Transcript TV4 går i bräschen i det digitala TV-landskapet - TV

PTS kartlägger den
svenska TV-marknaden
Cecilia Beck-Friis berättar om hur TV4 ska vara
det ledande TV-huset
Topprekryteringarna
till storsatsningen
MTGx
1
TV4 går i bräschen i det
digitala TV-landskapet
juni - augusti – 2013
TV-Dagen: Det här var
de stora snackisarna
under branschdagen
Exakt Media AB
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
Telefon: 08-455 67 70
Fax: 08-658 43 46
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare:
Malin Svenberg
Telefon: 08-455 67 76
Mobil: 070-668 44 99
E-post: [email protected]
Chefredaktör:
Mats Sjödin
Telefon: 08-455 67 77
Mobil: 070-797 36 86
E-post: [email protected]
Redaktör:
Frida Nyvinger
Telefon: 08-455 67 75
Mobil: 070-565 67 75
E-post: [email protected]
2
Prenumeration: Jenny Stenberg
Telefon: 08-455 67 71
E-post: [email protected]
1
Redaktionsråd
2
Redaktionsrådet ger stöd i övergripande
frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer:
3
1. Stefan Trampus
Com Hem
4
2. Karin Zingmark
Viasat
6
3. Åsa sundberg
Teracom Group
4. Stefan Widmark
Mannheimer Swartling
5
7
5. Anders Sjöman
Voddler
6. Helene Miksche
Com Advokatbyrå
9
7. John Nordin
Canal Digital
8
10
8. Ulrika Matsgård
Telia Broadband Services
9. Märta Rydbeck
Dealdonegood
10.Johan Brunnberg
Stelacon
Prenumeration 4 970 kr +
moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två
gånger/vecka. Prenumerationen
betalas i förskott och kan endast
avslutas vid periodens slut, det
går dock bra att byta mottagare
under prenumerationsperioden.
TV-Nyheterna skyddas av upp­
hovsrättslagen. Det är inte tillåtet
att vidarebefordra eller på annat
sätt mångfaldiga innehållet utan
redaktionens tillåtelse.
Utgivning 6 nr per år.
Detta nummer är presslagt
XX juli 2013.
LEDARE
Vem håller i pennan när
TV-kartan ritas om?
3
Kartan över TV-marknaden fortsätter att ritas om. Vem som håller i
pennan råder det skilda meningar
om, men konsumenterna har helt
klart gjort sina röster hörda. Och
leverantörerna lystrar. TV4 kan
i denna pdf berätta att kanalen
ständigt har örat mot marken för
att försöka förutspå nästa trend,
medan Viasat använder sociala
medier för att direkt kunna bemöta
kundernas åsikter. Vad tittarna
gör samtidigt som de ser på TV,
vilken information de söker kring
programmet eller filmen, vad de
tycker och var de delar dessa
åsikter – det vill distributörerna
veta och rätta sig efter. Ingen har
i dagsläget annat än gissningar
om hur TV-marknaden kommer
att utveckla sig närmsta åren.
De som tidigare förutspått den
linjära TV:ns död har fått bita sig i
tungan. Fortfarande vill svenskarna
slå sig ner framför den största
skärmen och de mindre skärmarna
har snarare blivit en förlängning än
en ersättning av denna lägerelds-TV.
I branschen råder därför en osäkerhet inför nästa steg och det finns
skilda teorier om i vilken korg äggen
bör läggas.
Eva Hamilton, vd för SVT, avslöjade under TV-Nyheternas heldagsseminarium TV-Dagen att även public service, som i många avseenden
vill särskilja sig från den övriga
marknaden, trots allt kastar en och
annan blick åt konkurrenternas håll.
Sveriges Television har i decennier
stolt spelat rollen som den primära
nyhetskällan och allmänhetsupply­
saren som ska fylla de luckor andra
kanaler inte täcker. Men Eva Hamil­
ton medgav att de korta live-sänd­
ningar på webben nyhetssajter som
Aftonbladet i dag levererar får SVT
att ifrågasätta om den djupgående
journalistiken, som släpar efter de
snabba rubrikpaketerade formaten,
är det sätt på vilket public service
ska uppfylla sitt uppdrag i framtiden.
Allt fler samarbeten syns också
på marknaden, exempelvis mellan
produktionsbolaget Pocket Entertainment och sajten Nyheter24,
liksom mellan de mer traditionella
konkurrenterna Viasat och Boxer.
Och fler samarbeten kommer vi med
stor sannolikhet att få se. Antalet
leverantörer i dag är fler än någonsin
och kommer att minska kraftigt över
tid. Då kan chansen att överleva för
många säkert förbättras av att hålla
någon annan i handen. Samtidigt
kastar sig nya namn in i leken. Tele­
nor har inför sommaren nylanserat
film- och TV-tjänsten Comoyo,
denna gång kallad Comoyo View.
Med ett gediget så kallat ”lokalt”
utbud, tror Telenor att Comoyo View
kan ha en chans mot konkurrenter
som Netflix och Viaplay. Ambitionen
är hög och det återstår att se huruvida de kan få svenskarna att teckna
(ännu) ett VOD-abonnemang.
Trevlig sommar!
Frida Nyvinger
Redaktör
FRAMTIDENS TV-TEKNIK
TV4 går i bräschen
i det digitala TVlandskapet
TV4 har de senaste åren legat långt framme i den digitala
utvecklingen och inte dragit sig för att testa nya lösningar
på plattformarna för rörlig bild. Nu har kanalen investerat
i en allt tätare utveckling in house, för att kunna anpassa
sig efter trenderna och helst vara den som alltid är först
med det senaste.
4
Under våren har större förändringar skett inom TV4-Gruppen, som
försäljningen av kanalen TV11,
liksom mindre där appar tagits fram
för program i syfte att interagera mer
med tittarna. Casten Almqvist har
blivit varm i kläderna som ny vd och
flaggade vid början av året för att
fler förändringar är att vänta. Cecilia
Beck-Friis, chef för digitala medier
på TV4, har suttit ner med TVNyheterna och berättat hur kanalen
resonerar kring sin närvaro på de
olika plattformarna, och hur TV4 ska
gå i bräschen för det nya digitala TVlandskapet.
Berätta, vilka är de stora förändringarna som sker hos TV4 just nu?
– Vi fokuserar väldigt mycket på
mobilen, vilket är en stor förändring
i vår strategi på det viset att en stor
del av vår utveckling nu styr mot mobilt. I det arbetet kommer vi sedan
att testa mindre saker, som enskilda
funktioner gentemot tittarna, nya
annons­produkter och liknande.
TV4:s digitala produkter har
inte stått still, utan kanalen har
under många år haft ett tydligt
framtidspers­pektiv, i takt med att
definitionen av TV har förändrats.
– I dag skulle jag säga att TV4
Play är en bred TV-tjänst. Vi har linjära kanaler, vi har live-sändningar, vi
har VOD-bibliotek och allt detta på
vår play-tjänst, säger Cecilia Beck-
5
nu än vad det har varit.
Det finns ett starkt
värde i den paketering
och leverans distributö­
rerna av film och TV kan
erbjuda menar hon, och
instämmer med dem
som påstår att makten
förflyttats över till konsumenten.
– TV-tittaren är den
stora vinnaren – över
tid. Över tid kommer
det vara på det sättet,
men just här och nu,
med alla typer av tjäns­
ter och erbjudanden i
åtanke, så är det inte
helt enkelt för konsumenten. Och där har vi
ett ansvar att förenkla
och förtydliga för dem,
utifrån den position vi
har.
Det arbete TV4 gör
är
dock
ingenting som
Cecilia Beck-Friis, chef för digitala medier på TV4, tror att
tittarna vill bli serverade färdigpaketerad TV.
”blir klart”, utan är ett
pågående arbete för att
förbättra och förstärka
Friis och fortsätter:
menar Cecilia Beck-Friis.
– För några år sedan pratade
– Och just det är också något som
man om att alla vill ha absolut valfrivi föränd­rat, att vi inte går in i stora
het, att TV-tablån skulle försvinna,
teknikprojekt i dag, utan vi jobbar
men nu vet vi att så är inte fallet –
löpande och intensivt i korta faser i
än. Behovet av att någon paketerar
stället, berättar hon.
och berättar för TV-tittaren vad du
Att vara lyhörda för TV-tittarnas
ska se skulle jag vilja påstå är större
reaktioner och åsikter har länge varit vår primära plattform nu. Och då har
ledande för kanalen och i de snabba vi också investerat tid i vårt utvecklingsgäng. De som tidigare jobbade
föränd­ringar branschen genomgår i
med webb, jobbar nu med allt, säger
dag är det ännu viktigare.
– Vi lyssnar på vad våra besökare Cecilia Beck-Friis och tillägger:
– I dag sitter vi inte fördelade i
tycker. Vad är bra, vad är inte bra,
olika grupperingar, utan jobbar man
och utifrån det prioriterar vi vår
med utveckling så jobbar man med
utveckling.
alla våra plattformar.
Att lyssna och anta ett kortare
Just nu talas det en hel del i TVframtidsperspektiv är därför just nu
sammanhang om fenomenet second
modellen förklarar hon.
screen, där många försöker hitta
– Det går inte att fastna i ett proett sätt att fånga de TV-tittare som
jekt som sträcker sig tre år framåt,
använder flera skärmar samtidigt. Hur
för om tre år är det andra spelregler
som gäller och kartan ser helt annor- ser ni på second screen?
– Vår definition av second screen
lunda ut. Det gäller att vara flexibel
är fortfarande att det är en plattform,
och kunna prioritera om. Självklart
har vi ett övergripande mål att arbeta en skärm, som interagerar med den
stora skärmen. Den i sig kan du ju
mot, men eftersom vi ständigt har
örat mot marken
måste man
också kunna
Om tre år är det andra
ställa om.
spelregler som gäller och
Det måste innekartan ser helt annorlunda ut
bära en finansiell
investering i
att plocka hem
verksamheter för
sedan ta med dig och titta på ett anatt kunna arbeta tätare internt och
snabbare växla kurs om så behövs?
nat innehåll, och då blir den en first
– Jo, det blir ju en långsiktig
investering att bygga kompetens in
house, i stället för att hyra in den från
gatan. Det är ju också tanken med
att vi har plockat in exempelvis mobilutvecklingen, eftersom mobilen är
screen, säger Cecilia Beck-Friis.
– Men jag tror att branschen
tjänar på trendbegrepp, eller pake­
teringar kring vissa fenomen. Det gör
det enklare för fler att förstå, skapar
enkelhet i att samlas runt någon­
ting. Second screen är ett koncept
i branschen, men för konsumenten
är second screen inget vedertaget
begrepp.
Second screen alltså ingen nyhet
för TV4, snarare finns det i dag ett
nytt modeord för de funktioner kanalen sysslat med sedan länge menar
hon.
