Transcript lantgårdenS bäSta info 1-2011

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter
2011 • 1
Ledare:
År 2010 – ett rejält kliv framåt
Välmående hos djur och
producenter
■ År 2010 innebar ett rejält kliv framåt för Snellmans primärproduktion. Mängderna ökade och Lantgårdens Bästa kvalitetskedjan
vidareutvecklades.
■ Snellmans Lantgårdens Bästa kvalitetsprogram lyfter fram djurens välmående som
en väsentlig faktor i produktionskedjan. Djurens välmående är också idag av stort
allmänt intresse bland konsumenter, myndigheter, politiker och media – för att inte
tala om alla olika djuraktivistorganisationer.
Råvaruanskaffningen från Snellmans Lantgårdens Bästa familjegårdar ökade med 2,2 milj. kg (+8 %) till 28,9 milj. kg. Svinanskaffningen uppgick till 19,6 milj. kg och nötdjursanskaffningen till drygt
9,2 milj. kg. Förmedlingen av smågrisar till slaktsvinbesättningar
ökade med hela 19 % till 131 698 st. och avelsdjursförmedlingen
med 45 % . Kalvförmedlingsvolymen var i stort sett oförändrad.
Budgeten för 2011 siktar på fortsatt mängdökning till 30,5 milj. kg.
Djurens välmående får i år en alldeles speciell tyngdpunkt. Vi har nu ett temaår för
att förbättra kalvarnas välbefinnande. Som bäst pågår en omfattande Welfare Qualitykartläggning av svinens välbefinnande på finländska svingårdar. Inom Sikavas nationella
hälsonivå har fler olika välbefinnandeindikatorer tagits i bruk och ett omfattande
skolningsprogram pågår som bäst. På Snellmans svin- och nötinfodagar får också djurens välmående mycket utrymme. I varje nummer av LB-infotidningen kommer detta
år att ingå två kolumner som behandlar djurens välmående ur olika synvinklar, en som
behandlar kalvarnas välmående och en som fokuserar på välmående grisar.
Denna, till synes överdrivna, satsning på djurens välmående pågår just under en period när många producenter mår dåligt på grund av ekonomiska bekymmer och
otrygghet. Produktionskostnaderna skjuter igen i höjden och man kämpar på allvar
med att få intäkterna att räcka till för att täcka utgifterna. Det är helt förståeligt att
mången undrar om det inte finns någon som helhjärtat arbetar för producenternas,
dvs. människornas välmående.
Vi vågar ändå påstå att det inte finns någon konflikt mellan välmående djur och en
välmående producent. Tvärtom blir det om möjligt ännu viktigare att djuren mår bra
när marginalerna blir mindre. Det allra värsta är om man börjar spara på fel ställe.
Onödigt svinn på grund av dålig motståndskraft, svagheter och sjukdomar äter av
lönsamheten och blir dyrt för både producent och produktionskedja. En duktig producent inser lätt att alla parter mår bättre av att djuren mår bra. Han månar om sina
djur, inte bara för lönsamhetens skull, utan också för att det stämmer överens med de
värderingar som genom generationer varit gällande inom finländsk husdjursproduktion. Däremot finns det nog idag en uppenbar risk att det skapas sådana krav som
inte innebär någon förbättring för vare sig djur eller producent, utan enbart byråkrati
och frustrationer.
När gårdarna blir större och intrycken från en snedvriden internationell massproduktionsmodell ökar, blir det ändå allt mer nödvändigt att poängtera betydelsen av
djurens välmående för att utvecklingen inte skall få slagsida. Snellmans fokusering på
djurens hälsa och välmående skall tas som en tydlig signal att djurproduktionen bör
vara i samklang med Snellmans värderingar när det gäller kvalitet, öppenhet, ansvar
och spårbarhet. Samtidigt skall producentsamarbetet kännetecknas av att Snellman
verkligen bryr sig om lönsamheten hos de producenter som engagerat lever upp till
kvalitetsprogrammets kriterier.
Vi hoppas att vi kan bidra med några positiva och uppbyggande signaler under årets
gång.
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
lantgårdens bästa info 1-2011
Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering/Ombrytning Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi
2 Lantgårdens Bästa info
i detta nummer:
Djurens välmående
I detta nummer startar vi en serie om
kalvens välmående, där hälsovårdsveterinär Mervi Yli-Hynnilä i fem artiklar
belyser olika aspekter av kalvens välmående.
Vi startar även en artikelserie där olika skribenter behandlar faktorer som
påverkar grisarnas välmående.
sid 7 och 11
Limousin
Snellman planerar samarbete med
andelslaget Limousin
Faba Svin
sid 6
LB-info presenterar de finländska
svinrasernas avelsorganisation
sid 12
Pärmbild:
Snellmans svinseminarium i Seinäjoki
sid 8–10
Snellman-koncernens omsättning ökade år 2010 med 10 % till
191 milj. €. Köttförädlingens omsättning var 147 milj. € (+ 6,7
%). Det ekonomiska resultatet förbättrades för charkavdelningen
tack vare en kraftig volymökning på 20 %. Däremot försämrades
resultatet för färskt kött på grund av sjunkande utförsäljningspriser. Det officiella bokslutet för 2010 offentliggörs 23.2.
De senaste årens höjning av producentprisen stagnerade. Det
genomsnittliga priset för nötkött förblev på samma nivå som året
innan medan medelpriset för svin sjönk med 5 %. Stigande foderpriser satte press på köttproduktionens lönsamhet under hösten
och Snellman tog beslut om att höja svinpriset tillbaka till tidigare års nivå. Nöt- och grisköttråvaran till Herr Snellmans produktionskedja producerades på 2100 familjegårdar, av vilka 260
var svingårdar och de övriga var mjölk- och nötköttbesättningar.
Snellmans totala likvider till finländska familjegårdar uppgick år
2010 till 62,5 milj. €.
Den mest betydande förändringen inom svinkedjan inträffade när
Faba Svin Ab övergick i Snellmans ägo 1.12.2010. Köpet var ett
viktigt steg i Snellmans strategi för köttförädlingen. I samarbete med Faba Svin har Snellman utvecklat ett unikt system för
att sporra producenterna till en positiv produktionsutveckling.
