Transcript Nu blir Telenor “en riktig TV-operatör” - TV

Mikael Färjsjö om
Telenors stora
TV-satsning
Anders Nilsson
om nya jobbet som
Com Hem-vd
Foto: Evelina Carborn
Alla tycker till om
evenemangslistan
Nu blir Telenor “en riktig TV-operatör”
1
jan-mars – 2014
Kartläggning över
fri-TV i Sverige - ny
statistik från PTS
Exakt Media AB
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
Telefon: 08-455 67 70
Fax: 08-658 43 46
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare:
Malin Svenberg
Telefon: 08-455 67 76
Mobil: 070-668 44 99
E-post: [email protected]
Chefredaktör:
Mats Sjödin
Telefon: 08-455 67 77
Mobil: 070-797 36 86
E-post: [email protected]
Redaktör:
Frida Nyvinger
Telefon: 08-455 67 75
Mobil: 070-565 67 75
E-post: [email protected]
2
Prenumeration: Jenny Stenberg
Telefon: 08-455 67 71
E-post: [email protected]
Redaktionsråd
1
Redaktionsrådet ger stöd i övergripande
frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer:
3
2
1. Stefan Trampus
Com Hem
2. Åsa Sundberg
Teracom Group
6
3. Johan Brunnberg
Stelacon
4. Stefan Widmark
Mannheimer Swartling
4
5
5. Anders Sjöman
Voddler
8
6. Helene Miksche
Com Advokatbyrå
7. John Nordin
Canal Digital
7
9
8. Ulrika Matsgård
Telia Broadband Services
9. Märta Rydbeck
DealDoneGood
Prenumeration 6 970 kr +
moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter fyra
gånger/vecka. Prenumerationen
betalas i förskott och kan endast
avslutas vid periodens slut, det
går dock bra att byta mottagare
under prenumerationsperioden.
TV-Nyheterna skyddas av upp­
hovsrättslagen. Det är inte tillåtet
att vidarebefordra eller på annat
sätt mångfaldiga innehållet utan
redaktionens tillåtelse.
Utgivning 6 nr per år.
Detta nummer är presslagt
21 mars 2014.
Ledare
Tre siffror och ett namn
3
700
700 MHz-bandet fråntas marksänd TV för att avsättas för mobilt
bredband och telefoni år 2017. Det
stod klart i slutet av februa­ri efter
ett försenat beslut från regeringen. Frågan var i slutänden en
politiskt känslig sådan, där kulturdepartementet tycks ha gett
vika för näringsdepartementets
påtryckningar. För distributionen
av marksänd TV innebär beslutet
att kommande tillståndsperiod,
med start den 1 april i år, i stället
för att sträcka sig till 2020 endast
löper över tre år. Detta medför i
sin tur att TV-marknadens aktörer
behöver skynda på migreringen
till den nya sändningstekniken, en
tempohöj­ning som kräver tidigare­
lagda, omfattande investeringar.
Och på tal om investeringar har
Magine plockat in nytt kapital i
form av drygt 103 miljoner kronor i
kontantemissioner, samtidigt som
man har gett ut teckningsoptioner
i bolaget. Efter att TV4-Gruppen
nyligen meddelade att de inte
tänker förlänga sitt samarbetsavtal
tyder dock mycket på att det går
fortsatt tungt för tjänsten på den
svenska marknaden. I stället tycks
Magine ha siktet inställt på Tyskland,
en marknad som erbjuder bättre
förutsättningar för att kunna plocka
in de största TV-kanalerna i tablån,
något man misslyckats med i Sverige. Troligen kommer det nya kapitalet att användas till Tysklandssatsningen och kanske kommer Magine
att tacka för sig på den svenska
marknaden innan året är slut.
Anders Nilsson
Ett namn som fanns på mångas läppar den 25 februari i år och som de
flesta nu ser till att lägga på minnet
är Anders Nilsson, den man som
tar över som verkställande direktör på Com Hem efter att Tomas
Franzén lämnat posten. Anders
Nilsson är onekligen ett intressant
val av operatören och för många
ett överraskande sådant. Han har
i dryga två decennier arbetat inom
MTG-koncernen och har därigenom
gedig­na erfarenheter av att arbeta
med just TV-distribution. TV-Nyheterna är ett av få medier Anders
Nilsson hittills låtit sig intervjuas av
och trots att han ännu är förtegen
om det uppdrag han nu åtar sig,
ger han i denna tidning en och annan fingervis­ning om vilket typ av
ledarskap han kommer att prakti­
sera. Och vad de till synes odödliga
ryktena pekar på kan en börsnotering vara det första Anders Nilsson
får ta sig an när han tillträder som ny
vd senare i vår. Com Hem uppges
ha anlitat två amerikanska banker för
att se över utsikterna av en potentiell notering innan sommaren och
operatörens uppköp av Phoneras
telefoniverksamhet är också det
ett drag, med flera, som talar för
att ryktena kan stämma. En värdering av bolaget någonstans över 20
miljarder är vad analytikerna viskar
om, vilket i en europeisk jämförelse
känns rimligt. I vilket fall som helst
kommer Com Hem onekligen skapa
ett samtals­ämne i branschen den
dag de meddelar om ett kliv in på
börsen.
Telenor är efter uppköpet av
konkurrenten Tele2:s kabel-TVkunder nu redo att ta upp kampen
med Com Hem. För första gången
kan de nu på riktigt kalla sig en
TV-operatör konstaterar Telenors
TV-chef Mikael Färjsjö, som berättar om sina framtidsvisioner på den
svenska TV-marknaden på sidan 4.
I denna utgåva kan du dessutom
ta del av Post- och telestyrelsens
kartläggning av fri-TV i Sverige,
liksom en sammanställning av vad
marknadens aktörer anser om
regeringens förslag att införa en
evenemangslista.
Och förresten, glöm inte att
anmäla dig till heldagsseminariet
TV-dagen den 21 maj på Grand
Hôtel i Stockholm. Redan nu syns
gedigna namn bland talarna
och deltagarlistan växer
sig allt längre, så vill
du se till att inte missa
vårens branschdag
för oss som sysslar
med rörlig bild – boka
in TV-Dagen den 21
maj redan nu!
Frida
Nyvinger
Redaktör
Mikael färjsjö telenor
Nu blir Telenor ”en riktig TV-operatör”
Telenor Sverige lanserar inom kort en ny IPTV-tjänst där
en plattform från Ericsson och en digitalbox från Arris ska
leverera den ultimata TV-upplevelsen. Operatörens TV-chef
Mikael Färjsjö berättar om Telenors framtidsvisioner, om
floppen med Comoyo, uppköpet av Tele2:s TV-kunder och
vilken den allra viktigaste funktionen för TV-tittaren hemma i soffan är.
4
Mikael Färjsjö är ett etablerat namn
på den svenska telekom- och TVmarknaden. Efter att ha påbörjat sin
karriär hos finska Nokia, följt av ett
år som marknadsföringschef hos
Panasonic, satt han i ledningen på
Boxer i drygt tre års tid. Vid slutet av
2010 tog han sig an uppdraget som
marknadsdirektör på Aftonbladet, innan han knappt ett år senare beslöt
sig för att arbeta som konsult. Ett av
de bolag han då arbetade mot var
Telenor och vid förra årsskiftet stod
det klart att Mikael Färjsjö värvats
som ny TV-chef på Telenor Sverige,
en post han tillträdde i januari i fjol.
Nu, drygt ett år senare, har han
hunnit bli varm i kläderna och har
suttit ner med TV-Nyheterna för att
berätta om vilken roll operatören har
för av­sikt att spela på marknaden
framöver.
Då, när du tillträdde som TV-chef
för drygt ett år sedan, sade du
att utgångs­punkten hos Telenor
inom TV var triple play och kundförståelse. Ser utgångspunkten
likadan ut i dag?
– Absolut, till och med ännu mer
tydligt. Om vi tittar tillbaka på de senaste åren har ju all tillväxt inom TV
varit baserad på triple play och det
är ju fantastiskt då att få arbete på
Telenor, som satsar så mycket inom
detta område. Och det var också
anledningen till att jag valde att kliva
på Telenor för drygt ett år sedan. Jag
visste att här finns potential att växa
och även med den ägarbilden som
är i Telenor, med en stark ägare, och
man har en stor ambition att satsa
på vad vi kallar den fasta marknaden.
Jag tyckte att det var jättespännande.
För ett par år sedan, innan Mikael
5
Färjsjö tog över ansvaret för verksamheten, var Telenor en relativt liten
aktör på TV. Då hade operatören
mindre än 50 000 kunder och nu,
två och ett halvt år senare, har man
över en halv miljon kunder. Det,
menar Mikael Färjsjö, är den absolut
största och snabbaste tillväxten inom
TV-industrin någonsin i Sverige. Och
TV är ett fortsatt prioriterat verksamhetsområde inom den nordiska
Telenor-koncernen, framför allt i
Sverige.
– Jag får nog säga att man börjar
köra riktigt hårt på TV i Sverige nu.
Telenor finns ju i en mängd olika
länder i Europa och Asien men det
är ju bara här i norra Europa och till
viss del i Mellaneuropa som vi har
TV-aktiviteter. Mycket har historisk
förankring genom Canal Digitals
sate­llit men även en del kabelaktivi­
teter vi hade i Norge, så det kommer
lite från hemmamarknaden där, säger
Mikael Färjsjö och fortsätter:
– Men man ser nu mer och mer
att TV-tjänster blir väldigt viktiga. Vi
ser nu framför allt att när vi nu fått
3G- och 4G-nät vill man även ha ut
TV-tjänster i den mobila världen. Så
jag är ganska övertygad om att vi
kommer att få se TV-tjänster på flera
marknader.
Telenor är dock inte den enda
ope­ratören på den svenska
marknaden som tänkt om och tänkt
nytt när det gäller distribution av
rörlig bild. Telia har skakat hand med
nya samarbetspartners såsom innehållsleverantören HBO för att stärka
sitt utbud gentemot kunderna och
Com Hem lanserade i höstas sin nya
TV-box från TiVo. Mikael Färjsjö är
ödmjuk inför konkurrensen, men tror
ändå att Telenor kan utmana dem
alla.
– Jag har stor respekt för våra
konkurrenter och framför allt inom
den fasta sidan är det Telia och Com
Hem. Com Hem är väldigt stora, det
kommer ju av det gamla monopolet
som de har förvaltat. Vi ser det snarare som att vi vill utmana både Com
Hem och Telia på kundupplevelsen.
Storlek inom TV är oerhört viktigt
men allt har ju ett pris och det måste
finnas möjligheter för tillväxt. Jag tror
att vi har kommit upp på en nivå så
att vi tillsammans med våra koncernkollegor, Canal Digitals satellit,
kan säga att vi numer är den näst
största operatören på TV i Sverige.
Att vi skulle öka med ytterligare en
miljon hushåll och börja närma oss
Com Hem kommer inte ske i närtid,
men vi har för avsikt att utmana Com
Hem, Telia och övriga aktörer på
kundupplevelse.
Kundupplevelse är ett begrepp
som i dag används frekvent både
inom telekom- och TV-branschen
och Mikael Färjsjö förtydligar att det
leverantör av en ny TV-plattform. Då
hade Telenor Norge sedan två år
tillbaka använt Ericssons plattform,
och efter en upphandling ansågs
den även lämplig för den svenska
marknaden.
– Att utveckla en IPTV-plattform
är ett väldigt komplicerat projekt och
vi har jobbat extremt tajt med en väldigt bra uppställning från Ericssons
sida, hela vägen till top
mana­gement. De tycker
att det här är intressant
“Kundupp­levelsen handlar om
och spännande, berättar
Mikael Färjsjö.
alltihop, allt ifrån pris och prestanda i
handlar om mer än bara en bra
kundservice.