– Till förra valet gjorde vi en
mentometerknapp, vilket ju var en
second screen på det viset att man
kunde interagera med den stora
skärmen. Sedan har vi på olika sätt
sedan dess arbetat med second
screen i program som t ex Pengarna
på bordet, där du kan spela med i
förinspelade program, men också
vid sändningar av Hockey-VM och
Let’s Dance där du kan interagera
i en live-sänding, besrättar Cecilia
Beck-Friis.
– Sedan lär vi oss ju också hur
mycket man kan interagera för att
ge programmet mervärde och inte
vara i vägen. Alla tittare vill ju inte
interagera, utan en del vill ha det så
kallade bakåtlutade TV-tittandet, bli
serverade, och därför är viss typ av
innehåll mer tacksamt för second
screen-funtioner.
6
Hur mycket investerar ni i sociala
medier?
– Vår närvaro i sociala medier
är viktig, vare sig det handlar om
Twitter, Instagram eller Facebook,
både på programnivå och för TV4:s
generella kommunikation, konsta­
terar Cecilia Beck-Friis.
Rörlig bild har varit och är
fortsatt ett känslomedium, menar
hon, och via sociala medier kan tittarna ge uttryck för sina känslor och
åsikter.
– Det finns en styrka i att TV
väcker mycket känslor,
från hat till kärlek och
allt däremellan. Jag
skulle säga att
TV och sociala
medier på
så vis lever
väldigt nära
varandra.
I dag syns
både hos
etablerade
aktörer och
från andra
håll ett nytt
tänk vad gäller
contentformat där
många producerar
program specifikt anpassat för att ses i mobilen, plattan
eller datorn. Har TV4 några planer på
att börja producera content anpassat
för en annan typ av TV-konsumtion,
som ett nästa steg i satsningen på
mobile first?
– Det är en extremt nutida fråga
och en fråga som ligger i tiden. Men
jag skulle säga att vi som TV-hus redan i dag producerar väldigt mycket
olika typer av innehåll och en av våra
styrkor är våra egna produktioner.
Sedan har vi testat att göra kortare
versioner av våra program i olika
format på de digitala plattformarna.
Senast med Snurra flaskan som var
utformad som ett slags ”snack
media” att enkelt plocka
med sig.
Som Cecilia
Beck-Friis ser
det delar
TV4 upp
sin distribution
på and­ra
platt­
formar
enligt två
stra­tegier,
båda lika
viktiga.
– Det ena
är hur vi pake­
terar det content vi
redan har på varje given
plattform. Det är en utmaning i
sig att bli bättre på att paketera över
dygnet, förklarar hon och fortsätter:
– Det andra är specifika produktioner för dessa plattformar och
där kommer vi säkerligen att testa
mer framöver. Sedan vet vi av egen
erfaren­het och från större interna-
tionella undersökningar att mycket
av mobilkonsumtionen sker i hemmet
och väldigt mycket sker kvällstid,
under och efter traditionell primetime. På så vis blir den lilla skärmen
snarare en förlängning av TV-kvällen
från den stora skärmen, när man
tar med sig mobilen till sängen och
fortsätter titta där. Och då är det
nödvändigtvis inte korta format, utan
i stället tittar man kanske i fatt, på
extramaterial eller ett extra avsnitt av
serien.
Skulle du säga att paketeringen är
var er huvudsakliga fokusering ligger,
åtminstone fram tills i dag?
– Ja, det handlar nog mer för oss
att kunna nå folk vid givna tidpunkter
under dygnet och, för oss, i första
hand paketera vårt content rätt.
Annonsfinansieringen är ju livsviktig
för er, hur utvecklar ni den delen?
– På det annonsfinansierade Play,
delen utanför vår premiumtjänst, arbetar vi för att förbättra och förstärka
annonsprodukterna och upplevelsen
på fler sätt. Två gånger per år släpper vi nya annonsprodukter mot
marknaden där vi har utvecklat framförallt interaktiva funktioner som ska
addera mervärde till våra annonsörer
som t ex delad skärm, pausreklam
och ad selector.
Går TV4 i bräschen för andra i branschen genom att ni är modiga och
vågar testa stort som smått?
– Jag tror att vi ligger långt framme
i vår utveckling med hur vi tänker och
i och med att vi vågar testa. Ibland
kanske vi är först, ibland är vi inte det,
utan det beror på vilken verksamhetsdel man pratar om. Ibland är det viktigt
för oss att vara först, men det finns
Att känna av i vilket tempo utvecklingen bör gå för att samspela
med övriga branschen, men också
med konsumentens anpassnings­
hastighet, är inte alltid lätt.
– Även om vi vet åt vilket håll vi vill
gå handlar det om att utveckla i rätt
på rätt sätt. Då fanns inte begreppet
second screen och vi hade svårt att
förmedla innebörden av funktionen,
eftersom fenomenet inte var allmän­
giltigt då. Det var något vi lärde oss
mycket på och sedan dess har branschen och TV-tittarna kommit ikapp.
Skulle du säga att TV4 har någon
akille­shäl, någon verksamhetsdel
eller plattform där ni är svagare?
– Det kanske inte är någon
akilleshäl, men vi har en konstant
utmaning i att kunna se vad som
händer, kunna prioritera för att utvecklingsmässigt kunna ta rätt steg.
Jag kan tycka att vi varit duktiga på
det, men det är inte enkelt, säger
Cecilia Beck-Friis och fortsätter:
– Sedan kan det kännas som att
det tar för lång tid ibland, inte nödvändigtvis för att det hade kunnat gå
snabbare, utan för att man är otålig.
Hur gör ni då?
– Vi plockar hem utveckling,
fokuserar och prioriterar. Väljer och
väljer bort.
Andreas Liffgarden, general manager Magine, och Cecilia Beck-Friis diskuterade nya aktö­
rers intåg på marknaden när Magine i höst presenterade sin beta-version under en nätverks­
träff arrangerad av TV-Nyheterna.
7
inget egenvärde i sig för oss att alltid
vara det. Fördelen med att vara först är
ju att man visar på mod och innovation
och det kan i vissa fall skapa värde
gentemot våra olika intressenter.
hastighet. Men får ju inte heller ligga
för långt fram, vilket vi har gjort när
vi utvecklat t ex second screen-applikationer åt program som vi sedan
inte lyckats få ut och kommunicera
Alla i branschen talar om de snabba
förändringarna, men är de så snabba att kvicka beslut måste tas på
stående fot, eller finns fortfarande en
viss påvärjningsprocess?
– Det går snabbt, men inte så
extremt snabbt som det ibland ges
uttryck för. Det är klart att det är en
snabbrörlig marknad där många
aktörer samsas, men det är fortfa­
rande mer skeden och trender som
är intressanta i det långa loppet.
Visst kan man utvärdera varje dag,
men det är nog mer intressant att
utvärdera över tid.
Vad gäller annonsörerna då, har de
stressats upp?
– Nej, annonsmarknaden är inte
snabbrörlig. Inte från en dag till en
annan. Just eftersom annonsköp
baseras på en viss typ av mätning,
statistik eller analys och väldigt
mycket vad som händer just nu, har
inte hunnit bli standardiserat på det
sättet ännu. Vilket gör att det tar en
tid innan man får med sig annonsö­
rerna, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker dock att det nu finns
en större efterfrågan och nyfikenhet
från annonsörerna att testa nya sa­
ke­r, att förstå att det händer någon­
ting på marknaden nu. Man behöver
ju egentligen bara gå till sig själv och
se sitt egna användningsmönster, eller relatera till sina barns beteenden
och så vidare.
Ni har ju släppt några nya annons­
produkter och vågat er på lite nya
typer av annonssamarbeten…
– Ja, vi har många och bra samarbeten med våra annonsörer, där vi
bägge lär oss. TV som annonsmedium är jättestarkt. Utöver annonsering
i den tablålagda TV:n så kan man nu
addera till mervärden genom att arbeta i kombination mellan olika skärmar,
skapa erbjudande via second screen
eller få utökad räckvidd på Play.
– Vi har precis släppt ett nytt
native advertising-format där Volvo
var först ut. Det är inte ett lika stan­
dardiserat annonsformat utan bygger på ett djupare samarbete. Här
är vi tidigt ute och vi ser att det finns
en stor efterfrågan med att arbeta
med den typen av samarbeten, vilket
är jättekul och spännande.
Vad gäller annonsutvecklingen är
det återigen mobile first som gäller
för TV4, ett arbete med utgångs­
punkt från de små skärmarna.
– Utifrån vårt perspektiv är det
i de mobila enheterna vi ser en
stor tillväxt, men över tid vill konsumenten fortfarande komma hem och
bakåtlutat titta på den stora skärmen ibland. Det i sig är fortfarande
starkt och då kan vi med våra digitala medier arbeta utifrån det och
sedan addera. Men vi tror på att det
är mobilen vi bygger det smarta och
sedan därifrån bygger en connection mellan skärmarna, vilket också
öppnar upp för nya spännande annonslösningar på sikt.
– Det är tre delar i det kan vi
säga. Utvecklingen, det affärsmässiga och det redaktionella. Sedan
en tid tillbaka har vi tagit hem all
utveckling internt och när mobila
enheter står för mer tittande blir det
naturligt att vi utvecklar tjänster med
mobilt i grunden. Det kan till och
med bli så att nya tjänster kommer till mobilen först, säger Cecilia
Beck-Friis och fortsätter:
– När det gäller det affärsmässiga så har vi redan nu samma
erbjudande till alla annonsörer. Det
innebär att om man bokar annonser
i TV4 Play så visas budskapet både
på datorer och mobila enheter. När
vi tittar framåt mot nya affärsmöjligheter så tittar vi även där med
mobilen som grund. Och annonsörerna ser stora möjligheter till att
finnas i mobilen och är välinställda
till nya möjligheter, som olika second
screen-projekt som vi har provat vid
olika tillfällen.
– Och den tredje delen är det
redaktionella. Att vi jobbar mer aktivt
med vad som ska visas för våra
mobilanvändare under olika tider av
dygnet. På dagarna är man kanske
exempelvis mer benägen att titta på
klipp eller korta program medan man
på kvällen hellre vill se hela program.
Vad innebär det för er och era annonsörer att mobila enheter blir viktigare
än datorn?
Är det samma typ av klipp och program som är populära via dator som
via mobilen?
Den typ av integrerade annonslös­
ning ni nyligen genomförde med
Volvo och Swedish House Mafia, hur
föll den ut?
8
– Det är i stort sett samma. Det
som är populärt på tablå-TV blir
också populärt på alla digitala kanaler. Det finns vissa tendenser till att
kortare program når högt upp bland
mobiltittare, exempelvis ett 30-minuters humorprogram, säger Cecilia
Beck-Friis.
Hur viktig är då den stora skärmen?
– Den stora skärmen är viktig,
men vi har inte satsat på att bygga
smarta applikationer. Snarare bygger vi mobilen smartare och ser den
stora skärmen som en uppspelnings­
plats för det smarta. Vi arbetar en
del med T-commerce, hur vi kopplar
ihop TV och e-handel och möjliggör
interaktion däremellan.
