Transcript Lantgårdens Bästa Info 2 / 2012

parter 201 2 • 2
rprod uk tio nen s sam arb ets
mä
pri
l
til
ing
idn
ot
inf
s
Sne llm an
Råvara med stigande
värde
i detta nummer:
■ Nöt- och svinköttsproduktionen i Finland minskade under årets fyra
första månader med 3-4 %. Samtidigt fortsatte köttkonsumtionen att öka
med några procent. Produktionsvolymen för nötkött i Finland har redan
under en längre tid understigit konsumtionsvolymen. Nu har samma faktum
drabbat svinbranschen. Den finländska svinproduktionen räcker inte längre
till för att tillfredsställa den ökande konsumtionen.
Problemet är att marknadsprisnivån och de omgivande omständigheterna
idag inte räcker till för att göra köttbranschen tillräckligt attraktiv för nyinvesteringar. Detta dilemma har fortgått redan i några år och en svängning
av den sjunkande trenden görs inte i en handvändning. Eftersom Snellmans
Köttförädling gått in för att använda endast finländskt nöt- och griskött är
det mycket viktigt för oss att vi finner nya medel för att göra köttproduktionen tillräckligt lönsam och attraktiv för framåtsträvande producenter.
Mjölkgårdens specialställning
sid 8
Underskottet i produktionsvolymerna har under våren resulterat i högre
producentpriser både nationellt och internationellt. I synnerhet priset på
nötkött har stigit i flera repriser. Snellman startade en aktiv höjning av prisen för nötkött redan under fjolåret och Snellmans utbetalade producentpris för nöt var under våren 30-35 c/kg högre än för ett år sedan. För svin
var höjningen i genomsnitt ca 10 c/kg. Eftersom foder- och övriga produktionskostnader också stigit, har köttproduktionens lönsamhet ändå inte
ännu uppnått en tillfredsställande nivå.
Situationen bör naturligtvis tacklas på många fronter. Snellmans aktiva produktutveckling svarar mot konsumenternas förväntningar på mer öppenhet
och högkvalitativa produkter med mindre tillsatsämnen. Vi tror att det är
lättare att uppnå ett fullvärdigt pris för produkterna om de kvalitetsmässigt
svarar mot marknadens förväntningar.
För att motivera till investeringar borde producentprisen
leva upp till råvarans långsiktiga marknadsvärde.
Det är ändå en realitet att det inte går att överföra alla kostnadsökningar på slutprodukten.
Därför fortsätter vi att tillsammans söka nya
lösningar för att bemöta den stigande
kostnadsnivån genom olika effektiveringsåtgärder.
Trevlig sommar!
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
2 Lantgårdens Bästa info
Snellman står i färd att starta igång sin största, enskilda
investering och mest utmanande byggprojekt någonsin.
Sommaren 2013 kommer den nya chark-fabriken på
Granholmen att stå färdig för produktion och ger möjlighet till större kapacitet för den alltmer växande korvproduktionen.
■ Det är bråda tider för Snellmans byggplanerare. På drygt ett
år ska den nya tillbyggnaden på totalt 21 000 m2 i tre plan resas
och existerande utrymmen saneras – alltmedan produktionen
fortgår bakom väggen. Totalt omfattar investeringen 21 milj. euro.
För Snellmans del har inledningen av året ändå inneburit en fortsatt kraftig
tillväxt. Svinslakten har ökat med 17 % under årets fyra första månader, vilket överstiger budgeten. Den kö av slaktsvin, som uppstod kring årsskiftet i
samband med inkörningen av den nya svinslaktlinjen, kunde upplösas i maj.
Nötmängderna ligger för tillfället aningen under budgeterade volymer trots
att vi fått välkomna ett stort antal nya nötproducenter. Nötslakten har ökat
med 5 %.
Vi arbetar idag för att säkra vårt råvarubehov på längre sikt. Det står helt
klart att den finländska köttproduktionen behöver en ny våg av nyinvesteringar för att råvaran skall räcka till för marknadens behov under de kommande åren. De största utmaningarna när det gäller investeringskalkylernas
lönsamhet finns idag inom smågrisproduktionen.
Snellman bygger ut
charkfabriken
Ny kapacitet för matkorvarna
Snellman revolutionerar korven sid 4
Snellman-info
Den nya charkfabriken kommer att inrymma produktionen av
emulsionskorvar, dvs finfördelade korvar som grill- och knackkorv. Även den hygieniskt krävande skivlinjen och helköttsavdelningen får mer utrymme i och med tillbyggnaden. En stor bit
av investeringskakan står mognads- och kylprocesserna för som
förnyas helt och hållet.
Henrik Snellman, vd för Snellmans Köttförädling,
och Anders Snellman, byggansvarig, ser över ritningarna för den nya charkfabriken på Granholmen.
Tillbyggnaden blir i tre plan, vardera ca 7 000 m2.
En annan fördel är att det blir betydligt lättare att flytta personal
mellan olika avdelningar.
– Grillkorvproduktionens toppar är fem gånger högre än normalläget, berättar Henrik Snellman. Drygt 60 % av korvarna säljs
under de tio sommarveckorna och knackkorvarna har sina toppar vid första maj och nyår. Det här kan vara nog så utmanande
för personalplaneringen.
Snellman revolutionerar matkorvarna
– För tillfället sker korvproduktionen i vår tidigare fabrik i Skata
i Jakobstads centrum, berättar Henrik Snellman, vd på Snellmans
Köttförädling. För att kunna växa inom matkorv flyttar vi korvproduktionen till Granholmen. Den nya kapaciteten får vi tillgång
till sommaren 2013.
sids.10
10
Finländska svin klarar sig bra utomlands
Pärmbild:
Heikkilä gård i Kalajoki
lantgårdens bästa info
Det har redan tidigare funnits planer på att flytta korvproduktionen till Granholmen, men tidpunkten har inte varit den rätta.
– Det här är vår största, enskilda investering hittills och vi vill
hålla likviditeten på en förnuftig nivå, säger Henrik Snellman. Det
behöver också finnas balansgång inom koncernen så att även andra har utrymme att växa.