– För oss handlar kundupp­
levelsen om alltihop, allt ifrån pris
och prestanda i tjänsten, innehållet i
tjänsten till hur det fungerar på kundservice. Kundservice är ju en oerhört
viktig del inom telekom och många
konsumenter kanske inte alltid väljer
att gå till en operatör utan väljer
tjänsten, innehållet i tjänsten till hur
det fungerar på kundservice”
6
snarare att gå ifrån en operatör. Då
gäller det att man som operatör
värnar och vårdar sina kunder på ett
väldigt bra sätt. Vi är väldigt stolta
över att vi i fem års tid utsetts till
de som har bästa kundservice. Så
vi kommer fortsätta satsa på våra
kunder och på vår kundservice,
säger han.
Att Telenor har för avsikt att ligga i
framkant även vad gäller teknik bevi­
sade operatören genom att teckna
två essentiella avtal under 2013.
Först meddelade operatören att
Telenor Sverige valt Ericsson som
När kommer era kunder
att få ta del av den nya
plattformen?
– Vi kommer att gå ut
och erbjuda våra kunder
tjänster baserade på denna plattform nu under första halvåret,
och i samband med det också den
nya set up-boxen från Arris.
Arris var den andra nya avtalspartnern som Telenor Sverige skakade
hand med under 2013 i syfte att
stärka sin TV-tjänst. Detta avtal innebär att Telenor väljer att använda sig
av en set up-box från Arris vid namn
VIP2853, en digitalbox som gör det
möjligt att leverera högkvalitativa
IPTV-tjänster hemma hos kunderna,
däribland HD-TV, on-demand-tjänster, interaktiva applikationer, DVR/
time shifting och OTT-tjänster.
– Vi tyckte att det förslag vi fick
ifrån Arris, med deras nya set up-box
VIP2853 var en väldigt intressant
lös­ning. Vi ser ju generellt i branschen att det finns två vägar att
gå; det är dels att gå mot mindre,
snyggare och designade set upboxar à la Appl­e TV, eller att gå mot
stora set up-boxar som mer liknar
videospelare. Vi valde att gå på den
designade vägen med en snygg,
smidig liten produkt och vi tror att
den verkligen kommer att tillgodose
kundernas behov, säger Mikael
Färjsjö.
Den specifika mjukvaran och
funktionerna i den nya set up-boxen
från Arris, likaså plattformen från
Ericsson, är viktiga ingredienser för
den helhet kunderna tar del av framför skärmen. Och just TV-tittarnas
upplevelse är den mest relevanta utgångspunkten anser Mikael Färjsjö.
– Vår strategi är att vi vill ha vad vi
kallar en tunn klient, alltså lite teknik
utåt och i stället lägga tyngre teknik
längre bak när vi trycker ut tjänsten
till kunden. Och vad kunderna egent­
ligen vill ha i dag, bortsett från alla
fantastiska TV-program, är framför
allt att de själva vill ta kommandot
över sitt TV–tittande. Man vill se TV
på sina egna villkor. Och det man
absolut mest prioriterar det är att se
TV när man vill. Så när jag kommer
hem i kväll och vet att jag kanske
missade det där programmet eller
den där matchen, så ska jag med
ett enkelt knapptryck kunna gå tillbaka och titta på detta via så kallad
start over eller catch up. Det är det
absolut mest intressanta just nu för
TV-tittandet, säger Mikael Färjsjö
och fortsätter:
– Sedan kan man ju också spela
in program, ha ännu fler funktioner,
men det är det näst viktigaste. Det
viktigaste är att man hjälper kunden
i vardagen så att han eller hon kan
hantera sitt komplexa liv som många
i dag har, på ett enkelt sätt. Du ska
inte behöva vänta till klockan 20:00
för att se ”Stjärnorna på slottet”,
utan du kan titta på ”Stjärnorna
på slottet” när du har dukat av, när
barnen är nattade och du faktiskt
har tid för att sätta dig och titta på
TV. Så man måste gå ut och förstå
hur kunden har det för att kunna
åstadkomma en bra leverans av TVtjänster.
Du säger ”när du vill”, hur priori­
terat är funktionen ”var du vill”?
– Det kommer att komma också.
När man tar fram sådana här typer
av tjänster gäller det ju att veta inom
vilket tidsspann man ska ta fram
respektive tjänst och ”var du vill”, eller multi screen-tjänster, är ju något
som nu börjar komma och några
av våra konkurrenter har tagit fram
sådana tjänster. Vi vet ju att än så
länge har framgången inte blivit så
enormt stor för dem, utan vi ser det
7
som att det nu handlar om att man
på något sätt ska lära marknaden
de här nya sakerna. Jag tror att det
är lättast att se till konsumtionsbeteendet, det beteende jag är van
vid hemma i min TV-soffa, när jag
vill konsumera TV. Det är lätt att ta
till sig, det är lätt att förstå det. Att
jag sedan ska ta med mig paddan
och sätta mig på tunnelbanan och
konsumera TV kommer vi att komma
till, men jag tror att det kommer att
ta en tid innan det blir en väldigt
konsumentdriven tjänst, säger Mikael Färjsjö. Han fortsätter:
– Vi ser ju nu på många OTTtjänster, som Netflix eller Viaplay, där
vi kan ta Netflix som exempel. Den
största konsumtionen av Netflix sker
ju i hemmet på TV:n. Det är ju inte
så att man väljer att konsumera Netflix på bussen eller på tunnelbanan
bara för att det går.
– Denna insikt har gjort att vi satsar först och främst på att fokusera
på hemmet, att konsumtionen i hemmet fungerar bra, att du kan bli fri
från TV-tablån och istället kan välja
när du vill titta på TV.
Den som är först är inte alltid
bäst, menar Mikael Färjsjö. Det kan
ibland finnas anledning att vänta in
ett etablerat konsumentbeteende
innan man lanserar nya tjänster och
funktioner.
– Någon ska vara först, någon
ska vara tvåa och någon ska vara
trea. Vi ser inte att det är viktigt att
komma först med alla tjänster, utan
det viktigaste för oss är att komma
med tjänsterna när kunderna vill ha
dem. Och vi tror att det tar ett par år
att ändra ett konsumtionsmönster.
Vi har ju sett att det tagit ett par år
för nya saker att slå igenom och det
är än så länge bara på väg in här
nu. Jag tror att alla operatörer inom
närtid kommer att komma med olika
typer av multi screen-lösningar.
I slutet av 2010 lanserade Tele­
nor-koncernen sin nya streaming-
8
tjänst Comoyo i Norge, innan opera­
tören i november 2012 lanserade en
pilot i Sverige. Streamingtjänsten erbjöds då på både Mac och PC, och
de filmer och TV-program som fanns
i biblioteket kunde köpas styckvis.
I mitten av juni 2013 valde Telenor
därefter att nylansera tjänsten i
Sverige, nu under namnet Comoyo
View, för att på riktigt försöka ta
upp kampen med konkurrenter som
Netflix, HBO och Viaplay. Vid nylanseringen erbjöd Comoyo runt 1 000
filmtitlar och ett fyrtiotal TV-serier via
sin streamingtjänst, ett utbud som
var tänkt att öka snabbt för att under
hösten 2013 kunna stoltsera med
3 000 filmer och runt 170 TV-serier.
I början av september i fjol meddelade dock Telenor att Comoyo läggs
ner.
– Comoyo var en mycket seriös
och en ambitiös satsning ifrån
Telenor där man investerade myc­
ket, både i resurser, personer och
plattformar och även rättigheter.
Sedan har ju priserna på rättigheter
dragit i höjden, minst sagt, de
senaste två åren. Mycket på grund
av internationella aktörer, men även
lokala aktörer. Och på Telenor ser vi
ju kontinuerligt över våra business
cases och såg då ganska snart
att det business case vi hade tagit
fram från början inte höll när rättig­
hetspriserna drog i höjden som de
gjorde. Så då valde vi att kliva av
den här satsningen med SVOD och
i stället allokera om de resurser som
fanns inom Comoyo, så en stor del
av management och medarbetarna
där i dag jobbar med andra saker
inom Telenors verksamhet. Och de
pengar vi hade tänkt investera i det
här, investeras på andra ställen.
I grund och botten handlar det om
att ha insikt om vad man är bra på,
Sedan tror jag absolut att det
kommer att dyka upp nya konstellationer som blir en leverantör till oss,
där vi får vara den som allokerar och
paketerar flera olika broadcasters eller OTT-aktörers erbjudande och bär
ut det till våra kunder. För vi har ju
en fördel i att vi kan erbjuda allt på
ett ställe och vi kan paketera ihop
det här med triple-play på ett väldigt
prisvärt sätt.
“Att tro att man kan vara den aktör
som dikterar villkoren för hur alla
andra ska bete sig, det är lite förmätet”
menar Mikael Färjsjö. Telenor är bra
på att vara operatör och därför ska
det vara utgångspunkten framöver.
– Vi ser det i dag som viktigt att
arbeta med de partners vi har. Vi har
partners inom Bonnier, med
C More, och vi har även Viasat som
har mycket rättigheter. Sedan är det
ju så att när man kommer med en ny
IPTV-plattform så kan man på platt­
formen lansera olika aktö­rers PlayTV-tjänster. Och tittar vi på de stora
amerikanska mediehusen så har alla
olika typer av Play-TV-tjänster. På så
vis kan vi erbjuda vad som efterfrågas.
Under hösten 2013 skapade
Telenor än en gång rubriker när operatören i slutet av oktober avslöjade
att avtal tecknats med Tele2 om ett
uppköp av konkurrentens kabel-TVoch bredbandsverksamhet. Totalt rör
det sig om 295 000 TV-kunder som
Telenor nu förvärvat, närmare bestämt
cirka 75 000 digital-TV-kunder och
220 000 kabel-TV-kunder. I affären
ingick därtill 68 anställda. Telenor
betalade 775 miljoner kronor kontant,
plus 19 miljoner kronor för kringutrustning som till exempel set-top boxar,
för den aktuella verksamheten som
förra året omsatte cirka 530 miljoner
kronor. Sedan årsskiftet är arbetet
med att flytta över både kunder och
anställda igång.
– Vi har ett antal medarbetare
som kom med i det här köpet och
vi har ett stort antal kunder. Medarbetarna har vi stärkt upp med ytterligare kompetens genom att skjuta till
Telenor-medarbetare, för att kunna
förvalta alla dessa kunder under
den tid som vi nu planerar för att
migrera. Samtidigt som migreringen
sker kommer vi också att gå ut och
prata med både fastighetsägarna
till Tele2-kunderna och även Tele2kunderna själva för att berätta för
dem om vad vi tänker göra och vad
vi tänker erbjuda dem, säger Mikael
Färjsjö och tillägger:
– Det kommer att bli jättekul att
kunna gå ut och erbjuda våra tjäns­
ter till Tele2-kunderna.
Vad kommer ni att erbjuda era nya
TV-kunder?
– Vi kommer att erbjuda dem
Bredbandsbolagets paketering vad
gäller TV-kanaler, vi kommer att ha
flera nya TV-kanaler, vi kommer att
ha en hel del HD som inte funnits
tidigare. Vår kundservice tycker att
det ska bli jättekul och stimulerande
att ta sig an ett helt nytt gäng nya
kunder att serva, så organisationen
här är på tå. Det är slutspel just nu
kan man säga.
Men även om slutspelet är i gång,
9
är Telenor inte framme vid finalen än.
Att migrera nära 300 000 kunder
och ett sjuttiotal anställda är inte
gjort i en handvändning.
– Processen sker ju inte så att
alla flyttas över på ett bräde, utan
kunderna migreras pö om pö för
att kunna möta upp behov hos
kunderna, tekniska förutsättningar
och möjligheter. Därmed kommer ju
mycket av det arbete vi kommer att
åstadkomma i år handla om att ta
hand om de här nya kunderna och
– Ja, ur ett branschperspektiv.
Gentemot kund är man ju alltid en
leverantör, oavsett om man är stor
eller liten. Men när man får skala får
man även möjligheter till att ge sina
kunder både tjänster eftersom man
har råd att utveckla nya tjänster, man
har förutsättningar att köpa in bra
rättigheter, vilket gör att man har
möjlighet att ge till kunderna lite mer
när man får volym. På det viset blir vi
mer en ”riktig TV-operatör”.