På den osäkra marknaden många
TV-aktörer i dag famlar sig fram
på, väljer vissa att skaka hand med
konkurrenter och för branschen nya
namn, i syfte att kunna erbjuda ett
bredare utbud, nya lösningar och
säkra sin position. ”Frenemies”, en
kombination av orden ”friends” och
”enemies” är en term som ligger
i tiden att använda tycker Cecilia
Beck-Friis.
– Jag tycker termen ”frenemies”
är en väldigt bra benämning på vad
vi ser växa fram i TV-branschen i
dag och alla branscher där det sker
en stor förändring. Men man får
särskilja de olika rollerna åt. Jag tror
att man i det här landskapet måste
våga testa nya typer av samarbeten,
så länge man ser en nytta för båda.
Framför allt tror jag att man måste
våga utmana gamla sanningar, som
ett mind-set betraktat får man inte
stänga igen för snabbt för det kommer man inte ha råd med över tid
givet vad som händer.
Men huruvida TV4 har några nya
samarbeten på gång är Cecilia
Beck-Friis förtegen om.
– Vi kommer att ha en intensiv och
spännande höst, med många nya
annonslösningar, säger hon.
Kan du ge någon mer detalj?
– Nej, jag kan inte säga mer än
så, svarar hon.
– Man måste våga testa och
men också våga misslyckas. Med
det sagt gäller det därtill att lära av
misstagen, så att man styr rätt sen.
Sedan handlar det om tajming. Är
branschen redo, är tittarna redo, är
annonsörerna redo? Det är mycket
som ska klaffa, säger Cecilia BeckFriis och avslutar:
– Måste vara nykter och inte
fastna i för långa visioner. Samtidigt
som det måste finnas något att
jobba emot, men återigen timing is
the key.
SVENSK TELEMARKNAD 2012
Svensk Telemarknad 2012
– En kartläggning av den svenska
TV-marknadens förändring
Post- och telestyrelsen har släppt sin årliga statistik som redogör marknaden för rörlig bild i
Sverige 2012. Syftet med rapporten är att kartlägga utvecklingen av den svenska slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation, däribland distributionen av TV. Vad siffrorna från
2012 visar på är kanske främst att TV via fiber ökar snabbt, främst i familjehus, och att Com
Hem fortfarande sitter på den största marknadsandelen, även om operatören tappar och
konkurrenter som TeliaSonera och Telenor i stället ökar sina andelar.
9
I Sverige finns i dag följande
huvudsakliga distributionssätt för
utsändning av traditionella TVtjänster: marknät, kabel-TV, satellit
och IP-TV via bredband, dessa
över accessteknikerna fiber, fiberLAN eller xDSL. Den sista december 2012 var det totala antalet
abonnemang på TV-tjänster i Sveri­
ge 5,3 miljoner, vilket är en ökning
med 100 000 abonnemang jämfört
med samma tidpunkt föregående
år. Det totala antalet abonnemang
på TV-tjänster är fler än antalet
hushåll, eftersom flera hushåll kan
ha två eller flera abonnemang, an­
tingen inom samma distributions­
plattform eller på flera olika distri-
butionsplattformar. Om man i stället
räknar de abonnenter som har två
abonnemang inom samma distributionsplattform endast en gång, så är
antalet abonnemang på TV-tjänster
4,6 miljoner.
Vad gäller de bitarna av
marknaden som digitala utsändningarna av TV står för, fanns vid slutet
av fjolåret 2,9 miljoner abonnemang
på digitala TV-tjänster, vilket är en
ökning med 59 000 abonnemang
sedan december 2011. Antalet
abonnemang på digitala kabel-TVtjänster uppgick den sista december
2012 till 1 miljon, vilket däremot är
en minskning med 29 000 abonnemang eller tre procent jämfört med
samma tidpunkt ett år tidi­
gare. Av de digitala kabel-TVabonnemangen i december
2012 var 28 procent
via indirekt avtal med
fastighetsägare, medan
resterande 71 procent
var via avtal direkt med
slutkunden. Detta har
varit på samma nivå
sedan mätningen
infördes 2009 rapporterar PTS.
Analoga utsändningen
Vad gäller den analoga utsändningen syns dock en mer stillastående
trend. Det totala antalet analoga
Rap
p
PTS-
Sve
n
201 sk Tel
em
2
ortn
u
ER 20 mmer
13:15
arkn
ad
Dat
um
2013-0
6-13
10
kabel-TV-abonnemang, inklusive
SMATV, var 2,4 miljoner den sista
december 2012, vilket har varit relativt oförändrat sedan 2006.
Antalet abonnemang på analoga
kabel-TV-tjänster exklusive SMATV
var drygt 2,1 miljoner i slutet av
december 2012, vilket är en liten
ökning på två procent eller med
39 000 abonnemang jämfört med
samma tidpunkt föregående år.
Denna ökning är dock inte säkerställd enligt PTS eftersom det finns
uppgifter som tyder på att flera
analoga kabel-TV-abonnemang
via SMATV-operatörer övergått till
operatörsverksamheten. Denna
övergång har dock inte kunnat
fångas upp i modellen för estimeringen av SMATV-abonnemang. Av de
analoga kabel-TV-abonnemangen
var däremot 100 procent indirekt
via avtal med fastighetsägare, en
fördelning som även varit oförändrad
sedan mätningarna infördes 2009.
Analoga kabel-TV-abonnemang
via SMATV-nät uppgick vid slutet
av 2012 till 272 000, vilket är en
estimering baserad på antal hushåll
som tar emot analog kabel-TV via
SMATV-nät. SMATV-operatörerna
köper abonnemang och TV-kanaler
från programagenturer och säljer
vidare till slutkunderna. Antalet
hushåll som tar emot TV via SMATVoperatörer ligger på samma nivå
jämfört med samma period 2011.
TV via bredband
Antalet abonnemang på TV via bredband, IPTV, fortsatte att öka under
2012 och är nu ungefär lika många
som antal abonnemang via satellit
respektive marknät. Antalet abonne-
minska något och uppgick till 642
000 i slutet av december 2012,
vilket är en minskning med 1 procent eller 6 000 abonnemang på
ett år. Den sista december 2012
fanns det 594 000 abonnemang på
TV-tjänster i det digitala marknätet,
vilket är en minskning med 13 000
7,9 procent av hushållen har fri-TV
som enda mottagningssätt för TV i
sitt permanenta boende
mang via IPTV uppgick till 638 000
sista december 2012, vilket är en
ökning med 107 000 abonnemang
från samma tidpunkt ett år tidigare.
Det beror enligt PTS främst på
ökningen av antalet abonnemang på
TV via fiber och fiber-LAN. Antalet
abonnemang på TV via fiber var 354
000 vid slutet av 2012, vilket är en
ökning med hela 103 000 abonnemang, eller 41 procent sedan sista
december 2011. Antalet abonnemang på TV via xDSL uppgick till
284 000 och ligger på samma nivå
som föregående år.
Siffran för antalet abonnemang
på digital-TV via satellit fortsätter att
abonnemang från samma tidpunkt
ett år tidigare då det fanns 607 000
abonnemang. Vad PTS tycker är
viktigt att framhålla vid beaktande
av dessa siffror är att de hushåll
som endast tar emot fri-TV via det
digitala marknätet inte inkluderas i
statistiken. Eftersom fri-TV-tittarna
inte tecknar abonnemangsavtal för
att ta del av fri-TV är det därför oklart
exakt hur många hushåll som endast
tar emot fri-TV och inte abonnerar
på TV-paket. Enligt en undersökning
på uppdrag av PTS har 7,9 procent
av hushållen fri-TV som enda mottagningssätt för TV i sitt permanentboende, vilket motsvarar ungefär
368 000 hushåll. PTS har också
undersökt hur abonnemangen av
TV-tjänster skiljer sig beroende på
boendeform och kunnat konstatera
att de hushåll som tar emot analog
eller digital kabel-TV främst finns i
familjehus, 93 respektive 98 procent. De hushåll som har abonnemang på TV via fiber bor även de
främst i familjehus, 89 procent,
medan hushåll som tar emot TV via
xDSL främst bor i villor, radhus och
parhus, tillsammans 81 procent.
Intäkter från TV-tjänster
När PTS mätt intäkterna från TVtjänster avser dessa intäkter för
grund- och tilläggsabonnemang. I intäkterna ingår samtliga intäkter som
är hänförliga till slutkundens köp
av grundpaket eller tilläggspaket.
Också intäkter för VOD och payper-view ingår, även om dessa inte
ingår i antalet abonnemang. Intäkter
redovisas för åren 2009 till 2012
och uppgick till cirka 9,3 miljarder
kronor den sista december 2012,
vilket är en ökning med 4 procent
jämfört med 2011 då de var 8,9
miljarder kronor. Intäkter från kabelTV uppgick till 3,3 miljarder varav
1,2 miljarder kronor var intäkter från
analoga kabel-TV-abonnemang och
2,2 miljarder var intäkter från digitala
kabel-TV-abonnemang. Intäkterna
från de analoga abonnemangen
minskade något jämfört med året
innan, medan intäkterna från de
digitala abonnemangen ökade
med 9 procent, från 2,0 miljarder
till 2,2 miljarder kronor. Intäkterna
för TV-abonnemang via marknätet
var 2 miljarder kronor år 2012 och
därmed oförändrade jämfört med
föregående år. Under samma period
ökade intäkterna för TV-tjänster via
satellit jämfört med föregående år till
2,8 miljarder. För den största ökningen stod dock intäkter från TV via
fiber, som ökade med hela 45 procent till 545 miljoner kronor. Även
intäkter från TV via xDSL ökade med
10 procent till 735 miljoner.
Marknadsandelar TV-tjänster
11
Vid beaktande av hur fördelningen
av marknadsandelarna på den
svenska TV-marknaden förändrats
hade, sett till antal analoga och
digitala abonnemang på TV-tjänster,
Com Hem fortsatt störst marknads­
andel med 38,4 procent den sista
december 2012, vilket dock är en
minskning från 39,4 procent ett år
tidigare. Telenor ökade sin andel
från 12,4 till 13,0 procent och är
nu, tillsammans med Boxer, den
näst största aktören. Likaså ökade
TeliaSonera sin andel från 11,7
procent i slutet av 2011 till 12,7
procent i slutet av december 2012.
Tele2 och övriga ökade sina andelar
något medan de andra operatörerna
minskade. De sex största aktörerna
på digitala betal-TV-marknaden i
slutet av 2012 var Com Hem, Boxer,
TeliaSonera, Viasat, Tele2 och
Telenor. Tillsammans stod de för 97
procent av samtliga abonnemang på
digitala betal-TV-tjänster. Com Hem
och Boxer har därmed de största
marknadsandelarna totalt sett med
21,3 respektive 20,7 procent vid
utgången av 2012. Detta trots att
de båda minskade sina marknads­
andelar från 21,5 respektive 23,4
procent ett år tidigare. Den tredje
största operatören på digitala TVtjänster TeliaSonera ökade i stället sin andel från 16,2 procent
den sista december 2011 till 17,5
procent den sista december 2012.