Bättre personalplanering och logistik
I och med den nya charkfabriken kommer nu all produktion att
finnas på samma område i Granholmen. Medwurstfabriken som
byggdes 2009 var första förberedelsen, nu kommer matkorvarna
i tur. När allt finns under samma tak behöver inget kött längre
transporteras mellan fabrikerna, utan all logistik sker inom samma väggar.
Henrik Snellman konstaterar att man ser med spänning fram
emot försommaren och hur årets kampanj för matkorvarna
kommer att tas emot av konsumenterna. Intresset för Snellmans
grill- och knackkorv har stigit från år till år och nu är det dags att
introducera en stor nyhet – ett koncept som kommer att tilltala
alla som vill undvika tillsatsämnen i maten.
– Vi har på Snellman valt att avstå helt från tillsatt fosfat i våra
grill- och knackkorvar, säger Henrik Snellman. Fosfat finns naturligt i proteinrik mat som t.ex. kött, men det forskas som bäst
kring riskerna med tillsatt fosfat, om det kan inverka skadligt på
hälsan.
Fosfat tillsätts i köttprodukter för att binda vätska och bibehålla
hållbarheten. Att hitta rätt produktionsmetoder för att utesluta
fosfatet tog ett år i anspråk, för man ville inte ersätta fosfatet mot
något annat ämne.
Även på andra håll arbetar man hårt med produktutvecklingen på
Snellman. När den nya charkfabriken tas i bruk 2013 ska produktionen också rymma endel helt nya produkter för Snellmans del.
HJ
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
Lantgårdens Bästa info 3
Snellman-info
Riktigt kött ersatte tillsatsämnen:
Snellman tog bort fosfaten
ur grill- och knackkorvarna
Snellmans populära grill- och knackkorvar innehåller nu, enligt konsumenternas
önskemål, ännu färre tillsatsämnen än tidigare och smakar dessutom mera
äkta. Den nya grillsäsongens matkorvar innehåller inget tillsatt fosfat, istället har
Snellman ersatt fosfaten med mera kött: kötthalten steg med t.o.m. 10 procent.
På så sätt är produkterna nu ännu hälsosammare, innehåller färre tillsatsämnen och är lika goda och smakrika som matkorvarna förr i tiden.
■ Snellmans grill- och knackkorvar har stadigt stigit i popularitet
efter att matkorvarna förnyades våren 2011. Konsumenterna har
upptäckt att hög kötthalt också betyder mera smak och den kvalitetsmedvetna konsumenten uppskattar också att produkterna
är tillverkade av högklassiga råvaror.
sabeth Enström. Vi har redan tagit
bort natriumglutamat och svål från
våra matkorvar, så nu är det naturligt
att ta bort även den tillsatta fosforn. På
så sätt får vi hälsosammare produkter.
Så naturliga produkter som möjligt
Samtliga korvar utan tillsatt fosfat
Redan ifjol slutade Snellman använda natriumglutamat och svål i
matkorvarna och från början av maj är även den tillsatta fosfaten
borttagen. Den tillsatta fosfaten ersatte Snellman med kött, vilket
betyder att matkorvarnas kötthalt steg med t.o.m. 10 %.
Det här är en välkommen nyhet, för de finländska konsumenterna vill idag ha produkter med allt färre tillsatsämnen och högre
kötthalt. Finländarnas fosforintag överskrider kostrekommendationerna (600mg/dygn¹) i medeltal 2-3-faldigt.
– Vi vill göra våra produkter så naturliga som möjligt, berättar
Snellmans marknadsförings- och kommunikationsplanerare Eli-
I det nya fosfatfria sortimentet finns bl.a. de kända grillkorvarna
Eetvartti och Iivari, Riktig knackkorv, Bratwurst samt alternativen
med ostsmak.
– Tack vare den höga kötthalten smakar Snellmans korvar äkta,
de är fylliga och passar utmärkt att grillas och i olika korvrätter
och grytor, säger Elisabeth Enström. Av knackkorvarna kan man
t.ex. göra delikata cocktailbitar till brunchen med ostar och frukt
eller använda i potatissallad. Knackkorvarna är också barnens favorit och en utmärkt ingrediens när man lagar mat till familjens
minsta – oberoende av om det är vardag eller fest.
Snellman granskar matkorvarna på konsumentens vägnar. 2011 avlägsnade man natriumglutamat och svål
från korvarna, nu avstår man också från tillsatt fosfat. Istället innehåller korvarna ännu mera högklassigt
kött, och korvarnas kötthalt steg med t.o.m. 10 %.
Högre kvalitet på köttet eliminerar behovet
av tillsatt fosfat
Genom reformen kunde E-koderna E450 och E451 avlägsnas från
Snellmans matkorvar. Fosfaterna är inte giftiga, men enligt undersökningar² är deras ursprung av vikt: tillsatt fosfor i livsmedlen är
enligt undersökningsresultaten skadligare än naturlig fosfor.
– Polyfosfater har använts redan i några decennier i finländsk
livsmedelsindustri, berättar Snellmans hygienchef Nina Tiittanen. Korvarna framställs oftast genom att finfördela kött och
andra tillverkningsämnen i en maskin till en tunn emulsion som
sedan sprutas i en tarm. Fosfat används i emulsionen som vattenbindande medel. Fosfat i samarbete med djurprotein binder
vatten effektivt, och man behöver inte använda lika högklassigt
kött. Kostmässigt är det inte något fel på dessa korvar, men den
sämre köttkvaliteten orsakar att köttet inte binder vatten lika
bra utan tillsatta kemikalier.
syns den nya, högre kötthalten ännu tydligare än tidigare.Vi siktar
på att få en rejäl ökning för matkorvarna även i år.
Fjolårets förnyelse av matkorvarna fick mycket god respons från
konsumenterna och Snellman tillverkade under 2011 totalt 2
milj. kg matkorv.
– Vi har ambitiösa målsättningar för den här
produktgruppen, säger Peter Fagerholm.
Vår marknadsandel
i Finland är i dagens
läge ca 4 % och den
kommer vi att höja
märkbart.
HJ
Rejält med mediautrymme även i år
Budskapet om ingen tillsatt fosfat ska förmedlas till konsumenterna med hjälp av en rejäl marknadsföringskampanj, en av de
största i Snellmans historia.
– Matkorvarna marknadsförs med tv-reklam från april fram till
midsommar, dessutom annonsering i radio och tidningar, berättar
Peter Fagerholm, Snellmans marknadsföringsdirektör. Också
produktförpackningarna används för att förmedla budskapet, bl.a.