Den svenska TV-marknaden har
det kommer även att sträcka sig in
en bit in i 2015. Det är ju ett stort
ansvar och betalar man 775 miljoner
kronor för någonting så vill man ju att
det ska bli väldigt bra. You don’t get
a second chance to make a first impression, konstaterar Mikael Färjsjö.
skakats om de senaste två åren
och många i branschen har tvingats
utvärdera sina affärsplaner. Telenor
har dock sett stormen komma och
tack vare det haft en strategi klar för
att kunna göra rätta val.
– Det låter nästan lite förmätet att
säga att vi förutsett detta, men det är
faktiskt så. När man för tio, femton år
Du säger att Telenor nu efter
förvärvet blir en ”riktigt TV-ope­
ratör”. Vad menar du med det?
sedan började rulla ut fiber visste vi
ju att vi kommer att kunna tillhanda­
hålla högkvalitativa bredbandsnät
som du kan använda för att skicka
bild och ljud i. Då fanns inte det. När
Jonas Birgersson en gång i tiden
grundade Bredbandsbolaget tittade
folk på honom som om han vore dum
i huvudet. Nu fortsätter vi att rulla ut
fiber och just därför att vi har den här
fantastiska bredbandsinfrastrukturen,
som nu möjliggör att ungdomar i
dag konsumerar video på ett annat
sätt än vi gjorde förut, det är ju tack
vare att vi har bredbandet. Och det
är ju egentligen samma strukturella
förändring som vi ser i många andra
industrier som musikbranschen.
Musikbranschen hade ju aldrig blivit
som den blivit om det inte hade funnits ett bredbandsnät, säger Mikael
Färjsjö.
På Telenor ser man därför det nya
landskap som växer fram som en
naturlig utveckling, där det handlar
om att anpassa sig och erbjuda
kunderna vad de vill ha.
– Den industriella förändringen
som sker i branschen är vi som
operatörer rustade för. Traditionella
broadcasters som inte följer med
sina TV-tittare och kunder, de kommer att ha utmaningar framför sig,
säger han.
Telenor har dock förutsättningar
att kunna leverera den bästa tjänsten
hela vägen menar han.
– Ibland måste man också särskilja tjänst från access. Netflix var
snabbt framme och lade beslag på
de många SVOD-kunderna, men för
att kunna leverera behöver de en bra
bredbandsuppkoppling, vilket vi kan
erbjuda. Vissa tjänster kommer vi att
ta fram och andra tjänster kommer
andra att ta fram, men vi är väldigt
tacksamma för att vi har bra underliggande nät att serva våra kunder
med, avslutar Mikael Färjsjö.
Com Hems nya vd
Com Hems nya vd Anders Nilsson:
“Detta är ett av få jobb utanför Stenbecksfären som jag kunnat tänka mig att ta”
Den 25 februari stod det klart att Com Hem utsett Anders Nilsson till ny
verkställande direktör för bolaget. I dag ansvarig för Commerce & Services
på telekomoperatören Millicom, har den tillträdande vd:n på Com Hem en
gedigen erfarenhet av såväl TV- som telekombranschen efter dryga 20 år
inom MTG-koncernen.
10
”Ett av få jobb som jag kunde tänka
mig utanför Stenbeck-sfären.” Så
beskriver han själv sitt nya uppdrag
för TV-Nyheterna, men vilka hans
visioner är för Com Hem vill Anders
Nilsson inte avslöja riktigt än.
– Jag tror att jag kan hjälpa till
att utveckla Com Hem att bli ännu
bättre i framtiden, det finns många
olika saker som går att utveckla,
men vilka det är och vad jag planerar att göra, får jag be att återkomma
om senare, säger Anders Nilsson
till TV-Nyheterna.
Anders Nilsson är i dag Executive Vice President för Commerce
& Services hos telekomoperatören
Millicom och har en gedigen bakgrund inom media- och telekom­
industrin. Utbildad vid Lunds
Universitet, har han ett CV som
sträcker sig över två decennier
inom Modern Times Group, MTG.
1992 började han sin karriär på
MTG Radio, innan han år 2000 fick
ansvaret som Chief Operating Of-
ficer fram till 2003. Därefter tilldelades Anders Nilsson ansvaret för
hela den svenska verksamheten som
Head of MTG Sverige mellan 2003
fram till 2007. 2008 klev han tillbaka
till rollen som Chief Operating Officer, samt CEO för MTG:s Onlineverksamhet. I dryga ett års tid, från
oktober 2011 till december 2012,
tillträdde han som EVP för MTG:s
Central Europe Broadcasting, med
ansvar för MTG:s fri-TV-verksamhet
i Baltikum, Tjeckien, Bulgarien,
Ungern samt för koncernens betalTV-kanaler i Baltikum. Vid årsskiftet
2012/2013 lämnade han MTG
efter över 20 år hos koncernen,
för uppdraget som Executive Vice
President för Commerce & Services
hos Millicom. Nu, efter drygt ett år
på Kinneviksägda Millicom, har han
alltså utsetts till ny vd för operatören
Com Hem.
Du kommer från MTG som driver
TV-kanaler och senast Millicom som
främst driver internationell mobiltelefoni i tillväxtländer. Nu ska du leda en
nationell kabel-TV-operatör med TV,
bredband och telefoni i sin portfölj.
Hur ser du på det?
– Jag har jobbat mycket med kabel-TV i och med att vi distribuerade
våra TV-kanaler på MTG med många
kabel-TV-operatörer. I min roll var det
viktigt att förstå hur dessa operatörer
arbetade. Jag har dessutom jobbat mycket med Com Hem under
mina år som chef för MTG i Sverige
och tycker att de har en fantastisk
position, varför detta är ett av få jobb
utanför Stenbeck-sfären, där jag har
jobbat hela mitt yrkesverksamma liv,
som jag kunnat tänka mig att ta.
Både du och Com Hems styrelseordförande Andrew Barron har en lång
bakgrund inom MTG. Hur kommer det
att påverka tror du?
– Andrew och jag har jobbat myc­
ket tillsammans och det innebär att
vi känner varandra väldigt väl och har
en väl sammansvetsad syn på hur vi
vill ta Com Hem vidare med ett fokus
på kundens bästa och på att driva
tillväxt.
Du beskrivs i branschen som en
väldigt operativ chef, ändå kommer
du att få en operativ chef under dig i
form av nyrekryterade Jon James från
Virgin. Hur rimmar det?
– Det är skillnad på att vara
operativ och att vara operativ chef.
Att driva ett bolag är lite som att
sätta samman ett fotbollslag där alla
spelare har olika positioner och roller. Jon och jag kompletterar varandra
väldigt bra, säger Anders Nilsson.
Under april månad planerar Anders Nilsson att börja sitt nya jobb
som vd för Com Hem.
– Det exakta datumet är inte
bestämt ännu, säger Anders Nilsson.
Com Hems nuvarande vd Tomas
Franzén lämnade bolaget den 6
mars och det är operatörens finansdirektör Joachim Jaginder som tills
vidare innehar rollen som tillförordnad vd under de återstående
veckorna fram tills dess att Anders
Nilsson är på plats.
PTS Statistik
Kartläggning över fri-TV
i Sverige
Post- och telestyrelsen har nu presenterat sin kartläggning av
fri-TV-användandet i Sverige i dag och hur det förändrats de
senaste åren. I undersökningen mäts var och hur de svenska
hushållen brukar fri-TV, liksom hur många som kompletterar
sitt TV-utbud med tjänster som Netflix och Viaplay.
11
Post- och telestyrelsen, PTS, har
gett Sweco Strategy i uppdrag
att genomföra en undersökning
för att kartlägga hur stor andel av
hushållen i Sverige som enbart
har så kallad fri-TV, det vill säga
incidensgraden för fri-TV. Med friTV avses att hushållet enbart ska
kunna se SVT1, SVT2, SVT24,
TV4, TV6, Barnkanalen och
Kunskapskanalen via marknätet
med en antenn på taket eller via
en bordsantenn. Hushållet ska ha
en extern eller inbyggd digitalbox
utan kort och ska heller inte ha
utgifter för några kommersiella
kanaler.
Senast en sådan undersökning
utfördes var 2011 och under dessa två år har en del förändringar
skett i svenskarnas konsumtion
av rörlig bild. Nya frågor har därför
tillkommit i undersökningen, i syfte
att bättre kunna utröna vilken position fri-TV har på marknaden i dag.
Fri-TV vanligast i
ensamhushållen
Totalt har cirka 8 procent av de
svenska hushållen har enbart fri-TV
i dag. Jämfört med de två tidigare
undersökningarna genomförda år
2011 och 2012 är detta en likvärdig andel enligt Post- och telestyrelsen. Vanligast är fri-TV bland ensamhushåll, där 13 procent enbart
har fri-TV, vilket kan jämföras med
7 procent bland övriga hushåll.
Den hushållskategori där fri-TV är
näst vanligast är villor på 11 procent. Hela 84 procent av samtliga
hushåll tror därtill att de om 12
månader kommer att
ta emot TV på samma sätt
som i dag och endast 6 procent
tror att de kommer att byta sätt att
ta emot TV-sändningar på.
Kompletterande betal-TVabonnemang ökar kraftigt
Jämfört med de kartläggningar
som gjorts tidigare år syns dock
en trend bland fri-TV-användare
att komplettera sitt utbud med en
kommersiell TV-leverantör. Bara på
ett år, från 2012 till 2013, har en
markant förändring skett. På frågan huruvida hushållet har några
utgifter för ett TV-abonnemang
1
hos
en kommersiell TV-leverantör svarade 9 procent ja år 2012, medan
hela 22 procent svarade ja 2013.
Det är räknat i procentenheter mer
än en fördubbling av fri-TV-hushåll
som skaffat betal-TV-abonnemang
under ett års tid. Jämförelsevis
hade år 2012 så många som 90
procent inga extra utgifter för
kompletterade TV-abonnemang,
jämfört med 2013 då den siffran
sjunkit till 77 procent.
Så många betalar för
streaming-tjänster
Därtill har PTS denna gång ställt
frågan till samtliga som deltagit i
undersökningen huruvida de även
brukar TV-tjänster som exempelvis
Netflix, HBO eller Viaplay, som
de betalar för. 17 procent av de
tillfrågade svarar ja och resterade
83 procent svarade nej.
Denna fråga delades därefter
upp i de som har fri-TV och de
som inte har fri-TV. Bland de
som inte har fri-TV var resultaten
motsvarande totalresultatet, ja 17
procent och nej 83 procent. Bland
de hushåll som har fri-TV var det
13 procent som svarade att de
betalade för någon annan typ av
TV-tjänst och 87 procent att de
inte gjorde det. Bland de som har
fri-TV var det alltså något färre
hushåll som inte använder komp­
letterande betal-TV-tjänster.
12
Fri-TV i fritidsbostaden
Av de svarande har cirka 20 procent tillgång till ett fritidshus. Av
dessa har knappt var fjärde hushåll
tillgång till fri-TV i fritidsboendet.
Det är alltså betydligt vanligare
med fri-TV i fritidsboendet än i
det ordinarie boendet kan PTS
konstatera. I materialet finns dock
en tendens till att andelen med
fri-TV i fritidsboende minskat över
tid. Mellan år 2011 och år 2013
är förändringen statistiskt signifikant. År 2012 hade 28 procent
av de tillfrågade ett fritidsboende,
en siffra som sjönk till 22 procent
2013. Incidensgraden av fri-TV i
fritidsboendet, med enbart fri-TV,
sjönk från 32,7 procent 2011 till
27,6 procent 2012 och därefter
ner till 24,6 procent 2013. Som
följd sjönk även antalet hushåll,
med fri-TV i sina fritidsboenden,
med extra utgifter för något TVabonnemang som betalas till en
kommersiell TV-leverantör från
12 procent 2012 till 11 procent
2013. Detta är dock en ökning
från 2011 då endast 7 procent av
hushållen uppgav att de kompletterade sin fri-TV i fritidsbostaden
med ett kommersiellt TV-abonnemang. Därtill ökade mängden
digitalboxar utan kort i fritidsboenden från 62 procent utav
hushållen 2012 som uppgav att
de har sådana digitalboxar, upp till
64 procent 2013. 2011 var denna
siffra 71 procent.