Under 2010 tog Snellman i bruk ett nytt premiesystem som via
tilläggslikvider belönar gårdar med uppföljning och goda produktionsresultat. En smågrisproducent i högsta smågrisklassen kan
som exempel ytterligare höja priset med 8 €/gris (13 %) genom
produktivitetsförbättringar eller höjning av smågrisarnas genetiska nivå. Endast den genetiska delen av tilläggspriset överförs
till uppfödaren, den andra delen betalar Snellman åt producenten som en separat utvecklingspremie. År 2010 blev Snellmans
gödsvinsuppföljning via Anelma-programmet klar, vilket betyder
att resultaten för alla tillväxtpartier via Anelma kan uppföljas i
relation till grisarnas genetiska nivå. Snellman betalade via utvecklingsprogrammen över 120 000 € i tilläggslikvider åt svin- och
smågrisproducenterna. Tilläggslikvidernas omfattning baseras på
enskilda producenters produktionsresultat och beloppet förutspås öka märkbart under år 2011. Inom svinkedjan sköts djuranmälningarna, den regelbundna rapporteringen och även likviduppgifterna till nästan 100 % enbart elektroniskt via Anelma.
De mest betydande utvecklingsprojekten inom nötkedjan under
2010 var ibruktagandet av en expresslinje för utgallrade kor och
en nykoordinering av kalvförmedlingen, som effektiverade kalvlogistiken. Expresskolinjen, som garanterar avhämtning inom två arbetsdagar utvecklades med tanke på växande mjölkbesättningars
behov och den gynnar mjölkproducenternas välmående. Under
slutet av året anmäldes 15 % av de utgallrade korna till slakt via
expresslinjen. Trots expresslinjens tilläggskilometrar uppnåddes
miljömålen för nöttransporterna. Nötslakttransporterna effektiverades så att det per ton nöt kördes 4,7 km mindre än året
innan. Inbesparingen inom kalvförmedlingen var 3,3 km per kalv.
Av nötdjuren anmäldes år 2010 80 % elektroniskt via Anelma,
vilket betyder att telefontrafiken har minskat avsevärt.
Utvecklingsprojekten fokuserar detta år på förbättring av djurens välbefinnande och en minskning av svinnet. År 2011 är ett
temaår för kalvarnas välmående och Snellman satsar på att förbättra kalvuppfödningen och kalvarnas uppfödningsförhållanden.
Inom svinkedjan har villkoren för svinproduktionens nationella
hälsonivå skärpts med flera välbefinnandeindikatorer, som är obligatoriska för alla Snellmans producenter. Snellmans griskoncept
vidareutvecklas med fokus på en välmående finländsk gris. Med
kontrollerad genetik och uppföljning på individnivå vill Snellmans
Lantgårdens Bästa utmana den europeiska massproduktionen av
gris.
TG
primärproduktionen i siffror
2006
2007
LIVDJURSFÖRMEDLING
GRISAR, st. 101 537 100 521
KALVAR, st. 8 680
8 693
SLAKTVIKTER Gödsvin, kg
92,9
92,4
Sugga, kg
184,9
188,8
Tjur, kg
312,0
321,3
Ko, kg
263,5
270,0
Kviga, kg
233,1
237,0
PRODUCENTPRIS
Gödsvin, c/kg 1,34
1,38
Tjur, c/kg
2,53
2,58
Ko, c/kg
1,56
1,62
2008
2009
2010
107 357
10 450
111 031
10 648
131 691
10 833
92,7
184,1
323,4
272,1
242,6
91,6
184,7
325,4
273,8
247,1
92,9
188,0
332,4
279,8
250,7
1,52
2,74
1,76
1,51
2,85
1,79
1,44
2,84
1,77
Lantgårdens Bästa info 3
LB nöt
Lönsamhet för nötgårdar
Snellmans och FoderRaisios nöttillfälle
 Snellmans och FoderRaisios gemensamma tillfälle vid Folkmedicincentret i Kaustby lockade rikligt med deltagare. Närmare
100 mjölk- och nötköttsproducenter från Mellersta Österbotten
hade mött upp till tillfället med temat Lönsamhet för nötgårdar.
För Raisios del föreläste Juha Anttila, Tuomas Kuusinen och Ari
Vilppola samt från Snellman deltog Matti Kastarinen och Vesa
Hihnala.
är nettodagstillväxten för tjurar av mjölkras över 600 g, medan
de svagaste resultaten inte når över 400 g.
Kalvarnas tillväxt varierar kraftigt
Det lönar sig att satsa på kalvarnas utfodring. Kraftfoder ska finnas tillgänglig kort efter kalvens födsel. När drickutfodringsskedet slutar vid ca två månaders ålder bör kalven äta ca ett kg
kraftfoder, berättade Tuomas Kuusinen från FoderRaisio.
Målslaktvikten för mjölkrastjurar 330–340 kg
Liksom för specialiserade nötbesättningar lönar det sig även för
mjölkgårdar att föda upp mjölkrastjurarna till 330–340 kg slaktvikt, berättade Snellmans fältrådgivare Matti Kastarinen. Om man
saknar tillräckligt med uppfödningsutrymme så att djuren måste
säljas till slakteriet i förtid finns det ingen ekonomisk lönsamhet
i uppfödningen. I sådana fall lönar det sig för gården att sälja kalvarna till förmedling antingen som mjölkkalvar eller vid 100–120
kg vikt. Tjurarna ska liksom korna alltid få bästa möjliga ensilage,
för en bra tillväxt är nyckeln till lönsam köttproduktion. På de
bästa gårdarna
Grafiska rapporter för
nötuppfödningen i Anelma
 Den grafiska översikten av nötuppfödningsuppföljningsrapporterna i Anelma är klar. I rapporten tjurar-kvigor presenteras
varje slaktparti skilt enligt den tidsperiod producenten väljer. Genom att klicka på datumet i vänster kant öppnas ifrågavarande
slaktpartis enskilda uppgifter. I rapportens nedre kant finns en
knapp för tjurarnas grafik, som öppnar den grafiska översikten.
Motsvarande uppgifter för kvigor finns under fliken för kvigor.
Daglig tillväxt g/dag, tjurar
Tolka grafiken
I Snellmans kalvbilar har chauffören med sig en tabell över krav
på minimivikt för kalvarna. Om kalvens tillväxt har varit för svag
kan den inte tas emot. T.ex. ska en 90 dagar gammal kalv väga
minst 76 kg. En mjölkraskalv som vuxit bra kan vid samma ålder
väga t.o.m. 120 kg. Det är många faktorer som påverkar tillväxten,
men den största påverkande faktorn är ändå alltid kalvskötaren
själv.
VH
Utgångspunkten för grafiken är att presentera utvecklingen för
de viktigaste nyckeltalen för nötuppfödningen under en viss tidsperiod. Tillsammans med besättningens slaktuppgifter presenteras också jämförelsetal. För köttighet och dagstillväxt är jämförelsetalen medelvärdet för alla tjurar eller kvigor samt gränsen
för att nå upp till den bästa fjärdedelen. Den bästa fjärdedelen
betyder i detta fall den bästa fjärdedelen av alla slaktade djur, inte
besättningar.