Källor:
¹ Officiell rekommendation 600mg/dygn
² Virpi Kemi 2010, Helsingfors Universitet
4 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 5
LB nöt
Vallodlingen är grunden för
köttnötbesättningens framgång
Vi har lärt oss att ensilagets goda kvalitet och nivån på skörden är viktiga faktorer för
produktionen och lönsamheten på mjölkbesättningar. Men är de viktiga även för köttnötbesättningen?
D-värdet är grunden till allt
Ekonomisk framgång förutsätter goda produktionsresultat. Vid
uppfödning av tjurar innebär goda produktionsresultat en dagstillväxt på 550–600 g. Hur når man upp till sådan dagstillväxt?
Tjurutfodring är i princip mycket enkel; bra ensilage, lagom med
korn och lite mineraler. Den vanligaste orsaken till dåliga tillväxtresultat är helt enkelt energibrist. När tjurens förmåga att äta är
begränsad måste varje foderkilo ge tillräckligt med energi för tillväxten. Nyckelfaktorn är foderblandningens energistyrka. En tjur
som väger 400 kg kan äta ca 8,3 kg torrsubstans om dagen. När
ensilagets D-värde är 68 blir hela foderransonens energistyrka
1,01–1,03 fe/kg ts. När tjurarna äter sådan foderblandning enligt
sin ätförmåga räcker energin till en dagstillväxt på 580–600 g.
Om ensilagets D-värde däremot är bara 62 blir foderransonens
fe-värde 0,96–0,98 fe/kg ts. Med samma utfodringsmängd uppnår
man med denna foderblandning endast 500–530 g dagstillväxt.
Kornets energistyrka varierar inte mycket. Däremot finns det
stora skillnader gårdar emellan i ensilagets D-värde, vilket beskriver ensilagets energivärde. Eftersom ensilaget utgör ca hälften av
tjurarnas foder har det stor betydelse på helheten. Om ensilaget
är av svag kvalitet har man endast ett fåtal medel att komplettera
med. Här i Finland är det i praktiken bara vete eller oskalat havre
som kunde kompensera energibristen från dåligt ensilage.Var och
en vet att det inte lönar sig att ge tjurar dyrt foder. Det finns inga
trollformler att ta till, man kan inte pruta på ensilagets kvalitet.
I tabell 1 finns en jämförelse i resultat från två gårdar i samma
storlek. Bägge har 250 tjurplatser och 80 ha åkermark. På den
ena gården är ensilagets D-värde 62. Kraftfodrets andel i utfodringen måste höjas för att kompensera för det dåliga ensilaget.
Det räcker dock inte, utan djurens dagstillväxt blir låg. På den
andra gården är D-värdet 68. Man är återhållsam med kraftfoderanvändningen och når ändå upp till bra dagstillväxt. Mätt i euron
blir nettonyttan över 7 000 €/år med bättre ensilage.
Ensilagets
D-värde
62
68
Kraftfoder-%
55
50
Dagstillväxt
530 g
580 g
Skillnad €/år
En förbättrad skördenivå möjliggör större
djurmängd
Ensilagets skördenivå inverkar framför allt på hur många djur man
kan hålla på gården. När man överväger att utvidga produktionen
hamnar man att begrunda hur väl skördenivån räcker till. Hur
mycket åkermark behövs för att producera ensilage? På många
orter har priset på åkermark skjutit i höjden och det är svårt att
hitta arrendemark. En lösning för att kunna utöka produktionen
är att förbättra ensilagets skördenivå. I tabell 2 finns uträkning på
behovet av åkermark för ensilageproduktion vid olika djurmängder och skördenivåer. I Finland är ensilagets skördenivå i medeltal ca 6 000 kg ts/ha. I praktiken har man under bra år nått upp
till t.o.m. över 8 000 kg ts. Även för köttnötbesättningar lönar det
sig att sätta målet på minst 6 500 kg ts.
Tjurplus-tillfällena drog mycket folk
Djurplatser
3500
4500
5500
6500
7500
200
82
64
53
45
39
■ Vårens tjurplus-tillfällen lockade sammanlagt ca hundra deltagare. Huvudtemat på tillfällena var de nya nötregisterfunktionerna i Anelma samt utfodringen av tjurar. En viktig del av tillfällena
var överblicken över Snellmans aktuella verksamhet samt pågående investeringar. Även vid kaffe- och matbordet pågick uppbyggande diskussioner. En av målsättningarna med tillfällena var att få
till stånd en aktiv diskussion mellan producenterna och Snellman
om utvecklingen av köttproduktionen. Avslutningsvis premierades besättningar för goda tillväxtresultat. Följande tjurplus-tillfälle ordnas i slutet av året.
300
124
96
79
67
58
Nötregisterkontakten i bruk
400
165
128
105
89
77
500
206
160
131
111
97
Ensilagets skördenivå kg ts/ha
Tabell 2. Behovet av åkermark för ensilageproduktion vid
olika skördenivåer
God smältbarhet (D-värde på 68) är en viktig målsättning både
gällande utfodringen och ekonomin. Skördetidpunkten är det
som i första hand inverkar på smältbarheten. Det lönar sig att
satsa på att höja skördenivån så länge man inte prutar på kvaliteten. Skördenivån kan förbättras bl.a. med gödsling. När alla
faktorer stämmer finns också förutsättningar för bra produktionsresultat och ekonomisk framgång.
Efter vårens tjurplus-tillfällen aktiverades möjligheten att ta i
bruk Navra-tjänsten för alla tjurplus- och limousinbesättningar.
Det går nu behändigt att via Anelma radera slaktade djur från
nötregistret och göra inköpsanmälningar. Innan du kan ta i bruk
Navra-funktionen måste du ha ett användarnamn och lösenord
till nötregistret.
När ett djur har slaktats, skickas djurets slaktresultat till producenten via Anelma och ett ”Gör utmönstringsanmälan”meddelande. När du klickar på meddelandet öppnas ett fönster
med uppgifter om de slaktade djuren för utmönstringsanmälan.