Så här har kartläggningen
utförts
Den undersökning Sweco Strategy gjort på uppdrag av PTS har
utförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer
genomförts under perioden 3
december till 13 december 2013.
109 intervjuer har genomförts med
personer som enbart har fri-TV i
den ordinarie bostaden och 74
intervjuer har genomförts med
personer som enbart har fri-TV i
fritidsboendet.
Undersökningen är genomförd
med hjälp av ett så kallat överurval.
Detta innebär att man drar ett stort
urval och avslutar datainsamlingen
när man uppnått önskat antal svar.
Urvalet har utgjorts av slumpmässigt utvalda hushåll i Sverige.
Såväl fasta som mobila telefonnummer har använts. Detta är en
skillnad mot tidigare års undersökningar då enbart fasta nummer
användes. Svarspersonerna har
avgränsats till de personer i hus­
hållet som är 18 år eller äldre och
som är insatta i vilka TV-leverantö­
rer hushållet har.
13
14
15
16
Regeringsförslag
Alla tycker till om evenemangslistan
Enligt den nu gällande radio- och TV-lagen ges regeringen en möjlighet att utforma en specifik lista över evenemang som, när de sänds i TV, ska kunna visas i en fri-TV-kanal som når en väsentlig del av allmänheten. Införandet
av en sådan evenemangslista har diskuterats i branschen under året som gått och berörda parter har nu fått säga
sitt i yttranden till kulturdepartementet. TV-Nyheterna har sammanställt remissvaren.
17
Myndigheten för radio och TV fick
i början av 2013 i uppdrag att
analysera konsekvenserna av en
eventuell evenemangslista för programföretag och rättighetshavare
på marknaden. De evenemang
som skulle vara aktuella för en lista
gäller evenemang som inträffar
högst en gång om året och som
intresserar en bred allmänhet i
Sverige, till exempel fotbolls-VM
eller OS. Den som upplåter rättigheterna ska få skälig ersättning,
men en lista måste först godkännas av EU innan den kan träda i
kraft. I sin rapport, som MRTV lade
fram i september 2013, skrev myndigheten att TV-branschens aktörer
generellt sett är emot att Sverige
ska ha en evenemangslista.
”De flesta av de aktörer som
intervjuats är emot införandet av en
evenemangslista i Sverige, eftersom de anser att dagens marknad
är väl fungerande. Aktörerna har
bland annat framfört att det ligger i
rättighetsinnehavarnas intresse att
så många som möjligt kan se evenemangen och att det redan i dag
ställs höga krav på befolkningstäckning vid försäljning av rättigheter”,
skriver Myndigheten för radio och
TV.
De aktörer på den svenska
marknaden som dock ställer sig
positiva till införandet av en evenemangslista anser bland annat
att en lista skulle fungera som
en försäkring mot att de stora
evenemangen i framtiden placeras
i betal-TV-kanaler, skriver myndigheten. MRTV:s förslag är att en
programtjänst kan tas emot av en
väsentlig del av allmänheten i fri-TV
om minst 85 procent av befolkningen har tillgång till programtjänsten
utan några ytterligare kostnader
utöver licensavgift och/eller avgift
för baspaket.
”De fyra största TV-bolagen med
sändningsverksamhet som riktar
sig till Sverige, Sveriges Television
AB, TV4 AB, MTG AB och SBS
Broadcasting Networks Limited,
har programtjänster som når upp till
dessa kriterier. Därför bedömer vi
att konkurrensen mellan programbolagen inte skulle påverkas särskilt
mycket av en eventuell evenemangs­
lista”, skriver MRTV.
Nu har kulturdepartementet samlat in yttranden från en rad berörda
remissinstanser för att lyssna till vad
marknadens aktörer själva anser om
införandet av en evenemangslista.
SVT: 500 000 avstod MTG:s OS på
grund av kostnaderna
En halv miljon TV-tittare avstod
från att se MTG:s OS-sändningar i
Sotji på grund av kostnaderna. Det
skriver Sveriges Television i sitt remissvar till kulturdepartementet, där
SVT tillsammans med sitt yttrande
skickar med bilagor innehållande undersökningar som syftar till att styrka
public service-bolagets argumentation för att införa en evenemangslista.
”Vad SVT erfar anser 77 procent
att det är viktigt eller mycket viktigt
att alla i Sverige kan ta del av större
internationella sportevenemang i
TV. SVT vill i det sammanhanget
peka på erfarenheterna från OS i
Sotji som visar att idrotten tappat en
mycket stor del av tittandet jämfört
med tidigare OS. Detta trots att de
flesta professionella bedömare, däribland SVT, anser att sändningarna
höll en god kvalitet. Färre personer
såg OS 2014; 74 procent av befolkningen såg något från OS i Sotji
i broadcast. Under 2000-talet har
nivån tidigare varit ca 90 procent”,
skriver SVT i sitt remissvar.
Baserat på de undersökningar
som gjorts, och som SVT bifogar re-
18
sultaten av, förespråkar allmänheten
införandet av en lista. Enligt dessa
undersökningar anser nämligen 77
procent att hela befolkningen bör
ha möjlighet att se evenemang av
nationell betydelse.
”Erfarenheterna från senaste OS
visar att en jämförelsevis låg pene­
tration hos sändande kanal också
leder till ett längre tittande även om
sändningarna håller en god kvalitet”,
skriver SVT och fortsätter senare:
”En kanal som exempelvis MTG:s
TV6 har redan i dag en teknisk
penetration som är högre än den
upplevda. Att den upplevda är lägre,
är därför i första hand sannolikt ett
informationsproblem. Högre pene­
trationstal för dessa kanaler skulle
dessutom ha en positiv effekt på
konkurrensen på TV-marknaden i
stort.”
Myndigheten för radio och TV,
MRTV, föreslog i sin utredande
rapport kring evenemangslistan att
begreppet fri-TV skulle likställas med
betal-TV-programtjänster som ingår
i ett ”grundabonnemang”. Detta
motsätter sig dock SVT.
”Myndighetens definitionsförslag
möjliggör för kommersiella programbolag att kräva ett betydande
pris från tittarna för att få tillgång till
evenemangen. Hushållen betalar
redan i dag ett högt pris för att få
tillgång till de programtjänster som
omfattas av operatörernas ’grund­
konkurrens som finns på säljarsidan.
abonnemang’. Prisutvecklingen de
Sveriges Television anser i övrigt
senaste åren har varit hög och kan
att penetrationskravet bör vara 90
befaras fortsätta i den riktningen.
procent, i stället för föreslagna 80
Erfarenheterna från senaste OS
procent, för de TV-bolag som får
styrker detta: Av de som valde att
sända listade evenemang.
inte se något alls från OS var det
enligt SVT:s undersökningar uppSveriges Konsumenter använder OS
skattningsvis ca en halv miljon poi Sotji som skräckexempel
tentiella tittare, som avstod på grund Även Sveriges Konsumenter, en
av kostnaden.”
oberoende och partipolitiskt obunSVT anser därför
den para­plyorganisation,
att fri-TV endast
konsta­terar
ska omfatta proi sitt
gramtjänster som
remis­
normalt kan tas
svar till
emot vederlagsregerinfritt och utan
gen att
krav på abonneMTG:s
mang. Ett krav
sändningar
EVENEM
på hög pene­
från
OS i
A
NGSLIS
Rapport
om hur
en lista
T
för even
tration gynnar
A
Sotji
är
emang
i tv skul
le kunna
ut
fo
rättighets­
ett talande
rmas
havarna med
exempel
ett högt
på vad som
genomslag
händer om
för sändnininte en evenegarna och
mangslista
SVT tror att
införs. I sitt
en åtgärd
yttrande utsom
trycker Sveriges
införandet
Konsumenter
av en
det starka konsumentintresse
evenemangs­lista skulle
denna fråga prägkunna balansera upp den bristande
las av och menar
Dnr: 13
/00343
att stora idrottsevenemang som OS
bör kunna ses av alla som betalat
sin TV-licens, utan några som helst
tillkommande avgifter.
”Det senaste OS är ett talande
exempel på vad som händer om
inte en evenemangslista införs som
omfattar de stora idrottsevenemangen som samlar många tittare.
Under Sotji-OS hade stora delar av
befolkningen inga möjligheter att se
tävlingarna”, skriver Sveriges Konsumenter i sitt yttrande.
Vad gäller kravet på räckvidd
anser också Sveriges Konsumenter
att föreslagna 80 procent är för lågt
satt.
”Det är inte acceptabelt att en
av fem, eller 1,5 miljoner medborgare, utestängs. Våra nordiska
grannländer och flera av de stora
EU-länderna har 90-95 procent.
Vi anser att det ska vara minst 90
procent för att förslaget ska få reell
effekt”, skriver Sveriges Konsumenter och fortsätter senare:
”Att bli tvungen att betala för ett
så kallat baspaket för att komma åt
OS etc gör att stora delar av allmänheten ändå kan utestängas. Det
finns en stor risk att de TV-företag
som köper sändningsrättigheterna
gör det i syfte att låsa in konsumenterna i dyra och långvariga betallösningar.”
KKV varnar för snedvridna incita-
på medieområdet i åtanke är effektiv konkurrens ett incitament för
företag att investera i kapacitet och
utveckling, medan en begränsad
konkurrens leder till försämrad konsumentnytta i form av sämre kvalitet
och minskat utbud. Ingrepp i form
av regleringen, som en evenemangslista, riskerar att ge marknadsaktörerna snedvridna incitament menar
KKV.
”Som Myndigheten för radio och
TV konstaterat i sin utredning måste
nivåerna för minsta befolkningstäckning sättas mycket
lägre än 80 procent,
snarare omkring 40
Listan blir antingen verknings­lös
procent, för att fler
eller en allvarlig inskränkning
programbolag än de
fyra största TV-bolai konkurrensen
gen skulle få en möjlighet att exklusivt
kunna sända evenemang på en evenemanett funktionellt konsumentskydd,
gslista. Med ett sådant lågt krav
anser Konkurrensverket att det
på befolk­ningstäckningsgrad som
saknas argument för att utforma
40 procent synes emellertid en
föreskrifter om vilka evenemang som evenemangs­lista bli verkningslös
är av särskild vikt för det svenska
och därmed obehövlig mot bak­
samhället. Konkurrensverket ställer
grund av det syfte men vill uppnå
sig därför tveksam till införandet av
med utformningen av en sådan
en så kallad evenemangslista som
föreskrift”, skriver Konkurrensverket i
kan komma att innebära konkurrens- sitt yttrande.
”Listan blir antingen verknings­
begränsningar”, skriver KKV i sitt
lös eller en allvarlig inskränkning i
yttrande.
konkurrensen”.
Med den snabba utvecklingen
ment bland marknadsaktörerna.
Konkurrensverket, KKV, ifrågasätter däremot regeringens införande
av en evenemangslista. I sitt remissvar till kulturdepartementet är
KKV:s principiella inställning att en
sådan reglering skulle riskera en
konkurrensbegränsning på en i dag
välfungerande TV-marknad.
”Då rådande situation på svensk
TV-marknad förefaller vara fullt tjänlig för att uppnå en väl fungerande
marknad, som kännetecknas av
långsiktigt hållbar konkurrens och
19
MTG själva väljer också de i sitt
remissvar att lyfta fram OS-sändningarna från Sotji, dock för att peka på
ett obefintligt behov av en evenemangslista.