Medelvikten och fettighetens utveckling för besättningens egna
djur jämförs med medelvärdet för alla tjurar eller kvigor.
Slaktvikt kg, tjurar
Tjurarnas storlek fortsätter att växa
Under förra året steg medelvikten för Snellmans tjurar till 332 kg
(2009: 325 kg). Även djurens dagstillväxt utvecklades i rätt riktning. Mjölkkalvarnas dagstillväxt steg under 2010 25 g i medeltal
till 549 g/dag (2009: 524 g/dag). Även tjurarnas köttighet steg en
aning till närmare O-köttighetsklass. Tjurarnas fettighet (2,5) var
oförändrad trots den högre slaktvikten.
Varje besättning hittar i Anelma grafiska översikter av de egna
djurens slaktresultat, så det lönar sig att ta en titt.
VH
Köttighet, medelvärde, tjurar
fällen
vårens tjurplus-till
Matti Kastarinen presenterade tjurarnas tillväxtresultat från fjolåret. God dagstillväxt är alltid värt att sträva efter. Det är även
en nyckel till lönsam nötproduktion. God dagstillväxt innebär för
mjölkrastjurar över 600 g nettodagstillväxt.
Folkmedicincentralens utrymmen fylldes nästan helt när
närmare hundra mjölk- och nötproducenter, i största del
från Mellersta Österbotten, samlades under temat lönsam
nötproduktion.
Tilläggspris för e-märkta
förmedlingskalvar i kraft 1.3.2011
 Vi rekommenderar att såväl mjölk- som dikobesättningar märker gårdens kalvar med elektroniska öronmärken. Detta elektroniska märke, som fästs i kalvens högra öra, fungerar som hjälpmärke för huvudmärket i vänster öra.
Eftersom märket är mindre än det traditionella märket hålls det
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info
44 Lantgårdens
avsevärt mycket bättre på plats. Tilläggspriset för e-märkta förmedlingskalvar är 3 euro/st.
Mer information om användningen av elektroniska öronmärken
och priser finns på www.faba.fi och www.korvamerkit.fi
lus -ti llf äll e ar ra ng Vå re ns sven sk a tju rp
rr va lla i Vö rå . Fi ns ka
er as de n 29 .3 vid No
n ar ra ng er as i Ka um ot sv ar an de til lfä lle
alm i.
hava , Ni va la oc h Iis
lle t är nö tb es ät tHu vu dt em a fö r til lfä
ke t ko m m er at t be
nin ge ns ekon om i, vil
irm
Fa
n
frå
Li nd va ll
ha nd las av Jo ha nn a
en at t be rä tta m er
äv
er
m
luo tsi . Vi ko m
an Sn ell m an oc h
om sa m ar be te t m ell
.
an de lsl ag et Li m ou sin
Fettklass, medelvärde, tjurar
n om prog ra m fö r
Nä rm are inf or m at io
se na re på An elm a.
da ge n pres en te ra s
as i sa m ar be te m ed
Ti llf äll en a ar ra ng er
t.
In no Na ut a- proj ek te
Lantgårdens Bästa info 5
LB nöt
kalvens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Snellman planerar samarbete
med andelslaget Limousin
 Snellmans Köttförädling Ab och andelslaget Kasvattajaosuuskunta Limousin har kommit överens om att utreda samarbete
för produktion och marknadsföring av nötkött av rasen limousin.
Utredningen pågår under våren och beräknas vara klar inom maj
2011.
Kasvattajaosuuskunta Limousin är ett landsomfattande andelslag
som grundades i maj 2010. Andelslagets avsikt är att marknadsföra medlemmarnas produktion av limousinkött och befrämja
de allmänna förutsättningarna för uppfödning av limousindjur.
Andelslaget söker en för sina värderingar lämplig samarbetspart
bland den finländska köttbranschens mest betydande aktörer.
Andelslaget har idag 20 medlemmar.
Rasen limousin är känd för sin höga kötthalt och mycket smakligt,
mört och fettfattigt kött.
Samarbetet med Limousin-andelslaget är i linje med Snellmans
strategi att utveckla köttproduktionskedjan i nära samarbete
med producenterna. Samarbetet kompletterar Snellmans nuvarande köttrasprogram och samarbetet med specialiserade dikobesättningar.
tg
Saara Rantanen (i mitten)
produktansvarig
från Nostetta Naaraista-projektet och limousinproducent diskuterade aktivt under
seminariet med producenter och företrädare
för olika intressegrupper.
Limousin-producenter samlade i Ikalis.
Köttrasuppfödare
träffades i Ikalis
 Snellmans och Limousin-andelslagets planerade samarbete offentliggjordes på Dikoseminariet i Ikalis den 7–8.2.2011. Samarbetsdeklarationen fick mycket gott mottagande av såväl limousinproducenterna som av företrädare för andra raser. Många ansåg
att det är bra att någon gör den här typen av arbete. Det gagnar
i slutändan alla biffköttproducenter. Samarbetsdeklarationen är
bara början av det egentliga arbetet, och det kommer att finnas
en hel del att göra för att projektet ska framskrida med framgång.
Mer uppgifter om Limousin Kasvattajaosuuskunta finns
på adressen www.nostettanaaraista.fi. Vi kommer
att informera mer om saken under vårens nöttillfällen.
Faba premierade
I samband med det nationella Dikoseminariet i Ikalis
premierade Faba djur och ägare från dikokontrollen.
I avelsvärdetävlingen för kor prisbelönades Ritamäen
Victoria för bästa Simmental. Ägarna Cindy och Krister Groop från Närpes fick även pris i tävlingen för
bästa avelsvärde. I samma tävling prisbelönades Antti
Keskisipilä från Kalajoki i Limousin-serien.
Grattis till de framgångsrika nötuppfödarna!
VH
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info
66 Lantgårdens
Varje kalv är viktig
 Kalvuppfödningen börjar redan med planering av inseminationen. När det finns ett mål för kalven är det en glädje att föda
upp den. Kalvens nödvändighet ökar engagemanget för att nå bra
resultat. En köttrastjur är rätt val när man inte är ute efter en
ko av samma sort som modern. De bästa korna och kvigorna
kan insemineras med könssorterad sperma för att få tillräckligt
många kokalvar. Samtidigt förebygger man kalvningsproblem för
kvigorna, eftersom mindre kokalvar föds fram lättare än tjurar.