Producenten kontrollerar uppgifterna och skickar därefter anmälningen till nötregistret. Funktionen är av samma typ när man
gör inköpsanmälan om djur som kommit genom slakteriets livdjursförmedling. Vi skickar ett meddelande genom Anelma, där
de förmedlade djurens uppgifter är färdigt samlade för anmälan. I framtiden kan gården sköta alla funktioner som härrör sig
till nötregistret via Anelma-programmet. Vår målsättning är att
aktivera tjänsten för alla avtalskunder före årsskiftet. Som bäst
sammanställer vi skriftliga instruktioner om hur tjänsten används.
Mer information om Navra-tjänsterna i Anelma får du av primärproduktionspersonalen.
VH
Ladugårdsöppningar i februari
• Aino och Hannu Heinioja i Haapavesi hade ladugårdsöppning
den 22 februari (bilderna).
• Nymans Lantbruk i Småbönders i Kronoby hade ladugårdsöppning den 10.2.2012.
Johanna Lindvall
Farmiluotsi
+ 7 438 €
Tabell 1. Inverkan på det ekonomiska resultatet från ensilagets D-värde
6 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 7
LB nöt
Mjölkgården har specialställning vid Snellman
Även mjölkgårdar
kan föda upp tjurar effektivt
■ Snellmans Lantgårdens Bästa mjölkgårdsavtal är skräddarsytt
för att beakta mjölkgårdarnas specialbehov, så som t.ex. snabb avhämtning av djuren och tilläggspris för unga kor. Expresskolinjen
är lösningen när man behöver verkligt snabb avhämtning för en
ko. Vår princip är att man bör få ett riktigt och rejält pris också
för kor, på samma sätt som för annat nötkött. När djuret växt
upp med rätt förhållanden och utfodring kan slaktuppfödning av
unga nöt vara effektiv och lönsam också på mjölkgårdar. Mjölkgårdarna har alltid haft en specialställning i Snellmans verksamhet,
vi befinner ju oss i en kraftfull mjölkproduktionsregion.
Snellmans prissättning på kor är unik
Den jämna prissättningen för kor har blivit en framgång. Mjölkgården kan inverka på kons allmänna kondition och välmående,
dock är möjligheterna att påverka köttigheten små. Inte heller i köttutvinningen kan man se särskilt stora skillnader mellan mjölkraskor, på basen av våra provstyckningar. Därför har
vi förenklat prissättningen så, att vi använder sk. jämnt pris för
mjölkraskor i de allmänna köttighetsklasserna O, O-, P+ och P.
För unga kor (under 30 mån) betalar vi + 10 c/kg högre pris än
för äldre kor. Vi betalar dessutom lastningstillägg för korna om
det finns lastningsbås på gården eller om kon förs ut till ladugårdsdörren. På så vis kan vi smidigt hämta djuret och hålla koll
på smittoriskerna. För tjurar och kvigor betalas dessutom til�läggspris baserat på dagstillväxten.
Säker åtgång på förmedlingskalvar som
målsättning
En fungerande djurförmedling är central i samarbetet mellan
mjölkgårdarna, Snellman och de specialiserade nötuppfödarna. Vi
har under de senaste åren fått fler proffessionella nötuppfödare
i vårt team. Detta har ökat behovet av förmedlingskalvar och
möjliggjort en långsiktig utveckling av hela djurförmedlingskedjan.
Snellman förmedlar största delen av kalvarna som mjölkkalvar,
men vi behöver också äldre förmedlingskalvar. I prissättningen av
vägda normalkalvar står en god tillväxt i nyckelposition. Ju bättre
kalven växer desto bättre är priset.
VH
Prissättningen för mjölkgårdar förnyas 1.7.2012
Lantgårdens Bästa-tillägget för tjurar stiger
Exempel på Lantgårdens Bästa (LB) tilläggspriser för slaktnöt (ko, kviga och tjur)
Antal kor, st
40
Helhetsförsäljning st/ 12 mån*
27
Tillägg €/kg
LB tillägg 0,13
Anelma 0,05
Leverans 0–0,10
60
39
80
54
100
67
120
80
0,16
0,05
0–0,10
0,19
0,05
0–0,10
0,22
0,05
0–0,10
0,25
0,05
0–0,10
*I helhetsförsäljningen räknar man ihop alla djur som gården sålt till slakt eller livdjursförmedling.
Lastningstillägg för kor 2 c/kg när det finns lastningsutrymme på gården eller djuret förs ut till dörren.
Mer information om prissättningen får du av primärproduktionens personal.
Snellmans Limousin-gårdar
finns även i södra Finland
■ I Södra Finland landsteg de första Limousin-nöten i början av
1980-talet och trots att många av de gårdar som då ansvarade
för djurimporten nu avstått från djuren finns det fortfarande
gårdar som fokuserar på Limousin-uppfödning och avel. En av
dessa är Metsä-Paavolas besättning i södra Tavastland, 140 km
norr om Helsingfors. Utsikten från ekonomibyggnaden över
Lontila ådal blev på 1990-talet utnämnd till en av de vackraste
kulturlandskapen i Tavastland.
Under de senaste 35 åren har man, utan att byta adress, genom
kommunsammanslagningar kommit att bo i fyra olika kommuner: Sääksämäki, Valkeakoski, Toijala och för närvarande Akaa.
Byns namn är på talspråk Lontila, officiellt Sillantaka.
Metsä-Paavola är ett gammalt ridstall och i ladugården av granit
finns årtalet 1884 inristat. Huvudbyggnaden av stock färdigställdes i slutet av samma årtionde. Husets historia från början av
1900-talet är brokig, t.o.m. sorglig. Man vet att en av ägarna for
”på bärplockning med herrarna” och förlorade både investeringar och hus. Samma öde drabbade rävfarmaren. Spritlangarfamiljen hade däremot stundvis rejält med pengar, men gården
gick i konkurs i fallfärdigt skick. År 1944 köpte Hilkka och Antti
Sillantaka, den nuvarande ägarens farföräldrar, huset och fick
gården på fötter.
Limousin-avel och försäljning av avelsdjur är en viktig del av
gårdens verksamhet och speciellt bra djur har man också sålt
utomlands. Man satsar på nya släktlinjer och har under åren
även gjort embryotransplantationer.
Johanna Jantunen och maken Jari Nikula ansvarar för vardagen
på gården. Johannas mor Sari Sillantaka har lång erfarenhet av
avelsarbetet och deltar fortfarande aktivt i valet av djurmaterial och vid behov även i djurskötseln.
