Transcript Lantgårdens Bästa Info 3 / 2011

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter
2011 • 3
Ledare:
En god grund
I detta nummer:
■ Snellman fyller i år 60 år. Företagets grundare ville bygga företaget på en god
grund – på trygga kristna värderingar och ett koncept där långsiktig kvalitet gick
framom kortsiktig vinning. Man ville göra ett gott arbete och alltid vara lite bättre
än det sedvanliga.
Samarbetet mellan Snellman och Limousin-andelslaget är i linje med strategin
att utveckla köttproduktionskedjan i
nära samarbete med producenterna.
Limousin-samarbete
Under 60 år har det varit tider i motvind och tider i medvind. Samma värderingar
och kvalitetskoncept har ändå alltjämt varit bärande element i Snellmans strategi.
Redan för fem decennier sedan, när bättre maskiner och nya tillverkningsmetoder möjliggjorde masstillverkning av korv av billiga köttsorteringar, valde bröderna
Snellman att satsa på korv med hög kötthalt och god smak.
Satsningarna på primärproduktionen och slakteriverksamheten de senaste 25 åren
har också visat sig bli viktiga byggstenar för företaget. Primärproduktionen och
slakten ger ingen snabb lönsamhet, men hela köttkedjan har kunnat byggas upp från
grunden i samarbete med regionens familjegårdar.
Detta byggnadsarbete går nu in i ett nytt skede. Specialiseringen inom svinkedjan
blir ännu tydligare när vi bygger hela svinkonceptet kring den riktigt finländska
lantgrisen med draghjälp av vårt nygamla avelsbolag Figen. Vi tror att det finns en
beställning på ett högklassigt specialiserat griskoncept som bygger på naturliga uppfödningsmetoder på traditionella finländska familjegårdar, men där man ser det som
en hederssak att vara lite rejälare än det sedvanliga. Det krävs en positiv inställning
och en rejäl dos engagemang, men vi tror att konceptet skall ge bättre lönsamhet
för dem som sköter sig väl.
s. 5
En unik, finländsk svinkedja
Snellmans svinkedja specialiseras tydligare kring temat ”En rejäl lantgris från
familjegården”.
s. 8
Snellman 60 år
Läs om Herr Snellmans väg från ett
fattigt jordbrukarhem till nationell
köttförädlare.
s. 12–14
Samarbetet med limousin-andelslaget är något helt nytt inom branschen, ett nytt
engagemang inom köttrasuppfödningen och även det med sikte på framtiden.
Tyngdpunkten inom nötproduktionen kommer ändå fortsättningsvis att finnas i vår
traditionella kombinerade mjölk-köttproduktion som baseras på nötdjur av mjölkraser. Nya utvecklingstillägg för konventionell nötuppfödning gynnar också dem
som satsar lite mer, både mjölkgårdar och specialiserade nötköttsbesättningar.
96,5 % av Snellmans Köttförädlings totala köttanvändning är gris- och nötkött, som
producerats på familjegårdar inom Snellmans egen primärproduktionskedja. Färskköttförsäljningen utgörs i sin helhet till 100 % av finländskt gris- och nötkött. Fjäderfäråvara står för 3,5 % av köttförädlingens totalvolym och används endast inom
charkproduktionen. Snellmans behov av nöt- och grisråvara ser ut att ytterligare
öka mycket snabbt under de närmaste åren. Utvidgningen av slakteriet är nu i full
gång och slaktkapaciteten ökar betydligt i början av nästa år.
Snellmans uttalade mål är att tillsammans med familjegårdarna bygga verksamheten
på en god och naturlig grund som fortsättningsvis säkrar en växande position på
matmarknaden. Vi hoppas att grundarnas bärande värderingar fortfarande skall synas i det vardagliga arbetet, även när det gäller omtanke och ansvar för framtiden.
En skön och välsignad sommar!
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
lantgårdens
bästa info 3-2011
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
2 Lantgårdens Bästa info
Prishöjningar i trängt läge
■ Det råder ett trängt prisläge för köttproduktionen. I synnerhet
för färskt kött släpar marknadsprisutvecklingen efter kostnadsutvecklingen och det ekonomiska läget är därför kärvt. Snellman
genomförde ändå under våren och försommaren en del producentprishöjningar.
Nötpriset höjdes i ett par repriser, under våren gjordes en allmän
höjning av priset för tjur och i juni när infördes nya utvecklingstillägg för nötbesättningar. Tillägg för tjurarnas tillväxt och nya
investeringstillägg trädde i kraft fr.o.m. 12.6.2011. Den allmänna
prishöjningen och utvecklingstilläggen höjde priset för tjur med
t.o.m. 18 c/kg som mest.
I början av juni gjordes också en del kvalitetsbaserade producentprishöjningar inom svinproduktionen. Trots allmänna prissänkningar i Finland höll Snellman fast vid den ”krispaketlösning”
med höjda priser som planerades i vintras. I början av juni togs
i bruk förhöjda lastnings- och utvecklingstillägg för svinproducenter, vilka höjde priset med 6 c/kg för de gårdar som uppfyller villkoren. Genom prishöjningarna ville Snellman klara av den
uppkomna smågriskön utan prissänkningar till smågrisproducenterna. Tack vare vårens och sommarens prishöjningar har gödsvinuppfödningens bidrag nu förbättrats. Även smågrisprissättningen ändrade en aning när smågrisarnas nya kvalitetstillägg 2
€/st. trädde i kraft från början av juni.
Under årets fem första månader ökade Snellmans svinanskaffning
med 18 % och nötanskaffningen med 9 %. Smågrisförmedlingen
har under våren överstigit fjolårets volymer med 8 % och kalvförmedlingen med 11 %. Mängdmålsättningarna för 2012 fastslås
i augusti.
TG
FABA Svin Ab är nu Figen Ab
 FABA Svin Ab byter namn. Företagets nya namn är fr.o.m.
1.7.2011 Figen Ab. Även företagets logo ändrar. Liksom i det
verkliga livet springer grisen i logon på genetiken. Det gamla finska talesättet ”parantaa kuin sika juoksuaan”, på svenska ungefär
”förbättrar som svinet sitt lopp”, förverkligas även i Figen Ab:s
avelsprogram. De finländska svinrasernas ärftliga framsteg har
under de fem år som Centralteststationen i Längelmäki verkat
gett svinuppfödningen t.o.m. nio cent/producerat kg kött i tilläggsnytta. På slaktlinjen märks framstegen i högre köttighet och
bättre utvinning.
Figen är med sina två raser
unik inom svinköttsproduktionens värld. Vårt
mål är inte att avla fram
överstor grisproduktion,
utan en hållbar helhet, där
synergierna från smågrisproduktionen, djurens välmående, utvinningen vid slaktlinjen och raskorsningarna är optimerade för
bästa möjliga resultat för hela produktionskedjan.