Telenor ökade också sin marknads­
andel, från 13,9 till 14,8 procent
under 2012.
Fakta om framtagandet av rapporten
Svensk Telemarknad 2012
Som en del i Post- och Telestyrelsens arbete med att främja
konkurrensen på dessa marknader samlar myndigheten in data
tillsammans med marknadsanalyser. Utöver PTS interna behov av
marknadsdata är det även viktigt att allmänheten, operatörer liksom
andra företag och organisationer får tillgång till statistik menar
myndigheten, vilket utgör ytterligare ett incitament för PTS att
publicera marknadsstatistik. Datainsamlingen som ligger till grund
för Svensk Telemarknad 2012 distribuerades ut via ett webbaserat
frågeformulär till sammanlagt 517 aktörer i januari 2013. Insamlingen pågick under perioden januari till mars 2013, och det initiala
utskicket följdes upp med påminnelser via e-post och via ett postalt
utskick. Några företag som inte svarat påmindes via telefon.
I början av april hade svar inkommit från 463 aktörer, vilket ger en
svarsfrekvens på 90 procent. Insamling och justering av operatörsdata fortsätter dock även efter att rapporten Svensk Telemarknad
har publicerats, vilket gör att PTS databas för operatörsstatistik
kontinuerligt uppdateras.
De medverkande aktörerna anger i frågeformuläret inom vilka områden
de bedrivit verksamhet under 2012, där en operatör kan vara verksam i
flera områden, och total angav 70 verksamhetsområdet TV-tjänster och
31 sampaketerade program. Totalt tillfrågades 517 aktörer. Författare av
rapporten är Bianca Gustafsson Kojo, Karin Fransén och Oscar Holmström.
Diagrammen på sidorna 12-14 är från PTS rapport
“Svensk Telemarknad 2012”
12
13
14
TV-DAGEN 21 MAJ 2013
TV-Dagen 2013
Den 21 maj i år gick den första TV-Dagen av stapeln anord­
nad av TV-Nyheterna. Drygt 160 personer från branschen
samlades i spegelsalen på Grand Hôtel i Stockholm för
att under en heldag lyssna till de hetaste namnen på
marknaden, välkända talare och paneldebatter, liksom
mingla med kollegor och konkurrenter.
15
En ny aktör på den svenska TVmarknaden är United Screens,
som fanns på plats för ett av sina
första offentliga framträdanden. En
av grundarna till United Screens,
tillika förre TV4-chefen, Malte
Andreasson presenterade det ny­
startade bolaget och deras vision.
Han och hans kollegor vill erbjuda
laglig och kvalitativ distribution av
TV på YouTube, liksom möjligheter
att sälja annonser på den internationella webbplatsen. Enligt Malte
Andreasson kommer de traditionella TV-bolagen att må bra i ytterligare tio år till, men han tror att något
nytt är på väg att växa fram, en
distributionsform av rörlig bild med
ännu bättre potential att överleva
än den traditionella.
– Vill man vara lika relevant 2021
som TV4 är i dag så måste man
utnyttja det som växer fram vid sidan
av, sade han och pekade på vikten
av att lyckas på YouTube för att nå
bred räckvidd, sade Malte Andreasson.
– YouTube är Teracom och Com
Hem på en och samma gång. Det är
inte seriöst att tro att man ska vara
en stark TV-kanal utan att göra upp
med Com Hem och Teracom. Men
man kan heller inte vara relevant
utan att göra upp med YouTube,
fortsatte han.
United Screens kommer att jobba
med program och reklamförsäljning,
och lämnar tekniken åt YouTube.
Han ville inte berätta närmare exakt
vilken typ av program som kommer
att erbjudas men tyckte att responsen från rättighetshavarna varit bra.
– Rättighetssidan och produktionssidan har sagt att ”äntligen kommer
det någon och reder ut det här”. De
ser att deras rättigheter ligger och
skvalpar på You Tube utan att de får
någon ersättning för det, sade Malte
Andreasson.
Operatören Com Hem berättade
mer om sin kommande TV-satsning,
tjänsten TiVo, som kommer att
lanseras i höst. Com Hems nye
produktdirektör Asanga Gunatillaka talade om vad operatören själv
förväntar sig av TiVo och vilken typ
av tjänst kunderna kan vänta sig.
16
Asanga Gunatillaka har tidigare arbetat med Virgins lansering av TiVo
i Storbritannien och har kunnat dra
lärdom av dessa erfarenheter i sitt
arbete på Com Hem.
– Att vi blev framgångsrika i
Storbritannien berodde på att vi
lyssnade på vad tittarna ville ha. Det
har vi även gjort i Sverige. Sedan
den första lanseringen i USA 1999
så har TiVo förändrats på de flesta
sätt. Mest spännande tycker jag
är att den har blivit helt anpassad
efter den svenska marknaden, sade
Asanga Gunatillaka.
Han berättade att han inte tror på
den traditionella TV:ns död. OTT är
inte slutet för tablå-TV, utan blir ett
perfekt komplement menar han. Och
med TiVo vill Com Hem erbjuda hela
paketet på ett smidigt sätt.
– I dag kan du få allt du vill ha,
men du måste söka på olika ställen. Vi frågade oss vilka devices
man vill ha för att titta på TV. Det är
fortfarande den stora TV:n hemma
som är viktigast med andra enheter
som komplement. Med TiVo kan vi
erbjuda innehåll från olika tjänster
på ett smidigt och enkelt sätt, sade
Asanga Gunatillaka och avslutade:
– Vi kan ta content från olika
ställen. Det linjära kan spelas in. Vi
kan ta play-tjänster och har som alla
andra operatörer play-rättigheter.
Nyckeln är att hitta så mycket innehåll som möjligt från olika källor
baserat på de rättigheter vi har.
Även Magine fanns på plats, som
bara några veckor innan TV-Dagen
lanserade sin pilottjänst i Sverige.
Under Magines presentation på
TV-Dagen meddelade även Michael Werner, styrelseordförande i
bolaget, att intåg på fler marknader
17
utöver Sverige redan är inledda
och att tjänsten nu redan är igång i
Tyskland och Spanien.
TV4-Gruppens direktör för digitala
medier, Cecilia Beck-Friis höll även
hon ett anförande på TV-Dagen där
hon befäste den fortsatta ökningen
av mobil-TV-tittande kanalen tydligt
kan se i sina mätningar. I början av
förra året stod mobilen för omkring
10 procent av tittandet på TV4Gruppens digitala kanaler och nu,
drygt ett år senare, är den siffran 40
procent. Resterande står datorer för.
– Och ska jag våga mig på en
gissning om när mobilen når 50
procent så blir det till hösten, sade
Cecilia Beck-Friis.
MMS liksom Sifo fanns också
de på plats för att leverera färsk
statistik över hur TV-tittandet ser ut
i dag. Jakob Bjur, research director
på TNS Sifo, pratade om fenomenet
second screen och redovisade en
ny undersökning gjord bland 7 000
personer på webben. Hälften av
denna TV-publik har en second
screen, vanligen mobiltelefonen, och
denna andra skärm används under
en tredjedel av tiden man tittar på
TV.
– Det viktiga med undersökningen är att den visar det faktiska
användandet. Second screen är en
otroligt intressant ny distributions­
kanal för TV. Men det är inte det
viktiga. Det viktiga är att lära sig vad
folk använder den till. Det vanligaste
är att leva sitt vardagsliv, exempelvis
att använda sociala medier samtidigt
som man tittar på TV, sade Jakob
Bjur och tillade:
– Det som är viktigt att tänka på
för TV-bolagen är att det är ett hot
eftersom den är extremt uppmärksamhetskrävande och tar tid från
den stora TV:n. Det ställer högre
krav på att göra bra TV. Men det är
också en möjlighet om TV-bolagen
använder second screen-möjligheterna på rätt sätt, säger han.
Övriga namn som syntes på scen
under dagen var Eva Hamilton, vd
för SVT, Mats Caneman från SVF
respektive Walt Disney Sverige, Mikael Färjsjö från Telenor och Rikard
Steiber, MTG.
Rivstarta hösten med Terminsstart Telekom
26 september 2013 på Grand Hôtel
Förberedelserna inför höstens viktigaste mötesplats för dig i telekombranschen är i full gång och vi jobbar som vanligt hårt för att Terminsstarten ska bli en fullmatad dag med de mest intressanta ämnena och
personerna – både som talare, diskussionsdeltagare och deltagare.
En av de hetaste frågorna på marknaden just nu är EQT:s nyvunna
intresse för stadsnätsmarknaden. Därför är det extra kul att Thomas von
Koch, partner och en av grundarna till EQT, kommer till Terminsstart Telekom och berättar hur man storsatsar framöver.
Ett annat hett namn som vi har lyckats locka till Stockholm i höst är Leslie
Shannon, Senior Strategic Marketing Manager på Nokia Siemens Networks som vet hur man kan skapa pengar med mobilt bredband inom 4G
– hon vet det mesta om framgångsrika operatörsstrategier.
Dessutom kommer Kent Jonsson, tidigare på TeliaSonera och numera vd
för Upplands Motor – som är vida känt för sin enastående kundvård och
nytänkande när det gäller att sätta kunden i fokus, till Terminsstarten för
att ge tips på hur telekombranschen kan bryta gamla synsätt och våga
tänka nytt när det gäller kundupplevelser.
Fler talare är under inbjudan!
Försäkra dig om en plats på branschens absolut viktigaste mötesplats
för beslutsfattare inom telekom! Fram till den 11 juli får du 500 kr i
snabbhetsrabatt!
Anmäl dig på www.terminsstart.se/telekom
PERSONNYHETERNA
Anna Settman lämnar MTG
Anna Settman har beslutat sig för att lämna MTG
efter endast tre månader. I stället kliver Jette
Nygaard-Andersen in som tillförordnad vice vd
och Jonas Karlén tar hennes plats som ny Chief
för att lämna sin tjänst, tre månader senare.
Jette Nygaard-Andersen, tidigare insatt som
tillförordnad vice vd för koncernen från oktober
2012 till mars 2013, kommer att ersätta Anna
Settman med omedelbar verkan. Jonas Karlén
kliver in som ansvarig för den nordiska betal-TVverksamheten, parallellt med att han fortsätter
som vd för Viasat.
Här är topprekryteringarna till nya
storsatsningen MTGx
MTG har ännu inte gått ut med de tunga rekryteringar som gjorts till koncernens nya satsning
MTGx som lanseras under koncernens den 13
juni. Men TV-Nyheterna kan avslöja några av de
namn som redan är tillsatta.
• Rikard Steiber, Executive Vice President and
Chief Digital Officer
18
Operating Officer för den nordiska betal-TV-verksamheten. Det meddelade MTG den 3 juni i år.