8 Lantgårdens Bästa info
Bild: Ede Lantbruk i
Purmo, Pedersöre
ningar, eftersom det bästa priset för tjurar ges redan vid 300 kg
vikt. I och med prisförnyelsen lyfts LB-avtalstillägget för tjurar till
samma nivå som för kor och kvigor. Besättningens LB-tillägg blir
alltså lika stort för både kor, kvigor och tjurar.
Uträkningsgrunderna för Lantgårdens Bästa (LB) tillägget beaktar besättningens helhetsförsäljning under de senaste 12 månaderna. Detta betyder t.ex. att försäljningen av kor och kvigor
inverkar även på tjurarnas och förmedlingskalvarnas avtalstillägg.
Snellmans nötprissättning passar utmärkt för integrerade besätt-
Limousin
Djuren på gården äter foder från gårdens egna åkrar och betar
i kulturlandskapet. Gården har 150 ha åkermark och fodret
räcker även till Jaris hemgård i Rengo.
Samarbete är viktigt när man arbetar med nya metoder. I Södra
Finland arbetar Limousin à la carte-gårdarna mycket för att
kedjan ända fram till konsumenten ska löpa så smidigt som möjligt. Vikten av samarbete växer när avstånden är långa och planeringen behöver så mycket tid som möjligt. När den numera
bekanta trafikanten kommer till de södra besättningarna måste
man lyckas ”slå många flugor i en smäll”. Samarbete behövs
också i fortsättningen
när djurmängden ökar.
Uppfödarandelslagets
målsättning på 20
slaktade djur i veckan
börjar bli verklighet
i juni. Med 47 gårdars kraft går vi mot
sommaren och med
avstånden i beaktande,
slaktanmälningarna i tid till Anelma!
Med önskan om en
god betesperiod!
Saara Rantanen
Sari Sillantaka, Johanna Jantunen och Jari Nikula
Lantgårdens Bästa info 9
Figen övergick till
koncentrerad avelsplanering
Figen Ab övergick i början av maj till en så kallad koncentrerad avelsplanering för
avelsgårdarnas djurmaterial. Målsättningen med bytet till koncentrerad avelsplanering är att maximera den ärftliga utvecklingen i de finländska svinraserna och
samtidigt minimera ökad inavelsgrad.
I avelsplaneringen utnyttjas programmet EVA, som utvecklats
i Danmark och som bl.a. används av danska DanBred och det
finsk-svensk-danska nötavelsbolaget Viking Genetics.
Planen görs med två veckors mellanrum och i praktiken är
grundidén för planen att välja föräldrar till de galtgrisar som ska
till testavdelningen på Längelmäki försöksstation. Med en avelsplanering som går utanför gårdsnivå försäkrar man sig om att
grisarna som kommer till försöksstationen har en tillräckligt bred
släktbakgrund. Med hjälp av planen säkerställer man också att de
bästa galtgrisarna fås till försöksstationen och en hårdare gallring
i valet av semingaltar.
Effekterna synliga nästa vinter
Figen Ab:s mål är att via försöksstationstester årligen välja ca
80 semingaltar till galtstationen i Tuomikylä, Ilmajoki. Ungefär 20
galtar väljs direkt från avelsgårdarna. De första galtgrisarna som
fötts genom EVA-planerad seminering kommer till Längelmäki i
månadsskiftet augusti-september. I seminproduktion fås de första
EVA-galtarna strax efter nyår. Snellmans grisproducenter kommer under inkommande vinter att se effekterna av förnyelsen i
form av ett bredare galtutbud.
Alla de gårdar som har ett producentförhållande till Snellman,
uppfyller kraven på Sikavas specialnivå och kraven på ursprungsgårdar enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning 2/
EEO/2007 kan tas med till den koncentrerade avelsplaneringen.
På så sätt säkras den högsta möjliga smittskyddsstatusen i Figen
Ab:s produktionskedja för avelsdjur.
Längelmäki Försökstation i Jämsä
Betydelsen av smittskydd ökar
Smittskyddet och att säkra därtillhörande åtgärder kommer att
betonas kraftigt inom den närmaste tiden i Figen Ab:s verksamhet. En av orsakerna till detta är att lagstiftningen ändras till sommaren, vilket möjliggör import av levande semingaltar från länder
som inte är PRRS- och PRCV- fria. Figen Ab:s största konkurrent
i Finland har meddelat att bolaget kommer att importera levande
galtar från Danmark ännu under den här sommaren. Galtarna
kommer att tas i bruk för seminproduktion antagligen redan
under slutet av sommaren. Importen görs i samarbete med ETT.
De centrala målsättningarna i Figen Ab:s avelsprogram står i linje
med Snellmankoncernens målsättningar. I dessa målsättningar
betonas inhemsk produktion ända från generna, svinköttsproduktion på finländska, högklassiga och kunniga familjegårdar. Allt
detta har också ett värde hos konsumenterna, vilket för sin del
gör det möjligt för Snellman att profilera sig med en helt finländsk svinkedja. Verksamheten präglas också av öppenhet och
att styrningen av avelsprogrammet finns i våra egna händer.
Den finländska genetiken klarar sig bra ute i världen. Figen Ab
vill inte riskera den inhemska svinköttproduktionens lönsamhet
med att hämta in svingenetik från
främmande länder. Istället vill Figen
Ab vara med och utveckla de inhemska svinraserna i samarbete med de
finländska svinproducenterna och enligt de finländska målsättningarna.
LB svin
Även i Kanada vill
man ha finländsk genetik: suggorna här
har kortare kropp
och är inte lika köttiga som finsk lantras, men är mycket
fruktsamma.
Grisarna med 50 %
finsk genetik slår
sina nord-amerikanska rasfränder i köttighet, tillväxt och
foderutnyttja nde .
Bild från kanadensisk teststation.
Finländska svin klarar sig
bra även utomlands
Export av finländsk svingenetik har alltid varit en del av Figen
Ab:s verksamhet. Genetik har exporterats till så gott som alla
kontinenter i världen och responsen har nästan utan undantag
varit mycket god. De två senaste åren har de viktigaste kunderna
kommit från Ryssland, Mellan- och Sydeuropa och Nordamerika.