Figen Ab tar över stafettpinnen för den över 100 år gamla finländska svinaveln, med respekt för traditionerna men med stark
förankring i nutiden och branschens utveckling. Djuraveln håller
på att övergå via genomiskt val till urval på dna-nivå. Även Figen
Ab är med i branschens arbete med att utveckla morgondagens
svinavelsprogram, i vilket smågrisarnas, suggornas och svinens
hållbarhet och hela svinproduktionskedjans lönsamhet från semin till färdig produkt betonas. Utvecklingen stöder väl företagets värderingar.
Den finländska svinavelns kvalitet är väl känd både i Finland och
i världen. Under de senaste fem åren har företaget närapå tiodubblat antalet sålda avelsdjur. Därtill säljs finländsk svingenetik i
högre grad än någonsin utanför landets gränser, både som galtsemin och som avelsdjur. Exporten stöds förutom av en kvalitativ
produkt även av världens bästa svinhälsoläge. Figen Ab:s ansvarsfulla avelsverksamhet grundar sig på de inhemska svinraserna,
finländsk lantras och yorkshire, och företaget vill inte riskera
Finlands utmärkta hälsoläge genom att importera svinmaterial
utanför Finlands gränser. Jussi Peura
Snellman på Farmari
 Snellmans primärproduktion deltar i Farmari-lantbruksutställningen i Björneborg
1-3.7.2011. Snellman har gemensam avdelning med Figen på husdjursområdet.
Kom med och diskutera om aktuellt inom köttproduktionen.
- Utvecklingsprogrammen och tilläggsprisen för svin och nöt
- Snellmans planer för svinproduktionskedjan
- Samarbetet mellan Snellman och andelslaget Limousin
Kaffeservering för producenter.
Välkommen till vår avdelning KO 124!
Lantgårdens Bästa info 3
LB nöt
Nya utvecklingstillägg
för nötproduktionen
 För att stöda nötuppfödningens utveckling tar Snellman i bruk
nya utvecklingstillägg för nötgårdar. Tillägg för tjurarnas tillväxt
och nya investeringstillägg trädde i kraft fr.o.m. 12.6.2011.
Investeringstillägg
Tjuruppfödningens tillägg för dagstillväxt
Tilläggspris 3 c/kg för investerande LB-tjurplusgårdar.
• En förutsättning för tilläggspriset är att Snellman har godkänt
investeringsplanerna.
• Ny nötproducent eller utvidgning, djurantal minst 200 st.
Även de senaste årens investeringar beaktas.
• En nötgård som investerat eller planerar investering kan ansöka om tillägget via ett Anelma-meddelande. Snellmans LBnötgrupp beviljar tillägget på basen av auditering. Tilläggsuppgifter: Vesa Hihnala, 044 - 796 6345.
Tilläggspriset utbetalas automatiskt enligt tjurarnas nettodagstillväxt till alla Lantgårdens Bästa-gårdar, både mjölk- och tjurgårdar.
LB-tjurplusgårdarnas lastningstillägg
Under hösten tas dessutom i bruk nya lastningstillägg för tjuruppfödare. De nya utvecklingstilläggen kan i detta skede höja avräkningspriset för de bästa tjurarna med t.o.m. 13 c/kg. Utöver
detta gjordes en allmän prishöjning under våren.
Tjurens nettotillväxt
• Under 500 g/d
• 500-549 g/d
• 550 - g/d
Tilläggspris
0,00 €/kg
0,05 €/kg
0,10 €/kg
Sommarens
kalvkampanj
3 c/kg, i kraft fr.o.m. 1.10.2011.
• En förutsättning för tillägget är att gården har godkända utlastningsförhållanden. Mer information om utlastningskraven
ges separat till tjurbesättningarna under sommaren.
• Tillägget kan ansökas från Snellman via ett Anelma-meddelande. Snellmans LB-nötgrupp beviljar tillägget på basen av auditering. Tilläggsuppgifter fås av Vesa Hihnala.
TG
Snellman och Limousinandelslaget ingår samarbete
Andelslaget Kasvattajaosuuskunta Limousin och Snellmans
Köttförädling Ab sluter ett unikt samarbetsavtal.
 Andelslaget Limousin godkände i juni Snellmans förslag till
samarbete. Snellman och andelslaget kom i januari överens om
att utreda samarbete för produktion och marknadsföring av nötkött av rasen limousin. Utredningen gjordes under våren och
Snellman gav andelslaget ett samarbetsförslag i slutet av maj.
Limousin-samarbetet är i linje med Snellmans strategi att utveckla köttproduktionskedjan i nära samarbete med producenterna.
Samarbetet kompletterar Snellmans nuvarande köttrasprogram
och samarbetet med specialiserade dikobesättningar. Rasen limousin är känd för sin höga kötthalt och mycket smakligt, mört
och fettfattigt kött.
Samma prisnivå för tjurar och kvigor
I och med samarbetet blir limousin-kött den första i Finland med
rasens eget namn lanserade produkten där det definierats krav
på rasrenhet även hos dikorna. Snellman betalar åt limousinuppfödarna ett separat limousintilläggspris för de kroppar som
uppfyller klassificeringskraven. Tilläggspriset är högre för kvigor,
vilket betyder att limousinkvigor kan nå samma prisnivå som
tjurar i motsvarande klass. Detta förbättrar avsevärt limousinbesättningarnas ekonomiska läge. Normalt har priset för kvigor
varit närmare 30 % lägre än för tjurar. Prissättningen baseras på
gjorda provskärningar.
Kalvkampanj 1.6-31.8.2011
Det råder nu mycket god efterfrågan på förmedlingskalvar. Vi erbjuder under sommaren en tilläggsbonus för försäljning av förmedlingskalvar. Gårdar som under perioden 1.6-31.8.2011 säljer minst fem (5) tjurkalvar, får som gåva ett produktpaket
(värde ca 30 €). Produktpaketen levereras i september-oktober.
Anmäl tjurkalvarna till förmedling så snart som möjligt efter födseln.
Kom ihåg att vi betalar 3 €/st tilläggspris för förmedlingskalvar
märkta med e-märke (fr.o.m. 1.3.2011).
Initiativet till samarbetet, den nya prissättningsmodellen och specialiserade limousinprodukter kom från uppfödarna. Andelslaget
har gjort egna anvisningar för verksamheten på besättningarna
och noggranna kvalitetskriterier har fastställts för uppfödningskonceptet.
En del av Snellmans produktsortiment
Nurmi 2011 i Ylivieska
 Temat för Nurmi 2011-tillställningen i Ylivieska den 11.8 är effektiv vallodling. I enlighet med temat presenteras högkvalitativa
och produktiva gödningslösningar för vallodling, produktionssatsningar från frö till växtskyddsmedel, konserveringsmedel och
mycket annat. På Nurmi 2011 visas ett stort urval maskinlösningar för vallskörd från Agrimarket-kedjan, K-Maatalous och
Yrittäjien Maatalous. Besökarna har även möjlighet att se maskinerna i arbete.