”Med stolthet kan MTG konstatera att sändningarna från OS varit
mycket framgångsrika och rönt stor
uppskattning hos tittarna. Aldrig
tidigare har så höga tittarsiffror uppmätts vid ett OS”, skriver MTG och
fortsätter senare:
”OS-sändningarna från Sotji är en
god illustration av att kraven på att
reglera sändningarna av stora idrottsevenemang är ägnade att komma
åt ett problem som inte existerar.”
IOK och andra idrottsförbund
som äger attraktiva sporträttigheter
skulle aldrig sälja dessa rättigheter
till aktörer som saknar förmåga och
resurser att nå publiken, och på
motsvarande sätt ligger det i MTG:s
intresse att kunna nå så många som
möjligt menar programbolaget.
”Den enda rimliga slutsatsen av
rapporten är att avvisa en evenemangslista. Beroende på utformning skulle en sådan lista antingen
bli verkningslös eller innebära en
allvarlig inskränkning i konkurrensen.
Med den utformning som föreslås
i rapporten skulle den främsta effekten vara att stänga ute eventuella
nya aktörer och programtjänster
som ännu inte når upp till de före-
slagna kriterierna. Med en annan
utformning och långt högre krav än
de föreslagna skulle stora delar av
konkurrensen om rättigheterna sättas ur spel”, skriver MTG.
TV4: Detaljerad reglering hämmar
snabbrörligheten
Även TV4-Gruppen är tydliga med
att en evenemangslista inte bör
införas.
”Detaljerad reglering hämmar
snabbrörlighet och har negativ
inverkan. Det framgår tydligt av rapporten att en evenemangslista inte
har något att tillföra”, skriver TV4 i
sitt remissvar.
En återkommande uppdaterad
lista skapar onödigt merarbete i en
fråga som redan sköter sig självt
anser TV4 och de ser inte heller
någon motsättning mellan publikperspektiv och konkurrensperspektiv.
”Fortsatt tillgång till stora evenemang för publiken hanteras bäst
utan en upprättad evenemangslista.
Både TV-företagen och rättighetsinnehavarna har visat att de klarar av
att tillgängliggöra dessa evenemang
på ett bra sätt hittills. Ingen köper
eller producerar evenemang av stort
allmänintresse för att sen inte visa
upp dem. Syftet är alltid att nå ut till
så stor del av publiken som möjligt.
Det som inte är trasigt bör inte
lagas”, skriver TV4 och avslutar:
”TV4 anser att en evenemangs­
lista inte ska införas.”
SBS Discovery för ett liknande
resonemang som TV4 i sitt remissvar.
”Enligt vår mening har allmänheten i Sverige redan tillgång till
evenemangen på det sätt som
bestämmelsen är avsedd att säkerställa. Den rimliga slutsatsen blir
därmed att någon lista inte behövs”,
20
SBS Discovery avråder från ett
införande av en evenemangslista.”
PTS vill se lista med ett täcknings­
krav på minst 95%
Post- och telestyrelsen, PTS, anser
att i det fall en evenemangslista ska
införas i Sverige bör befolkningstäckningen bestämmas till minst
95 procent av den bosatta befolkningen. Myndigheten för radio och
TV, MRTV, föreslog
MRTV ett täckningskrav om 80 procent
av befolkningen,
Det är viktigt eller mycket viktigt att
vilket PTS i sitt realla i Sverige kan ta del av större
missvar ifrågasätter.
”Enligt PTS kan
internationella sportevenemang i TV
det ifrågasättas
om 80 procent
kan betraktas som
en väsentlig del av
befolkningen. Det innebär att i
skriver SBS Discovery och avslutar:
storleksordning knappt 2 miljoner
”Sammanfattningsvis ser SBS
av befolkningen skulle riskera att utDiscovery inte några fördelar i att
estängas från evenemangen. Enligt
införa en evenemangslista. Snarare
PTS mening finns det anledning att
riskerar en sådan lista att medföra
ansluta sig till vad som förordnades
oproportionerliga nackdelar genom
i de svenska förarbetena, dvs. ett
bl.a. inskränkningar av den öppna
krav på en befolkningstäckning om
marknaden och ökade inträdesbarminst 95 procent”, skriver Post- och
riärer. Införandet av en lista skulle
telestyrelsen och fortsätter:
därmed kunna riskera att minska
”Det kan vidare konstateras att de
den positiva utvecklingen för konfyra stora aktörerna SVT, TV4, MTG
sumenterna och idrotten i Sverige.
och SBS redan i dag har möjlighet
Tillgången för allmänheten till dessa
till en befolkningstäckning om minst
evenemang är självreglerande och
80 procent. Det kan förväntas att
nämnda aktörer har en önskan, av
kommersiella skäl eller eljest, att nå
så många tittare som möjligt. Vid ett
krav på 80 procents täckning framstår därför behovet av en evenemangslista som mycket litet.”
Post- och telestyrelsen är dock
noga med att poängtera i sin remiss
att myndigheten inte tar ställning till
huruvida en evenemangslista bör
införas eller inte och har, förutom avseende frågan om befolkningstäckning, inga övriga synpunkter.
Bland de totalt 41 remiss­
instanserna regeringen begärt in
synpunkter från syns även bland
andra Marknadsdomstolen, Justitiekanslern liksom Konkurrensverket. Utöver programbolagen finns
även operatörerna Tele2, Telenor,
TeliaSonera och Com Hem med på
listan. Remissvaren skulle ha inkommit till kulturdepartementet senast
den 6 mars i år och dessa yttranden
behandlas nu innan ett beslut fattas
av regeringen.
Evenemang aktuella
för en lista
De evenemang som enligt
Myndigheten för radio och TV
skulle vara aktuella för en
evenemangslista är följande.
• De olympiska sommar- och
vinterspelen.
• VM i fotboll för herrar och
damer: kvalifikationsmatcher och
slutspelsmatcher med svenskt
deltagande samt semifinaler och
finaler.
• VM i längdskidåkning.
• VM i friidrott.
• VM i ishockey för herrar: matcher
med svenskt deltagande samt
semifinaler och finaler.
• Nobelfesten.
Personnyheterna
21
Andrea Gisle Joosen: Jag är stolt över att
ha varit en drivande kraft
När Andrea Gisle Joosen ombeds sammanfatta
sina dryga två år som verkställande direktör för
Boxer, kan hon
peka på ett
flertal betydande
prestationer
som hon bär
med sig efter
att hon lämnade
sin tjänst vid
månadsskiftet
februari/mars.
– Jag är
mycket stolt över
att ha varit en
drivande kraft
bakom den nya strategi som nu är beslutad för
Boxer och Teracom. Att så tydligt fokusera på att
sätta kunden i centrum och utöka produktportföljen med erbjudanden som till exempel TV Everywhere via bredband kommer vara en otroligt
viktig pusselbit för Boxer framöver. Med den nya
strategin på plats har koncernen i allmänhet, och
Boxer i synnerhet, rätt förutsättningar för att växa
och förbli lönsamma, säger Andrea Gisle Joosen
till TV-Nyheterna.
Hon avslutar:
– Vi har även med framgång lanserat vår
flexibla paketering, och etablerat oss som den
leverantör som står för frihet. Att försäljningen
går bättre än på många år är ett tecken på att
det vi gör är rätt. Det är något jag också kommer
ta med mig.
Com Hem värvar ännu en chef från
brittiska Virgin Media
Förutom nyheten att Anders Nilsson tillträder som
ny vd för bolaget kunde Com Hem berätta att
även en ny COO utsetts. Efter att Asanga Gunatillaka värvades som ny programdirektör i februari
i fjol och Andrew Barron utsågs till ny arbetande
styrelseordförande i december 2013, båda närmast från Virgin Media i Storbritannien, har Com
Hem nu än en gång plockat in kompetens från
den brittiska operatören.
Jon James, som också han senast kommer från
Virgin Media, tillträder som ny Chief Operating
Officer på Com Hem. På Virgin Media har Jon
James lett företagets bredbands- och TV-affär
och även haft rollen som Group Strategy Director.
TeliaSonera värvar online-chef
från TV4-Gruppen
Tommy Jarnemark har börjat som ny chef för Online Sweden inom
TeliaSonera. Han
kommer närmast
från TV4 Gruppen där han var
marknads­chef för
programbolagets
verksamhetsområde TV4 Digitala
Medier.
Tommy
Jarnemark har jobbat med digitala
medier sedan 2004 då han var med och startade
Aftonbladets första TV-satsning på nätet. Sedan
2006 har han innehaft olika chefsroller inom
TV4 Gruppen med fokus på digitala medier och
online-transformeringen av TV-branschen.
– TeliaSoneras online-satsning i Sverige är ett
prioriterat område och jag är glad att Tommy nu
kommit till oss för att förstärka den satsningen,
säger Malin Frenning, chef för Bredbandstjänster
Sverige och tillträdande Sverigechef för Telia­
Sonera, till TV-Nyheterna.
Kristina Hagbard ny presschef på Viasat
När Karin Zingmark efter dryga sju år lämnade sin
post på Viasat, blev det Kristina Hagbard som tog
över titeln som presschef. Karin Zingmark kom-
mer i stället anta uppdraget som CMO Lead, eller
marknadschef, på Microsoft i Sverige.
– Det känns spännande och kul och TV är en
helt ny bransch för mig, så jag lär mig massor och
börjar förstå komplexiteten bakom det som gör att
vi kan luta oss tillbaka i TV-soffan för fredagsmys,
säger Kristina Hagbard till TV-Nyheterna.
Kristina Hagbard gjorde sin första arbetsdag
på MTG och Viasat redan 11 dec men började
först “på riktigt”, som hon själv uttrycker det, den
20 januari i år. Hon har tidigare arbetat med PR
och kommunikation på Mobilita, liksom parallellt
som PR-konsult på JMW Kommunikation. Innan
dess har hon haft uppdrag inom bland annat
public relations på VisitSweden.
Anna-Karin Celsing ny ordförande
för Sveriges Television
Anna-Karin Celsing, i dag vice ordförande i
Sveriges Televisions styrelse, föreslås bli ny
ordförande efter Göran Johnsson som lämnar
styrelsen. Samtidigt föreslås Dag Tivelius som ny
ledamot i styrelsen, han har tidigare varit chef­
redaktör för Kyrkans Tidning, chef för Livsåskåd-
22
ningsredaktionen vid Sveriges Radio och projekt­
ledare för livsåskådningsprogram vid SVT.
Därmed föreslås SVT:s styrelse bestå av följande personer: Kerstin Alnebratt, Astrid Assefa,
Lars Burman, Anna-Karin Celsing, Ewa Swartz
Grimaldi, Lars Ilshammar, Svante Weyler, Dag
Tuvelius och Eva Hamilton.
Förvaltningsstiftelsen, som är ägare till de tre
programbolagen SVT, SR och UR och har nomi­
nerat styrelseledamöterna i bolagen. Eftersom
Förvaltningsstiftelsen äger samtliga aktier i bolagen, kommer de nominerade också att utses till
ledamöter i styrelserna vid bolagens årsstämmor
den 7 april 2014. Alla ledamöter utses för ett år.
För Sveriges Utbildningsradio AB föreslår
förvaltningsstiftelsen omval av ledamöterna
Elisabeth Fridsäll-Emilsson, Lisa Lindström, AnnaBritta Åkerlind, Stefan Forsberg, Mattias Hansson
och Kristina Persson samt nyval av Björn O. Nilsson och Emanuel Levin. Även Erik Fichtelius, som
är vd för UR, väljs in i styrelsen. Förvaltningsstiftelsen föreslår att Lisa Lindström, som även är vd
för Dobermann, skall vara styrelsens ordförande.
Michael Werner slutar som
ordförande i Magine
I samband med de två nyemissionerna i Magine
under februari månad i år har Magines styrelseordförande Michael
Werner lämnat styrelse­
ordförandeklubban i
bolaget. Han är nu,
enligt en registrering
hos Bolagsverket, bara
ledamot i styrelsen.
Ny styrelseordförande
i Magine är Kamal
Bherwani, som fram till
i augusti förra året var
teknikdirektör, CTO, för
den spanska mediakonglomeratet Prisa Group,
som bland annat äger dagstidningen El País och
ett antal radio och TV-kanaler.
