklassiga kor närmare deras verkliga värde,
som bestämts via prov­styckning. Med förändringen vill Snellman
också förenkla prissättningen och förbättra samarbetet i synnerhet med gårdar som satsar aktivt på mjölkproduktion i lösdriftsbesättningar.
Snellman höjer priset för ungnöt (tjur, kviga) med minst 10 c/kg
senast 29.1.2012. Snellman behöver till sin nötkedja fler gårdar
som aktivt specialiserar sig på uppfödning av nötdjur. För slaktkvigor tas också nya tillägg för dagstillväxt i bruk från årsskiftet,
vilka höjer priset för kvigor med god uppfödning med 5 - 10 c/kg.
Liknande kvalitetstillägg togs redan senaste sommar i bruk inom
tjurprissättningen.
Svinpriset fortsätter att stiga nästa år
Producentpriset för gödsvin stiger med 5 c/kg 29.1.2012. Det
nya LB-grundpriset i viktintervallet 80-101 kg är därefter 1,50 €/
kg. Förutsättningen för LB-grundpriset är att både besättningen
och enskilda svin uppfyller kraven för Snellmans kvalitetskedja
”Finländsk lantgris från familjegården”. Utöver grundpriset betalar Snellman olika tillägg som motiverar till bättre kvalitet, mängd,
produktionsplanering och utveckling av gården, vilket betyder att
enskilda gårdar kan höja sitt gödsvinpris till närmare 1,80 €/kg.
Grundpriset är alltid i kraft 16 veckor +/- 5 c/kg.
Priset för smågrisar höjdes med 2€/st 21.11.2011. Höjningen
gällde de bästa smågrisklasserna R och S.
Det finns en framtid för finländskt kött
Inom köttbranschen har det under det senaste året hållits flera
krismöten på grund av högre produktionskostnader och försämrad lönsamhet. Snellman har satsat målmedvetet på att utveckla
sin köttproduktionskedja. All nöt- och svinköttråvara till Snellmans Köttförädling kommer från finländska familjegårdar. I Snellmans svinkoncept används dessutom endast finländska svinraser.
Friska finländska grisar kan födas upp till en slaktvikt på över 100
kg utan att bli feta. Detta innebär en viktig ekonomisk fördel för
uppfödaren.
Snellman gjorde senast betydande höjningar av producentprisen
för kött under våren och försommaren. De utbetalda producentprisen har hela året klart överstigit den finländska medelprisnivån. TG
Snellmans
prisnivå
Som en följd av Snellmans prisförändring korrigeras missförhållandet i prissättningen för slaktkor, när producentpriset inom den
allmänna P2-köttighetsklassen höjs till europeisk nivå. Snellmans
pris överstiger redan före kommande prisförändringar klart den
finländska medelprisnivån.
Bildens källa:TNS Gallup / Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
2 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 3
LB nöt
kalvens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Katri Strohecker:
Smittosamma tider
Man måste bara kunna ”läsa” och tolka djuren rätt
 Hösten är en problematisk tid för kalvarnas hälsa. Det är med
längtan man minns de tider när man inte hörde talas om hostande kalvar.Visst kunde en och annan hosta, men inga epidemier
kunde uppstå när det helt enkelt inte fanns tillräckligt många djur
i samma ålder. Numera kan man vänta sig hösthostan när vädret
blir svalare, liksom skolbarnens flunsavågor när skolorna börjar.
Nöthantering är enkelt
Den typiska hostan i ladugården börjar med den första frosten
och varierande temperaturer. Troligtvis är sjukdomsalstrarna i
farten under hela hösten, men vädret inverkar. Det blir fuktigare
inomhus när byggnaden blir kallare. Speciellt i kalvutrymmena
märks fuktigheten eftersom kalvar inte kan skapa sin egen värme
på samma sätt som vuxna djur. Den fuktiga luften känns nästan
som regn i de svala kalvutrymmena. Människor är vana vid att
stänga dörrar, fönster och andra öppningar när vädret blir svalare. När det blir fuktigt inomhus och man minskar på ventilationen
blir luften kvav. Sjukdomsalstrarna sprider sig som en löpeld när
luften inte byts ut. De trivs i fuktig luft, till skillnad från kalvarna.
Kalvarnas motståndskraft försvagas i fukten och i brist på frisk
luft. Att sjukdomsalstrarna ökar i antal och motståndskraften försvagas ger till slut resultat.
Det lönar sig att sätta tid på att följa med djuren för att identifiera
problematiska individer, konstaterade Katri Strohecker på tjurplustillfället. Ett djur i panik kan vara farligt. Panik är smittosamt.
 Huvudtemat för höstens tjurplus-tillfällen var djurhantering,
som Katri Strohecker från FinnBeef Öb föreläste om. Strohecker
har mångsidig erfarenhet av nötproduktion såväl i Finland som
utomlands. Hon har också en dikobesättning i Leppävirta tillsammans med sin man.
Strohecker preciserade att när man pratar om djurhantering är
det skäl att börja med att gå tillbaka till vad djurskyddsförordningarna säger.
•
- ”Djur skall behandlas lugnt, och de får inte i onödan skrämmas eller skärras upp.”
•
- ”Djur får inte skadas eller utsättas för våld.”
•
- ”Djur får inte släpas så att de dras i hornen, benen, svansen,
pälsen eller omedelbart i huvudet”
Till nötens grundegenskaper hör att de är ”enkla”, dvs de behöver bra mat, dryck och en sovplats. När man rör sig bland djuren
lönar det sig att beakta att de också är långsynta. Nöten är även
känsliga för smärta och blir lätt stressade om de hanteras fel. Å
andra sidan, om man lyckas dra nytta av nötens naturliga beteende flyttar de lätt på sig dit skötaren vill.
Anne-Marie Rosenlew föreläste på det
svenskspråkiga tillfället.
Anne-Marie har mångsidig erfarenhet
av nötproduktion. Hon har under årens
lopp bl.a. verkat som nötkonsult för
Faba samt nötrådgivare för slakterier.