Förutom maskinförsäljarna presenterar även många andra intressegrupper inom vallodling sin verksamhet, t.ex. livsmedelsindu-
4 Lantgårdens Bästa info
strin. Snellmans primärproduktionspersonal är på plats och
berättar bl.a. om de nya utvecklingstilläggen för nötproduktion
samt om det aktuella samarbetet med Limousin uppfödarandelslaget. Under dagen har
besökarna dessutom möjlighet att bekanta sig med en modern
slakbil under Jukka Takanens guidning. Snellmans verkställande direktör Martti Vähäkangas har även lovat delta. Mer information
på www.nurmi2011.fi
VH
Snellman-limousin produkterna bildar en egen produktfamilj som
en del av Snellmans produktsortiment. Snellman ansvarar för
produkternas marknadsföring med bl.a. produktifiering, prissättning, försäljning och konsulentverksamhet. Snellman marknadsför
limousinprodukterna under eget brand med hjälp av Snellmans
kända varumärke och goda kundförhållanden.
Snellman-limousinköttets slakt, styckning, paketering och övrig
produktion följer Snellmans normala produktionssystem, egenkontroll och certifierade kvalitetsprogram.
Uppfödningen av Snellman-limousin knyts till Snellmans Lantgårdens Bästa-nötprogram. Snellman och andelslaget kommer överens om limousinuppfödningens koncept och villkoren för uppfödningen. I produktionen följer gårdarna Snellmans Lantgårdens
Bästa och andelslagets anvisningar.
Snellman
ger
godkända besättningar LB-limousingårdsstatus.
Gårdarnas produktionsplanering, uppföljning
och djuranmälningar sköts via
Snellmans Anelma.
Snellman
sköter logistikplaneringen och
slaktdjurtransporterna.
Jarkko Kääriäl ä från Alavies ka är limousinuppf ödare och även aktiv i Limous inandelsla gets styrelse .
Uppfödningsmål och villkor för tilläggspris för
Snellman-limousinkött
Tjur: Slaktålder under 17 mån vikt 320 - 400 kg
köttighet R+ eller bättre
fettklass 1-2
Kviga:
Slaktålder under 19 mån
vikt 190 - 300 kg
köttighet R+ eller bättre
fettklass 1-2
Snellman ordnar i augusti ett gemensamt starttillfälle för limousinuppfödarna, där uppfödningsavtalets viktigaste punkter genomgås. Samarbetet inleds på hösten.
TG
 Kasvattajaosuuskunta Limousin
är ett landsomfattande andelslag, som grundades i maj
2010 efter ett två år långt utredningsprojekt. Under projektet fördjupade man sig i olika marknadsföringsmodeller för limousinkött med fastställda kvalitetskriterier både
i Norden och i Mellaneuropa. Uppmuntrade av resultaten
startades projektet Nostetta Naaraista i andelslagets regi.
Andelslagets hemort är i Tammerfors.
www.nostettanaaraista.fi
Lantgårdens Bästa info 5
LB nöt
Finlands största mjölknötladugård finns i Sonkajärvi
 Invigningen av Iskola Oy:s nötladugård i Sukeva, Sonkajärvi,
hölls den 6-7 juni. I Iskolas nya ladugård finns plats för ca 450
kor. Till en början sköts mjölkningen av sex robotar och senare
kommer man att installera ytterligare två robotar. Iskola Oy:s
verkställande direktör och delägare Pertti Savolainen säger att
man kommer att börja fylla den nya ladugården med djur i början
av juli. Till slutet av året uppskattar man att antalet kor kommer
att stiga till trehundra. Full beläggning uppskattar man att man
kommer att nå i början av nästa år.
Vädret var varmt under invigningen och speciellt under den första dagen var det rikligt med besökare. Både ladugården och utomhusområdet är så stora att det fanns gott om utrymme för
besökarna att gå omkring och bekanta sig med både ladugården
och samarbetsparternas avdelningar. Den köttiga Eetvartti-grillkorven som Snellmans primärproduktionspersonal serverade i
sin monter fick mycket beröm av besökarna. Den högkvalitativa
korven öppnade också för vidare diskussioner om Snellmans primärproduktionsverksamhet.
Iskola Oy:s nya ladugård invigdes den 6-7 juni. Både ladugården och
utomhusområdet är så stora att det fanns gott om utrymme för
besökarna att gå omkring och bekanta sig med både ladugården
och samarbetsparternas avdelningar.
Snellman önskar framgång till de fördomsfria företagarna!
VH
kalvens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
När kalven inte dricker
 Nu som då är det helt omöjligt att få kalven att
dricka. Det är en svår situation, eftersom den lilla kalven snabbt kan få vätske- och näringsbrist. Ju svagare
kalven blir, desto sämre orkar den dia. Det är med
andra ord bråttom att få i kalven mjölk eller vätskelösning. Ett bra hjälpmedel, som det lönar sig att lära
sig använda, är tvångsmatningsflaska.
En kalv som inte dricker är antingen nyfödd eller sjuk.
Den nyfödda kalven kan ha lidit av syrebrist i kons
födelsekanal, kanske också dragit i sig vätska. Råmjölken går förlorad om det inte finns någon som diar
inom ett par timmar. Kalven har inga energireserver
vid födseln, så råmjölken är dess enda energibomb.
Varm, fet mjölk värmer också den lilla kalven som
fötts till en kall värld.
Det första symptomet på diarré hos småkalvar är
ofta att de inte dricker. Speciellt för under två veckor
gamla kalvar förtar rotadiarré dricklusten. En sjuk
kalv behöver dock både mjölk och vätska, annars dukar den under. Det lönar sig att slangmata i tid, gärna
redan vid det första misslyckade drickförsöket, senast
vid följande. Börjar man först senare kan det redan
vara för sent. En diarrékalv kan slangmatas varannan
gång med mjölk, varannan gång med vätskelösning
enligt matningsinstruktionerna för diarrékalvar. Man
kan bli tvungen att fortsätta slangmatningen under
ett par-tre dagar om kalven är mycket sjuk. Ofta gör
redan första matningen kalven så pass pigg att den orkar dricka åtminstone en del av måltiden själv. Vätska
som ges med tvångsmatning hamnar i övre delen av
förmagarna, inte helt ända fram till löpmagen. När kalven är liten och man tvångsmatar bara ett par gånger
är ingen skada skedd. Ibland har man sett vomdruckenhet hos kalvar som tvångsmatats länge, men även
det är ett mindre problem än att kalven dör.
Matti Kastarinen (till höger) hade många
intresserade kunder.
läs mer på:
http://anelma.snellman.fi
6 Lantgårdens Bästa info
Iskola Oy är ett företag inom lantbruksbranschen, vars affärsidé är mjölkproduktion. Iskola Oy är ett sambolag för tre mjölkproducenter från Norra Savolax och bildades år 2008. När Suomen vankeinhoitoyhdistys beslöt att avsluta
sin verksamhet i Sukeva blev Iskolas öppna fängelse och fängelsets markområde till salu. Iskola Oy:s tre delägare var alla i behov av att utvidga och köpet av Iskola markområden gjordes i juli 2008. I köpet av Iskolas mark och
byggnader ingick ca 210 hektar åker. Byggnaderna var 28 till antalet, däribland
lantbruksbyggnader som en ladugård på 2 561 m2, stall, trösk, förråd och lador.