Figen genomförde sin genom historien största avelsdjursförsäljning till Ryssland vid årsskiftet 2010-2011. Kunden var en jättekoncern i livsmedelsbranschen, Charoen Pokphand, med huvudsäte i Bangkok, Thailand. Ca 500 avelsdjur såldes till en gård i
närheten av Moskva. Djuren har klarat sig utmärkt i sitt nya hem
och nu pågår diskussioner med samma kund om flera leveranser
till koncernens andra enheter runtom i Asien.
Figens mest betydande kund i Nordamerika är just nu
kontinentens tredje största svinavelsföretag, Geneticporc, vars hemort är Quebec i Kanada. Geneticporc
är en del av den familjeägda Breton Foods-koncernen,
som allmänt påminner förvånansvärt mycket om
Snellmankoncernen.
En stor mängd lantrassemin har skickats till Quebec
under det gångna året och de första
”halvfinska” lantrassvinens tillväxtresultat blev klara i april. Mer testresultat
samlas in under resten av året för att
se hur den finska grisen klarar sig i fertilitetsegenskaperna jämfört med de
lokala raserna.
På basen av resultaten kan man ändå konstatera, att den finska
grisen är mycket muskulös, den är lång, har långa ben och en
utmärkt foderomvandlingsförmåga. I de här egenskaperna klarade sig den finska grisen bättre i testet än de andra grisarna.
Fastän den finska grisen har en låg fettprocent, har den överraskande nog mer intramuskulärt fett (som bidrar positivt till
köttets smak) än de amerikanska eller kanadensiska lantraserna.
De finska grisarna fick anmärkningar i testet på de typiska krokiga framben.
Sperma från finländska svin exporteras även regelbundet till Spanien och Frankrike. Från båda länderna har responsen varit god,
speciellt för den finska lantrasen, och Figen har ett långvarigt
kontrakt med den franska kunden. De galtar som exporterades
till Ungern för några år sedan gick snabbt upp i toppen på bedömningslistorna efter att galtarna tagits i seminproduktion.Världens nästa största avelsbolag, det holländska Topigs, har en berömd sugglinje som baserar sig på finsk lantras. Begreppet ”finsk
lantras” är allmänt känt speciellt i Mellaneuropa som ett begrepp
för kvalitativ lantras.
Jussi Peura
Kanadensiska svinhus har vanligtvis inga fönster. I den allmänna, kommersiella svinproduktionen är man långt ifrån
de finländska kraven på välmående. Däremot är certifierade och mer naturliga uppfödningsmetoder, som påminner
om finländsk svinproduktion,
på frammarsch och yrkeskunnandet är på hög nivå.
10 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 11
Svinnet i skick! 2/5
LB svin
Lantgrisprogrammet
vidareutvecklas
LB-avtalen förnyas
Snellman förnyar Lantgårdens Bästa-avtalen med svinproducenterna före slutet av detta år. Avtalen förnyas i elektronisk form
och för att bättre motsvara den utveckling av kvalitetsprogrammet som skett under det senaste decenniet. Lantgårdens Bästabasavtalet innehåller de huvudsakliga principerna för samarbete
mellan Snellman och primärproducenten. LB-basavtalet kan kompletteras med specialavtal för t.ex. avelsproduktion och med
olika utvecklingsprogram.
Avtalsförnyelsen är till stor del av teknisk natur och innebär i
sig inga väsentliga förändringar i samarbetsformerna eller prissättningen. Tilläggsinformation ges under sommaren via Anelma.
Snellman fortsätter förnyelsen av sitt svinkoncept
under temat Finländsk lantgris från familjegården. Fr.o.m. början
av 2012 får GMO-soja inte användas i svinens utfodring. Detta
gäller även foder för suggor och smågrisar. Från början av detta
år måste också alla grisar ges smärtlindring i samband med kastrering. Under sommarträffen med svinproducenterna kommer
vi att diskutera vidare om följande skeden i konceptets utveckling och behovet av åtgärder för att förbättra lönsamheten för
utvecklande svinproducenter.
Alla förmedlingsgrisar är snart kvalitetsgranskade
och cirkovaccinerade.
Normal förmedling av smågrisar utan MP-index upphörde från
årsskiftet. På detta sätt vill vi säkra en genetiskt jämn nivå hos
smågrisarna.
Av de förmedlade grisarna är för närvarande 77 % även kvalitetsgranskade. Under kvalitetsgranskningen går man igenom de vikti-
gaste basfaktorerna som stöder en god djurhälsa och välmående.
Kvalitetsgranskningen, som görs av Figens rådgivare, är ett utmärkt tillfälle att gå igenom gårdens skötselrutiner för att minska
smågrisdödligheten. Kvalitetsgranskningen är i kraft 4 månader i
taget, den måste alltså uppdateras före periodens slut. På detta
sätt skall alla grisar som säljs från gården bli granskade minst en
gång innan förmedlingen. Ju tidigare i produktionskedjan svinnet
kan minskas, desto mer sparar alla parter (producenter, personal,
rådgivare m.fl.) tid och resurser till sitt egentliga arbete i stället
för att korrigera fel.
Priset som betalas för kvalitetsgranskade grisar steg i mitten av
maj. Priset för grisar i högsta klassen är nu 8 € högre än senaste höst. Vi vill ännu mer betona vikten av den förebyggande
skötselns inverkan på förmedlingsgrisens kvalitet. Ju mindre motgångar grisen har upplevt under uppväxten före förmedlingen,
desto bättre förutsättningar har en noggrann producent, som
specialiserat sig på slaktsvinsuppfödning, att nå utmärkta resultat
i dagstillväxt, effektivt foderutnyttjande, slaktkroppskvalitet och
ekonomiskt resultat.
Även andelen cirkovirusvaccinerade grisar ökar i förmedlingen
och för tillfället är ungefär 90 % av grismängden vaccinerad. En
gård som börjar cirkovaccinera måste meddela primärproduktionspersonalen om det för att ha möjlighet till tilläggspriset.
Sommarens producentträff
Den sedvanliga sommarträffen för svinproducenter hålls i år just
före tröskningssäsongen på sommarrestaurangen Pavis i Jakobstad enligt följande: 8.8 avelsbesättningar, 9.8 finska svinproducenter och 10.8 svenska svinproducenter. Se mer info om programmet på Anelma.
