Referenser/Att läsa mer

Download Report

Transcript Referenser/Att läsa mer

Referenser/Att läsa mer

Andersson, K. 1998. Rik eller fattig – medveten eller omedveten? Kvinnan i Uppland och Västmanland under romersk järnålder. I: Suionem hinc civitates. Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder. Andersson, K. (red). 1998. OPIA 19.

Andersson, K & Herschend, F. 1999. Germanerna och Rom. OPIA 13.

Andersson, K. Romerska kärl i Uppland och Västman land. Fornvännen 2001:217–234.

Andersson, K. 2010. Glas. Från romare till vikingar.

Aspeborg, H. 1994. Den arkeologiska undersökningen i Västra Skälby. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museums årsskrift 71. 1994. s 53–61.

Aspeborg, H. 1999. Västra Skälby – en by från äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet UV-Uppsala, Rapport 1997:56. Stockholm 1999.

Aspeborg, H. Boplatsstruktur under äldre järnålder i Västrmanland – exemplet Västra Skälby. I: Suionem hinc civitates. Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder. Andersson, K. (red). 1998. OPIA 19.

Bohlin, A. 1968. Västmanlands bronsålder. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XLVII 1967–68.

Boman, Å. 1982. Fornborgarna i Västmanlands län – en kompletterande förteckning. Västmanlands fornmin nesförening och Västmanlands läns museums årsskrift 60. 1982.

Caesar, G. I. Kriget i Gallien. Originalets text med svensk tolkning jämte inledning och anmärkningar av Åke Fridh. Stockholm 1963.

Eklund, Y. 1996. Lundboaberg och den territoriella indelningen. I: Wikborg 1996 (red).

Eriksson, T. En kruka i sjön. Västmanlands fornminnes förening och Västmanlands läns museums årsskrift 77 2000/2001. s 68–79.

Frei, K, M., Skals, I., Gleba, M. and Lyngstrøm, H. 2009. The Huldremose Iron Age textiles, Denmark: an attempt to define their provenance applying the strontium isotope system. Journal of Archaeological Science. Vol 36. Issue 9:1965–1971.

Gräslund, B. 2004. Äldre ortnamn och forntida bebyg gelse. Ortnamnssällskapets i Uppsala års skrift 2004:11–38 Hallgren, A-L. 2005. För gårdens välgång. Kult och rit i järnålderns långhus – vridkvarnsoffer i stolphål. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005:79–92.

164

Referenser Hallgren, F., Djerw, U., af Geijerstam, M., & Steineke, M. 1997. Skogsmossen, an Early Neolithic settlement site, and sacrificial fen, in the northern borderland of the Funnel-beaker Culture. Tor 29, s 49–111.

Hallgren, F. 2000. Lämningar från stridsyxekulturen på Fågelbacken, Hubbo sn, Västmanland. Tor 30 (1998–1999), s 5–33.

Haarnagel, W. 1979. Die Grabung Feddersen Wierde. Methode, Hausbau, Siedlungs- und Wirtschaftsformen sowie Sozialstruktur.

Hatt, G. 1957. Nørre Fjand an early iron-age village site in West Jutland. København 1957. Heimdahl, J. 2010. Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut. Fornvännen 2010:265–280.

Holm, J., Wilson, L. & Aspeborg, H. 1994. Järnåldersbyn vid Stenåldersgatan i Västerås. Arkeologisk undersök ning av en boplats, RAÄ 851, i Lunda, Badelunda socken, Västmanland. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Rapport. UV 1993:7.

Hyenstrand, Å. 1973. Ett romartida gravfält i Rom far tuna. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift LI 1973.

Ilkjær, J. 2002. Illerup Ådal. Et arkeologisk tryllespejl. Moesgård museum 2002.

Jensen, J. Danmarks oldtid, Bd 3, Ældre Jernalder 500 f. Kr. – 400 e. Kr. København 2003.

Karlsson, C. 2005. På vägen till järnbärarland. Röda jordens betydelse för Mälarbygden. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005.

Korpås, O & Wikborg, J. i manus. Skälby. Bebyggelse lämningar från järnåldern. Särskild arkeologisk undersökning. Boplatslämningar, fornlämning nr 261:2, 952:2 och 952:3, samt stensträngar, forn lämning nr 1392 och 1395, del av fastigheterna Västerås 2:52, 261:5 och 2:42, (Västra Skälby kvarteret Kartbladet m fl), Västerås socken (f d Lundby socken), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport.

Löfstrand, L. 1966. Västmanlands stenålder. Västman lands fornminnesförenings årsskrift XLVI 1966.