(källa: www.iskola.fi)
Med en försiktig fram och tillbaka-rörelse får
man kalven att svälja, vilket får slangen att glida bättre in. Man får inte använda kraft. Slanghuvudet kan kännas genom huden på halsen
och ibland kan man också se hur det rör sig
framåt. Slangen är på plats när den styva delen
försvunnit in i kalven (bild 3 och 4).
Bild 1
När slangen är på plats vrider man vätskebehållaren så att innehållet börjar rinna ner
i slangen. I en bra position rinner vätskan ner
ganska snabbt. Om det känns långsamt kan
man röra slangen fram och tillbaka med små
rörelser.
Det är svårt att sätta slangen i fel hals, dvs
i luftstrupen, men det kan ske. I sådana fall
hostar kalven och slangen måste dras ut och
man får börja om från början. När man lär sig
kan man först sätta några skedar vatten för
att testa att slangen hamnar rätt. Om vattnet
hamnar i luftstrupen hostar kalven omedelbart och slangen måste snabbt dras ut.
Bild 2
Mervi Yli-Hynnilä
hälsovårdsveterinär
mjölkproducent, Kuortane
Bild 3
PS. I varmt sommarväder är
också friska kalvar törstiga och
behöver fri tillgång till rent vatten!
I Iskolas nya ladugård finns ströbottnade, individuella
boxar för småkalvarna. Efter råmjölkskedet flyttas kalven till gruppbox med spalt/ströbotten.
 Iskola Oy
När man lär sig slangmatning är det alltid bra
att vara två personer. Man tar ett stadigt tag
om kalven så att huvudet sträcks uppåt och
halsen är rak. Slangen trycks in i munnen och
svalget, där det nästan alltid känns som om
den skulle fastna (bild 1 och 2).
Det finns många olika modeller av matnings- och
tvångsmatningsutrustning. I Finland finns åtminstone ett par modeller till salu i jordbruksaffärer och
i webbutiker. Många har skaffat sig utrustningen på
mässresor utomlands. Hur slangen är utformad är
viktigt, speciellt hur tjock och mjuk ändan är. En liten
och mjuk slangända ryms också i en liten kalvs svalg
utan att göra skada. Matningsapparatens slang är styv
och ungefär lika lång som kalvens matstrupe.
Bild 4
Lantgårdens Bästa info 7
Lantgårdens Bästa info 7
LB svin
grisens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
En unik finländsk svinkedja
Lönar sig djurvälfärd?
Snellmans svinkedja får en tydligare specialisering. Svinkedjan definieras kring temat ”En rejäl lantgris från familjegården”. Bärande element är öppenhet, ansvar
och spårbarhet till familjegårdar och finländsk genetik.
1. Respekt för goda traditioner
5. Optimerad naturlig utfodring
Vita finländska ursprungsraser, finländsk lantras och yorkshire
har avlats på finländska familjegårdar i över 100 års tid. Yrkeskunskapen att utvälja goda släktlinjer har gått som ett arv från
generation till generation, samtidigt som avelsmetoderna har
förbättrats med åren. I den finländska svinaveln har god djurhälsa och noggrann individuppföljning alltid gått hand i hand.
2. Rejält finländskt även i
generna
Finländsk lantras är lantgrisproduktionens kärna. För att förbättra grisarnas
livskraft och välbefinnande används
korsningsprogram i uppfödningen.
Lantgrisen är en korsning av finländsk lantras och finländsk yorkshire. Figen Ab ansvarar för båda
rasernas avelsprogram.
Lantgrisens utfodring planeras noggrant enligt djurens behov
och förverkligandet uppföljs separat för varje uppfödningsparti.
Noggrann analysering av foderråvarorna är utgångspunkten för
en bra utfodringsplan. Av fodret består över 70 % av finländsk
spannmål och spannmålsbaserade ämnesdelar. Noggrann utfodringsoptimering stöder djurens välbefinnande och sparar
miljön. En liten tillsats av växtolja i fodret gör att
fettets sammansättning blir lämpligt mjuk. De
mättade fettsyrornas andel av de totala fettet i köttet är endast ca 35 %.
6. Fungerande hälsovårdsprogram för
grisarna
l
Fin
Lantgrisarna uppföds på rejäla finländska familjegårdar i
enlighet med Snellmans Lantän
gårdens Bästa-program. Känds
netecken för Snellmans familjek
gårdar är att de är lokala och att
företagarna är knutna till verksamheten
och själva aktivt med i dess utveckling.
rd
en
3. Uppfödning på
familjegårdar
lan
tgris frå
4. Avelsplan som hjälp i smågrisproduktionen
Lantgrisproduktionen planeras omsorgsfullt med hjälp av MPSisu rekryteringsprogram. Figen Ab:s utbildade rådgivare gör i
samråd med gården ett avelsprogram och ger råd för förverkligandet.Vid auditeringen av Lantgrisproduktionens produktionsmodell och djurmaterial uträknas ett index för gårdens engagemang, som bör vara minst 40/60 (målnivå över 50).
8. Knorren är en mätare
på välmåendet
Omsorgen om lantgrisens välmående
börjar redan i avelsprogrammets betoningar och smågrisarnas individuppföljning. På rejäla familjegårdar är omsorgen
om djurens välmående dessutom en
hederssak som man månat om i generationer. Som garant för lantgrisens välmående får grisarna, till skillnad från många
stora svinländer, behålla sin naturliga välbefinnandemätare, dvs. knorren.
8 Lantgårdens Bästa info
g
lj e
i
n fa m
å
Alla lantgrisar (100 %) uppfyller
kraven för den nationella hälsonivån (www.sikava.fi). Familjegårdarna har hälsovårdsavtal med
sin veterinär och plan för förebyggande djurhälsovård. Gårdarnas kontinuerliga auditering av
djurhälsa och svinstallmiljö sköts
i samband med den ansvariga veterinärens hälsovårdsbesök minst
fyra gånger per år.
7. Noggrann uppföljning
och dokumentering
I Sikavas hälsouppföljningsregister sparas uppgifter om
gårdens hälsovårdsavtal, veterinärens besök på gården, analysresultat, medicineringar och eventuella avvikelser i djurens
hälsotillstånd. Via Snellmans eget uppföljningsprogram, Anelma,
uppföljs produktionen i realtid både på gårds- och företagsnivå.
Uppfödningspartiernas händelser uppföljs och dokumenteras
bl.a. med avseende på slaktkvalitet, dagstillväxt, djurhälsa, dödlighet och foderanvändning.