Anna Settman lämnade sin tjänst som vd för
Aftonbladet, efter 19 år på tidningen, och tillträdde den 1 mars i år sin post som vice vd,tillika
ansvarig för MTG:s betal-TV-verksamhet i Norden, vilket inkluderar Viasats betal-TV-kanaler,
Viasats betal-TV satellitplattform liksom internetbaserade Viaplay. Nu har hon alltså beslutat sig
Rikard Steiber, MTG och Mats Sjödin TV-Nyheterna
Styrelsemedlem i Cison och tidigare Global
Marjketing Director för Mobile and Social på
Google och Managing Director XLENT Strategy.
• Yashar Moradbakhti, Head of Labs
Tidigare Product Owner på Spotify och Developement Director på Electronic Arts.
• Mattias Tengblad, Head of Ventures
Tidigare Commercial Director på Universal
Music Group och Director of Business developement och International Affairs på Svenska Spel.
• Amandine Durey, Head of Viagame
Tidigare Project Maganger på Viasat Satellite
Services och Management Trinee MTG.
Niklas Rosvall om första veckan
som ny marknadschef på Viaplay
Niklas Rosvall hade den 18 juni gjort sin första
vecka som ny marknadschef på Viaplay och han
är imponerad av vad hans nya arbetsgivare hittills
visat upp.
– Viaplay har en unik möjlighet att rita om den
svenska TV-kartan och det ska bli otroligt spännande att vara med och driva den utvecklingen.
Jag är imponerad över Viaplays muskler inom
innehåll, teknik och marknadsföring, säger Niklas
Rosvall till TV-Nyheterna.
Vilka erfarenheter tar du med dig till Viaplay?
– Förhoppningsvis kan min online-bakgrund
vara ett bra komplement i det spännande läge vi
befinner oss i nu, säger Niklas Rosvall.
Niklas Rosvall har en lång meritlista från telekom-, internet- och underhållningsbranschen
och har tillbringat det senaste decenniet med att
konstruera verksamheter online inom mobil kommunikation, social collaboration och spel. Hans
tidigare befattningar inkluderar chef för Telenors
verksamhet inom Djuice i Sverige, marknadsdirektör för Projectplace International och internationell
marknadsdirektör på spelsajten Expekt.com.
19
Peter Söderlind ny marknadschef
på SBS Discovery Media
Peter Söderlind efterträder Jan Loosme och blir
ny marknadschef på SBS Discovery Media i
Sverige. Det meddelade
bolaget i slutet av maj.
Peter Söderlind var under
åren 2007 till 2011 reklamchef och creative director
på dåvarande SBS Media
Group och kommer nu närmast från Chimney Group,
där han varit vice vd för
byrån Fireplace och Head
of concept för Europa.
”Peter Söderlind är en driven och ytterst
kompetent marknadschef som har stor erfarenhet
av att marknadsföra TV. Att han dessutom varit
här tidigare och känner företaget utan och innan
är knappast en nackdel”, säger Peter Myhrman,
COO på SBS Discovery Media, i en kommentar.
Peter Söderlind börjar sin nya tjänst som
marknadschef på SBS under juni månad.
Bekräftat av MTG TV: Fredrik Lundberg
slutar som programdirektör
Martin Akander utsågs den 7 juni till tillförordnad
Anton Glanzelius ny biträdande
kanaldirektör för TV4-Gruppen
Anton Glanzelius, i dag programchef för Sjuan,
blir biträdande kanaldirektör för TV4-Gruppen.
Det meddelade bolaget den 13 juni.
”Jag är övertygad om att TV4-Gruppens utbud
av Sveriges bäst berättade historier inom rörlig
bild är framtiden. Det råder inget tvivel om att
Fredrik Lundberg. Foto TV3
programdirektör för MTG:s TV-verksamhet i Sverige efter att Fredrik Lundberg, programdirektör
för MTG TV sedan 2011, har beslutat att lämna
sin tjänst. Sökandet efter en permanent ersättare
pågår. Det meddelade MTG i den 7 juni.
– Min tid på MTG TV har varit en spännande
resa. Hösttablån är helt lagd och ser mycket stark
ut men nu är en lämplig tidpunkt för mig att gå
vidare och hitta nya utmaningar, säger Fredrik
Lundberg till TV-Nyheterna.
Martin Akander, nu tillsatt tillförordnad programdirektör för MTG TV, har en lång och gedigen bakgrund
i TV-branschen med jobb som kreativ chef på Snowman, exekutiv producent på SBS TV och redaktör/
producent på Strix Television. Hans nya tjänst som
tillförordnad direktör på MTG TV omfattar de reklamfinansierade kanalerna TV3, TV6, TV8 och TV10.
kvalitets-TV är svaret på frågan kring hur man
stillar tittarnas lustar på alla plattformar, oavsett
om det gäller underhållning, aktualitet, sport eller
drama. Vi befinner oss i en avundsvärd position
för att vidareutveckla verksamheten och stärka
såväl våra reklam- och betal-TV-kanaler som det
digitala erbjudandet”, säger Anton Glanzelius i en
kommentar.
Som biträdande kanaldirektör kommer Anton
Glanzelius att spela en viktig roll för TV4-Gruppens TV-kanaler med ansvar för planeringen
och för att driva utvecklingen av såväl befintliga
TV-kanaler som framtida kanalutbud och innehåll. Han tillträder i mitten av augusti och lämnar
därmed sin tjänst som programchef för Sjuan.
Anton Glanzelius kommer att rapportera till kanaldirektör Peter Lindström.
Andreas Bedinger ny chef för
allmän-TV på SVT
Andreas Bedinger har tagit över som chef för
allmän-TV på Sveriges Television. Han efterträdde
då Maria Groop Russel som i stället börjar arbeta
som divisionschef för SVTi.
”Det känns roligt, hedrande och spännande
att få förtroendet att leda
allmän-TV-verksamheten i
Stockholm med alla kunniga
och engagerade medarbetare som ligger bakom en
mängd programsuccéer”,
säger Andreas Bedinger i ett
internt mejl.
Andreas Bedinger började på SVT 2003, och
har tidigare arbetat i olika roller inom human
resources-organisationen. Han kommer nu senast
från en position som hr-chef på SVT.
”Det här är den del av SVT:s programverksamhet jag haft nöjet att lära känna bäst under
mina tio år på SVT. Därför känns det väldigt roligt
och stimulerande att få chans att intensifiera
och fokusera på det samarbetet”, säger Andreas
Bedinger.
20
TV4:s förra tittarombudsman
till konkurrenten SBS Discovery
Camilla Filipsson, tidigare presschef och tittar­
ombudsman på TV4, börjar jobba för konkurrenten SBS Discovery. Det skriver Dagens Media.
Camilla Filipsson hade jobbat på TV4 i 18 år, den sista
tiden som tittarombudsman,
när hon i april i år valde att
lämna kanalen. Nu står det
klart att hon börjar jobba för
konkurrenten SBS Discovery.
Där kommer hon jobba på
konsultbasis på uppdrag av
SBS Discoverys press- och
kommunikationschefer Dan Panas och Lotta
Schlingmann. Huvudsakligen ska Camilla Filipsson sköta kommunikationsarbetet för kanalerna Discovery Channel, TLC och Animal Planet.
Camilla Filipsson driver sedan ett par månader
tillbaka den egna firman Camfi. Utöver uppdraget
för SBS Discovery ska hon arbeta som konsult
åt retorikbyrån Popretorik, som grundats av Kjell
Dahlin.
Ny produktionsrekrytering på
SBS Discovery TV
Camilla Rydbacken blir ny produktionschef på
SBS Discovery TV. Därtill har programavdelningen rekryterat ytterligare två personer.
SBS Discovery TV tillsätter totalt tre tjänster.
Camilla Rydbacken blir produktionschef med
ansvar för lokalproduktioner.
Hon har tidigare arbetat på SBS som exekutiv
producent för produktioner som “Hissen” med
Filip och Fredrik. Dessutom blir Lena Strander
chef för format och utveckling på SBS Discovery
TV, samtidigt som Aron Gabrielsson tar en ny roll
inom strategi och lokalproduktionsutveckling.
Sabina Rasiwala Hägglund ny chef
för företagskommunikation på SVT
Sabina Rasiwala Hägglund, som tidigare bland
annat arbetat som marknadschef för Q-Med AB
och som global varumärkeschef på Absolut, Vin
och Sprit AB, kommer att tillträda som ny kommunikationsdirektör på Sveriges Television.
”Sabina Rasiwala Hägglund är en person som
har skärpa och integritet. Det i kombination med
hennes värme och goda omdöme gör henne mycket lämpad till det svåra jobbet att representera
SVT som kommunikationsdirektör med alla de
frågor och externa kontakter som hon kommer att
ha att hantera”, säger Eva Hamilton, vd SVT, i ett
pressmeddelande.
Catarina Wilson, chef för företagskommunikationen, går in som tillförordnad kommunikationsdirektör mellan 1 juni och 31 augusti, då Sabina
Rasiwala Hägglund tillträder sin nya tjänst först
den 1 september i år.
”Det ska bli fantastiskt roligt att få jobba på ett
företag som spelar så stor roll i samhället och
för publiken, det är ett vackert och viktigt upp­
drag. För mig är SVT ett varumärke som vi alla
äger tillsammans, ett varumärke som berör och
engagerar och som står för trovärdighet, mångfald och kvalitet i ett föränderligt medielandskap.
Jag känner mig lyckligt lottad och hoppas att
min kunskap och erfarenhet kommer att bidra till
public service fortsatta utveckling”, säger Sabina
Rasiwala Hägglund.
Aftonbladet TV rekryterar från TV4
Aftonbladet TV rekryterar en chef för live-sänd­
ningarna från TV4. Det är
Johan Stambro från TV4
Nyheterna som från och
med 1 augusti i år blir en
av tre live-TV-chefer på
Aftonbladet TV.
”Det är oerhört spännande och inspirerande
att bli en del av Aftonbladets enormt proffsiga nyhetsredaktion. Det är
skitkul rent ut sagt”, säger Johan Stambro i en
kommentar.
21
MTG rekryterar från Spotify
MTG-koncernen har rekryterat Yashar Moradbakhti till posten head of technology and platforms. Den 27 maj gjorde han sin första arbetsdag på MTG.
Yashar Moradbakhti kommer närmast från Spotify där han arbetat som produktägare på musikbolaget. Dessförinnan har Yashar Moradbakhti
även jobbat inom spelindustrin.
”MTG har en spännande bredd av digitala underhållningstjänster inom bland annat TV, sport,
radio och spel. Därför det ska bli fantastiskt kul
att vara med att bidra både till att de ska växa,
samt till framtida innovation av nya produkter”,
skriver Yashar Moradbakhti i en kommentar till
Dagens Media.