MH
Övergångsperioden för djurhållning i svinhus löper ut i slutet av 2012 – kontrollera
att kraven uppfylls
Övergångstiden för de minimikrav som ställs på svinhållning
tar slut för en del krav i slutet av detta år. Förordningen (14/
EEO/2002) trädde i kraft 2003 och de produktionsbyggnader
som då var i användning gavs till vissa delar en övergångstid
till slutet av 2012. Evira har publicerat ett meddelande om
detta 16.3.2012, www.evira.fi. I Anelmas Aktuellt-spalt
finns också en länk till meddelandet. Kontrollera att de i
förordningen ställda kraven uppfylls i era produktionsutrymmen.
Experthjälp när det gäller tolkningarna kan vid behov fås av
bl.a. ProAgria, www.proagria.fi.
En jämn smågriskvalitet blir tydlig i gödsvinhuset.
Skillnaderna i tillväxt mellan individerna i samma
box är små. På så vis hålls svinplatsernas användningsgrad hög.
12 Lantgårdens Bästa info
Blicken på suggorna
■ Även i svinhuset kan man fundera över vem som kom före,
grisen eller suggan? Produktionen är som ett ständigt snurrande
maskineri där det kan vara svårt att sätta fingret på startpunkten, åtminstone i integrerade besättningar. Låt oss ändå börja den
noggrannare fördjupningen i svinens iakktagande med suggorna,
vars hälsa och produktion långt avgör hur hela kedjan lyckas.
I naturen har suggan bara en brunst per år, i produktionen är
målet ändå minst två brunstcykler per år. Vilka är tecknen vi ska
iaktta för att brunstcyklarna ska fungera problemfritt?
Är suggorna nöjda och friska?
Suggorna är nöjda när deras behov är tillfredsställda och inga
sjukdomar besvärar dem. Suggan är nöjd när den är mätt och
får vila på ett bekvämt underlag tillsammans med sina kamrater.
Ett djur som upplever smärta känns igen på dess sätt och hur
det rör på sig. Om ryggen är spänd i båge är det ett tecken på
smärta. Suggor som står eller går med ryggen i en båge har oftast ont i benen. Sköt om djuren med symptom innan de flyttas
till gruppboxar eller lösdrift. Om djuret sitter kan det tyda på
bensmärta, men också vara ett tecken på andra problem. Fäst
också uppmärksamhet vid hur djuren ligger. En sugga som ligger
på sida är på riktigt avslappnad och vilar, medan en som ligger på
bröstkorgen är missnöjd och mår dåligt. Om en sugga drar sig
undan gruppen är det ett tecken på att den inte mår bra – antingen är suggan sjuk eller så har den inte anpassat sig till gruppen. Märk ut de djur som ska följas med och ta genast hand om
dem som behöver skötsel.
Äter suggorna?
Suggorna ska repa sig så fort som möjligt efter påfrestningarna
från föregående digivningsperiod. Målsättningen är förstås att
suggan magrar så lite som möjligt under digivningen. Under första
hälften av dräktigheten går största delen av suggans energiintag åt
till att förbättra dess egen konditionsklass. Ett tillräckligt näringsintag under dräktighetens första tid säkrar också en jämnstor
kull, för under denna tid utvecklas de vävnader som är viktiga för
fostrets näringsintag. Under dräktighetens slut går näringen till
grisarnas tillväxt.
Fäst alltså särskild uppmärksamhet vid om suggorna äter tillräckligt. Lämnar suggorna som ska semineras foder i tråget, äter alla
djuren i gruppboxen? Kontrollera om magarna är fulla. Märk ut
de djur vars ätande kräver uppföljning. Om man inte vill pruta
på grisarnas mängd och kvalitet ska man inte pruta på fodrets
mängd och kvalitet.
Hormonturbulens vid avvänjning och dräktighet
Vid avvänjningen är vi ofta oroliga endast för grisarna som blir
utan moder. Vi bör ändå komma ihåg att avvänjningen är en
stressig upplevelse också för suggan.Tyvärr är det så, att ju bättre
moderegenskaper en sugga har, desto större stress upplever den
vid avvänjning.
Veckan efter avvänjningen går suggan igenom många förändringar:
mjölkproduktionen avstannar, återhämtningen efter digivningsperiodens ansträngning börjar, brunsten sätter igång och dräktigheten tar vid. Allt det här kräver mycket av djuret, så det lönar sig
att inte anstränga djuret med något extra under den här tiden.
Om det förekommer problem med att få igång brunsterna, fäst
uppmärksamheten vid belysningen redan på grisningsavdelningen:
en vecka före avvänjningen lönar det sig att ha på belysningen 14
h/d. Det är bra att med jämna mellanrum kontrollera belysningens styrka på semineringsavdelningen med en lux-mätare, målet
är 200 lux i höjd med suggans ögon. Rengör lampornas hölje och
byt lampor tillräckligt ofta.
Iakkta också hur djuret reagerar på skötaren. Rädsla orsakar
stress, som i sin tur minskar på fertiliteten bl.a. genom minskad
mängd ovulerade äggceller.Alltså ska man fundera på hur det egna
beteendet och anställdas beteende inverkar på produktionsresultaten. Att ändra på det egna beteendet kostar inget och det lönar
sig inte att betala en arbetstagare för dålig behandling av djuren.
Den rofyllda sinsuggan
Suggornas aggressivitet vid utfodringen syns särskilt under
sinsuggsperioden då suggorna har en ganska snål utfodring. Minimera slagsmålen genom att öka suggornas mättnadskänsla med
hjälp av tillräckligt med fiber och öka på utfodringsgångerna. Samtidigt förebygger man att magsäcken krymper, varvid förmågan
att äta foder under digivningen hålls på en bra nivå. Ordnar man
en trygg utfodringssituation för alla djur minskar det stressen
som djuren med lägre rang upplever.
Fäst speciell uppmärksamhet på foder som delas ut som blötfoder. Om det upprepade gånger känns som att suggan som står
sist på linjen beteer sig stereotypiskt, tuggar luft eller biter på rör,
kontrollera då om dess näringsbehov stillas eller om djuret bara
får färgat vatten. Det är svårt att leva på bara vatten.