Övervakningen av kalvningen underlättas med kameraövervakning samt genom att placera kalvande djur i mitten av ladugården
där de är lätta att se. Fel läge, tvillingar, vriden livmoder är svåra
att förebygga, men upptäcker man dem i tid kan man klara sig
igenom dem.
Kalvar som föds på ekogårdar bör stärkas genom att man tillsätter selen i fodret för alla djur, speciellt för kor i sin. Om kalvarna
är svaga vid födseln och insjuknar ofta lönar det sig också för
vanliga gårdar att se över tillgången på selen och gödningen av
åkrarna. Vid kalvningen förloras ca 5 % av kalvarna, beroende på
ras och hur beräkningen görs. Holsteintjurar är svårast att föda
fram och flest dödfödslar sker med stora mjölkdjur. Siffrorna för
den egna besättningen finns åtminstone på ProAgrias årsrapporter och det lönar sig att diskutera dem med rådgivare. Även Naseva kommer att få nya produktionstal. Om talet ger skäl till oro
ska man fortsätta diskussionen med veterinären.
I drickutfodringsåldern sker dödsfall bland kalvarna i samma mån
eller något mer. För nyfödda och någon vecka gamla kalvar är
problemet oftast diarré eller navelinflammation, för äldre hosta.
För att sjukdomarna ska kunna förebyggas måste man undersöka
vad de är. Oberoende om det är fråga om en mjölkgård eller
nötköttsuppfödning lönar det sig att hitta en rådgivare och veterinär, vid behov hälsovårdsveterinär, för att tillsammans reda ut
situationen.
Vid diarré tar man prov och sänder dem till Evira för undersökning. Proven
kan man skicka själv, instruktioner finns på
nätet, www.evira.fi, eller fås av rådgivaren.
Proven tas från 3–5 kalvar med symptom
eller från deras gruppkamrater. Om
man hittar sjukdomsalstrare i analysen kan experterna ge råd om hur de
bekämpas. Om inga sjukdomsalstrare
hittas undersöker man fodret och utfodringsmetoderna. Även hosta kan
undersökas med prov från näsborrarna. Förutom traditionella hjälpmetoder kan sjukdomarna numera
även förebyggas med vaccination.
Miljön har betydelse som stöd för
kalvens hälsa.
Råmjölk är nummer ett i allt förebyggande arbete. Nyfödda kalvar har
ingen motståndskraft mot sjukdomsalstrare, eftersom kons moderkaka inte släpper igenom dem. Kon
utsöndrar antikroppar i råmjölken,
varpå kalven får dem när den diar.
Antikropparna upptas bättre ju tidigare efter
födseln råmjölk ges.
Sex timmar efter födseln försvagas upptagningen av antikroppar
i kalvens tarmar, och endast en bråkdel kvarstår efter 12 timmar.
I praktiken är det alltid bråttom att mjölka råmjölk, förutom om
kalven föds precis vid mjölkningstid. I övriga fall är man tvungen
att smutsa ner mjölkningsmaskinen mitt på dagen eller natten
eller mjölka en dos råmjölk för hand. Arbetet lönar sig dock och
den våta kalven dricker överraskande bra. Det är lönlöst att vänta att kalven själv ska hitta kons spene – det sker endast ett fåtal
gånger tillräckligt snabbt för mjölkraser och den mängd kalven
får i sig är nödvändigtvis inte tillräcklig.
Den första portionen får vara flera liter, men minst 1–2 liter. Under sitt första halva dygn bör kalven få sammanlagt 10 % av sin
levande vikt i råmjölk, dvs 4–6 liter. Bäst effekt ger mjölken när
den matas med tutt, för diandet har en effektiverande inverkan
på upptagningen. Om kalven inte fås att dia måste mjölken matas
med slang. För ändamålet finns sk. tvångsmatningsapparater i välutrustade lantbruksaffärer.
Den bästa råmjölken fås vid den första mjölkningen. Denna och
även mjölken från den andra mjölkningen är livsviktig näring för
kalven. Den rena mjölken kyls ner och lagras för senare användning. Det lönar sig att frysa ner det som blir över, samma gäller
mjölk som mjölkas innan kalvningen. Om kon har juverinflammation bör man ge kalven råmjölk från en annan ko. Åt kalvar
av köpta kvigor är det bästa att ge råmjölk av gårdens egna kor.
Det är ingen fara om det finns aningen blod i råmjölken, blodet
sjunker till botten i kärlet och man kan om man så vill låta bli att
använda det.
För att förebygga navelinflammation för nyfödda kalvar ska man
rengöra naveln om kalven blir smutsig. Efter vattentvätt desinficerar man med jod. På gårdar där navelinflammation blivit vanlig
bör man kontrollera om kalvningsutrymmena är tillräckligt rena.
Att kalvarna diar varandra orsakar också att naveln inflammeras. Kalvar som diar de andra är det bäst att flytta till eget bås.
Att kontrollera navlarna under de två första veckorna hjälper att
identifiera inflammation i tid innan kalvarna anmäls till förmedling. En inflammerad navel känns hård och ömmar. Man kan känna
på en frisk navel som jämförelse. Inflammationen behandlas med
pencillin och en tillfrisknad kalv kan förmedlas. Obehandlad sprider sig inflammationen till lederna och orsakar svårbotad flerledsinflammation.
Mervi Yli-Hynnilä
hälsovårdsveterinär och mjölkproducent, Kuortane
Lantgårdens Bästa info 7
Lantgårdens Bästa info 7
svinseminariet
En äkta finländsk köttkedja
med engagerade producenter
Snellmans svinseminarium hölls den 18 och
19 januari i Seinäjoki.Totalt deltog ca 160
personer under de båda dagarna. Ett sammandrag av seminariet ordnades i Vörå 8.2
med ett tjugotal deltagare.
Under temat ”En äkta finländsk köttkedja på
väg mot år 2015” inledde Snellman-koncernens verkställande direktör Martti Vähäkangas seminariet med att berätta om Snellmans utveckling och målsättningar. Snellman
fyller i år 60 år och det har hunnit hända
mycket i företaget sedan det grundades 1951.
Snellmans omsättning har stadigt vuxit ca 10
% varje år, men företaget har ännu djärvare
målsättningar.
– Snellmans målsättning är att höja omsättningen med 100 milj. euro till år 2015, dvs.
tredubbla omsättningen på tio år.
Skrivelse om svinföretagarnas
svåra situation
Vesa Kurikka-Oja och Marko Lehtola
överräckte en skrivelse undertecknad av
sex av Snellmans smågrisproducenter till vd Martti Vähäkangas
och presenterade skrivelsens nio punkter för seminariedeltagarna.