9. Öppenhet
och engagemang
Familjegårdarnas anknytning till lantgrisproduktionen baseras på öppenhet, frivillighet och förtroende. Även i kundkedjan
råder full öppenhet. Parternas anknytning, motivation och engagemang har en
avgörande betydelse för kvalitetskedjans
funktion och framgång.
10. Bättre lönsamhet
för bonden
Finländsk lantgris innehåller mycket kött
och lite fett. Lantgrisen kan, tack vare
högklassig genetik och god djurhälsa,
uppfödas med optimerad utfodring och
omsorgsfull skötsel till över 100 kg slaktvikt utan att bli fet. De sista kilona är de
mest förmånliga för uppfödaren. En köttig och rejäl lantgris är till fördel för bondens ekonomi.
 Större djurboxar, mer strö, bättre ventilering är alla investeringar som kostar. Men å andra sidan kan det troligen betala sig
tillbaka i längden att satsa på en produktionsmiljö som främjar
djurens välfärd. Jag är övertygad om att alla har att vinna på att
vi i framtiden lägger ännu mer fokus på djurvälfärd. För det första
vinner förstås grisen. Men det finns även andra vinnare, bland
annat producenten.
Man kan på grov nivå dela upp de faktorer som påverkar djurvälfärd i två grupper: för det första, faktorer som har att göra
med byggnadslösningar och stora investeringar. Dessa faktorer,
såsom utfodringssystem, golvmaterial och boxstruktur, är svåra
och dyra att ändra på då de en gång byggts. Därför är det otroligt
viktigt att dessa beaktas i planeringsskedet.
Den andra gruppen faktorer har att göra med hur gården sköts
som helhet.Vi har inget riktigt bra ord för detta på svenska, men
man brukar använda den engelska termen manegement. Då menar jag alltså allt från producentens beteende gentemot djuren,
förmågan att läsa sina djur (sk. svinöga) till användning av strömaterial och kunskap om utfodring. Även om det är lättare att
påverka dessa faktorer är det minst lika viktigt att beakta även
dem i planeringsskedet. Om svingården är byggd så att det är ett
heldagsjobb att dela ut strö åt svinen, är det inte så konstigt om
motivationen för detta arbetsmoment inte är så hög. Eller om
lösdriften är felplanerad, så att den orsakar fortgående konflikter
suggor emellan så är det ingen lätt uppgift att hindra detta, oberoende av hur duktig man är på att läsa sina svin.
Även valet av djurmaterial är viktigt att beakta. Till exempel är
det mycket lättare att hålla smågrisdödligheten på låg nivå och
smågrisarnas hälsa och kvalitet på hög nivå om man väljer suggor som avlats med en måttlig kullstorlek som mål. Allt för
stora kullar tär även på suggans hälsa och hållbarhet
i längden.
Tyvärr är det otroligt svårt att räkna ut
totallönsamhet på en lång tidsperiod,
och tyvärr finns det ännu väldigt lite
information om inverkan av olika
byggnadslösningar på djurhälsa
och välfärd ur ekonomisk synvinkel. Men som ett exempel
kan nämnas svansbitning
hos slaktsvin: spaltgolv
och brist på strö är
de två absolut viktigaste riskfaktorerna
för svansbitning. Det
har bl.a. påvisats att
risken för svansbitning
är minst 3 gånger större
på gårdar med spaltgolv än
”Jag tror att en etiskt hållbar produktion även
är ekonomiskt hållbar i längden. För att inte
tala om att grunden för en lönsam inhemsk
produktion är inte bara välmående grisar,
utan framförallt välmående och motiverade
producenter. ”
på gårdar med andra typers golvlösningar. Detta betyder förstås
inte att inte även andra faktorer skulle vara viktiga, såsom ventilering, utfodringssystem och boxhygien, men risken för en svansbitningsepidemi kan minskas signifikant om man undviker att bygga
helspaltgolv, och om man ser till att bland annat utgödslingssystemet tål en tillräcklig användning av strö i grisens alla uppväxtfaser.
Svansbitning är dyrt, otrevligt och arbetsamt. I en finsk studie har
man bland annat visat att en lindrigt biten svans kan minska på
tillväxten i medeltal 41g per dag, och allvarligare fall 120g. För att
inte tala om att svansbitning är ett allvarligt välfärdsproblem för
svinen. Svansbiting är också ett symptom på att grisarnas välfärd
inte är på optimal nivå och svansen är därmed ett av många mått
på hur svinen har det. Tack och lov får de finska grisarna ha kvar
sina inbyggda välfärdsmätare, svansarna.
Inte bara producenten vinner på att djuren mår bra. Välmående
djur ökar på livsmedelssäkerheten och risken för läkemedelsrester i köttet. Även om risken för enstaka fall av läkemedelsrester
är liten här i Finland är detta en fråga som är otroligt viktig i ett
större perspektiv: ju mera antibiotika vi använder, desto större
är risken för resistenta patogener. Djur som mår bra, som inte
är stressade och som har färre skador och sår, hålls även i övrigt
friskare.
Jag håller absolut med om att det är viktigt att vi ser till att upprätthålla den inhemska produktionens konkurrenskraft. Men
detta kan göras på många sätt. Jag tror att en etiskt hållbar produktion även är ekonomiskt hållbar i längden. För att inte tala
om att grunden för en lönsam inhemsk produktion är inte bara
välmående grisar, utan framförallt välmående och motiverade
producenter. Jag antar att vem som helst mår bättre av att sköta
djur som hålls friska och nöjda, där fokusen är på förebyggande
hälsovård och inte på skötsel av sjuka djur. Vill vi att konsumenterna även i framtiden skall köpa inhemskt, och vara färdiga att
betala mer för det, måste vi se till att de kan lita på att kvaliteten,
även den etiska, är hög.
Anna Valros
professor i husdjursvälfärd
Helsingfors universitet
Med omsorg ända till 101 kilo!
Lantgårdens Bästa info 9
Svinavelns tjänster
som stöd för verksamheten
Figen Ab är ett svinavelsbolag, vars kunder är suggbesättningarna. Lite över
hälften av bolagets omsättning kommer från försäljning av galtsperma, resten
av omsättningen från försäljningen av svinavelstjänster. Avsikten med denna
artikel är att presentera Figen Ab:s (tidigare FABA Svin Ab) rådgivningstjänster.
Alla har nytta av produktionsuppföljning
Figens olika svinavelstjänster är alla uppbyggda kring den viktigaste av tjänsterna, produktionsuppföljningen för grisproduktionen
(suggkontrollen). Utgångspunkten för produktionsuppföljningen
är att regelbundet och rutinmässigt anteckna allt som händer
i gårdens grisproduktion: inköp av djur, semineringar, grisningar,
avvänjningar och utmönstringar. Figens tillbehörsförsäljning har
svinhusböcker till salu, där det är lätt att föra bok över grisproduktionens händelser.
Från svinhusboken sänds uppgifterna till Figens databas, antingen
via blanketter för produktionsuppföljning eller på det sätt som
är vanligast idag, direkt via ett produktionsuppföljningsprogram
på datorn. Uppföljning via dataprogram görs antingen med Agrosoft Oy:s WinPig-program eller med finPOTKA-programmet.