Vinnarna av TV-producenternas pris 2013
Den 27 maj delades TV-producenternas pris ut
till TV-produktionsbranschens bästa kreatörer
på Berns salonger i Stockholm. Här är samtliga
vinnare:
Årets programidé: ”Junk”, av Marie Lundberg
Årets bearbetning: Isabel Bjurenstedt för bland
annat ”Mot alla odds” och ”Så mycket bättre”
Årets fotograf: Camilla Skagerström för ”Snoffe, Döden & Jag”
Årets producent: Andreas Johansson för bland
annat ”Let´s dance” och ”Så ska det låta”
Årets berättare: Mats Ågren för ”Snoffe, Döden
& Jag”
Årets visuella uttryck: Anna Natalia Siemonsen
för bland annat ”Historieätarna”
Årets organisatör: Fredrik Svensson för sin
upp­gift som publikansvarig
Årets prestation: Produktionen bakom ”Hela
Sverige bakar”
Årets profil: Johan Petersson för ”Partaj” och
”Café Bärs”
Årets beställare: Anton Glanzelius
Eurosport förbättrar kommunikationen
i ledningsgruppen
Eurosport Television meddelar om förändringar
i företagsledningen. För att stärka den globala
samordningen kommer rapporteringen mellan
TV-kanalerna förbättras och Eurosportgruppens
TV-plattform på så vis stärkas, menar Eurosport.
Först och främst kommer Arnaud Simon, vd för
Eurosport France, att utöka sitt ansvarsområde
till att bli TV Content Director, broadcast och programs. I sitt tillägg till sitt nuvarande ansvar som
chef för Eurosport France, kommer Arnaud Simon
även att lägga de internationella versionerna av
Eurosports kanaler till sitt ansvarsområde. Därtill
tar Vincent Gérard-Hirne, Technical Director, över
ansvaret för produktions- och distributionsteknik
för de olika språkversionerna av gruppens alla
kanaler. Både Arnaud Simon och Vincent GérardHirne kommer att rapportera till Francois Schmitt,
Deputy Managing Director med ansvar för sänd­
ning och teknik i Eurosportgruppen.
HÄNT SEDAN SIST
TV4 bekräftar registrering av nya
kanalnamnet TV12
TV4 har registrerat ett varumärke
hos Patent- och registreringsverket
för vad som kan bli en ny kanal. Kanal 12, TV12, eller Tolvan som den
också kan komma att heta, ligger
dock ännu i sin linda enligt Magnus
Törnblom, pressansvarig på TV4Gruppen.
– Det är vi som via Groth har ansökt om varumärkena hos PRV, men
det i sig är ingen ovanlighet, säger
han och fortsätter:
– Vi registrerar både varumärken
som vi vet att vi kommer att använda
och varumärken vi ännu inte vet om
det blir något av. Därför kan jag i
nuläget inte säga mer än att just
bekräfta att det är vi som ligger
bakom dessa ansökningar.
Kan du säga något mer i dagsläget?
22
– Nej men, kommer vi göra något
med detta lovar jag att vi återkommer och berättar om det, avslutar
Magnus Törnblom.
Närmare bestämt tre ansökningar
har inkommit till PRV från TV4, som
avslöjar att kanalen kan få tre potentiella namn:
- TV12
- Kanal 12
- Tolvan
Namnen avslöjar i sig ingenting
om vad innehållet skulle kunna bestå
av, men efter att TV4-Gruppen
nyligen valde att sälja kanalen TV11
till SBS Discovery är det kanske
en legitim gissning att innehållet
kommer skilja sig från denna. TV11
lanserades ju för drygt två år sedan i
januari 2011 och ersatte den gamla
TV4-kanalen TV400. Tanken var
då, enligt TV4-Gruppen, att locka
målgruppen 12 till 59 år. Huruvida
Tolvan skulle vända sig till samma
publik eller inte går det naturligtvis
bara att spekulera i, men kanske
kan TV4:s uttalade fokus just nu på
svenska produktioner, mobile first
och play, ge en hänvisning.
”Affären ger extra ekonomiskt
utrymme att ytterligare öka investeringarna i svenska egenproduktioner
samt i TV4 Play, två områden vi
prioriterar framöver”, sade TV4Gruppens vd Casten Almqvist, i en
kommentar i slutet av maj när försäljningen av TV11 stod klar.
Teracom Group har sålt sin
finska TV-verksamhet.
– Affären blev klar sent i fredags
den 26 april, så nu väntar vi bara
på att den finska konkurrensmyndigheten ska granska affären. Vi
förväntar oss ett svar under tredje
kvartalet, säger Paul Roswall, tillförordnad kommunikationsdirektör
Teracom Group, till TV-Nyheterna.
Vem är köparen?
– Köparen är DNA, en finsk tele­
komkoncern, säger Paul Roswall.
Det är betal-TV-operatören PlusTV
som Teracom nu säljer av, för att
lämna den finska marknaden bakom
sig. För fyra år sedan, 2009, köpte
Teracom majoriteten av aktierna i
PlusTV i hopp om att skapa en nordisk mediekoncern, men Finland har
i jämförelse med sina grannländer
sedan dess varit ett sorgebarn för
Teracom.
– Det här beslutet har vi kommit
fram till av två anledningar. Det första är att den finska TV-marknaden
har fortsatt att gå i motsatt riktning
jämfört med övriga Norden. Fri-TV
växer i Finland, medan betal-TV minskar och det är därav en mycket tuff
marknad, säger Paul Roswall och
fortsätter:
– Den andra anledningen är att
våra integrerade marknader i Sverige och i Danmark fungerar väldigt
väl och vi vill i stället kunna satsa på
dessa. Det är ett sätt för oss att bättre renodla våra affärer och använda
våra resurser.
Kan du säga vad köpeskillingen
ligger på?
– DNA har krävt att sekretessbelägga den siffran, så jag kan
inte kommunicera den, säger Paul
Roswall.
Åsa Sundbergs alla roller i köpoch säljavtalen kring PlusTV
Åsa Sundberg, vd för Teracom,
var partner i det riskkapitalbolag
som sålde sorgebarnet och finska
operatören PlusTV till Teracom
Group för fyra år sedan. Hon satt då
på styrelseposter i båda bolagen,
var partner hos säljande Provider
och styrelseordförande i köpande
Teracom.
– Ägarna kom till mig 2008
med en förfrågan om en post som
styrelseordförande i Teracom. Jag
svarade direkt då att jag var jätteintresserad, men att det kunde
bli problematiskt i framtiden. Detta
eftersom Provider ägde stora delar
av PlusTV och jag redan då såg Teracom som en potentiell intressent
och köpare av operatören, säger
Åsa Sundberg till TV-Nyheterna.
Provider Venture Partners, tidigare IT Provider, var bolaget som
tillsammans med American Capitals
Baker och privata investerare köpte
finska PlusTV 2006. Tre år senare,
2009, sålde Provider delar av sitt
ägande till Teracom Group och
kvarstod som minoritetsägare. När
affären gick igenom 2009 var Åsa
Sundberg sedan en tid partner och
delägare i Provider med en plats i
bolagets styrelse. Då hade hon tidigare klivit in som styrelseordförande
i Teracom, men betonar att hon inte
ingick i det team på Provider som
gjorde affären.
– Eftersom jag insåg att det skulle
kunna leda till en intressekonflikt att
tacka ja till styrelseposten i Teracom, såg jag direkt till att sälja av
min ägarandel i PlusTV. Det var en
förutsättning att jag sålde alla mina
aktier, så det gjorde jag, förklarar
Åsa Sundberg.
När Teracoms förhandlingar, och
så småningom uppköp, av PlusTV
skedde sågs dessutom till att Åsa
Sundberg inte var närvarande. I
stället klev Maria Curman in som
ställföreträdare.
– Vi riggade det så att en ställföreträdande styrelseordförande på
Teracom klev in för mig när dessa
frågor kom upp och det tycker jag
har fungerat bra.
I augusti 2012 utnyttjade de
ursprungliga ägarna sin option från
2009 för att sälja sista delen av
PlusTV. Även vid det transaktionstillfället var Åsa Sundberg styrelseordförande i Teracom, tillfälligt ersatt av
ställföreträdare Maria Curman. Då,
när Teracom förvärvade alla aktier i
PlusTV, hade hon dock lämnat Provider ett och ett halvt år tidigare.
23
Hur kom det sig att Teracom i höstas
köpte upp hela PlusTV?
– Det var i led med det ursprungliga avtalet från 2009. I det köpeavta-
let fanns en möjlighet för säljarna att
sälja av resten av sitt ägande och
det var vad som skedde, säger Åsa
Sundberg.
Så Teracoms uppköp hade inget med
den försäljning av verksamheten som
nu inletts, att ni såg till att äga allt
inför en försäljning?
– Nej, det var en del av det
ursprungliga avtalet från 2009, konstaterar Åsa Sundberg och tillägger:
- Jag vill också understryka att jag
inte haft någon som helst ekonomisk
vinning av dessa omständigheter
kring sälj och köp. Jag har varit helt
neutral, avslutar hon.
Com Hem igång med
TiVo-lanseringen
Com Hem gick den 15 maj ut med
nyheten att vem som helst nu kan få
prova på deras nya TV-lösning TiVo.
Genom att förhandsregistrera dig på
operatörens webbplats har du möjlighet att bli en av de första i Sverige
att få testa tjänsten. TV-Nyheterna
hann få en pratstund med TiVos
CFO och Vice President Naveen
Chopra när han var på en blixtvisit i
Sverige och Stockholm den 15 maj,
som tillsammans med Com Hems vd
Tomas Franzén berättar om samarbetet.
– I Sverige ser vi flera möjligheter.
Till att börja med att göra samma
nedslag som vi gjort i länder som
USA, Storbritannien och på andra
marknader med att erbjuda vår TVupplevelse här. Men vi har också
sett unika element på den svens­
ka marknaden som innebär både
utmaningar och möjligheter, säger
Naveen Chopra till TV-Nyheterna.
Vilka är dessa unika element?
– Förväntningarna hos konsumenterna är väldigt höga, både
vad gäller den teknik och kvalitet.
Det är en miljö med en fantastisk
bredbandsinfrastruktur som tillåter
oss att erbjuda kapaciteter och en
service som vi i andra länder inte
har möjlighet till. Därtill är det en
konkurrensutsatt marknad som vi
tror är bra för TiVo, men också för att
utmärka Com Hem som operatör. Vi,
men framför allt Com Hem, kan nu
bli den som förenklar och enar den
komplexa världen av devices och
innehållsleverantörer för mainstreamkonsumenter, säger Naveen Chopra.
TiVo har erfarenheten från sin
historia i digital video recorder, DVR,
en erfarenhet de nu tar med sig in i
nästa generations TV, menar han.
– Det handlar om att presentera
en mycket elegantare upplevelse på
den traditionella skärmen. Många
tjänster som i dag finns på plattor,
webben och mobiler når inte upp
till den kvalitet som kan erbjudas
på den stora skärmen. Det var ett
tomrum vi såg en chans att fylla. Allt
content ska kunna vara bärbart och
ses på alla skärmar, genom en sömlös integration med din stora skärm.