Problemsituationerna som
lyftes fram var bl.a. svinföretagarens välmående, det nordiska husdjursstödets eventuella
avskaffande och det stigande
priset för spannmål och foderkomponenter. Martti Vähäkangas tackade för skrivelsen
och försäkrade, att Snellman
kommer att föra vidare de faktorer som det finns möjlighet
att påverka.
Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsinfors Universitet,
diskuterar med svinproducenterna Tuula och Markku Jokela.
välmåendet, Welfare Quality-bedömningen, har väckt mycket
uppmärksamhet. Mätsystemet som utgår från djuret ger producenten mer frihet. Det är möjligt att uppnå hög välmående nivå
med god skötsel även om besättningens byggnadslösningar inte
är optimala. Det är även en utmaning för producenten, för han
måste ta ansvar för hur han ska uppnå hög nivå.
Djurskyddslagen och kommande förändringar
Ina Toppari, veterinär vid Regionförvaltningsverket,
presenterade djurskyddslagstiftningen ur myndigheternas synvinkel.
År 2013 träder några förändringar i djurskyddslagen i
kraft. Aktivitetsmaterial blir obligatoriskt även för suggor. Aktivitetsmaterial ska finnas i grisningsboxarna
och betäckningsavdelningarna, i grisningsboxarna ska
också finnas bobyggnadsmaterial.
Gränsmåtten för gruppboxar för suggor ändrar. Ina
Toppari betonade, att det lönar sig att noggrant läsa
de angivna måtten, speciellt längden för den kortaste
väggen.
Cirkovirus, Lawsonia
och APP
Veterinär Sanna Nikunen från
Sikava talade om fungerande hälsovård och tre vanliga sjukdomar
– cirkovirus, Lawsonia och APP.
Cirkovirus förekommer i flera
sjukdomsformer och symptomen
är många. Antibiotika har ingen
effekt på viruset, utan svin som
förtvinat av sjukdomen måste för
det mesta avlivas.
Lawsonia är en bakteriesjukdom
som behandlas med antibiotika
i minst två veckors tid. Under
behandlingen bör man använda
desinfektionsmedel. Lung- och lungsäcksinflammation (APP)
sprids från svin till svin via näskontakt och överlever i spillningen
fem dygn. APP kan förebyggas bl.a. med karantän vid köp av nya
djur, skyddsklädsel för besökare och ett välplanerat lastningsutrymme.
Faba Svins verksamhet och ett säkert
djurmaterial
Faba Svins vd Jussi Peura presenterade Faba Svins verksamhet
och grunderna för ett säkert djurmaterial. Faba Svin Ab är sedan
december 2010 en del av Snellmans koncernen och målsättningen är att säkra de finländska svinrasernas avelsprogram. Galtsperma från de inhemska svinraserna och bolagets avelstjänster
är fortsättningsvis tillgängliga för alla besättningar.
Jussi Peura definierade tre utgångspunkter för ett säkert djurmaterial – sjukdomssäkerhet, spårbarhet och fortgående utvecklingsarbete.
Svinseminariet fortsatte på onsdagen under rubrikerna ”stöd för
gårdens utveckling”, ”optimal smågrisproduktion” och ”bra uppfödning”. Största delen av föreläsningsmaterialet presenteras på
Anelma. HJ
läs mer på:
http://anelma.snellman.fi
Den första seminariedagen avslutades med Herr Snellmans
delikata knackkorv och den nya ostknackkorven. Ina Toppari,
veterinär vid Regionförvaltningsverket, och Snellmans LB-fältchef Martti Hassila.
Den välmående grisen
i fokus
Tomas Gäddnäs, direktör för
Snellmans
primärproduktion,
gav en kort återblick över utvecklingen samt presenterade centrala målsättningar inom Lantgårdens Bästa-svinkedjan.
Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsingfors Universitet, inledde eftermiddagens första stora ämne, svinens
välmående. Den senaste metoden som utvecklats för att mäta
8 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 9
svinseminariet
grisens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Svinens välmående
– möjligheter och utmaningar
 Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsingfors
Universitet, inledde eftermiddagens första stora ämne, svinens
välmående. Hon konstaterade bl.a. att välmående är ett tillstånd
som uppstår hos det individuella djuret, inget svart-vitt fenomen,
utan ett fortgående tillstånd som uppstår när djurets behov är i
harmoni med omgivningen. Välmående kan inte mätas med bara
en mätare, det är summan av många faktorer, så även i djuret.
Welfare Quality – ett mätsystem som utgår
från djuret
Den senaste metoden som utvecklats för att mäta välmåendet,
Welfare Quality-bedömningen, har väckt mycket uppmärksamhet. Det stora EU-projektet om kvaliteten på välmåendet utgick
från att EU ville skapa ett kvalitetssystem som baserar sig på
djurbedömning. En av det gemensamma kvalitetssystemets målsättningar är att ta i bruk ett stjärnsystem för produktmärken
baserat på välmående. Produkten får fler stjärnor på basen av
välmåendenivån och stjärnorna har samma betydelse i alla EUländer.
Pilotprojektet i Finland inleddes hösten 2010 och målsättningen
är att bedöma ca 200 finländska svinbesättningar.Welfare Quality
har fyra principer – god utfodring, bra miljöfaktorer, god hälsa
och ändamålsenligt beteende. Principerna består av 12 kriterier,
som mäts på besättningen med 30 mätare för att få en helhetsbild av besättningens välmåendenivå.
Bökningsmaterial har effekt även på lång sikt
Anna Valros tog även upp användningen av bökningsmaterial som
ett exempel på möjliga vägar till välmående hos svinen. Svin behöver bökningsmaterial i alla skeden ända från födseln. De grupper
som hade aktivitetsmaterial i mellanuppfödningen växte bättre
än grupperna utan, orsakerna till detta var färre diarrédagar och
att svinen åt bättre. Det mest intressanta resultatet var dock att
bökningsmaterialets effekt håller i sig länge.
Svansbitning är ett allmänt problem, som även orsakar ekonomiska problem. Enligt undersökning gjord på försöksstationen i
Längelmäki sänker svansbitning tillväxten med i medeltal 41 g/d
och medicineringen höjer kostnaderna. Till svansbitning hör även
andra symptom, såsom hälta, och risken för kassering växer. Faktorer som minskar risken för svansbitning är bl.a. användning av
bökningsmaterial, tillräckligt med boxutrymme, inget drag, god
luftkvalitet och jämna förhållanden.