Hon har även fått rikligt med praktisk
erfarenhet från sin egen dikobesättning.
Producenterna som deltog i tjurplus-tillfället hade möjlighet att ta
del av bl.a. MTT:s kunnande som vid gårdsbesök. På bilden diskuterar Maiju Pesonen och Anders Krook utfodring av kvigor.
4 Lantgårdens Bästa info
Enligt Strohecker är ett bra nötdjur lugnt, det går dit man lotsar
det. Det litar på människor och är inte aggressivt.Vid behov låter
det också människor hjälpa sig. På motsvarande sätt är ett dåligt
nötdjur rädd och känsligt och kan vara aggressivt. Ofta är det
också oförutsägbart i sina rörelser och gör andra djur rastlösa.
Ett nötdjur som lämnas ensamt är också ofta rädd och känsligt.
Enligt Strohecker lönar det sig att sätta tid på att följa med djuren
för att identifiera problematiska individer i gruppen eller flocken.
Johanna Lindvall från Farmiluotsi deltog också i tillfället under
rubriken ”Är det nu rätt tid att investera?”. Såväl Johannas som
Katris föreläsningsmaterial finns att ladda ner på Anelma under
länken Rådgivnings- och infomaterial. Tjurplus-tillfällena arrangerades i samarbete med InnoNauta-projektet. Under tjurplusskolningsdagarna nästa år lyfter vi upp temat vallodling – Hur
odla bra ensilage? Skolningsprogrammet planeras som bäst tillsammans med MTT och InnoNauta-projektet.Vi informerar mer
om programmet i början av året. VH
Sjukdomarna bryter på många gårdar ut samtidigt som det är
trångt i kalvavdelningen. Det föds många nya kalvar och utrymmet räcker inte alltid till.
Kalvens symptom på influensa är de samma som våra. I lindriga
fall räcker det med näsdropp och lätt hosta. Vid svårare infektioner stiger febern, kalven andas snabbt och kan ha svårt att andas.
Det blir svårt att äta och dricka och kalven lider av vätskebrist.
Döden kan komma mycket snabbt. Ju tidigare den svårt sjuka
kalven kan få medicinering, desto större är chansen för tillfrisknande. Det lönar sig alltså inte att vänta med behandlingen. Till
vården hör både antibiotika och värkmedicin för inflammationer.
Antibiotikakuren bör vara ca en vecka lång och värkmedicinen
ges 1–2 gånger. När en grupp blir sjuk insjuknar enskilda djur vid
olika tidpunkter och olika allvarligt. Därför rekommenderas att
man medicinerar vart och ett djur enligt behov i början av sjukdomen istället för hela gruppen på en gång, vilket inte alltid är det
enklaste för skötaren. Sjukvård är inte enbart medicinering – vid
behov måste man även hjälpa kalvarna att dricka och äta.
När man har hittat en fungerande terapi lönar det sig att överväga hur man kan hindra smittan från att sprida sig. Samma åtgärder
minskar också spridningen av diarré och andra smittor. Åtgärderna och deras prioriteringsgrad är olika på varje gård beroende
på miljön i ladugården och arbetsmetoderna. Enskilda boxar för
mindre kalvar minskar smittospridningen på mjölkgårdar under
den första och andra veckan. Under denna tid är kalven speciellt
känslig för diarré. Den enskilda boxen ger ro att sova och tid att
lära sig dricka utan konkurrens. En egen tutt minskar risken för
sjukdomar som sprider sig via munnen, åtminstone om den är
tvättad eller åtminstone sköljd. Tutthinkar och -flaskor kan märkas så att samma box alltid får samma tutt.
Att kalven flyttas till en grupp vid en eller två veckors ålder
är bra för dess utveckling. Ju jämnare gruppen är i ålder, desto
bättre klarar sig de yngsta. Grupptutten sprider naturligtvis smit-
toalstrare, trots att den har sina egna fördelar. Det är bra att ha
många tuttar för varje grupp. Det lönar sig att byta och tvätta
dem, speciellt under smittosamma tider. Gruppstorleken får inte
vara för stor, men den lämpliga storleken varierar beroende på
förhållandena. Ju större grupp, desto fler tuttar, kvadratmetrar
och mer individuppföljning behövs. En grupp med 4–5 kalvar är
oftast enklast att sköta och den ska bestå av kalvar som fötts
samtidigt. Med tanke på infektionsspridning är en grupp om 8–10
kalvar den största man kan rekommendera för de flesta gårdar.
Dryckutfodringsautomaterna klarar av större grupper än så, men
då krävs mycket mera utrymme. Kalvar som utfodras med automat lönar det sig alltid att dela upp i två grupper – yngre och
svaga i en, äldre och starka i andra.
Att dela upp i grupper har sina egna trick. När gruppen en gång
bildats lönar det sig inte att splittra den. En samlad grupp hålls
ihop, flyttas som grupp eller kombineras med andra grupper.
Gruppen bildas alltså av de yngsta – den första gruppen byggs på
tills man når rätt antal. Om någon kalv halkar efter i utvecklingen
av en eller annan orsak flyttar man den inte till en annan grupp.
Vid behov ger man den en enskild box, ger nödvändig vård eller
avlivar den. Om den flyttas till en annan grupp finns det risk att
den sprider den smitta den bär på till sina nya gruppmedlemmar.
Vid värre sjukdomsutbrott kan kalvavdelningen behöva tvättas
och vädras ut för att bryta smittokedjan. Under tiden får man
ordna med ett tillfälligt uppfödningsutrymme utomhus eller i
en uthusbyggnad. När man flyttar över nyfödda kalvar ska man
undvika kontakt med insjuknade kalvar eller med dem som haft
kontakt med dessa. Den gamla kalvavdelningen städas, desinficeras och vädras ut ordentligt när den är tom. Nödvändiga renoveringar är det också bra att göra när avdelningen står tom.