Det sistnämnda programmets utveckling har avslutats och uppföljningen flyttar småningom helt till WinPig-programmet. Mer
information om WinPig fås från Agrosoft Oy (www.agrosoft.net).
Figen erbjuder också produktionsuppföljning med hjälp av rådgivare, vilket betyder att Figens rådgivare matar in och sparar
uppgifter i databasen enligt gårdens anteckningar i svinhusboken.
Efter att uppgifterna är sparade i programmet tar producenten
eller rådgivaren kontakt med Lantbrukets Datacentral, Figens nationella databas. I samband med sändningen av uppgifterna kontrollerar datorn de inkomna uppgifterna och skriver vid behov en
felrapport till avsändaren. Därefter räknas gårdsrapporten och
gården får den som ett svarsmeddelande. På gårdsrapporten ser
man resultaten för gården och för hela landet, så man kan jämföra sina egna resultat med landets medeltal.
På rapporten finns ett effektivitetstal som visar gårdens grispro-
duktion per sugga och per år, jämfört med landets medeltal. Om
effektivitetstalet är 100 är gården på samma nivå som landets
medeltal. Om talet istället är över 100 ligger gården över landets
medeltal. Från databasens uppgifter uträknas varje vecka (uträkningen startar på tisdagsmorgon och de nya indexen uppdateras
i databasen på natten mellan tisdag och onsdag) fertilitetsindex
åt de suggor och galtar som är med i produktionsuppföljningen,
samt åt semingaltarna. Utan de uppgifter som fås från gårdarna
som är med i produktionsuppföljningen skulle det inte vara möjligt att få index på hondjurens fertilitet för semingaltarna.
Gårdstestning hjälpmedel i urvalet
Gårdstestning är en tjänst där producenten får hjälp av en objektiv expert att välja ut de avelsdjur som ska lämnas kvar för att
producera grisar. Det är Figens avelsrådgivare som utför gårdstestningen. Det lönar sig att testa alla individer ur samma kull
under samma besök. Svinet får i samband med gårdstestningen
ett individuellt databassignum, ett slag ”socialskyddssignum” för
svin, som följer med svinet hela livet ut och som också syns i
avkommornas stamtavlor.
Vid gårdstestet väger rådgivaren svinet eller bestämmer vikten
med hjälp av ett måttband och mäter späckets tjocklek på ryggen
och på båda sidor om djuret med ultraljud. På basen av mätningarna räkas tillväxt- och späckpoäng, och talens summa är gårdstest- eller T-indexet. Också exteriören utvärderas på de djur som
testas och eventuella exteriörfel antecknas. De djur som inte
har tillräckligt bra exteriör ska utmönstras i tid, så får man en
slaktlikvid för dem och exteriörfelen nedärvs inte. Gården får en
gårdstestrapport efter gårdstestningen, där det förutom gårdstestningsuppgifterna också finns information om svinets släkt och
släktingarnas avelsvärde.
Resultat från svinavelstävlingen 2010
 Resultaten från den traditionella svinavelstävlingen har räknats igen. I svinavelstävlingen prisbelönas årligen avelsbesättningarnas bästa yorkshire och lantras
-galtar och suggor samt bästa avelsbesättning. Vinnarna i varje serie får sitt pris den
1.7.2011 på Farmari-utställningen.
10 Lantgårdens Bästa info
M-RAS, Bästa M-avelsbesättning:
1. Hakomäen jalostussikala (182,8 poäng)
2. Hauta-ahon jalostussikala (158,8 poäng)
3. Saaren jalostsusikala (151,0 poäng)
Bästa M-sugga:
702670 MARMII,Yrjölä Mirja ja Lauri
Bästa M-galt:
710377 MUULI,Yrjölä Mirja ja Lauri
Y-RAS, Bästa Y-avelsbesättning:
1. Kivelän jalostussikala (172,5 poäng)
2. Lehtinen Mty jalostusikala (167,6 poäng)
3.Väänäsen jalostussikala (165,9 poäng)
Bästa Y-sugga:
737013 ÖRNI, Eskelinen Pekka
Bästa Y-galt:
719569 CHILI, Lehtinen Mty
Faba Svin Ab
är nu Figen Ab
 FABA Svin Ab:s namn ändras den 1.7.2011 till Figen Ab. Samtidigt
ändrar bolagets logo. Med det nya namnet och den nya logon vill man
framhäva finländskhet och de inhemska, vita raserna. Logotextens
färger är Snellmans blå och grön och grisen på bilden är en korsning
av finsk lantras och yorkshire som springer på genetiken. Det finns
ett gammalt ordspråk på finska ”parantaa kuin sika juoksuaan”, på
svenska ungefär ”förbättrar som svinet sitt lopp”. Det kunde kompletteras i fortsättningen med ”…om genetiken är i skick”.
Avelsdjurshandeln Figen Ab förmedlar årligen ca 3000 avelssvin till finländska suggbesättningar. Av dessa förmedlas en stor del till Snellmans kundgårdar. I avelsdjurshandeln utgör gårdstestet grunden för ett svin
av bra kvalitet. Med de djur som Figen Ab förmedlar medföljer
ett härstamningsbevis, som är ett slags innehållsförteckning över
djurets egenskaper.
När en gård som hör till produktionsuppföljningen köper djur
via Figen flyttas informationen om det köpta djuret automatiskt
till gårdens produktionsuppföljningsuppgifter. Koordineringen av
avelsdjurshandeln för Snellmans gårdar sköts av avelsrådgivare
Ritva Tuppurainen.
MP-Sisu för planenlig utveckling
MP-Sisu-planen är Figens tjänst som binder ihop de övriga tjänsterna. En förutsättning för att kunna göra MP-Sisu är att man
måste höra till Figens produktionsuppföljning. MP-Sisu görs alltid
utgående från gårdens egna utgångspunkter och tillsammans med
producenten.
I en MP-Sisu-plan delas gårdens suggor och gyltor i fyra grupper enligt hur djurens ska användas framöver: djur som ska utmönstras efter följande avvänjning, suggor och gyltor som ska
producera köttgrisar, supersuggorna som används till den egna
rekryteringen samt rekryteringsgyltor som växer på gården och
som ska ersätta en sugga som ska utmönstras. Planen ska uppdateras halvårsvis. Om gården inte rekryterar genom att själv föda
upp sina suggor eller om rekryteringen inte räcker till för gårdens
behov gör man i samband med MP-Sisu en plan på när och vilka
slags rekryteringsdjur som skaffas till gården.
Snellman stöder de gårdar som gör MP-Sisu genom att betala
20 cent/kg mera för suggkött. Dessutom kan de gårdar som
gjort MP-Sisu få upp till 6 cent/kg högre pris för slaktsvinen. År
2009 höjdes MP-indexnivån i medeltal med 2,5 indexpoäng på de
gårdar som hade gjort MP-Sisu, vilket bara genom grisarnas MPprissättning på en gård med 100 suggor betyder ca 1100 euros
tilläggsinkomster om året.