Producentens attityd och ork
Producentens attityd är den viktigaste enskilda faktorn för svinens välmående, hur man rör sig, hur man talar till djuren, hur
man rör vid djuren. I en undersökning hur attityden påverkar
resultaten hittades åtta samband. Producentens egen ork framkom som den viktigaste faktorn, men denna var också det som
man tyckte var svårast att påverka. Bra och mänsklig behandling
av djuren och bra yttre förhållanden var viktiga, liksom en öppen
attityd mot ny kunskap samt frihet att göra egna beslut.
HJ
Fungerande svinhälsovård
 Veterinär Sanna Nikunen från Sikava talade om fungerande
svinhälsovård samt om vanliga sjukdomar i svinhuset – cirkovirus,
Lawsonia och APP.
Hälsovårdsavtalet mellan veterinären och gården är en grundläggande sak som de flesta redan känner till. I avtalet kommer man
bl.a. överens om antalet besök (minst 4 ggr/år) och medicinöverlåtning. Sanna Nikunen påminde om hälsovårdsplanen som enligt
Sikavas nationella nivå ska göras en gång om året. En bra plan
ger producenten möjlighet att koncentrera sig på produktionen.
Blanketten för planen förnyas som bäst och kommer förhoppningsvis att tas i bruk under sommaren.
Cirkovirus är en sjukdom med många faktorer
Cirkovirus är ett litet virus som spridit sig till svinpopulationen
i hela världen. Det förekommer i flera sjukdomsformer, bl.a.
PMWS (djuret förtvinar) och PDNS (hudform). Cirkovirus är en
sjukdom med många faktorer, dvs viruset ger inte alltid upphov
till sjukdom, utan det behövs flera faktorer.
Cirkovirus smittar via näsan eller munnen från spillningen och
symptomen är flera. Vanligen börjar 2–4 månader gamla grisar
förtvina, svinen får även hudsymptom speciellt på bakbenen och
suggorna får symptom gällande fortplantningen.
Antibiotika har ingen effekt på viruset, utan djur som förtvinat
av sjukdomen måste vanligtvis avlivas. Förebyggande åtgärder är
10 Lantgårdens Bästa info
bl.a. att fylla avdelningarna omgångsvis, tvätta suggorna innan de
flyttas till grisningsbox, små boxar och hela väggytor, jämna förhållanden och vaccinering.
Lawsonia
Lawsonia är en bakteriesjukdom som smittar från spillningen.
Symptomen är lindrigare för 6–20 veckor gamla grisar, bl.a. avmagring och apati. För 4–12 månaders grisar är sjukdomen akut,
vilket ger djuret blodig diarré och anemi och leder till plötslig
död eller tillfrisknande inom 4–6 veckor.
Lawsonia behandlas med antibiotika under minst två veckor. Under behandlingen använder man desinfektionsmedel och bekämpar ev. gnagare på besättningen.
APP har kort inkubationstid
Lung- och lunghinneinflammation (APP) har kort inkubationstid,
12–24 timmar. Smittan överförs från svin till svin genom näskontakt och bibehålls i spillningen i fem dygn. Symptomen på akut
sjukdom är bl.a. plötslig död (blod från näsan, skum från munnen), hosta och andningssvårigheter. Kronisk sjukdom kan vara
symptomfri eller synas som tung andning. Sjukdomen behandlas med antibiotika. APP kan förebyggas bl.a. genom karantän för
nyinköpta djur, skyddsklädsel för besökare och ett välplanerat
lastningsutrymme.
HJ
Lantgårdens Bästa Familjegårdsprogrammet
En levande, frisk och
välmående gris i fokus
 I Lantgårdens Bästa familjegårdsprogrammet och Faba Svins
avelsprogram vill vi följa med varje gris som enskild individ. Även
en stor massa består av många enskilda individer. Om uppföljningen på individnivå inte fungerar leder det lätt till att massan
blir ihålig och svinnet blir stort.
I synnerhet när man investerar och ökar volymen är det viktigt
att man bygger upp produktionen med ordning ända från grunden. För grisproducenten är det viktigt att varje gris fyller sin
plats i svinhuset och för Snellman är det viktigt att varje producent fyller sin plats i helheten. All mängdökning måste bygga på
tanken att varje gris skall vara kurant, den skall må bra under sin
livstid. Köttets kvalitet och hela kedjans image skall utvecklas utgående från faktorer som är viktiga ur konsumentsynvinkel.
Snellmans grisprogram vill ställa en levande, frisk och välmående
gris i fokus. Endast friska och välmående grisar når upp till full
vikt och genererar lönsamhet för producenterna och mervärde
för svinkedjan.Vi vill därför styra utvecklingsresurserna till åtgärder som stöder enskilda grisars välmående och minskar svinnet.
Grisarnas hållbarhet och minskningen av smågrisdödligheten har
redan en stor tyngd i avelsprogrammet. Bestämningen av det genetiska fruktsamhetsindexet består idag till 36 % av faktorer som
minskar grisdödligheten.
Den nordiska svinbranschen har under det
senaste decenniet drabbats av ett sjukligt
fenomen där den enda mätaren på svinkedjans konkurrenskraft tycks vara
antalet avvanda grisar per sugga
och år. Smågrisproduktiviteten
är visserligen en mycket viktig
mätare för kostnadseffektiviteten, men när var och
varannan branschtidning tycks glömma allt
annat än mål på 30
grisar per sugga
verkar det som
om man förlorat konceptet.
En alltför ensidig fokusering
på mängd framom kvalitet äventyrar inte bara djurens
välmående utan även
verksamhetsförutsättningarna inom matbranschen.
Snellmans målsättning är inte 30 grisar per sugga. Målet för varje enskild suggbesättning bör vara så många levande, friska och
välmående grisar som möjligt. Inom familjegårdarnas LB-grisplus
utvecklingsprogram ger 10 sålda grisar per kull (motsv. 21 grisar/sugga/år) full premieutdelning om grisarnas genetiska index
är minst 50. Under senaste uppföljningsperiod fanns bland de
premierade gårdarna resultat som motsvarar 25 sålda grisar per
sugga och år med ett genetiskt grisindex över 55.
På agendan för Lantgårdens Bästa Grisens välbefinnandeprogram
år 2011 finns bl.a. genomgång av avelsmålen, rådgivningsbesök i
alla suggbesättningar samt analys av avvänjningssystem och cirkovirusvaccinering i kombination med en förbättrad kvalitetsgaranti
för smågrisarna.
I Snellmans Lantgårdens Bästa-svinkedja finns i detta nu 250 familjegårdar. Alla godkända gårdar har gjort produktionsplan för
2011 och de har en egen plats i Herr Snellmans team. Samma
koncept och kvalitetskrav gäller för alla besättningar, men bland
besättningarna bör också finnas föregångare och vägvisare, gårdar på sk. Great-nivå, som har engagemang att gå i spetsen för
utvecklingen. TG
hellre
Än
målgris
sjuk pellegris
död gris
Lantgårdens Bästa-grisens välmåendeprogram – hellre 21 friska
målgrisar per sugga, än 21 friska + 9 som inte fyller måttet.