Även i normala fall rekommenderas att boxarna tvättas mellan
kalvarna och grupperna. Vintertid kan det ändå vara säkrare att
avstå från kraftig högtryckstvätt och tvätt som ökar fuktigheten
om det är svårt att ventilera utrymmet. Efter tvätten borde platserna få torka. Värmeblåsare och rikligt med strö tar snabbare
bort fukten.Viss hjälp ger också mekanisk rengöring, dvs att skrapa och borsta. Om man dessutom använder torrdesinficeringsmedel eller kalk och låter boxen stå tom förbättras resultatet.
När man planerar nya kalvutrymmen lönar det sig att reservera
fler boxar än det finns kalvar. På så vis finns det tomma boxar färdigt för nya kalvar medan andra tvättas. Traditionellt bygger man
minimalt med platser och kvadratmetrar i jakten på minskade
kostnader. Men å andra sidan kan en liten överkapacitet vara en
lönsam engångsinvestering om den minskar på arbetstimmarna
som går åt till sjukvård och antalet förlorade kalvar.
Och inte en artikel utan att råmjölken är med! Oberoende av
sjukdom är råmjölken det viktigaste. När man utreder ett sjukdomsutbrott lönar det sig också att kontrollera att man har bästa
möjliga rutiner för utfodring, mjölkning och lagring av råmjölken.
Mervi Yli-Hynnilä
hälsovårdsveterinär, mjölkgårdsproducent, Kuortane
Lantgårdens Bästa info 5
LB nöt
 Jarmo och Aila Ranta-Pitkänens ladugårdsöppning på Junkalavägen i Kannus hölls den 2.12.2011. En DeLaval VMS-robot sköter om
mjölkningen i Ranta-Pitkänens ladugård (plats för fler). Betongelementladugård där utfodringen sköts med fast fullfoderblandare och mattmatare.
Branschens fackfolk
träffades på
ladugårdsöppning
 Hösten har varit livlig på byggnadsfronten och nya robotladugårdar
har tagits i bruk på olika håll på Snellmans anskaffningsområde. Speciellt
i Norra Savolax har man investerat flitigt. Ladugårdsöppningarna är en
bra samlingsplats för såväl producenter som branschens intressegrupper.
Snellmans primärproduktionspersonal har under hösten deltagit i tillfällen i Vieremä och Kannus. Fler tillfällen är på kommande efter nyår, bl.a.
i Haapavesi. Mer information om dem senare bl.a. i Anelma.
VH
 Mty Rönkkö i Vieremä hade öppet hus den 14.10.2011. I Rönkkös
ladugård sker mjölkningen med Lely A4 Manager-mjölkningsrobot. Ladugården har ett smalt foderbord, mattmatare samt en fast fullfoderblandare.
Robora-betongelementladugården ligger verkligt vackert intill en sjö. I sammanslutningen Rönkkö ingår Jaakko, Mirja och Seppo Rönkkö samt Kaisa
Kaartinen.
KUNNIGA NÖTUPPFÖDARE
SÖKES
 Satu och Tuomo Pulkkas robotladugård i
Vieremä hade öppet hus den 27.9.2011. I Pulkkas ladugård finns plats för 150 kor. Mjölkningen sköts av två DeLaval-robotar (plats för en
tredje). Man använder sig av fullfoderutfodring
och foderbord längs kanterna av ladugården.
För nyfödda kalvar finns en egen kalvavdelning
med individuella boxar.
från
Finländskt kötten
familjegård
Är du intresserad av kvalitativ nötuppfödning
i en positiv verksamhetsmiljö?
Herr Snellman söker till sitt team fler familjegårdar specialiserade på nötuppfödning.
Vi erbjuder möjlighet till framgång i en ansedd köttkedja. Herr Snellman får av konsumenterna i Finland köttbranschens högsta betyg*).
Vi erbjuder mjölkkalvar från Snellmans Lantgårdens Bästa-avtalsmjölkgårdar för uppfödning.
Snellmans prissättning för ungnöt stöder familjegårdar som utvecklar sin produktion.
*) TNS Gallup, BrandMaster-undersökningen 2011
Mer information: fältchef Vesa Hihnala 044-796 6345
eller http://anelma.snellman.fi
6 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info
http://anelma.snellman.fi
7
LB svin
Lantgårdens Bästasvinkedjan vidareutvecklas
Noggrannhet är bra både
för grisen och producenten
Ungefär 180 producenter deltog i höstens
fyra svininfotillfällen i Ilmajoki, Jakobstad,
Forssa och Vörå.
Marjo och Markku Kamppinen, ni föder framgångsrikt
upp slaktsvin i ert svinhus med fyra avdelningar. Vad är
enligt er det viktigaste gällande grisarnas kvalitet?
Grisarnas grundhälsa och jämn kvalitet. Storleksskillnaderna borde vara så små som möjligt.
Det svåra läget på svinmarknaden håller på att lätta. Svinköttkonsumtionen har ökat i år i Finland med 5 % och importköttets
andel av den finländska konsumtionen har minskat. Svinpriserna
är nu på stigande i hela världen. Snellman gör sina prisbeslut på
längre sikt, och inte på basen av tillfälliga variationer eller kvartalsresultat. Därför har Snellman kunnat höja prisen även under
det gångna året. Följande höjning blir i slutet av januari.
Finländsk lantgris från familjegården
Köttbranschen har startat ett projektsamarbete för att skapa en
ny nationell kvalitetsnivå för finländskt svinkött. Svinkött, som i
alla avseenden uppfyller Sikavas nationella hälsonivå, avviker från
”anonymt” svinkött genom att produktionskedjan är auditerad,
produktsäkerheten beaktas redan i primärproduktionen och
genom att svinens välmående beaktas enligt WQ-principerna.
Utöver detta förnyar Snellman sitt eget svinkoncept under temat Finländsk lantgris från familjegården. Svinkedjans nyckelord
är öppenhet, ansvar, spårbar och inhemsk. Vi berättar åt konsumenterna att köttet kommer från finländska familjegårdar. Dessutom berättar vi svinkedjans målsättningar, men vi kan lova endast det som stämmer för alla gårdar. Familjegårdarnas viktiga roll
i svinkedjan poängteras allt mer med hjälp av auditeringsbesök
och rådgivning.