Men därtill handlar det också om
att samla content från olika typer av
leverantörer, inte behöva teckna flera
on demand-abonnemang eller begränsas av vad din IPTV-leverantör
erbjuder, säger Naveen Chopra.
Tror ni att ni kommer att bemästra
denna komplexa marknad då?
– Vi tror att det kanske är en
ambitiös utmaning, men en utmaning
vi är utrustade för att hantera, säger
Naveen Chopra.
Tomas Franzén, vd för Com Hem
Sverige, berättar hur operatören
kom fram till att amerikanska TiVo
var rätt häst att satsa sina pengar
på.
– Det är mycket som händer just
nu på den svenska TV-marknaden
och det finns skäl att anse att den
traditionella delen av marknaden, där
Com Hem ingår, även om vi har våra
set-up-boxar, och våra on demandtjänster så blir helhetsupplevelsen
inte så enkel för kunden. Samtidigt
är flera av de tjänster som kommer på webben mycket enklare att
förstå och ta till sig, framför allt för
yngre. Så vad vi på Com Hem gjort
är att vi dammsög hela världen efter
en lösning som har utgångspunkt
i costumer experience, hur människor kan interagera i sitt TV-tittande.
En lös­ning som är lika enkel för en
20-åring som för en 70-åring, säger
Tomas Franzén till TV-Nyheterna.
Hur ska ni få ut dessa boxar på
marknaden och övertyga svenskar att
köpa en?
– Vi ser det här som en massmarknadsprodukt och tänker att man
måste ha provat det. Vi kan berätta
hur mycket som helst om det, men
det är först när man upplever det
som man inser att detta är mycket
bättre än något jag haft förut. Från
och med i dag kommer man ges
chansen att få prova under en kontraktstid och på så vis få produkten
till ett väldigt attraktivt pris, ungefär
som när du köper en iPhone i dag.
Så det finns redan modeller på
marknaden som tar hand om det här
och vi kommer att arbeta på samma
vis.
Vad kan en sådan prislapp tänkas
landa på?
24
– Exakt hur erbjudanden kommer att se ut, det får vi återkomma
till i höst när vi lanserar. Men ingen
ska stoppas att prova produkten
på grund av att de inte har råd, det
är en viktig aspekt, avslutar Tomas
Franzén.
Registreringen för att prova på
TiVo är inte bindande utan det är en
intresseanmälan för dig som vill bli
först med tjänsten, innan den stora
publika lanseringen. Förhandsregis-
treringen kommer vara öppen under
några veckor och stänger i mitten
av sommaren. Förhandsregistrerar
du dig nu kommer du dessutom att
få ett erbjudande om att köpa TiVo
under sommaren.
SBS Discovery köper TV11 av
TV4-Gruppen
TV4-Gruppen och SBS Disco­
very Media skrev den 17 maj under
avtalet om försäljningen av TV11.
Uppgörelsen mellan bolagen är ett
resultat av den strukturella översyn
av kanal- och sporträttighetsportföljen som TV4-Gruppen inledde i
höstas, för att långsiktigt stärka och
vidareutveckla verksamheten, menar
TV4.
“Vi har skapat ett stort värde i TV11
och har nu efter omfattande förhandlingar sålt kanalen. Affären ger extra
ekonomiskt utrymme att ytterligare öka
investeringarna i svenska egenproduktioner samt i TV4 Play, två områden vi
prioriterar framöver”, säger TV4-Gruppens vd Casten Almqvist i en kommentar.
Ägandet och driften av TV11 övergick
från TV4-Gruppen till SBS Discovery
Media den 1 juni efter att Myndigheten
för Radio och TV godkänt överlåtelsen
av TV11:s sändningstillstånd.
SVT döms av rätten till 210 000 i
böter för personalfest
Förvaltningsrätten i Stockholm
har nu bifallit Konkurrensverkets
ansökningar och beslutat att Sveri­
ges Television ska betala sammanlagt 210 000 kronor i upp­
handlingsskadeavgift och böter för
hanteringen av sina upphandlingsavtal i samband med sin personal­
fest i höstas. Det meddelade
Konkurrensverket, KKV, den 2 maj
2013.
SVT har enligt förvaltningsrätten
gjort otillåtna direktupphandlingar i
samband med att programbolaget
anlitade två olika företag för att arrangera en personalfest i centrala
Stockholm i september 2012. När
SVT skulle anordna personalfesten
vände sig programbolaget direkt till
två företag i stället för att genomföra en annonserad upphandling i
konkurrens, enligt lagen om offentlig
upphandling. Detta menade KKV var
lagstridigt och valde efter en genomförd granskning att vända sig till
förvaltningsrätten med en ansökan
om upphandlingsböter för SVT.
SVT om bötesdomen: Vi inser
att vi gjort fel, men summan är
skrämmande hög
SVT kommenterade förvaltningsrättens dom där programbolaget döms
att betala 210 000 kronor i böter för
hanteringen av sina upphandlings­
avtal i samband med sin personalfest i höstas.
– Vi har insett att vi gjort fel. Vi har
dock inte på något sätt velat bryta
mot lagen om offentlig upphandling, LOU. Det finns inget uppsåt,
utan det är den mänskliga faktorn
som spelat in, säger Jonas Lundin,
inköps­chef och den som hanterat
ärendet på SVT, till TV-Nyheterna.
Förvaltningsrätten instämde på
samtliga punkter där Konkurrensverket, KKV, kritiserat SVT och ansett
att programbolaget handlat lagstridigt. 210 000 var den summa KKV
yrkade i upphandlingsskadeavgift
inför rätten, vilket utgör 7,7 procent
av kontraktsvärdet i fråga. Enligt
lag får bötessumman vid lagöverträdelse inte överstiga 10 procent av
kontrakts­värdet.
Kommer ni att överklaga domen?
– Det pågår en process internt
just nu där vi diskuterar huruvida vi
kommer att överklaga eller inte. Att
föra processen vidare innebär att vi
skulle behöva lägga ner en del tid på
det arbetet, vilket innebär en kostnad för oss, så vi får se, säger Jonas
Lundin och fortsätter:
– Vissa bitar av vad KKV lagt fram
accepterar vi, men sedan finns det
andra bitar där vi anser att de gått
väl långt när det gäller tolkningen av
LOU.
Upphandlingsskadeavgiften på
210 000, är det något ni har synpunkter på?
– Summan är ju skrämmande hög
i sig, det är mycket pengar. Men vi
vet samtidigt att KKV brukar ligga på
den här nivån när de yrkar upphand­
lingsskadeavgifter. Själva bötessumman är inget vi har fokuserat på i
de yttranden vi tidigare lämnat in till
rätten, säger Jonas Lundin.
Sveriges Television hade möjlighet
att överklaga förvaltningsrättens
dom inom tre veckor från och med
den 29 april, men avstod.
MRTV: Behåll sändningsutrymmet för marksänd TV åt
TV-sändningar
25
Myndigheten för radio och TV har
nu överlämnat rapporten ”Sänd­
ningsutrymme för marksänd TV under tillståndsperioden 2014–2020”
till regeringen. I rapporten föreslår
myndigheten att sändningsutrymmet som i dag används för marksänd TV också ska fortsätta brukas
för sådana TV-sändningar under
kommande period, och därmed inte
avsättas till annan verksamhet som
det alternativa förslaget varit.
”I valet mellan de två handlings­
alternativen, nuvarande sändnings­
utrymme för TV-sändningar behålls
alternativt att 700 MHz-bandet av­
sätts för annan användning, baseras
bedömningen främst på att alternativet nuvarande sändningsutrymme
behålls ger bättre möjlighet för
aktörerna att planera sin verksamhet,
längre tid för konsumenterna att byta
mottagarutrustning och minst påverkan på konkurrensen på marknaden
för betal-TV. I många aspekter är
dock de bedömda skillnaderna mellan de två alternativen relativt små”,
skriver myndigheten i sin utredning.
Det var den 21 februari i år som
regeringen gav Myndigheten för
radio och TV i uppdrag att analysera
och föreslå vilket sändningsutrymme
som bör upplåtas åt marksänd TV
under perioden 2014 till 2020.
Syftet med uppdraget var att få fram
ett underlag inför beslut om sändningsutrymme för perioden 1 april
2014 till och med 31 mars 2020,
vilket motsvarar nästa tillståndsperiod. När det gäller frekvensutrymmet
470-790 MHz skulle myndigheten
analysera följande två alternativ:
• Hela utrymmet kommer fram till
den 31 mars 2020 att användas för
marksänd TV.
• Hela utrymmet kommer åtminstone fram till och med nästa
Världsradiokonferens 2015 att användas för marksänd TV. Vid någon
tidpunkt därefter kan det så kallade
700 MHz-bandet i Sverige helt eller
delvis komma att tas i anspråk för
annan användning än marksänd TV.
Konsultbolaget Stelacon fick
därefter i uppdrag av MRTV att ta
fram ett underlag för myndighetens
bedömningar. Stelacons uppdrag
innefattade djupintervjuer med
berörda aktörer inom TV- och
telekombranscherna, liksom myndigheter i Sverige och de nordiska
länderna. Efter att Stelacon lämnat
in sin rapport, hämtade MRTV in
synpunkter från branschen. Nu har
myndigheten alltså sammanställt
utredningen och presenterat sitt
förslag för regeringen där Myndigheten för radio och TV anser att
hela sändningsutrymmet bör fortsatt
upplåtas åt TV-sändningar och inte
ta 700 MHz-bandet i anspråk för annan användning.
MTG går emot SVT och Teracom
i frekvensfrågan
Myndigheten för radio och TV har
samlat in alla intressenters kommentarer och synpunkter på den
framtida utformningen av frekvensutrymmet för marksänd TV. Meningarna går isär i remissvaren, främst
i frågan om huruvida det så kallade
700-bandet ska avsättas till annan
användning än marksänd TV. MTG
tycker att utrymmet kan avvaras åt
mobilt bredband, medan SVT ser
stora risker med att släppa ifrån sig
frekvenserna.
Nedan har TV-Nyheterna i kort­
het sammanställt vad ett antal
intressenter i TV-branschen framfört
i samråd med Myndigheten för radio
och TV.
• SVT: Att avsätta 700-bandet
skulle öka kostnaderna och minska
tittarsiffrorna
SVT anser att en förändring av
användningen och regleringen av
frekvensutrymmet är en långsiktig
process som ska göras med god
framförhållning, för att kunna säkerställa affärsmodeller för de olika
aktörerna. I dessa sammanhang
anser därför SVT att sex år är ytterst
kort tid. En övergång till sändningsstandarden DVB-T2/MPEG4 måste
dessutom vara genomförd innan
användning av frekvenserna i 700
MHz-bandet är aktuell. SVT ser det
därför som uteslutet att något annat alternativ är aktuellt än att hela
frekvensutrymmet fortsatt används
för TV-sändningar under perioden
2014-2020. Det är av yttersta vikt
att betona, anser SVT, att en motsvarande omfördelning av 700 MHzbandet skulle få betydligt större konsekvenser, både för programbolag
och tittare. Samtliga sju mux:ar har
sändare som använder frekvenser
i detta band och skulle därför bli
påverkade. Några lediga frekvenser under 700-bandet att flytta
dessa sändare till finns i princip inte.
