KOMMUNIKATION - Vuxna och Psykisk Hälsa

Download Report

Transcript KOMMUNIKATION - Vuxna och Psykisk Hälsa

Marianne Scheja Leg Sjuksköterska, grundutbildad psykoterapeut KBT – kogni4v beteendeterapi och beroendebehandlng, utbildad skådespelare, drama4ker och regissör för teater och TV Seminarium och föreläsning i Tydlig och icke sårande kommunika4on: Språket alla förstår. En inre styrketräning och en pratmall som är ovärderlig för kommunika4on i yrkes-­‐ och privatliv. Föreläsning: Tankens Labyrint – om aB bemöta och stöBa människor med AST-­‐ au4smspektrum4llstånd. Teater och KBT – psykisk och fysisk styrketräning med fokus på samarbete/teambuilding. KBT -­‐ kogni<v beteendeterapi för behandling av depression, fobier, ångest, PTSD -­‐ post trauma4sk stress, sorg och beroenden. Par och familjeterapi Vad är en bra rela4on? Bli medveten om dina och andras förväntningar. Förstå din historia. Tydliggör vem du är, dina mönster. Kommunicera tydligt utan aB såra. Konflikthantering skapar långsik4gt förtroende och in4mitet. Föräldraskapet – leda familjen som eB företag. WWW. A G R E E M E N T. SE GRÄNSSÄTTNING = ÖVERENSKOMMELSE •  GEMENSAM PLAN •  FÖRSTÅ REGLER •  HÅLLA REGLER •  GÅ STEG FÖR STEG •  FÖLJA PLANEN •  KONSEKVENT •  BALANSERAD MODELLINLÄRNING
STRESSKONEN Fri <llgång <ll hela intellektet
fördomsfri, vidsynt Begränsat intellekt Trångsynt, stereotypt beteende konkurrens, rivalitet Förmörkning reflexbeteende hoSull, destruk<v Panik
sårande, hänsynslös KOMMUNIKATION – stommen i kommunikationsteorin
Det är omöjligt att inte kommunicera.
Att finnas till är att kommunicera. Allt vi gör - eller inte gör- är kommunikation, vi tolkar
ständigt vår omvärld och vi tolkas av andra. Allt jag gör/inte gör kommer att tolkas.
I detta perspektiv får språket som sådant, en ganska underordnad betydelse medan
tonfall, gester, ansiktsuttryck m.m. får en mer framträdande plats.
Kommunikation har en innehålls- och en relationsnivå.
Kommunikationens innehållsaspekt är VAD som sägs, medan relationsaspekten är HUR
det sägs, d.v.s. innehåll och process.
Hur vi interpunkterar bestämmer hur vi tolkar relationen.
Människan delar ofta in kommunikation i sekvenser, med en början och ett slut. Eftersom
vi ofta interpunkterar olika, har vi skilda upplevelser av det som skett. Att detta kan skapa
problem är självklart.
Digital/Språklig och Analog/Bildlig kommunikation.
Då vi kommunicerar om ett objekt eller om en händelse, kan vi göra det på två sätt,
antingen Digital/språklig kommunikation - genom ett namn och ordens betydelse eller
Analog/Bildlig beskrivande kommunikation - genom en liknelse.
Komplementärt förhållande bygger på olikhet och Symmetriskt på likhet.
Om sättet att förhålla sig blir för fastlåst, att den ena alltid är ”dominant” och den andre
alltid är ”undergiven” i ett Komplementärt förhållande och i ett Symmetriskt kan det verka
som en ständig tävling och kamp är det troligen inte så funktionellt. I en funktionell
relation skiftar vi mellan dessa två modeller.
Kommunika<onsmodell -­‐ Paul Watzlawick
BEMÖTANDE •  Validera – inte kri4sera •  Möta provoka4on – aggression •  BekräZa styrkor •  Känna 4ll sårbarhet •  Avdrama4sera •  HiBa humor -­‐ lekfullhet ICKE SÅRANDE KOMMUNIKATION UTTRYCK HELA VILJAN TANKE
T KÄNSLA
BEHOV
UNDVIK ATT: K B Vad...? När…? Hur…?
tänka på vad andra bör göra kommendera anta vad andra menar ifrågasä]a andras upplevelse döma eller bedöma andra
använda Du… meningar och ordet MÅSTE KONFLIKTLÖSNING VÄLJA BETEENDEN SOM FUNGERAR BÄTTRE behov händelse GODA CIRKELN k onsekvenser t ankar ONDA CIRKELN beteenden känslor A G R E E M E N T ™