En rofylld sugga är ofta en mätt sugga. Skuggsidan av mättnadskänslan kan ändå vara fethet. Notera de feta suggorna, som ofta
är högt i rang, och begränsa deras tillgång till energi. På så sätt förebygger man de grisningsproblemen som uppkommer vid fetma.
I nästa del granskar vi nogrannare suggan och grisarna i grisningsboxen.
Terhi Jääskeläinen
projektchef,
Sikojen hyvinvoinnin edistäminen-projektet
Djurskyddsförordningen kommer också att förnyas under
detta år. Vi informerar via Anelma om när den nya förordningen träder i kraft och om dess innehåll.
Lantgårdens
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info 13
13
Kommande evenemang
Kurs i vallproduktion 2012
Produktionsinsatsernas och fodrens kraftiga prisvariationer ställer
nötköttsproducenten inför allt större utmaningar. Hemmaproducerade foder skall vara av bra kvalitet och mängden skall vara stor. I
dagens läge är ensilage av god kvalitet avgörande med tanke på helhetsekonomin. Höga skördenivåer och hög kvalitet på grovfodret
är avgörande i spelet på åkern och ladugården.
InnoNöt-skolningsprojektet erbjuder tillsammans med Snellman en
kurs i vallproduktion. Skolningen består av två teoridagar och en/
två fältdagar. Deltagarna har möjlighet till individuell skolning som
en del av kursen, den individuella skolningen kostar 50€ + moms.
Naturligt fria
från tillsatsämnen
Alla Herr Snellmans biffar och filéer är fr.o.m. maj naturligt fria från
tillsatsämnen. Har du redan testat årets nyheter – gris filébiffar
med honungs- eller äppelsmak och kasslerbiff naturell?
Biff av grisfilé med
äppelsmak 4 st 440 g
Sommarens vallproduktionsdag
11.6.2012 kl. 9.30
Yrkesakademin i Österbotten,
Kungsgårdsvägen 30 R, Vasa
Föreläsningarna under dagen gäller bl.a. undersökning av jordens
uppbyggnad, att avgöra D-värdet och skördemängden, råvaruprov
och -analys. Det finns möjlighet att äta lunch vid skolan.
Biff av grisfilé med
honungssmak 2 st 280 g
Mör biff av griskassler
3 st 480 g
Vallens tillväxtprogram-evenemang och
förevisning av arbetsmaskiner
6.6.2012 kl. 11–14, Kaustby
Asko Hunttus försöksfält, 1 km från Kaustby mot Vetil. Skyltning vid
vägen. Snellmans primärproduktionspersonal på plats.
Biffar, naturell
Mör biff av grisfilé 2 st 280 g
Lövbiff av korngris ytterfilé 2 st 240 g
Tunn biff av gris 8 st 600 g
Välkommen till
Producentdagar i butiken!
Välkommen till Producentdagar i producentbutiken torsdagen den 7.6 och 14.6.2012.
Vi bjuder på kaffe och grillkorv! Primärproduktionens personal på plats.
Gris innerfilé
Gris innerfilé ca 600 g
Paprikakryddad gris innerfilé ca 700 g
Nytt kassasystem i producentbutiken
■ Snellmans producentbutik har skaffat ett nytt kassasystem. Snellmans personal och producenter har rätt att handla
i butiken. Med hjälp av det nya systemet kan vi registrera alla
personer som handlar i butiken och undvika att personer som
inte har rätt att besöka butiken handlar här.
När du handlar i butiken och betalar dina inköp i kassan ska du
meddela ditt producentnummer, så känner kassasystemet igen
dina personuppgifter vid betalningen. Om du inte kommer ihåg
ditt producentnummer kan vi även ta fram uppgifterna på basen
av namnet. Endast producentnummer berättigar inte till köp i
butiken, utan man måste också ha ett aktivt producentavtal med
Snellman. Alla betalningar sker med antingen bank- eller kreditkort.
14 Lantgårdens Bästa info
Producenter som av en eller annan anledning inte fått sitt producentkort kan begära det av Brita Wiik, 06 786 6323, eller per
e-post på adressen [email protected]
Telefonbeställningar på måndagar
Brukar du göra beställningar i producentbutiken per telefon?
Det har varit svårt att nå fram till butiken via telefon, så detta
försöker vi förbättra. Vi har börjat med ny praxis där vi har telefontid på måndagar kl. 9.30-13.30. Under denna tid har vi personal som svarar i telefon och tar emot beställningar, som sedan
skickas på samma sätt som tidigare.
Hälsningar, butikspersonalen
Grillsida
Grillsida, naturell ca 900 g
Grillsida BBQ kryddad ca 900 g
Primärproduktionens
kontaktuppgifter:
LB nöt
Vesa Hihnala
LB fältchef, 044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesrepresentant, södra
området, 044-796 6545
Pekka Taipale
områdesrepresentant, norra
området, 0500-265 635
Jarmo Niemelä
ombud, södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397, 044-796 6397
Saara Rantanen
Limousin-produktionshandledare
044-796 6531
LB svin
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult, 044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
smågrisplanerare, (06) 786 6331
Trafikanter
Henry Ahlvik
grisförmedling, trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafikant,
slakttrafikant, 0500-264 570
Peter Björk
anskaffningstrafikant, söda
området, 0500-263 996
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-521 520
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant, norra
området, 040-515 5702
Eero och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området
0400-384 180, 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafikant, norra
området, 0400-379 977
LB kontoret
Mona Julin
logistikchef, (06) 786 6343
Brita Wiik
likvidansvarig, (06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
primärproduktionens direktör
(06) 786 6342, 044-796 6342
http://anelma.snellman.fi
www.figen.fi
Lantgårdens
Bästa info 15
120865
www.snellman.fi
Vad smakar korven?
FOSFAT?
(E450, E451)
ELLER
RIKTIGT KÖTT?
När du smakar på Snellmans Riktiga Grillkorv, märker du genast,
a den är knaprigare än vanligt. Hemligheten är enkel: vi tillsäer
inget fosfat som binder vätska. Därför är korvens struktur tätare
och smaken bäre. Tänd på grillen och pröva den traditionella
Eetvari, Eetvari Ost eller den fi nfördelade Iivari.
Inget tillsa fosfat, utan ännu mer riktigt kö. Goda är de!