Snellman har i samråd med producenterna beslutat att GMOsoja inte får användas i svinens utfodring fr.o.m. år 2012. Detta
gäller alla svinfoder inom lantgrisproduktionen, även foder för
smågrisar. Svinkedjan har redan tidigare varit nästan GMO-fri och
ärendet har behandlats på flera svintillfällen. Största delen (90 %)
av svinproducenterna har i en undersökning förordat användning
av enbart GMO-fri soja. Snellmans beslut innebär att även sojan
i importerade smågrispremix och prestarter byts till GMO-fritt
i januari.
Enligt Snellmans mål för svinkedjan bör smärtlindring i samband
med kastrering av smågrisar vara en rutinåtgärd i alla suggbesättningar senast från början av år 2012. Under svintillfällena berättade veterinär Elina Viitasaari från Helsingfors Universitet om hur
man genom användning av smärtlindring i smågris- och svinuppfödningen kan förbättra svinens välmående och därigenom även
produktionsresultaten. Veterinär Susanna Peiponen från VetCare
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info
88 Lantgårdens
Elina Viitasaari, Tero Tapaila och Susanna Peiponen berättade för
producenterna om de möjligheter som smärtlindring och cirkovaccinering medför. De förebygger djurens välmående och hälsa
genom snabbare tillfrisknande och bättre motståndskraft.
berättade om hur man kunnat förbättra resultaten genom cirkovirusvaccinering. Sammandrag av båda presentationerna finns på
Anelma.
Tredubbel säkring av smågriskvaliteten
Snellmans svinkedja vill säkra den enskilda grisens välmående
ända från genetik och födsel. En viktig målsättning är att minska
svinnet i hela produktionskedjan. Smågrisarnas kvalitet skall säkras genetiskt, hälsomässigt och skötselmässigt.
Fr.o.m. år 2012 skall alla smågrisar som förmedlas ha ett genetiskt
MP-grisindex. Målnivån för grisindexet är minst 50. På detta sätt
säkras en genetiskt jämn nivå hos smågrisarna. Hälsoläget skall
säkras via Sikavas hälsovårdsprogram och nödvändiga vaccineringar. Fr.o.m. 21.11 är tilläggspriset för cirkovaccinerade grisar 3
€/st. För att befrämja en god och jämn skötsel av förmedlingsgrisarna skall smågrisbesättningarna dessutom kvalitetskontrolleras
minst tre gånger per år för att uppnå den högsta kvalitetsklassen
S. Under kvalitetskontrollen, som sköts av Figens grisrådgivare,
genomgås samtidigt insamlad smågrisrespons. Tilläggspriset för
kvalitetskontrollerade grisar i klass S kommer ytterligare att öka
med 2 € i maj 2012.
Nästa år skall alltså alla smågrisbesättningar delta i smågrisindexbestämningen. Detta medför samtidigt bättre möjligheter
att förutse mängdvariationerna i smågrisutbudet. Gårdar, som
ännu inte deltar i MP-grisindexberäkningen, kan förbereda sig för
förändringen genom att ansluta sig till MP-sisu
(gårdstest, produktionskontroll) eller genom
att i fortsättningen föda upp alla grisar på egen
gård.
TG
Den grundliga genomgången av hur smärta
uppstår, förebyggs och lindras hos djuren fick
lyssnarna att fundera. Materialet finns i Anelma:
Rådgivnings- och infomaterial/Svin
Vad gör ni i samband med att ett nytt grisparti tas in?
Om det finns storleksskillnader hos grisarna, sätter vi en större
gris i gruppen, som sedan kan skickas till slakt vid den första
utgallringen. Då lämnar rum ända till slutuppfödningen för de grisar som blir kvar i boxen. Tilläggsutrymmet förbättrar resultaten
genom grisarnas välmående. Dessutom strävar vi att hålla grisar
från samma producent tillsammans, i den mån det är möjligt med
tanke på könsfördelningen. Då vi tar emot grisarna sätter vi först
alla grisar i boxarna på den ena sidan av avdelningen. I det här
skedet märker vi alla sogrisar. Genast efter att alla grisar är inne i
svinhuset halverar vi djurmängden i boxen och sorterar grisarna
till boxarna på andra sidan enligt kön och ursprungsgård.
Utfodringen påbörjas genast på ankomstdagen, då får grisarna
50-70% av fodergivan beroende på djurens storlek och tiden på
dygnet. De första 3-5 dagarna justerar vi fodergivan två gånger
om dagen tills vi når den egentliga utfodringskurvan.
Vilka är de viktigaste dagliga skötselrutinerna?
Gammalt foder från föregående dag tas alltid bort före nästa
utfodringsgång. Då inverkar inte det gamla fodret negativt på
ätandet. Då man har en bra dagstillväxt som mål är det speciellt
viktigt att dagligen följa med utfodringen och justera den. Justering av utfodringen är speciellt viktig efter första utgallringen, när
boxens antagligen glupskaste svin har tagits bort.
Utforskningsmaterial delas ut två gånger om dagen, båda gångerna tidningar och halm skilt för sig. Det här görs för att de svagaste individerna ska upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt
och det allmänna iakttagandet av svinen är också effektivare. Utdelningen av utforskningsmaterialet sker oftast efter utfodringen.
Grisarna får dessutom ett par veckor efter ankomst kutterspån
till utforskningsmaterial och för att lära dem var liggplatsen finns
i boxen. Genom att följa med grisarnas liggbeteende vet man om
temperaturen är lämplig.
Rätt utfodring och rätta foder är viktiga med tanke på
lönsamheten. Hur sköter ni utfodringen?