Lantgårdens Bästa info 11
presentation
Faba Svin
Officiell avelsorganisation för finländsk
lantras och yorkshire
I december 2010 blev Faba Svin Ab en del av Snellman-koncernen.
Faba Svin erbjuder utvecklingstjänster för svinproduktion och upprätthåller avelsprogram för de finländska lantras- och yorkshireraserna.
 Faba Svin Ab är en officiell finländsk avelsorganisation, som
producerar utvecklingstjänster för svinproduktion. Företaget
omsätter ca 2 miljoner euro och verksamheten består av rådgivningstjänster och försäljning av semindoser.
Faba Svin arbetar endast med de finländska raserna och med
inhemskt djurmaterial.
– Vi importerar med andra ord inte utländskt genetiskt material,
berättar Jussi Peura, vd för Faba Svin.
Däremot hade Faba Svin tidernas största export av avelsdjur vid
årsskiftet. Totalt exporterades till Ryssland 448 avelsdjur, varav
417 gyltor och 31 galtar. Projektet engagerade hela personalen
och 18 avelsgårdar.
Faba Svin upprätthåller ett kärnavelsprogram och stambok för
finsk lantras och yorkshire. Egenskaper som avlas är bland annat svinens exteriör och hållbarhet, fertilitet, köttproduktionsegenskaper och köttets kvalitet.Till kärnavelsprogrammet hör 21
avelsgårdar.
– De finländska svinraserna har speciellt goda köttproduktionsegenskaper, säger Jussi Peura. De har god tillväxttakt, bra foderutnyttjandegrad och hög köttighet. De finländska raserna får något
mindre kullar än de övriga nordiska raserna, men smågrisdödligheten är i sin tur lägst i Norden.
Landsomfattande fältrådgivning
Faba Svin erbjuder rådgivningstjänster åt svingårdar. Företagets
avelsrådgivare gör årligen 1300 gårdsbesök över hela Finland.
Soili Haltia är förman för fältrådgivarna, stationerad i Dickursby. För närvarande arbetar fem personer på fältet och erbjuder
bl.a. gårdstester, uppföljning av smågrisproduktionen och avelsrådgivning inom MP-sisu, rekryteringsplanen för suggor.
Kunderna kommer från hela landet och samtliga slakterier. Antalet besättningar har minskat, konstaterar Soili Haltia, men inte
mängden djur i samma mån. Under 2010 gjordes närmare 1200
gårdstester och sammanlagt testades 25000 svin. I Faba Svins
produktionskontroll deltog 212 gårdar.
MP-sisu, som utvecklades i samarbete med Snellman, är en tjänst
som får allt större tyngd framöver.
– MP-sisu är en unik avelsplan för varje besättning, berättar Soili
Haltia. Beroende på besättningens behov, målsättningar och möj-
ligheter gör man upp en plan om i vilken mån man ska köpa in
djur, rekrytera från egna djur, vilken galtsperma man ska välja.
Snellman understöder gårdar som har en MP-sisu rekryteringsplan och betalar 20 c/kg mer för utgallrade suggor.
Fältrådgivarna på Faba Svin har arbetat länge för företaget och är
mycket engagerade i sitt arbete.
– Detta är ett utmanande arbete med mycket körande och man
träffar nya människor varje dag, säger Soili Haltia.
Galtstationen
Faba Svins galtstation i Tuomikylä, Ilmajoki, producerar kvalitativ
galtsperma från de finländska raserna.
Galtstationens 145 elitgaltar är ett resultat av det finländska
avelsarbetet och kommer från finländska avelsbesättningar. De
flesta har testats vid teststationen i Längelmäki. Faba Muskeligaltarna har speciellt goda köttproduktionsegenskaper och Faba
Matriarkka- och Faba Super Matriarkka-galtarna har god fertilitet. Faba Kombi-galtarna har både goda köttproduktions- och
fertilitetsegenskaper. Från Faba Yorkshire- och Faba Lantras-urvalet kan avelsproducenterna välja galt enligt sina egna kriterier.
– Vi har förnyat våra transportkanaler, berättar Juha Mäkelä,
produktionschef vid galtstationen. Tidigare sände vi doserna nästan utestlutande med Matkahuolto, men vi har nu under en tid
använt oss av en landsomfattande kurir, som levererar ända fram
till dörren.
Beställningarna via webben har ökat.
– Det lönar sig att göra beställningen på förhand, säger Juha Mäkelä.Vi ger rabatterat pris när man gör beställningen dagen innan
leverans. Dessutom ger vi rabatt på leveranskostnaden
när man beställer via webben.
Individtestning vid centralteststationen i
Längelmäki
de anländer och tillbringar 14 veckor vid teststationen. Under
den tiden görs en stor mängd olika mätningar.
– Foderförbrukningen mäts mycket noggrant, grisarna vägs flera
gånger och vi gör olika utvärderingar av bl.a. djurens konstruktion och välmående, berättar Jussi Peura.
Efter testperioden sänds svinen till Snellmans slakteri för provstyckning. I styckningen mäter man olika köttproduktionsegenskaper och köttkvaliteten. Informationen sänds till Faba Svins
databas i Dickursby och står sedan som grund för indexberäkningarna.
Teststationen har 1400 svinplatser och undersöker ca 4500 svin
per år. Sammanlagt görs runt 35 miljoner testmätningar årligen.
Stambokföring och indexberäkningar
Stambokföringen av de finländska svinraserna sker vid kontoret
i Dickursby. Faba Svin är den officiella stambokföraren av de finländska lantras- och yorkshire-raserna. Indexen som står som
grund för bokföringen beräknas i tvåveckorsrytmer och uppdaterar indexen för samtliga besläktade individer.
– Djuren som testats i Längelmäki slaktas i Jakobstad på tisdag,
på fredagen får vi uppgifterna till vårt system. Resultaten räknas
på fredag och efter helgen finns de färdiga indexen tillgängliga,
berättar Soili Haltia.
Alla uppgifter förmedlas elektroniskt. Faba Svin utför den rutinmässiga insamlingen och analyseringen av uppgifterna för indexberäkningen, utvecklingen av indexen sker i samarbete med MTT
(Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus).