Marit Danielsson ny kanalchef för
TV4-Gruppens Sjuan
Från och med 1 april blir Marit Danielsson ny
kanalchef för TV4-Gruppens kanaler Sjuan och
TV4 Fakta. Det meddelade TV4-Gruppen den 28
februari.
Som kanalchef får Marit Danielsson strategiskt
ansvar för Sjuans och TV4 Faktas innehåll och
dess ekonomiska resultat. Mellan 2005 och 2007
var Marit ansvarig för TV4 Fakta och har sedan
dess varit chefredaktör för både Allt om trädgård
och Allt i hemmet. Under 2012 värvades Marit
tillbaka till TV4-Gruppen som Faktachef med
huvudansvar för Nyhetsmorgon.
”Jag är glad, stolt och taggad inför uppgiften
att få Sveriges sjätte största kanal att ta nästa kliv.
Sjuan konkurrerar nu på allvar med TV3 och Kanal
5 och jag ser att det finns utrymme för nya stora
satsningar, så läget är gynnsamt. TV4 Fakta har
också fantastiska styrkor och en dedikerad tittarskara men här finns också stor potential för tillväxt”,
säger Marit Danielsson i en kommentar.
Marit Danielsson ersätter därmed Maria Mowbray
som tog över ansvaret för Sjuan efter Anton Glanzelius i septemeber i fjol, då han klev över till att bli
biträdande kanaldirektör för hela TV4-gruppen.
Marit Danielsson tillträder 1 april och rapporte­
rar till kanaldirektör Peter Lindström.
23
Mikael Wallén utsedd till ny chef på
MTG Studios
MTG Studios meddelade den 29 januari att
bolaget utnämnt Mikael
Wallén till chef för
affärsområdet drama.
Han kommer även att
fungera som operativ
chef för gruppens två
svenska drama­bolag,
Nice Drama och Strix
Drama.
Mikael Wallén kommer senast från rollen
som vd för Yellow Bird och hade dessförinnan
under 10 år flera seniora roller inom koncernen
Zodiak Media.
”Det är med stor glädje jag välkomnar Mikael
som chef för dramaverksamheterna inom MTG
Studios. Med sin erfarenhet och stora nätverk är
Mikael ett fantastiskt tillskott till vårt team. Med
Mikael vid rodret för våra dramaverksamheter är
vi redo att ta nästa kliv framåt och fortsätta bygga
vårt track record av dramasuccéer i såväl våra
lokala marknader som resten av världen”, säger
Patrick Svensk, styrelseordförande MTG Studios
och Executive Vice President of Content MTG, i
en kommentar.
MTG Studios producerar genom Nice Drama,
Strix Drama, Baluba, Monster Scripted och
Moskito, drama på de svenska, norska och finska
marknaderna. MTG Studios är ett helägt dotterbolag till mediekoncernen MTG AB.
MTGx värvar chef från Bonnier Growth
Media...
MTG har värvat Ingrid Seldén från Bonnier Growth
Media som ny chef för sitt
digitala bolag MTGx. På
Bonnier Growth Media var
Ingrid Seldén CFO och på
MTGx får hon titeln COO
och Integration Manager.
Ingrid Seldén huvudsakliga uppgift blir att hitta
digitala innehållssynergier
mellan de olika MTG-bolagen, meddelar koncernen.
...och nyanställer finanschef och
venture-chef
MTGx anställer även Peter Messner som finans­
chef och Erik Kahlin som venture-chef.
Peter Messner har tidigare arbetat i onlinespelbranschen och kommer senast från Ongame
Services i Stockholm. Erik Kahlin kommer i sin tur
från Schibsted-bolaget Blocket och har även arbetat med investeringar på Kinnevik. Båda har de
nu rekryterats till MTGx, som ska öka den digitala
tillväxten i MTG-koncernen.
”Vi är glada över att kunna välkomna Peter och
Erik till MTGx-teamet. Peters breda bakgrund har
gjort honom till en toppkandidat för rollen som
finanschef. Eriks onlinebakgrund tillsammans med
hans analytiska förmågor för med sig värdefull
erfarenhet till vårt venture-team”, säger Rikard
Steiber, Chief Digital Officer på MTG och vd för
MTGx, i ett pressmeddelande.
Nya ledamöter i Svenska Filminstitutets
styrelse utsedda
Regeringen har utsett fyra nya ledamöter i styrel­
sen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet för perioden 6 februari 2014 till 31 december 2016. Det
meddelade kulturdepartementet den 13 mars.
De nya ledamöterna är:
- Charlotta Denward, produktionschef AB
Svensk Filmindustri
- Katarina Krave, finanschef Film i Väst
- Peter “Piodor” Gustafsson, producent Anot­
her Park Film AB
- Per Strömbäck, redaktör Netopia, talesperson
för Dataspelsbranschen.
Regeringen utser ledamöter i styrelsen. Enligt
2013 års filmavtal får de i avtalet medverkande
parterna från filmbranschen och TV-företagen
nominera fyra personer till styrelsen. Stiftelsen
Svenska Filminstitutets styrelse ska bestå av
högst nio personer som utses av regeringen
för tre år i taget, högst två mandatperioder.
Styrelsens ordförande är Göran K Johansson.
Övriga ledamöter är Josette Bushell-Mingo, Anna
Bråkenhielm och Maaret Koskinen.
Ny ersättare i Granskningsnämnden
för radio och TV
Granskningsnämnden för radio och TV har fått
ett nytt ansikte i form av journalisten Nedjma
Chaouche Liljedahl som blev ny ersättare i nämnden från och med 20 februari 2014. Det meddelade Myndigheten för radio och TV. MRTV, den
11 mars.
Nedjma Chaouche Liljedahl har utsetts av
regeringen att vara ersättare i nämnden under
perioden 20 februari 2014 till 30 juni 2015.
24
Schibstedt värvar ny produktchef för
TV från Aftonbladet
Simon Madeling blir ny produktchef TV inom
Schibstedt Sales & Invetory. Det skriver Dagens
Media.
Simon Madeling rekryteras
närmast från
Creative Salesavdelningen på
Aftonbladet där
han senast haft
tjänsten som
Head of Web
TV sales.
”En stor
utmaning för TV
framåt kommer
att vara kopplat till ett mer
konceptuellt sälj, ett område som Simon besitter goda kunskaper kring. Det har han inte minst
visat genom sitt arbete med Schlagerresan”,
kommenterar Johan Åsén, produktdirektör på
Schibsted Sales & Inventory.
Titan Televisions utvecklingschef blir
ny produktionschef på TV4
Titan Televisions utvecklingschef Jakob Hansson
går nu över till TV4 som en av två produktions­
chefer för programavdelningen. Han har jobbat
på Titan Television i tretton år, varav de senaste
sju åren som utvecklingschef.
Jakob Hansson blir nu en av två produktions­
chefer på TV4:s programavdelning och börjar det
nya jobbet under våren. Matilda Snöwall är TV4Gruppens andra produktionschef som är genrechef för reality- och livsstilsprogram på TV4.
TV4:s fotbollschef går till SBS Discovery
Emir Osmanbegovic, tills nyligen fotbollschef på
TV4, går till konkurrenten SBS Discovery TV. Det
meddelar SBS Discovery i ett pressmeddelande.
På SBS Discovery TV får Emir Osmanbegovic
tjänsten som sportchef och blir bland annat
ansvarig för sändningarna av det svenska landslagets kvalmatcher inför fotbolls-EM 2016 och
fotbolls-VM 2018. Det meddelar SBS Discovery i
ett pressmeddelande.
”Emir är en verklig toppkraft med stort kunnande och sann passion för sport – både i de
små detaljerna och i de allra största sammanhangen. Det är med stor glädje som jag hälsar
honom välkommen till SBS Discovery TV”, säger
Calle Jansson, kanaldirektör på SBS Discovery
TV, i en kommentar.
Emir Osmanbegovic själv säger:
”SBS Discovery har attraktiva sporträttigheter
och det känns oerhört inspirerande att få chansen
att förvalta dem. Jag ser verkligen fram emot
hela EM-kvalet – och framförallt
Sveriges matcher – som blir en stor
angelägenhet för många svenska
TV-tittare.”
Emir Osmanbegovic hade varit
fotbollschef på TV4 i fem år när han
valde att säga upp sig i december
2013. Han tillträdde sin nya tjänst
som sportchef på SBS Discovery
TV den 1 februari.
Mela Tesfazion ny program­
utvecklare på Meter Television
Mela Tesfazion har rekryteras till
Meter Television, där hon kommer
25
arbeta på utvecklingsavdelningen.
Det skriver Dagens Media.
Mela Tesfazion har tidigare bland
annat programlett SVT-produktionen
“Lilla Melodifestivalen” och radioprogrammet “Morgonpasset i P3”.
Hon kommer närmast från en tjänst
vid Acne TV, där hon arbetat med
programutveckling, vilket hon även
tidigare gjort för Strix.
”Vi på Meter är riktigt förtjusta i
Mela. Hon är otroligt skarp och kan
både producera och utveckla bra
fantastiska program. Hon passar in
bra i vårt gäng”, säger Björn Persson, vd Meter Television, i ett pressmeddelande.
Alex Adamo lämnar Titan
Television för Eyeworks
Alex Adamo lämnar Titan Television
för Eyeworks. Det uppger Dagens
Media.
Alex Adamo har arbetat som
producent på Titan Television och
står bakom produktioner som bland
annat “Drömmen om landet” och
“112 på liv och död”. Nu uppges
han alltså ha värvats av Eyeworks,
där han kommer att ingå i utvecklingsgruppen som leds av Martina
Iacobaeus.
Branschen samlas på TV-Dagen
på Grand Hôtel i Stockholm
För andra året i rad arrangerar vi på TV-Nyheterna
heldagsseminariet TV-Dagen där vi belyser och diskuterar de
mest aktuella frågorna för dig som arbetar med
distribution av rörlig bild.
Klara talare hittills är:
Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister
Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen
Elsa Falk, TV-chef Expressen
Jakob Bjur, medieforskare TNS Sifo
Mattias Åkerlind, vd Copyswede
Anders Sjöman, kommunikationsdirektör Voddler
David Mothander, Nordic Policy Councel på Google
Varmt välkommen!
Läs mer och anmäl dig här:
www.tv-nyheterna.se/seminar
Hänt sedan sist
26
Operatörerna jublar åt
beslutet att avsätta 700-bandet
åt telekom
Telekomoperatörerna jublade när
det den 27 februari stod klart
att 700 MHz-bandet kommer att
frigöras för mobilt bredband och
mobiltelefoni från och med 2017.
– Vi är naturligtvis glada och
nöjda med regeringens beslut. Och
inte bara att beslut har fattats om att
avsätta bandet åt telekom, utan också att regeringen bestämt när det
ska ske, säger Tommy Ljunggren,
vd TeliaSonera Mobile Networks, till
TV-Nyheterna.
Han fortsätter:
– Sedan ska man komma ihåg
att detta är ett första steg. Nu vilar
det fortsatta arbetet på PTS och
även TV-branschen har ett stort
migreringsarbete framför sig, där
vi förhoppningsvis kan hjälpa till på
något vis.
Tommy Ljunggren är också den
enda telekomoperatörsrepresentanten från hela Norden och Baltikum
som deltar i den rådgivande arbetsgrupp som ska utreda framtiden för
UHF-bandet, det vill säga 470-790
MHz, i Europa. Arbetsgruppen
består av representanter från TVoch telekombranschen och leds av
WTO:s tidigare generaldirektör Pascal Lamy. En slutrapport ska lämnas
till EU-kommissionär Neelie Kroes i
juli i år.
– Ur ett EU-perspektiv är detta
också ett relevant beslut. Det är
viktigt att vi kommer igång med att
använda 700-bandet så att det kan
bli ett gemensamt, globalt band för
låga frekvenser, säger Tommy Ljunggren och avslutar:
– Men nu ligger som sagt det
fortsatta arbetet först och främst
hos PTS och vi ser fram emot att se
vem som så småningom kommer att
få bruka frekvensutrymmet.