Spannmålen analyseras alltid innan de nya recepten görs. Under
uppfödningstiden används tre olika recept. Också blötfodrets halt
av torrsubstans-vattenförhållande höjs från 2.8 i början av uppfödningen till slutuppfödningens 3.0. Med ett tjockare blötfoder
vill vi försäkra att svinen i början av uppfödningen får tillräckligt
med näringsämnen i förhållande till förmågan att äta. Fri tillgång
till vatten är alltid en förutsättning för en bra förmåga att äta.
Vi följer aktivt med i vilket skick kvarnens såll är. Om det i blandningen börjar finnas allt större kornbitar och fodermassan verkar
grövre är det skäl att misstänka skicket på sållet och hamrarna.
Man måste också se till fodrets hygieniska kvalitet. Vad gäller
kornproteinet (ovr) strävar vi efter att använda silorna tomma,
så det inte blir gammalt foder kvar i det nya.
Lamporna är fullt på en timme efter utfodringen. Med detta förlänger vi svinens aktiva tid och på så sätt får grisarna också flera
möjligheter att äta och dricka, vilket också gör svinen lugnare.
Ljustiden minskas lite i de slaktfärdigas avdelning. Naturljus får
svinen via fönstren.
Hur syns noggrannheten?
Djuren är lugna när de hanteras, eftersom de är vana vid människors närvaro och alla deras grundbehov är tillfredsställda. Till
följd av detta är det lättare att iaktta djuren och produktionstalen
och lönsamheten blir med stor sannolikhet bra. De två senaste
slaktsvinomgångarna (216 och 207 st) hade en tillväxt på 975 och
955 g/dag (slaktvikten 74 % av levande vikt), samtidigt som foderförbrukningen var endast 2,5 fe/kg. Slaktvikten (ca 96 kg) var
densamma för båda könen och köttprocenten var i genomsnitt
60 %. Dödligheten var 0,9 och 0 %. Det ekonomiska bidraget var
ca 32 c/kg (utan stöd) när man drar bort grispriset (ca 70 €/st)
och foderkostnaderna (24 c/fe) från likviden.
MH
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info 99
Lantgårdens
LB svin
Figens avelsprogram förnyas
Utgångspunkten för djuravel är förändring. När man avlar
djur strävar man hela tiden efter att ändra den djurpopulation som avlas i önskad riktning. Också själva avelsprogrammet ändras ibland. År 2012 görs det betydande förändringar
i Figen Ab:s avelsprogram.
Figen förnyar grundligt sitt avelsprogram under år 2012. Ändringarna kommer att gälla både avelsmålsättningarna, de praktiska arrangemangen kring avelsprogrammet och rådgivningstjänsterna.
Från början av året kommer Figen Ab:s avelsrådgivare att specialisera sig som rådgivare antingen för Snellmans Lantgris-koncept
eller som rådgivare för avelsbesättningarna. I och med specialiseringen kan den rådgivare som brukar besöka gården komma att
växla på endel av Snellmans gårdar.
Av de nuvarande Figen rådgivarna kommer tre att specialisera
sig på Lantgris-konceptet och tre på avelsbesättningar. På gårdar som producerar smågrisar kommer förnyelsen att märkas i
form av ett ännu tätare samarbete mellan Figens rådgivare och
Snellmans primärproduktion. Med förnyelsen kommer Figen att
koncentrera mera resurser på tjänster som är skräddarsydda
för Snellmans gårdar, så som förmedlingsgrisgranskningen och
gårdsauditeringarna. De tre rådgivarna som specialiserar sig på
avelsbesättningar kommer i sin tur att koncentrera sig på att förverkliga de nya verksamhetsformerna i praktiken.
Också avelsmålsättningarna utvecklas
I Figen Ab:s målsättningar för år 2012 ingår en uppdatering av
avelsmålsättningarna. I praktiken betyder uppdateringen att man
granskar de egenskaper man avlar och egenskapernas inbördes
betydelse.
Målsättningen med Snellmans koncept Finländsk lantgris från familjegården är att producera kvalitativt svinkött genom att optimera hela kedjans lönsamhet. I konceptet framhävs speciellt
minskningen av svinn i varje länk i kedjan. En viktigare målsättning
än ett stort antal avvanda grisar är istället minskning av grisdödligheten och en behärskad ökning av antalet födda grisar.
Med dessa målsättningar som ledstjärna uppdateras också målsättningarna för Figen Ab:s fertilitetsavel under år 2012. Uppmärksamheten läggs speciellt på grisarnas starttillväxt och suggornas modersegenskaper.
Utvidgningen av Snellmans slaktlinje och de nya kylarna för slaktkropparna blir färdiga i slutet på januari. Resultaten från den nya
kylens köttkvalitetsmätningar väntas med speciellt intresse. När
nedkylningsprocessen är optimerad görs en kartläggning av köttkvaliteten hos Figens svinraser. Vid behov kan köttkvalitetsegenskapernas prioritering i avelsprogrammet justeras på basen av
kartläggningen.
Avelsnivå i producentkontrakten
Figen förnyar sitt avelsprogram också på praktisk nivå under
år 2012. Genast i början av året kommer det nuvarande Faba
kärnavelsprogrammet att ersättas med en avelsnivå som byggs
in i Lantgårdens Bästa-producentkontrakten. I fortsättningen kan
alla gårdar komma upp till avelsnivå om gården är på Sikavas specialnivå och fyller kraven för ursprungsgårdar enligt JSM:s förordning 2/EEO/2007. Dessutom måste gården uppfylla Figen Ab:s
testnings- och semineringskrav. För att uppfylla Figens testkrav
förutsätts det att 20-50 % av gårdens suggstam är renrasig yorkshire eller lantras.
De gårdar som uppfyller kraven på hälsostatusen och Figens krav,
kommer också med på en rankinglista över de bästa avelsgårdarna som publiceras tre gånger om året på Figens nätsidor. Gårdarna som får avelsstatus får större rabatt på alla tjänster och
produkter köpta av Figen Ab (den normala rabatten för Snellmans gårdar är 15 %). Rabatten betalas till gårdarna tre gånger
per år i form av kompensationsrabatt på galtsemin. De gårdar
som uppfyller kraven får dessutom renrasiga semindoser enligt
Figen Ab:s semineringsrekommendationer avgiftsfritt. Avelsstatusen är alltid i kraft fyra månader i taget, varefter det kontrolleras
att kraven uppfylls.