Norlander, Å & Wikborg, J. 2005. Ett förromerskt vagnsbeslag. Nerthus på besök i Holmsmalma. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005, s 185–200. Onsten-Molander, A (red). 2008. Med bidrag av Ylva Bäckström, Tony Rngström, Susanna Eklund, Helena Hulth & Ann Lindkvist. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av boplatslämningar från äldre järnålder. SAU Rapport 14. Uppsala 2008.

Schnell, I. 1934.Fornborgarna i Västmanlands län. Västmanlands läns fornminnesförenings årsskrift XXI. 1934.

Stenberger 1933. Öland under äldre järnåldern – en bebyggelsehistorisk undersökning. Arkeologiska monografier utgivna av Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien ; 19.

Stenberger, M. 1956. Västeråstraktens förhistoria. I: Västerås genom tiderna. Del 1. Monografi utgiven av Västerås stad.

Ståhl, H. 1956. Västeråstraktens ortnamn. I: Västerås genom tiderna. Del 1. Monografi utgiven av Västerås stad.

Sundkvist, A. 1998. Rumsindelning i järnåldershus – mer än att finna mellanväggar? I: Suionem hinc civitates. Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder. Andersson, K. (red). 1998. OPIA 19.

Tacitus, C. Germania. Originalets text med svensk tolkning jämte inledning och kommentar av Alf Önnerfors. Stockholm 1960.

Wedberg, V. 1984. Röda jorden. Rapport från ett arkeo logiskt forsningsprojekt. Västmanlands forn-

Referenser minnes förenings och Västmanlands läns museums årsbok 62. 1984.

Welinder, S. 1973. Boplatsen Dalkarlstorp. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift LI 1973.

Welinder, S. 1974. Kulturlandskapet i Mälarområdet. University of Lund, Department of Quaternary Geology, 5–6.

Welinder, Stig, Boplatsen i Dalkarlstorp och Västman lands tidiga fångststenålder. Västmanlands forn minnes förenings årsskrift LVI 1978. 95–103 Welinder, S., Pedersen, E. A., Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f Kr–1000 e Kr. Det svenska jordbrukets historia. Del 1.

Wikborg, J. 1996. Bastubacken – ett gravfält från äldre romersk järnålder. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museums årsskrift 73, 1996, s 7–33.

Wikborg, J (red) 1996. Bastubacken. Ett gravfält från äldre romersk järnålder. RAÄ 73, Tortuna socken, Västmanland. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB nr 15.

Wikborg, J. 1996. Skelettgravarna på Bastubacken skelettgravskicket i Mälardalen under romersk järnålder. Tor 28, s 105–151.

Wikborg, J. 1997. Sporrar från äldre järnålder i Västman land, Södermanland och Uppland. Tor 29, s 199–239.

Wikborg, J. 1998. Den äldre järnålderns vapengravar i Mälarområdet – internationellt på det lokala planet. I: Suionem hinc civitates. Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder. Andersson, K. (red). 1998. OPIA 19.

Wikborg, J. 2001. Ett nygammalt fynd från Skoftesta skans - ett bidrag till dateringen av fornborgar i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museums årsskrift 77 (2000/2001), s 80–89.

Wikborg, J. 2001. Bautastenar och bärsärkar. Undersök ningar av gravar från äldre järnålder på gränsen mellan Gålby och Holmsmalma utanför Köping. Västman lands fornminnesförening och Västmanlands läns museums årsbok 77 (2000/2001), s 40–67.

Wikborg, J. 2005. Bärsärkar och magiskt järn. Om föremålen i de förromerska gravarna vid Holmsmalma. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005, s 141–152.

Wikborg, J. 2005. En krigares grav – förromersk begrav ning i Holmsmalma. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005, s 169–184.

Wikborg, J. 2005. Öst är öst och väst ät väst, men vid Holmsmalma mötas de två. Yttre och inre gravskick på ett förromerskt gravfält utanför Köping och Västman lands kulturella omvärldskontakter under äldre järnålder. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva. Karlenby (red) 2005, s 127–140.

Wilson, L. 1992. Den arkeologiska undersökningen vid Stenåldersgatan. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museums årsbok 69. 1992. s 135–144.

Webbadresser

Fornminnesregistret: www.fmis.raa.se. Här kan du hitta information om landets alla registrerade forn lämningar. De undersökta boplatslämningarna vid Skälby är registrerade som: Västerås 261:2, 865:1, 865:2, samt 952:2.

SAU: www.sau.se. Här kan du blandat annat ladda hem SAU:s undersökningsrapporter.

165

Skälby

– en järnåldersby i Västmanland

redaktör: jonas wikborg med bidrag av susanna eklund och ola korpås illustrationer: göte göransson sau skrifter 21