Även 3 har varit engagerade i
frågan om 700-bandets framtida
användning och lämnade tillsammans med TeliaSonera in en skrivelse till regeringen tidigare i höst
där operatören förespråkade att
telekomtjänster skulle släppas in i
frekvensutrymmet.
– Vi välkomnar regeringens
beslut och tycker att det är ett bra
beslut för mobilbranschen och ett
bra beslut för Sverige. Vi tror att
700-bandet är en förutsättning för
att nå bredbandsmålet. Sedan tycks
detta internt hos regeringen ha varit
en politiskt komplicerad process,
och just därför är vi så nöjda med utgången, säger Erik Hörnfeldt, informationschef på 3, till TV-Nyheterna.
Är ni tillfreds med att bandet frigörs
2017?
– Vi hade nog gärna sett att det
skett ett år tidigare. Samtidigt hade
det kanske varit svårt att genomföra
rent praktiskt innan 2016, säger Erik
Hörnfeldt och avslutar:
– Men vi är förväntansfulla inför
att se vad det är som kommer att
fördelas och hur detta kommer att
fördelas.
Teracom: Nu måste vi tidigare­
lägga våra investeringar och
driva på migreringen
Teracom Group har i debatten
kring 700 MHz-bandet varnat
för konsekvenserna av att mobil­
operatörerna får ta över frekvensutrymmet från TV alltför tidigt. För
Teracom som TV-distributör handlar
det om att investera och migrera
över till ny sändningsteknik, något
som de önskat få fler år på sig att
genomföra.
– Att regeringen nu beslutade
sig för att frigöra frekvensutrymmet
2017 i stället för 2020, innebär
givetvis att vi måste tidigarelägga
våra investeringar och driva på
migreringen. Sedan ska understrykas att Teracom Group inte kan
påverka hela processen, utan det är
PTS som nu åläggs göra en frekvensplan, säger Åsa Ragnar, informationschef på Teracom Group, till
TV-Nyheterna.
Tidsaspekten, att ha möjlighet att
hinna migrera, är något Åsa Sundberg lyft fram i denna diskussion
tidigare. Tror ni att processen hinns
med till 2017?
– Vi hade naturligtvis hellre sett
att regeringen beslutat sig för att
frigöra banden 2020 i stället. Då
hade processen kunnat ske i lugn
och kontrollerad takt. Men viktigast
för oss är och förblir TV-tittarna och
vi ska leverera vad tittarna efterfrågar, säger Åsa Ragnar.
PTS inleder arbetet med 700
MHz-bandet: Nu är det bara
att sätta igång
Som följd av det regeringsbeslut
som fattas i dag om att frigöra 700
MHz-bandet till mobilt bredband
och mobiltelefoni redan år 2017,
åläggs nu det fortsatta arbetet inför
ny frekvensanvändning Post- och
telestyrelsen, PTS.
– Den här processen kan beskrivas som att den har tre ben den
står på, där det första benet är
koordinering. Där har PTS arbete
med att koordinera i överensstämmelse med grannländerna redan
inletts, eftersom Finland redan
påbörjat sin process med att frigöra
frekvensutrymmet och flytta ner TVbandet till lägre frekvenser, säger
Jonas Wessel, t.f. avdelningschef
27
sin sista dag som verkställande
direktör för Com Hem och det är en
operatör med ökad lönsamhet och
breddad verksamhet som han lämnar,
för att tillträda som vd för Bonnier.
– Jag har varit vd för Com Hem i
nästan sex år och på den tiden har
vi gått från ett ebitda-resultat på 1,5
miljarder kr till cirka 2,2 miljarder
kr, samtidigt som vi helt har förändrat bolagets positionering. När jag
började 2008 var Com Hem en ren
kabelspelare med fastighetsägare
och konsumenter som kunder. Idag
är vi teknikagnostiska med verksamhet inom både kabel och IP och en
växande verksamhet inom företagsmarknaden, säger Tomas Franzén till
TV-Nyheterna.
på spektrumavdelningen på PTS, till
TV-Nyheterna.
Och förutom samspelet med
grannländerna, eftersträvas även en
balans i övriga Europa förklarar han.
– Det andra benet är harmonisering. Det handlar om en geografisk
harmonisering inom EU och där
pågår också redan ett arbete från
PTS håll. Det handlar exempelvis
om att ta fram tekniska regler för
hur detta arbete ska gå till och för
vår del kommer detta nu att intensifieras efter regeringens beslut i
dag. Det tredje benet är tilldelning,
som ju handlar om hur frekvensutrymmet så småningom ska tilldelas olika parter. Där arbetar vi med
frågor som täckningskrav och villkor
med mera, förklarar Jonas Wessel
och avslutar:
– Dessa tre flyter ju till viss del
in i varandra och det ska också
poängteras att vi ännu inte tagit del
av regeringsbeslutet. Likt processen med 800 MHz-bandet kan det
tänkas att regeringen även ålägger
oss andra uppdrag i sitt beslut. Men
tills vidare tar vi oss nu an uppgiften
att färdigställa arbetet till den 1 april
2017, så nu är det bara att sätta
igång.
– Ja, det har gått ett tag sedan
det blev klart med jobbet på Bonniers. Jag tycker också att det känns
som om jag lämnar över bolaget i
bra händer med det nya management som ska ta över efter mig. Det
skulle förvåna mig mycket om det
inte blir någon tillväxt för Com Hem
under 2014. Det ska bli kul att följa
utvecklingen från läktaren framöver,
säger Tomas Franzén.
Tomas Franzén: ”Jag lämnar
över Com Hem i bra händer”
Den 6 mars gjorde Tomas Franzén
TV4 bryter samarbetet med
Magine: Vi har inte sett att det lyft
TV4-Gruppen har valt att inte fortsät-
Känns det rätt att lämna Com Hem
just nu?
ta samarbetet med Magine, vilket
gör att den digitala TV-distributören
förlorar åtta kanaler på sin tablå
inom några veckor.
– Vad det handlar om är att vi
tycker att Magine är ett spännande
äventyr men vi har inte sett att det
lyft och därför väljer vi att kliva av,
säger David Österlund, distributionschef TV4-Gruppen, till TV-Nyheterna.
Så det finns inga hard feelings er
emellan, utan ett nytt samarbete
skulle kunna äga rum i framtiden?
– Ja, det hela är egentligen
ganska odramatiskt. Det handlar
helt enkelt om att vi inte hittat en
affärsmodell som vi kan ställa oss
bakom, säger David Österlund.
Från och med den 17 april försvinner därmed åtta TV4-kanaler från
Magines tablå: TV4, Sjuan, TV4
Film, TV4 Komedi, TV4 Guld, TV4
Sport, TV4 Fakta och TV4 Fakta XL.
Antalet kanaler hos den digitala
TV-distributören minskar därmed till
34 relativt små kanaler som Discovery, Eurosport och BBC World
News.
Regeringen: Förbud mot
olovlig privat hantering av
avkodningsutrustning
Den 4 mars överlämnades propositionen Olovlig hantering av avkodningsutrustning till riksdagen. I
propositionen föreslår regeringen
att så kallad privat olovlig cardsharing förbjuds från och med 1 augusti
2014.
”Att ha tillgång till betal-TV-kanaler
utan att betala för det bör inte vara
tillåtet, eftersom det i slutändan
drabbar dem som faktiskt betalar för
sina TV-kanaler. Därför tycker jag att
det är viktigt att den här lagändringen kommer till stånd, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Hon fortsätter:
”Eftersom problemet fortsätter att
växa och den gällande lagstiftningen
inte räcker för att stävja det, ser vi
ingen annan lösning än att lägga
detta lagförslag.”
Propositionen innehåller förslag
till ändringar i lagen (2000:171) om
förbud beträffande viss avkodningsutrustning. Ändringarna innebär att
det ska vara straffbart att skaffa eller
använda olovlig avkodningsutrustning för privat bruk. Det ska också
vara straffbart att tillverka, importera,
distribuera, sälja, hyra ut eller
installera den olovliga utrustningen,
oavsett om det sker kommersiellt
eller privat. Straffet för att skaffa eller
använda olovlig avkodningsutrustning för privat bruk ska vara böter.
Straffet för övrig privat olovlig hantering ska vara böter eller fängelse
i högst två år, vilket redan gäller för
kommersiell olovlig hantering.
Cardsharing är ett sätt att olovligen få tillgång till betal-TV-kanaler
utan att betala för det. Ett kort för
digital-TV-boxar delas via nätverk
och ett enda abonnemang kan på
så sätt utnyttjas av ett stort antal
användare. Det är i dag straffbart att
i kommersiellt syfte driva nätverk för
otillåten spridning av krypterat TVutbud, men det är inte straffbart att
som privatperson köpa eller ta del av
tjänsterna från ett sådant nätverk.
28
Magine tar in drygt 103
miljoner kr i nyemissioner
Magine har tagit in ytterligare drygt
103 miljoner kr i kontantemissioner
samtidigt som man har gett ut
teckningsoptioner i bolaget. Det
framgår av ett antal anmälningar till
Bolagsverket under februari månad
i år.
Den första emissionen, som
genomfördes den 12 februari, ökade
aktiekapitalet med 18 890 kr och
inbringade sammanlagt 101 601
718,80 kr. Den andra emissionen
genomfördes den 24 februari och
var ökade aktiekapitalet med 300 kr
och gav 2 064 600 kr.
Under förra året gjorde Magine
en konvertibel-emission på 51 044
aktier och en kontantemission som
inbringade lite drygt 120 miljoner kr,
målet med den nyemissionen var att
finansiera bolaget till dess det blev
kassaflödespositivt.
År 2011 tog Magine in 55 miljoner
kr i nyemissioner.
Stora förändringar när Magine
lanserar i Tyskland inom kort
I månadsskiftet mars/april planerar
Magine att genomföra sin kommersiella lansering i Tyskland efter att ha
beta-testat tjänsten sedan slutet av
maj förra året. Förutom att bolaget
har ett rejält kanalutbud så planerar
man även att göra om sin affärsmodell på ett radikalt sätt.
– Våra beta-tester har gått utmärkt
och har handlat mer om att testa
plattformen tillsammans med de
kanaler och TV-bolag som vi samarbetar med. Det handlar alltså inte
om att bygga viral spridning, säger
Mattias Hjelmstedt, vd för Magine,
till TV-Nyheterna.
Den kommersiella lanseringen av
Magine i Tyskland kommer, enligt
Mattias Hjelmstedt, att vara unik ur
ett Internet-TV-perspektiv.
– Aldrig tidigare har någon
lanserat en Internet-TV-tjänst i ett
större land, med ett så komplett
kanalutbud som vi har. Därmed kommer vår satsning i Tyskland att skilja
sig från den svenska marknaden,
där vi saknar flera viktiga kanaler.
Målsättningen är att vi ska bli en av
de större TV-operatörerna i Tyskland,
säger Mattias Hjelmstedt.
På vilket sätt Magine kommer att
förändra sin affärsmodell och goto-marketstrategi i Tyskland vill han
dock inte prata om i nuläget.
Inför tysklandslanseringen har
Magine genomfört en större nyemission på 103 miljoner kr, som
TV-Nyheterna kunde avslöja i förra
veckan. Dessa pengar ska användas
för utrullningen i Tyskland.
– I samband med nyemissionen,
som inte innebär någon förändring i
ägarbilden, har vi även bytt styrelseordförande i och med att vi har tagit
in Kamai Bherwani som har varit
CTO för Prisa Group, det största
mediabolaget i den spansktalande
världen, säger Mattias Hjelmstedt.
I samband med Magines lansering
i Tyskland om ett par veckor kommer
bolaget att lansera en helt ny plattform, Magine 2.0. Den kommer att
lanseras samtidigt på den svenska
och spanska marknaden, där Magine
har en beta-version etablerad sedan
i somras. Det avslöjar bolagets vd
Mattias Hjelmstedt, för TV-Nyheterna.