Centraliserad parningsplanering för
avelsbesättningarna
Den största förändringen som görs på avelsprogrammet under
år 2012 är förändringen till en centraliserad parningsplanering
för avelssvinhusen. Figen Ab påbörjade i slutet av sommaren 2011
ett projekt, där man bygger upp ett parningsplaneringsverktyg för
de för avelsprogrammet viktigaste suggorna.
I praktiken plockar programmet de för släktträdet viktigaste individerna ur avelspopulationen och optimerar de här djurens semineringar med de insemineringsgaltar som finns till förfogande.
Med en centraliserad parningsplanering säkrar man att de bästa
testsvinen fås till Längelmäki försöksstation. På basen av testerna
väljs sedan de bästa galtarna till seminproduktion.
Den centrala målsättningen med den centraliserade parningsplaneringen för avelsbesättningar är att maximera de ärftliga framstegen i de inhemska svinraserna och samtidigt minimera en ökning av inavelsgraden.Testskedet för den nya parningsplaneringen
påbörjas i början på året och målsättningen är att ta i bruk det
nya verktyget från början av maj. Förändringen kommer att synas
i besättningar med smågrisproduktion om ungefär ett år, i form
galtsemin av ännu bättre kvalitet.
grisens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Avvänjningsavdelningen
– underskattad länk i svinköttsproduktionen?
 En väsentlig del av produktionen och dess utveckling är uppföljning, vilket det finns många olika slag av. Vi kan nöjda titta på
hur välmående de friska grisarna ser ut. Vi kan tidvis beklaga oss
över mängden pellegrisar, insjuknade eller döda grisar och fundera på om vi ska ta i bruk nytt vaccin eller ny medicin eller
investera i ny apparatur. Eller så kan vi titta på exakta tal i uppföljningsrapporterna från produktionen.
Produktionsuppföljningen berättar för oss om situationen gällande bl.a. suggornas fertilitet, kullstorlek och dödligheten bland
diande grisar. Under de senaste åren har man med glädje kunnat
följa med vissa förbättrade tal. När man utvecklar produktionen
och tar i bruk nya rutiner syns resultatet i talen. Det gamla talesättet ”Det man kan mäta, kan man förbättra” stämmer bra.
Slaktsvinsbesättningar får information om dödlighet, dagstillväxt,
köttklasser och slakterikasseringar och med hjälp av dem är det
intressant att utveckla och följa med produktionen.
Men avvänjningsavdelningen då? Det är bra att man på Sikavabesöken samlar information om dödligheten på avvänjningsavdelningen. Det är ändå bara i få svinhus man samlar information om
de avvanda grisarnas dagstillväxt eller foderförbrukning. Producenterna kan ha en känsla, men inga exakta tal på, hur stor andel
av djuren som blir sjuka och medicineras. Ibland visar det sig att
känslan inte är densamma som sanningen när man riktigt reder
ut saken. Man vänjer sig lätt med nivån i det egna svinhuset och
ser inte läget när det inte finns tal som visar det. Dessutom har
vi i Finland rätt få sjukdomar som vi kämpar mot.
Är det här orsaker till varför man inte tagit krafttag för att åtgärda de största problemen med avvänjningsavdelningarna? Jag vet
att den viktigaste orsaken just nu är den allmänna ekonomiska
situationen, men man ska inte skylla den avstannade utvecklingen bara på det. Nu borde man kunna räkna om det skulle vara
mera lönsamt att producera en mera
lämplig mängd grisar till den egna avvänjningsavdelningen genom
att minska lite på suggantalet. Eller skulle det på lång sikt löna sig
att investera i tilläggsutrymme?
Det största problemet i avvänjningsavdelningarna är det kontinuerliga djurflödet, det är för trångt och samtidigt för lite utfodringsutrymme på grund av det förstnämnda. Det är trevligt att
konstatera att smågrisproduktionen har förbättrats betydligt och
att man per sugga får allt fler grisar. Avvänjningsavdelningarna
är ändå byggda för en mycket mindre grismängd och oftast för
kontinuerligt djurflöde.
Forskningsresultat visar entydigt att med omgångsuppfödning
kan sjukdomar kontrolleras och grisarnas tillväxt förbättras. En
tom avdelning är lätt att tvätta och desinficera, på så sätt finns
det mindre sjukdomsalstrare som retar grisarna. Man får lämpliga förhållanden och utfodring för åldersgruppen när det endast
finns grisar i samma ålder i avdelningen. Grisarna får inte smittor
av de äldre grisarna om de alltid läggs in i en tom, ren avdelning. Tillväxten och foderförbrukningen förbättras och samtidigt
minskar medicineringsbehovet.
Några ord ännu om foderutrymmet. Jag har alltid förstått att en
frisk och ekonomisk gris äter och växer så mycket som möjligt.
Varför planeras det då alltid för lite utfodringsutrymme? Om grisen inte ryms att äta, så kan den inte äta. Grisen är skapad för
att äta i grupp och de vägrar gå till följande dukning.Vid utfodring
ur fodertråg måste helt enkelt alla få äta samtidigt och vid automatutfodring ska man ha ca tre utfodringsplatser per tio svin. Då
är risken för t.ex. svansbitning liten.
Man har kunnat se en utmärkt utveckling av avvanda grisars välmående som en följd av att man nuförtiden kan bygga utmärkta
avvänjningsboxar. Speciellt i boxarna med två miljöer får man en mörk, varm och dragfri liggplats.
Delspalt och en på förhand planerad utgödsling
med djupa svämkanaler möjliggör användning av
tillräckligt mycket utforskningsmaterial. Om man
dessutom planerar in tillräckligt med utrymme
och vattennippor, grisarna blandas ihop minimalt
och det ges ordentligt med utfodringsutrymme
och lämpligt foder, borde ingen ha nånting att
klaga på när det gäller grisarnas välmående.