Nya tjänster
Figens nyaste tjänst är kvalitetskontrollen av förmedlingsgrisar.
Kvalitetskontrollen är en tjänst som endast erbjuds Snellmans
gårdar. Avsikten är att säkra kvaliteten på de grisar som säljs till
förmedling och därigenom förbättra hela kedjans lönsamhet.
Kontrollen går att beställa av Figens avelsrådgivare. Snellman be-
www.figen.fi
talar ett 2 € pristillägg till gårdar som har ett kontrollbesöket i
kraft, såvida grisarna även är vaccinerade mot cirkovirus. Pristillägget för bara cirkovaccinerade grisar är 1 €.
Det lönar sig att göra kvalitetskontrollen samtidigt som Figens
avelsrådgivare kommer till gården för att t.ex. testa gyltor. Tjänsten debiteras per timme (60,20 € + moms). Beroende på gårdens
storlek tar granskningen ungefär en timme.
En annan ny tjänst som Figen erbjuder är gårdsauditeringar. Figen
gör gårdsauditeringar på Snellmans LB-gårdar och på de gårdar
som vill bli LB-producenter. På auditeringsbesöket går Figens rådgivare övergripande igenom svinbesättningens verksamhet och
gör en rapport dels till gården och till Snellman. Auditeringen beställs och betalas av Snellmans Köttförädling Ab.
Jussi Peura och Soili Haltia
kontaktuppgifter
Produktionsuppföljning:
Sari Sirola
[email protected]
020 747 2054
Gårdstestning och MP-Sisu: Michael Nygård, Malax
michael.nygå[email protected]
0400 - 614 085
Ritva Tuppurainen, Jakobstad/Saarijärvi
[email protected]
0400 – 614 112
Tiina Lindroos, Salo
[email protected]
0400 – 614 073
Tuula Huttunen, Pöytyä
[email protected]
0400 – 614 060
Leena Hintsanen, Mäntsälä
[email protected]
0400 – 614 058
Kaisa Kärnä (vårdledig)
Avelsdjurshandel:Ritva Tuppurainen
OBS! faba.fi blir figen.fi senast i början av augusti
Lantgårdens Bästa info 11
Snellman-info
Snellman 60 år
Hösten 2011 jubilerar Snellman hela 60 år i köttbranschen.Vägen för
Herr Snellman från ett fattigt jordbrukarhem i en liten by i Österbotten
till den tredje största köttförädlaren i Finland har varit kantad av både
hårt arbete och djärva satsningar, motgångar och framgångar.
1970-talet
Specialiseringen på helköttsprodukter visar sig vara en lyckad
satsning när den världsomfattande
oljekrisen når Finland. Av de 150
privata korvfabriker som finns i
Finland under 1970-talet överlever endast 10 % den ekonomiska
krisen, och Snellman är en av dem.
1951
1990-talet
Centralisering och specialisering
Handelns centralisering blir en stor utmaning i mitten av
1990-talet, men Snellman har bestämt sig för att inte gå ut ur
förändringen som förlorare. Under den osäkra tiden innan Finland går med i EU tar man beslut om att investera för att säkra
råvaran. Snellman satsar på att bygga för slakteri och styckning
på ett helt nytt område på Granholmen.
Snellman bygger ut på Granholmen
Vartefter det egna slakteriet ger möjlighet till större produktion blir fabriken i Skata för liten. 1993 flyttar Snellman in i nybyggda utrymmen på Granholmen utanför Jakobstads centrum,
där såväl nedskärning, skivning och expedition ryms i samma
byggnad.
Snellman är först i landet att introducera Smörgåsskinkan, som ett
resultat av egna innovativa tillverkningsmetoder.
Bröderna Kurt och Lars grundar
Snellmans Kött & Korv i Jakobstad
Viitanens & Kälkäinens korvfabrik i Jakobstad blir till salu 1951
och bröderna Kurt och Lars Snellman, som arbetat några år
med korvtillverkning och köttstyckning på Österbottens Kött,
tar ett lån på 800 000 mark med föräldrarnas lilla hemman som
borgen. Maskinerna köps för 600 000 mark. För att lösa in den
tidigare korvfabrikörens fårtarmstunna hamnar bröderna även
att sälja sin bil. Snellmans Kött & Korv är således grundat.
Företaget säljer olika korvar och helköttsprodukter till de
många butikerna runtom i staden och öppnar även en egen butik i anslutning till fabriken.
1960-talet
Specialiseringen på
Snellman
inleds
Bröderna Snellman bestämmer
sig för att satsa
på tillverkning av
helköttsprodukter
av hög klass istället för att gå med
i det allmänna
priskriget om matkorvarna. Maskinerna förnyas målmedvetet
och man utvecklar rutiner för produktionen. Bl.a. väcker den
tysktillverkade rökningsugnen stor uppmärksamhet, när man nu
kunde automatisera rökningen av t.ex. medwurst.
12 Lantgårdens Bästa info
1980-talet
Äntligen ett eget slakteri!
År 1985 köper Snellman ”Jakobstads slakteri” av bröderna Fellman. Genom köpet tryggar man den egna råvaruanskaffningen.
Köpet har visat sig vara en av de strategiskt viktigaste och mest
lönsamma satsningarna i företagets historia.
Snellman går in för en ännu större specialisering än tidigare.
Matkorvarna får mindre betydelse och fokus läggs på skivad
chark. Tack vare satsningen på kvalitet får Snellman en stark position inom skivad chark och företaget börjar allt mer synas
som en av de stora aktörerna i branschen. Även inom industriellt förpackat färskkött, sk. konsumentpackat kött, är Snellman
en banbrytare.
Året därpå inleds bygget av ett nytt och större slakteri, som tas
i bruk i juni 1995. Slakteriet har en våningsyta på 5 000 kvadratmeter Slaktkapaciteten uppgår till 12 milj. kg per år.
Investeringarna fortsätter under hela 90-talet med nya projekt
nästan årligen, däribland helköttsavdelningen -97.
forts…
Snellmans slakteri verkar på Sofiedahlsgatan i närmare tio år.Vid
starten ligger slaktmängden på strax under 2,0 milj. kg per år
och mängden kommer att fyrdubblas fram till 1994.
Under 1980-talet inleder Snellman brandtänkandet med att utveckla ny logotyp och Herr Snellmans tecknade värld skapas
internt i samarbete med en reklambyrå och en bildkonstnär. På
produktfronten är Snellmans leverpastej förpackad i burk en
pionjärprodukt och försäljningssuccé.
Primärproduktionens anskaffningsutveckling 1993–2010
samt budget för
2011.