– Det är en helt ny affärsplattform
som gör att vi kan skala innehållet till
miljontals tittare, mycket mer än så
kan jag dock inte berätta i nuläget,
säger en hemlighetsfull Mattias
Hjelmstedt.
Teracom Group byter namn till
nya varumärket Teracom Boxer
Group
Teracom Group kommer att byta varumärke och logotype för att tydligare
visa på samhörigheten Teracom och
Boxer emellan. Det kunde TV-Nyheterna avslöja den 14 mars.
Det nya namnet och varumärket
som Teracom Group ansökt om till
Patent- och registreringsverket, PRV,
är Teracom Boxer Group.
– Det stämmer att vi kommer att
lägga fram ett förslag om ett nytt
namn och varumärke när stämman
sammanträder den 23 april, säger
Åsa Ragnar, HR- och kommunikationsdirektör Teracom Group, till
TV-Nyheterna.
Varför valde ni namnet Teracom Boxer
Group?
– Namnet Teracom Boxer Group
visar på bredden i vår verksamhet
och kommunicerar bättre utåt att
de två varumärkena Teracom och
Boxer hör ihop, säger Åsa Ragnar.
I det fall stämman godkänner
förslaget, när kommer namnbytet
att ske?
– Vi förbereder oss på att kunna
rulla ut gruppens nya profil under
våren, så snart vi fått ett positivt
besked från stämman, säger Åsa
Ragnar och avslutar:
– Jag kan också berätta att
samtliga av våra medarbetare
meddelades om varumärkesbytet
i dag och reaktionen var väldigt
positiv.
SVT lanserar hybrid mellan On
Demand och tablå-TV
Under april månad räknar Sveriges
Television med att lansera en webbTV-tjänst, SVT Flow, som kombinerar
webb-TV och tablå-TV.
SVT själva beskriver tjänsten som
”en slags korsning mellan ’on-demand-tittande’ (som SVT Play) och
det vi kallar ’flödestittande’ (vanlig,
tablålagd tv). När du som besökare
går in på SVT Flow möts du av en
spellista som rullar och som du kan
följa, där våra redaktörer valt ut vilka
program som visas. Men du kan också lämna spellistan och själv välja
vad du vill se.”
Innehållet i SVT Flow kommer att
vara en blandning mellan specialskapade och specialinköpta program
samt visa repriser.
Till en början kommer tjänsten
att vara en försöksverksamhet som
kommer att utvecklas successivt.
29
Sveriges Television redovisar
blandat resultat för helåret
2013
Sveriges Televisions redovisning för
2013 är nu överlämnad till kulturdepartementet och Myndigheten för
radio och TV. I redovisningen kan
bland annat utläsas att programbolagets andel av det totala TV-tittandet
minskade, samtidigt som antalet timmar som spelats upp via SVT Play
fördubblades jämfört med 2012.
I rapporten redovisas såväl public service-bolagets ekonomiska
resultat för 2013, liksom detaljerad
information kring uppdraget och
de närmare 23 500 timmar som
sändes i SVT:s fem kanaler under
fjolåret. Den största tillväxten av
SVT:s utbud sker i dag på mobila
enheter där räckvidden under tillståndsperioden 2012-2013 har rört
sig från 3 procent till 16 procent av
befolkningen. Bland ungdomar och
småbarnsföräldrar är räckvidden via
mobila enheter ännu högre, omkring
25 procent, vilket enligt SVT visar
på behovet av att tillgängliggöra ett
varierat utbud på plattformarna som
ger användarna rörelsefrihet både
vad gäller intresse, plats och tid.
Det genomsnittliga betyget för
Sveriges Televisions TV-kanaler
sjönk däremot under 2013 ner till
3,6, även om SVT1 fortsatt är den
TV-kanal bland de 39 uppmätta som
når högst värdering med betyget 4,1
enligt TNS Sifos undersökningar. I
jämförelse med de 34 kommersiella
kanalerna som ingick i undersökningen låg deras genomsnittliga betyg
för 2013 på 3,0, vilket SVT påtalar
är en nedgång från 3,3 år 2010.
SVT Play och svt.se visar dock på
bättre utveckling och har en räckvidd
i befolkningen på nära 40 procent
och fick högst betyg i uppskattning
av befolkningen, genomsnittet 4,3,
bland samtliga uppmätta TV-kanaler
och streamingtjänster i undersökningen.
I rapporten redovisas även SVT:s
uppdrag såsom public servicebolag. I redovisningen för 2013
nämns bland annat en satsning
på att utveckla nyhetsbevakningen
och presentationen via webben för
mobiler och surfplattor. Programbolaget uppger att användningen
av SVT:s nyhetstjänst över nätet har
ökat kraftigt under 2013 och för att
underlätta för publiken lanserades i
slutet av fjolåret en nyhetsapp som
samlar och tillgängliggör utbudet.
En målsättning som SVT hade
under 2013 var inom sin bevakning
och granskning av kulturlivet att öka
det icke engelskspråkiga utbudet.
Därför sändes bland annat en
långserie från Turkiet, en spansk TVserie, liksom dramatik från Italien och
Frankrike. Vad gäller inköpt innehåll
anser SVT att det blivit allt viktigare
att kunna visa utländska serier i så
nära anslutning till originalpremiären
som möjligt, för att kunna erbjuda
ett aktuellt utbud. Där exemplifieras
tredje säsongen av den amerikanska
serien Homeland som sändes i SVT
endast 16 timmar efter att avsnittet
visats i USA.
Under 2013 visade SVT även 470
långfilmer, merparten av dem även
tillgängliga på webben, vilket var
ungefär i nivå med 2012. Även satsningen på att förvärva ett antal playunika serier fortsatte under 2013.
Canal Digital avslöjar: lanserar
ny TV-plattform under 2014
Canal Digital kommer att lansera
en ny TV-plattform under 2014,
som ska utmana konkurrenterna
och leverera en komplett lösning för
kunderna. Det avslöjade Canal Digital den 12 februari för TV-Nyheterna
i samband med att bolaget presenterade sina siffror för det fjärde
kvartalet 2013.
– Det viktigaste projektet framför
oss är att vi kommer att lansera en
ny TV-plattform som ger kunden
tillgång till ett blandat innehåll av
både linjärt och icke-linjärt innehåll,
på flera skärmar med en och samma
användarupplevelse, säger Patrik
Hofbauer, vd Telenor Broadcast
och Canal Digital Norden, till TVNyheterna.
Kan du avslöja mer specifikt vilket
kvartal den nya plattformen kommer
att lanseras?
– Nej det kan jag inte göra, men
under 2014.
Det kan alltså tänkas att er marknads-
föringsbudget är något större inför
2014?
– Naturligtvis kommer vi att synas
när vi plockar ut vår nya produkter
på marknaden. Exakt hur det kommer att se ut och gå till är sådant
vi arbetar med just nu, säger John
Nordin, vd Canal Digital Sverige.
Kan ni säga något mer om vilka leverantörer av innehåll som kommer att
finnas tillgängliga på er nya TV-plattform, några nya samarbeten?
– Det absolut viktigaste för oss
är att vi har nöjda kunder och om vi
därmed behöver vidga våra vyer för
att åstadkomma det är vi öppna för
sådana konstellationer. Vi har inget
klart konkret, men vi jobbar med det
på flera olika områden, säger Patrik
Hofbauer.
Hur ser prioriteringarna ut vad gäller
den tekniska utformningen av plattformen?
30
– Vi vill kunna erbjuda våra kunder
ett rikt innehåll, när de vill och var
de vill och den TV-plattform vi nu tar
fram stöder det, säger Patrik Hofbauer.
John Nordin fortsätter:
– Och den strävan vi har är att
användaren ska känna igen sig på
de olika skärmarna. Den strategin
kanske inte alla där ute har, utan det
viktiga är att leverera ”när” och ”var”,
men vi har ambitionen att du ska
känna igen dig i set up-miljön liksom
när du använder exempelvis din iPad.
– Vi vill inte avgränsa oss, utan vill
leverera den bästa TV-upplevelsen i
hemmet men även utanför hemmet.
Den begränsningen vi arbetar vidare
med är att få rättigheter utanför
hemmet också. Där har tekniken
kanske kommit längre än innehållsavtalen ända bort ifrån Hollywood,
säger Patrik Hofbauer.
Canal Digital vände kund­
tappet till tillväxt under 2013
När Telenor Broadcast och Canal
Digital den 12 februari släppte sina
siffror från det fjärde kvartalet var
det ett styrkebesked från bolaget.
– Vi har för fjärde året i rad förbättrat våra nordiska siffror och det
som är glädjande i Sverige är att vi
faktiskt gått från att tappa kunder till
att växa under helåret 2013. Med
tanke på den konkurrenssituation vi
har på marknaden, plus en rad nya
aktörer som vill sälja rörlig bild, visar
det att den TV-plattform vi sitter på
levererar en produkt som kunderna
vill ha, säger John Nordin, vd Canal
Digital Sverige, till TV-Nyheterna.
Det långsiktiga arbetet med att
utveckla produkten genom att ta
fram nya, bättre set top-boxar och
on demand-tjänster, men framför allt
stärka sin kundtjänst och snabbt ge
kunderna den information och hjälp
de behöver har äntligen gett lön för
mödan menar John Nordin.
– Vi ser ju nu, när kunderna börjar
blicka åt andra streaming-tjänster,
att fördelen med oss är att vi tar ett
helhetsansvar för kundupplevelsen,
vi kan erbjuda både live-TV och
on demand-tjänster samt en tillförlitlig och snabb kundservice. När
kunderna har en fråga så finns vi där
och det är något vi jobbat metodiskt
med att åstadkomma, säger han.
Fokus för Canal Digital den närmaste framtiden kommer primärt att
handla om att driva just kundupplevelsen vidare. Ett annat projekt Patrik
Hofbauer nämner som en mycket
viktig faktor i den konkurrensutsatta
positionen på TV-marknaden är att
erbjuda ett gediget HD-utbud.
– Vi kommer även att utveckla
våra samarbeten med innehållsleverantörer. Det är viktigt för oss
hur vi presenterar innehållet för
kunderna och i och med de alla de
nya tjänsterna på marknaden är det
ännu viktigare. Sedan vill vi slutligen
fortsätta att utnyttja den kostnadseffektiva distributionsform som vi har
via satellit, med hög kapacitet och
säkerhet, säger Patrik Hofbauer.
Teracoms koncernchef om varför Boxers vd lämnar: Behöver
ny kompetens
Som TV-Nyheterna kunde avslöja
redan iden 4 februari bekräftade
Åsa Sundberg, vd och koncernchef
för Teracom Group, den 5 februari
att Boxers vd Andrea Gisle Joosen
lämnar sin post.
– Det stämmer att Andrea lämnar
och det är en följd av att TV-industrin i dag har en helt annan spelplan.
Det har nog inte undgått någon
att mycket har ändrats de senaste
åren och det gör att vi behöver ny
kompetens och en ny typ av ledare,
säger Åsa Sundberg till TV-Nyheterna och fortsätter:
– Andrea har under sin tid gjort
ett bra jobb och lyckats med bedriften att vända den tråkiga trenden
med våra sjunkande kundsiffror så
det finns inga hard feelings här, utan
det är ett beslut som fattats utan
någon dramatik.
Inleder ni omgående processen med
att rekrytera hennes ersättare?
– Ja den processen har redan
påbörjats. Jag kan dock inte säga
något om hur lång tid det kan ta, det
är inget man kan eller bör spekulera
i, avslutar Åsa Sundberg.
Andrea Gisle Joosen kommer
sitta kvar februari ut och kommer
därefter att finnas tillgänglig under
en övergångsfas. Från och med
mars månad kommer Gunilla Berg,
i dag vice vd för Teracom Group
tillika CFO, att kliva in som tillförordnad vd för Boxer tills en ersättare
rekryterats.