Dessutom hjälper produktionsuppföljningen,
om den utvecklas och tas ibruk, utvecklingen av
avvänjningsavdelningens ekonomiska produktion och grisarnas välmående.
Mari Heinonen
Veterinär, Helsingfors universitet
Jussi Peura, verkställande direktör
10 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 11
Snellman-info
Snellmans slakteriinvestering höjer kapaciteten
Snellmans investering i en ny slaktlinje för svin börjar nå slutrakan.
I månadsskiftet januari-februari kommer den nya linjen att tas i bruk.
Detta är ett datum slakteriets produktionschef Pekka Kalliosaari och avdelningschef Ronny Snellman sett fram emot ett
bra tag. Snellmans slaktmängder har vuxit till sådan nivå att det
var nödvändigt att övergå från en kombilinje till skilda slaktlinjer
för svin och nöt.
– Vi kommer att köra med samma mängder som idag redan från
början, säger Ronny Snellman. De nuvarande 23 arbetsstationerna kommer att fördelas till 13 platser på vardera linje och vi
slaktar åtta timmar dagligen.
Kapaciteten stiger med nästan det dubbla
När den nya svinlinjen tas i bruk har Snellman rum för de mängdökningar som man ser att kommer att behövas framöver.
– Kapaciteten för den nya svinlinjen är 250 svin/timme, men vårt
behov är till en början 150 djur/timme, berättar Ronny Snellman.
När mängderna ökar kan vi plocka in mer folk och höjer farten,
så den nya linjen öppnar för stora, potentiella mängdökningar.
Under 2012 kommer man i snitt att slakta ca 770 djur/vecka på
nötlinjen och ca 5000 svin/vecka på svinlinjen.
De nya kylarna står kostnadsmässigt för den största parten, men
även denna investering innehåller framtida tilläggspotential. Det
nya kroppslagret rymmer 2300 svin och i framtiden kan man ta
i bruk även den övre våningen, vilket ger plats för nästan lika
mycket till.
– Kroppslagret är uppdelat i fem rum för att optimera användningen, berättar Pekka Kalliosaari. Nerkylningen sker snabbare i
ett mindre utrymme och när rummen töms kan man tvätta ur
dem enskilt innan följande användning.
Satsning på personalens ergonomi
Redan i ett tidigt skede deltog en arbetsgrupp från slakteripersonalen i planeringen och lade fram sina synpunkter på hur den nya
linjen skulle utformas.
– Vi har försökt att ta slakteripersonalens och Eviras veterinärers
önskemål i beaktande så långt som möjligt, säger Pekka Kalliosaari. De plattformar vi valde var t.ex. lite dyrare i inköp, men vi räknar med att de istället kommer att innebära mindre sjukfrånvaro.
Alla plattformar på svinlinjen kommer att vara justerbara så att
var och en i personalen kan ställa in den enligt sin egen längd
för att få bästa möjliga ergonomi i arbetet. Personalen kommer
också att växla veckovis mellan de båda slaktlinjerna.
Vid den nya svinlinjen är utrustningen i taket färdiginstallerad och
golvläggningsarbetet i full gång. I slutet av januari kommer slaktlinjen att tas i bruk.
Ronny Snellman och Pekka Kalliosaari tar en titt på den nya svinlinjen. Strax bakom dem kommer den automatiska kroppssågen
att installeras.
– Vi har under året anställt endel nytt folk som nu skolas upp med
tanke på den nya linjen, berättar Ronny Snellman. Vi har ett rul�lande system där alla på linjen byter plats under dagens lopp för
att förebygga slitningar med alltför enformigt arbete.
En annan förbättring på nya svinlinjen är att allt som putsas av
slaktkropparna går direkt ner i källaren istället för i skänkvagnar
som tidigare, vilket innebär färre tunga lyft och vagntransporter
för personalen.
Inga producentreturer i december-februari
Kort produktionsstopp, men inga störningar
Under byggnadsskedet har Snellman slaktat enligt maximal kapacitet och dessutom styrt ett par svinlass per vecka till HK:s
slakteri i Mellilä i Loimaa.
– Vecka 4 kommer vi att ha ett produktionsstopp på svin under
två dagar, men det ska inte uppstå några störningar för producenterna, berättar Ronny Snellman. Vi har bl.a. bokat in svinslakt
några lördagar innan stoppet för att möta eventuella köer.
Även utrymmena för producentreturer kommer att flytta, vilket
innebär att det är uppehåll i returerna under perioden december
till februari. Så fort slakten på den nya linjen är igång påbörjas
arbetet med det nya utrymmet.
Förnyat fähus står nu i tur
Följande skede i slakteriets investering kör igång redan nu i december, när grävskoporna tar sina första tag för att förnya fähuset.
– Vi förstorar båda sidorna, vilket betyder att vi får rum för 800
svin, jämfört med 360 idag, och 130 nöt, jämfört med 80 idag,
berättar Ronny Snellman.
Detta betyder för producenterna att avhämtningarna på gården
blir smidigare och man får möjlighet till större flexibilitet.
– Det här är en stor satsning som Snellman gör på inhemskt kött,
så vi hoppas nu att producenterna är med oss och vågar tro på
framtiden, säger Pekka Kalliosaari.
HJ
Snellmans slakteri förstorades med en 10 miljoners investering under 2011.
Nöt- och svinmängdutveckling
1993–2011
1. Det nya kroppslagret för svin.
2. Separat slaktlinje för svin. Uppskattad maksimikapacitet är 45 milj. kg i året.
3. Förstorad ladugård. Arbetet påbörjades i december 2011.
4.Tvåfilig tvätthall för djurtransportbilar.Togs i bruk i slutet av mars 2011.
1.
2.
Det nya kroppslagret för svin har plats för 2 300 djur. Kylen står
kostnadsmässigt för den största delen i hela investeringen, men i
framtiden kan man även vid behov ta i bruk övre våningen och få
plats med nästan lika mycket till.