HJ
Galtstationen i Tuomikylä
Vid centralteststationen i Längelmäki bedrivs avelstestverksamhet på individnivå. Besättningar som deltar i avelsprogrammet kan sända testgrupper om fyra grisar från
kullar från lovande suggor. Grisarna väger runt 30 kg när
Centralteststationen i Längelmäki
faba svin ab står till tjänst!
På bilden Faba Svins personal som deltog i Snellmans svinseminarium i Seinäjoki i januari. Från vänster Juha Mäkelä, produktionschef
för galtstationen, Tiina Lindroos, Leena Hintsanen, Tuula Huttunen, Michael Nygård, Ritva Tuppurainen, samtliga fältrådgivare, Soili
Haltia, förman för fältrådgivarna, Anna Häkkinen, avelskontoret, Jussi Peura, vd. På bilden saknas Helena Saarinen, Sari Sirola och MarjaLeena Seppälä från avelskontoret och Kaisa Kärnä, vårdledig fältrådgivare, samt personalen från Tuomikylä och Längelmäki.
För kontaktuppgifter till personalen, gå in på www.fabasika.fi.
12 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens
LantgårdensBästa
Bästainfo
info 13
13
produktinfo
Färskhet har efterfrågan!
Snellman lanserar i februari 2011 två nya produkter inom färska tärningar
och strimlor: Skinkstrimlor och Nöt soppköttärningar. Dessutom presenterar
vi Ostknackkorv – rejält med ost i delikat knackkorv av A-klass.
 Färskhet har alltid varit bland de viktigaste värderingarna för
konsumenterna i alla konsumentundersökningar. Ett bevis på detta är det enorma mottagande som Snellmans färska maletkött
fick (Kunnon jauheliha) när produkten lanserades 2009.
Nya, färska tärningar och strimlor
I september ifjol visade Snellman att samma princip om färsk
råvara kan användas i tärningar och strimlor. Och resultatet lät
inte vänta på sig.
– Försäljningen har ökat rejält, konstaterar Timo Paananen, Snellmans produktgruppchef för färskkött.. Vi har nått helt nya kundgrupper efter att vi lanserade färska tärningar och strimlor.
Snellman ser ut att hittills vara den enda i Finland som kan tillverka färska strimlor och tärningar i större mängder.
– Med den här satsningen lyfter vi ett produktsegment som tidigare har varit minst lika stort som maletkött. På grund av den
pressade prisnivån har industrin börjat tillsätta salt och vatten i
produkterna för att få ner priset.Vi tycker däremot, att eftersom
färskt maletkött fungerade så bra går vi in för färskhet även här.
Utmaning för produktionen
Att satsa på färsk, ofryst råvara i färskköttprodukter sker inte
helt utan utmaningar. När Snellman förnyade köttpackavdelningen investerade man i nya maskiner, som klarar av att tärna och
strimla kött utan frysyta. Allra svårast i helheten är dock materialbalansen.
– När man endast använder dagsfärsk vara är
den största utmaningen att vi varje
dag får balans
mellan tillgänglig
råvara och beställningarna,
säger Timo
Paananen.
Snellmans nya produkter
De bästa bitarna från gris och nöt,
färska från butiken hem!
Skinkstrimlorna och Nöt soppkött består till 100 % av kött , utan
tillsats av vatten (dvs sprutsalt) eller tillsatsämnen. Köttet har
heller inte blivit nerfryst i något skede. Tack vare detta får köttet en vacker stekyta. Och tack vare färskheten ser produkterna
alltid delikata ut.
Kom ihåg: Snellmans gris och nöt strimlor och tärningar görs alltid av
färskt, finländskt kött.
Kunnon-konceptet: alltid lite bättre
Den linje Snellman hållit de senaste två åren med Kunnon-konceptet utmynnar i devisen, att allt vad Snellman gör ska vi göra
så bra som möjligt.
– Hela den image vi har kört i tv-kampanjer och dylikt ska stödas
i alla nya produkter. Allt vi lanserar är lite bättre än det som finns
på marknaden från förut.
Följande nyheter i serien är färska skinkstrimlor och nöt soppköttärningar, som lanseras i februari och fått bra mottagande
av handeln. Till sommaren kommer ytterligare fler produkter.
HJ
”Färska tärningar och strimlor bryns
när man steker dem, tappar ingen
vätska i asken och ser fräschare ut.
Dessutom kan du frysa
produkten hemma i
din egen frys.”
Skinkstrimlor 300 g 
Härligt mjuka strimlor för wok, såser mm.
Tips: Bryn skinkstrimlorna i het panna. Tillsätt wokgrönsaker i
pannan och stek tills grönsakerna är mjuka. Låt stå på svag värme
i ca 10 min. Krydda enligt egen smak. Man kan även tillsätta cream
fresh och grädde om man vill ha den till sås. Servera med en färsk
grönsallad.
Soppkött av nöt, tärningar 500 g 
Tärningar av hög kvalitet som passar förutom till soppor och
grytor även till köttsås eller t.o.m. karelsk stek.
Tips: Bryn köttet. Sätt köttet, salt, lagerblad och pepparkorn i en
kastrull med 5dl vatten och koka på svag värme ca 1 timme. Koka
sopprötter i buljongen och tillsätt tärnad potatis och kött efter 10
minuter. Koka tills potatisen är mjuk. Smaka av och strö på klippt
persilja före servering.
Rejält med ost i ny knackkorv!
Knackkorv med ost 400 g
Rejält med ost, delikat knackkorv av A-klass.
Snellmans Ostknackkorv innehåller tre emmentalostar med
lång mognadstid samt lagom med edam för att runda av smaken. Denna förstklassiga knackkorv knäpper som en knackkorv ska! Ingen svål, inget presskött och ingen natriumglutamat. Bara rejält, finländskt kött !
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
14 Lantgårdens Bästa info
http://anelma.snellman.fi
120865
www.snellman.fi
Knackkorv är ingen småsak
för oss på Snellman.
För oss räckte det inte att knackkorven smakar
bra. Vi undersökte i månader hur knacket ska
låta och kännas. Vad är det optimala brytmotståndet. Vilken sammansättning fungerar bäst
när man kokar, steker eller plockar en korv rakt
ur kylen, som smakbit på natten.
Vi beslöt oss naturligtvis för att tillverka knackkorven i äkta naturtarm och av riktigt, finländskt
kött. Vi använde ingen svål, dvs skinn från gris.
Vi tillsatte inga konstgjorda aromförstärkare
som natriumglutamat. För alla vi på Snellman ska
kunna vara stolt över alla våra produkter.
Nu är vår knackkorv färdig. Vi tycker att den blev så bra att den förtjänar titeln Riktig knackkorv.
Om du föredrar
det som är bättre