Lantgårdens Bästa info 13
Snellman 60 år
Uleåborg
landet. Snellman inför ett hälsogrisprogram på svingårdar 1995
och går i spetsen för arbetet att utrota grishosta. Hälsogrisprogrammet får senare namnet Lantgårdens Bästa. Programmet förbjuder användning av antibiotika i förebyggande syfte och benmjöl i fodret redan 1998 innan man lagstadgar om det. Nu blåser
med andra ord nya vindar i Österbotten.
1990-talet, fortsttning…
Lantgårdens Bästa ser dagens ljus
1998 introducerar Snellman i samarbete med Pohjola en hälsogrisförsäkring mot grishosta och svindysenteri, den första i sitt
slag i Finland. Man gör även ett samarbete med Raisio för att
påverka köttets fettsyresammansättning och smakegenskaper.
LB-programmet utvidgas vid milennieskiftet för att även omfatta
nötproduktion.
Snellmans egen djurhälsouppföljning inom LB övergår under
2000-talet till de nationella Sikava- och Naseva-systemen, som
köttbranschen grundar gemensamt inom ETT:s regi.
I mitten av 90-talet inleder Snellman ett strategiskt arbete med
att bygga upp direktkontakt till producenterna och utvecklar ett
kvalitetssystem för primärproduktionen. Huvudlinjerna i kvalitetssystemet ligger på avel och djurhälsa.
Snellmans Slakteris producenttidning utkommer första gången 1994
som en viktig del av producentinformationen. Tidningen utkommer sporadiskt under åren som följer och några gånger som bilaga i Maaseudun Tulevaisuus. Fr.o.m. 2004 utkommer producenttidningen systematiskt fem gånger/år under namnet Lantgårdens
Bästa info.
Snellman går med i Föreningen för bekämpning av djursjukdomar
(ETT) när den grundas 1994. Snellman kommer samma år aktivt
med i svinaveln när Sikojen kantakoesäätiö grundas. Målet är att
effektivera verksamheten på de många stamförsöksstationerna i
2000-talet
Familjen Nylund 1994 och idag
I det första numret av Snellmans Slakteris producenttidning
från 1994 presenteras Kaj Nylund, agrolog och svinfarmare
från Pensala i Nykarleby. Vid intervjun hade Kaj verkat som
smågrisproducent i tre år och strävar målmedvetet efter att
förbättra standarden på smågrisarna i sitt nya svinhus.
I dagens läge är familjen Nylund mitt uppe i en ny förstoring
av svinhuset. Det gamla svinhuset blev för litet och istället för
att avveckla valde familjen Nylund att bygga större och övergå
från smågrisproduktion till integrerad produktion. Antalet suggor har stigit från 30 år -94 till 100 idag och den nya slaktsvinsavdelningen har plats för 600 djur. Frun Inge-Gerd är också
sedan ett år tillbaka med i arbetet
på heltid. På bilden
Frank, Robin,
Ellinor, Kaj och
Inge-Gerd
Nylund.
14 Lantgårdens Bästa info
Investeringarna på Granholmen fortsätter under 2000-talet med
betydande satsningar i förnyad svinslaktlinje, styckningsavdelningen med ny teknik, en helt ny medwurstfabrik, ny expedition och
ny färskköttavdelning.
Följande stora investering på Granholmen är slakteriets utbyggnad, som inleds vårvintern 2011. I början av år 2012 beräknas
det nya slakteriet vara klart för ibruktagande. Beslutet om att i
tiderna skaffa ett eget slakteri har visat sig vara rätt investering
och har gett Snellmans Köttförädling en av sina fyra viktiga stödpelare.
Snellman expanderar under 2000-talet och blir en koncern. Koncernen kommer, förutom Snellmans Köttförädling, att omfatta
Snellmanin Kokkikartano, som innehåller flera företag inom färdigmat, och Snellman Trading, som koncentrerar sig på försäljning
till HoReCa-kunder.
Snellman satsar mycket på produktutveckling. Några exempel på
detta är Tunn tunna skivor, som lanseras 2001, Skivad leverpastej,
som tilldelas utnämningen ”Årets dagligvarulansering 2005” och
färskt maletkött, som vid lanseringen 2009 blir en stor försäljningssuccé.
Snellman får riksomfattande företagarpris 2009 och erhåller
samma år Vuoden Markkinointiteko för ”Kunnon jauheliha”-kampanjen. Snellman får även marknadsföringspriset Grand Effie för
sina kampanjer 2009 och 2010.
I början av 2000-talet drabbas finska svinaveln av en splittring när
flera centrala aktörer på marknaden går in för utländsk genetik.
För att trygga möjligheterna till avel med de finländska svinraserna lantras och yorkshire bildar Snellman, Finlands husdjursandelslag och svinavelsproducenter bolaget Finlands Svinavel Ab
och förverkligar projektet att bygga en ny svinavelsstation i Längelmäki. 2010 köper Snellman hela aktiestocken i FABA Svin Ab,
som grundats av husdjurs- och seminandelslagen. Därmed säkras
förutsättningarna för fortsatt utveckling av det finländska svinmaterialet. HJ
Norra nötområdet
Karleby
Jakobstad
Kajaani
Ylivieska
LB-teamets kontaktuppgifter
Iisalmi
LB Nöt
Vasa
Seinäjoki
Södra nötområdet
Björneborg
Tammerfors
Vesa Hihnala
LB fältchef
044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Pekka Taipale
områdesansvarig
norra området
0500-265 635
Mårten Lassfolk
områdesansvarig
södra området
044-796 6545
Jarmo Niemelä
ombud
södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397
044-796 6397
e-post: [email protected]
LB Svin
Snellmans Köttförädling Ab
Granholmsvägen 1 B
68600 Jakobstad
tel * 06 786 6111
fax 06 786 6184
[email protected]
http://anelma.snellman.fi
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344
044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult
044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
smågrisförmedling
(06) 786 6331
044-796 6331
Jussi Peura
vd, Figen Ab
0400 637 255
[email protected]
e-post: [email protected]
LB Kontoret
Trafikanter
Mona Julin
logistikchef
(06) 786 6343
044-796 6343
Brita Wiik
likvidansvarig
(06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
direktör för primärproduktionen
(06) 786 6342
044-796 6342
e-post: [email protected]
Henry Ahlvik
smågrisförmedl.
trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlings- och
slakttrafikant
0500-264 570
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-521 250
Peter Björk
anskaffningstrafikant
södra området
0500-263 996
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant
norra området
040-515 5702
Eero Sallinen, Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling
norra området
0400-384 180 • 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafik.
norra området
0400-379 977
e-post: [email protected]
Lantgårdens Bästa info 15
120865
Vi tycker om a‚ laga korv nästa lika mycket som a‚ äta den. Så är det bara.
SOMMARENS GODASTE
GRILLKORV
100 % FINLÄNDSKT KÖTT
ÄKTA SMAK, INGEN SVÅL
INGEN NATRIUMGLUTAMAT (E621)
INGET PRESSKÖTT (mekaniskt urbenat kö‚)
HÖG KÖTTHALT
ÄKTA NATURTARM
www.snellman.fi
Smaker man minns.