Kroppslagret är indelat i olika rum för att optimera nedkylning och
arbetsrutiner. På bilden slakteriets avdelningschef Ronny Snellman
och produktionschef Pekka Kalliosaari.
12 Lantgårdens Bästa info
3.
4.
Lantgårdens
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info 13
13
Snellman-info
Snellmans preferens stiger
i konsumentundersökningarna
Allmänt vitsord
1
2
Kvalitet
SNELLMAN
5,59
SNELLMAN
5,74
KOKKIKARTANO
5,09
KOKKIKARTANO
5,40
1
2
3
4
5
6
7
1
2
3
4
5
6
7
Markkinoinnin vaikutusluvut 1996-2011
Konkurrerande märken i köttbranschen
Snellmans utveckling bland konsumenterna 1996–2011
Snellman
100
90
1
2
80
Markkinoinnin vaikutusluvut 1996-2011
70
60
% 50
40
30
20
10
Snellman
100
90
80
 I TNS Gallups BrandMaster-undersökning
betygsätter konsumenterna de största produktmärkena inom bl.a. livsmedelsbranschen. Betygskalan är
1–7 och Snellman har även i år fått högst vitsord i
köttbranschen, både som allmänt vitsord och i kategorin kvalitet. Även Kokkikartano får bra betyg av
konsumenterna.
BrandMaster-undersökningen sammanfattar också
de viktigaste mätarna inom marknadsföringen för
åren 1996–2011. Från diagrammet ser man hur konsumenternas medvetenhet om och tycke för Herr
Snellman utvecklats genom åren.
– Den
viktigaste biten är preferensen, dvs hur många
Pullonkaula-analyysi
som i första hand väljer att köpa Snellmans produkter, säger Snellmans marknadsföringsdirektör, Peter
Fagerholm.
Han poängterar dock att preferensen inte är detsamma som marknadsandelen.
– Med en preferens på 27 % har vi stor potential att
Pullonkaula-analyysi
växa. Konsumenterna skulle vilja köpa fler produkter
av oss om de fanns tillgängliga. Detta är en av orsaAutettu
kerna
tilltunnettuus
att vi nu satsar på matkorv på ett annat
sättKokeillut
än tidigare.Vi ser att det finns konsumenter som
Hyväksyy ostoslistalle
föredrar
Herr Snellman och därför också vill köpa
Käyttänyt kk. aikana
våra
knackoch grillkorvar.
Preferoi
HJ
70
60
% 50
0
40
1996199719981999200020012002200320042005200620072008200920102011
30
20
Kattomerkkitutkimus
2011
Kattomerkkitutkimus
2011
Autettu
tunnettuus
Assisterad
igenkänning
Kokeillut
Provat
Hyväksyy
ostoslistalle
Godkänner
på inköpslistan
Käyttänyt
aikanasenaste månaden
Använtkk.
under
Preferoi
Prefererar (föredrar)
B
Snellman
köpte
Oy Musch Ltd
Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
14
10
tuotemerkin tietojärjestelmä
0
1996199719981999200020012002200320042005200620072008200920102011
Kattomerkkitutkimus
2011
Kattomerkkitutkimus
2011
14
 I mitten av juni köpte Oy Snellman Ab 81,3% av aktiestocken i
Oy Musch Ltd, som tillverkar hundmat i Jakobstad.
Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Musch använde redan från tidigaretuotemerkin
en tietojärjestelmä
betydande del sidoprodukter från Snellmans slakteri. Genom att köpa majoriteten av
hundmatsfabriken säkerställde Snellman att de ökande sidoprodukterna från slakteriet används optimalt.
Magnus Pettersson utnämndes i juni till verkställande direktör
för Oy Musch Ltd.
– Musch är störst i Finland på färskfrusen hundmat, berättar
Magnus Pettersson. Trots att merparten av marknaden består av
importerad hundmat har vi haft stark tillväxt varje år och tror på
en fortsatt ökad efterfrågan för inhemska produkter.
B
På bilden Snellmans VD Martti Vähäkangas och Magnus Pettersson,
VD för Musch
14 Lantgårdens Bästa info
Primärproduktionens
kontaktuppgifter:
LB nöt
Vesa Hihnala
LB fältchef, 044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesrepresentant, södra
området, 044-796 6545
Pekka Taipale
områdesrepresentant, norra
området, 0500-265 635
Jarmo Niemelä
ombud, södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397, 044-796 6397
Saara Rantanen
Limousin-produktionshandledare
044-796 6531
Kokkikartanos och
Herr Snellmans julbord
LB svin
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult, 044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
smågrisplanerare
(06) 786 6331
Trafikanter
Henry Ahlvik
grisförmedling, trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafikant,
slakttrafikant, 0500-264 570
Peter Björk
anskaffningstrafikant, söda
området, 0500-263 996
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-379 977
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant, norra
området, 040-515 5702
Eero och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området
0400-384 180, 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafikant, norra
området, 0400-379 977
När Herr Snellman dukar för julen finns det endast plats för
de bästa råvaror och smaker. Kokkikartanos jullådor har fått
nya, ännu läckrare recept. Den traditionella julpotatislådan,
morotslådan, kålrotslådan och leverlådan trivs bra tillsammans med den modernare batatlådan. Julrisgrynsgröt och
Karelsk stek ger också den rätta julstämningen.
Herr Snellman kommer också ihåg att ta en skiva festlig
leverpastej eller köttaladåb på nattsmörgåsen. Den extramöra skinkan är i sig en hel måltid och braunsweig-korven med
sin kraftiga smak passar bra att ha med sig som gåva till
vänner och bekanta.
LB kontoret
Mona Julin
logistikchef, (06) 786 6343
Brita Wiik
likvidansvarig, (06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
primärproduktionens direktör
(06) 786 6342, 044-796 6342
http://anelma.snellman.fi
Lantgårdens Bästa info 15
120865
Fridfull Jul
och Gott Nytt År!