Resultatet av en omfördelning av
700-bandet skulle därmed bli att ett
stort antal kanaler som i dag finns i
marknätet inte längre skulle kunna
erbjudas en kanalplats. Kostnaderna
för de programbolag som blir kvar
skulle på så sätt öka avsevärt och
attraktionskraften för tittarna skulle
sannolikt minska på grund av det
begränsade utbudet menar SVT.
• MTG: Avsätt 700-bandet åt
mobilt bredband och 4G
Enligt MTG bör hela 700-bandet
avsättas för annan användning än
marksänd TV efter Världskonferensen 2015. MTG anser att utrymmet
bör användas för en utbyggnad av
mobilt bredband/4G. Med en sådan
användning får konsumenterna betydligt bättre möjligheter än i dag att
ta del av ett brett utbud multimedia­
tjänster på olika plattformar, menar
MTG. Marksänd TV framstår som en
alltmer omodern distributionsplattform och vid en utbyggnad av mobilt
bredband ges möjlighet till en ökad
konkurrens, mångfald och valfrihet
på TV-tittarnas villkor.
26
• Teracom: Fortsätt använda hela
frekvensutrymmet till marksänd TV
Teracom anser att hela frekvens­
utrymmet ska fortsatt användas för
marksänd TV. Andra beslut riskerar
att få stor påverkan i konsumentledet och kan påverka marknätets position och konkurrenskraft negativt.
Det är för tidigt att redan nu fatta
några beslut om 700 MHz-bandet
och allt sändningsutrymme måste
tilldelas marknätet åtminstone under
nästa tillståndsperiod 2014-2020.
Eventuella frekvensändringar i
TV-näten måste vara kopplade till
en övergång till tekniken DVB-T2,
kallad T2, och ta hänsyn till den
framförhållning som krävs för planering, teknisk implementering och
informationsinsatser.
• Boxer: Ökat webb-TV-tittande
inte skäl nog att avsätta 700-bandet
Boxer anser att minst det nuvarande frekvensutrymmet ska vara
kvar för marknätets TV-utbud under
minst hela tillståndsperioden, vilket
är regeringens huvudalternativ i
direktiven. Alla eventuella beslut
kring det så kallade 700-bandet
bör invänta beslut från EU och våra
grannländer, och därmed avvakta
inför nästa tillståndsperiod med start
2020.
Marknätet behöver därtill, enligt
Boxer, på sikt minst sju sändarnät/
mux:ar för att kunna erbjuda ett
konkurrenskraftigt utbud, HDTV
och för att kunna parallellsända
kanaler, och genom det genomföra
en övergång till modernare teknik.
Att en ökad konsumtion av webbTV skulle vara skäl för att minska
utrymmet för marksänd TV och öka
för mobilt bredband tycker Boxer är
ett märkligt motiv och skriver: ”Varför
gynna en överflyttning av TV-kon-
sumtion från det ytterst frekvenseffektiva marknätet till mobilnäten där
varje videoström är individuell?”
• TV4: Öppna upp SVT:s mux 1
för alla fri-TV-kanaler
TV4 anser att, oavsett om
700-bandet fortsättningsvis används
för marksänd TV, eller delvis tas i
anspråk för annan användning, bör
en övergång till utsändningstekniken
T2 göras. Detta för att säkerställa
ett tillräckligt stort kanalutbud i
marknätet, och skillnaden mellan
de två alternativa lösningarna är hur
smärtsam och offensiv denna migreringsplan kommer att behöva vara
för marknätet och konsumenterna.
TV4 anser att en övergång till T2
måste ske successivt men relativt
snabbt. Dock anser TV4, till skillnad från rapporten, att SVT såsom
varande public service-bolag bör
vara först att gå över till T2. Är inte
detta möjligt bör mux 1, som SVT
i dag själva förfogar över, öppnas
upp för alla fri-TV-kanaler, det vill
säga TV4 och TV6. Något annat
skulle innebära att SVT får en oacceptabel fördel jämfört med övriga
fri-TV-kanaler som är helt beroende
av annons­intäkter och därav bred
distribution.
TV4 anser sammanfattningsvis
att det finns tre viktiga krav som ska
följa med att eventuellt i framtiden
upplåta frekvensutrymmet; att näten
byggs ut till glesbygd, att multicast
görs tillgängligt genom näten och
att det upplåtna utrymmet inte används på ett sådant sätt att någon
typ av trafik kan diskrimineras eller
blockeras.
Regeringen: Skärpta redovis­
ningskrav för SVT från årskiftet
Regeringen lämnade i går över den
försenade public service-propositionen till riksdagen för slutbehandling. Förutom kravet om räckvidd
gavs uttryck för önskemål om en
ökad transparens och en mer ingående bedömning av programbolagens marknadspåverkan , främst
genom skärpta redovisningskrav
inför kommande tillståndsperiod
2014 till 2019. Det meddelade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
när propositionen presenterades.
Namnet ”Bildning och tillgänglighet” understryker vad regeringen
anser är viktigast inför den kommande tillståndsperioden inledde
Lena Adelsohn Liljeroth sin presentation med att klargöra. I propositionen Bildning och tillgänglighet
- radio och TV i allmänhetens tjänst
2014-2019 (prop. 2012/13:164)
lämnar regeringen förslag som
främst syftar till att stärka centrala
delar av programföretagens upp­
drag i allmänhetens tjänst, men
27
även med hänsyn till övriga TVmarknaden.
Till att börja med klargjorde kulturministern att det nuvarande radiooch TV-avgiftssystemet fungerar väl
och bör kvarstå tills vidare, en fråga
som efter public service-kommitténs
utredning i höstas väckte debatt i
media. För regeringen är det viktigt att ha en avgiftsmodell som är
allmänt accepterad, garanterar programbolagens oberoende och bidrar
till en säker finansiering för verksamheten. Nuvarande avgift för radio
och TV uppfyller dessa krav och
behålls därför under nästa tillstånds­
period meddelade kulturminister
Lena Adelsohn Liljeroth.
– Vi har en avgiftsmodell som
fungerar väl. Betalningsviljan är
stabil och antalet betalande har ökat
under senare tid, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
Mot bakgrund av den fortlöpande
tekniska utvecklingen och förändrade konsumtionsmönster kommer
en särskild utredning att tillsättas för
att analysera olika avgiftsmodeller inför nästa tillståndsperiod som inleds
2020. I dag uppgår den årliga radiooch TV-avgiften till 2 076 kronor per
hushåll, en summa som har legat
på samma nivå sedan 2010 och
inte heller bör ändras 2014 enligt
regeringen.
Ett positivt besked för SVT är
att, trots att förslaget om den nya
avgiftsmodellen för public service
finansiering lagts åt sidan, programbolagets resurser successivt
kommer att öka under kommande
period. För 2014 föreslås SR få
cirka 2,7 miljarder kronor, SVT cirka
4,5 miljarder kronor och UR cirka
400 miljoner kronor. Resurserna
till programföretagen höjs med 2
procent per år under tillståndsperioden, under förutsättning att antalet
avgiftsbetalare inte minskar i större
omfattning.
Ökad programtid på minoritets­
språk är ett annat önskemål från
regeringen, där SVT liksom UR
ska öka sitt utbud på de nationella
minoritetsspråken finska, samiska,
meänkieli och romani chib. Detsamma gäller utbudet på jiddisch och
andra minoritetsspråk. Dessutom
ska SVT och UR under tillståndsperioden se till att göra fler program
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, genom textning,
teckenspråkstolkning, syntolkning
och uppläst text.
– SR:s, SVT:s och UR:s program ska så långt som möjligt vara
tillgängliga för alla, oavsett bostads­
ort, funktionsförmåga eller språktillhörighet. Det är en demokratifråga,
säger kulturminister Lena Adelsohn
Liljeroth.
Redovisningskraven skärps även,
främst vad gäller SVT som senaste
tiden blivit fällda ett antal gånger av
Granskningsnämnden för radio och
TV för otillbörligt gynnande vid fall
av sponsning och reklam i public
service. Regeringen vill därför att
det inför nästa tillståndsperiod ska
bli enklare att jämföra och grans­
ka programbolagens verksamhet
och intäkter. Redovisningskraven
i anslagsvillkoren förtydligas när
det gäller uppgifter om intäkter vid
sidan av avgiftsmedel och särskilda
krav införs därför på redovisning av
spons­rade program i SVT.
– Radio och TV i allmänhetens
tjänst bygger på att det finns ett
högt förtroende för verksamheten.
Då måste vi också kunna ställa krav
på programföretagen att garantera
sitt oberoende vid indirekt spons­
ring, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Regeringen avser slutligen att
ge Myndigheten för radio och TV i
uppdrag att analysera hur programverksamheten i allmänhetens tjänst
påverkar mediemarknaden, konkurrenssituationen och marknadens
utveckling i stort.
Nästa steg är nu att riksdagen
behandlar propositionen i höst.
Därefter beslutar regeringen om
sändningstillstånd och anslagsvillkor
som ska börja gälla vid årsskiftet.
Radiotjänst: Nu är även surfplattor och smarta mobiler avgifts­
pliktiga
De domar som Förvaltningsrätten i Luleå meddelade den 24 juni
fastställde att datorer är att anse
som TV-mottagare enligt lagens
ordalydelse. Detta betyder att
Radiotjänst kan driva in licensavgift
för TV från dem som äger en dator,
vare sig den används till att se rörlig
bild på eller inte. Klargörandet kring
teknikneutralitet för avgiftsplikten är
något Radiotjänst välkomnar – och
tolkar ett steg längre.
– Det är tillfredsställande att domstolen valt att gå på vår tolkning och
tillämpning av vad en TV-mottagare
är, säger Johan Gernandt, kommunikationschef Radiotjänst, till TVNyheterna.
Förvaltningsrätten klargör tydligt att
datorer är sådan tekniskt utrustning
som kan åläggas TV-avgift. Hur har ni
tolkat domen vad gäller andra skärmar såsom surfplattor och mobiltelefoner?
– Domstolen använder ju samma
syn på teknikneutralitet som vi ger
uttryck för och det betyder att vi
därmed anser att även surfplattor
och smarta mobiler nu är TV-mot­
tagare, säger Johan Gernandt och
fortsätter:
– Vi upplyser i vår dagliga verksamhet och i våra samtal att även
dessa skärmar är avgiftsgrundande
mottagare, även om vi inte frågar
explicit efter dem.
Hur går ni då till väga för att kunna
ålägga en enskild TV-avgift för
exempelvis en surfplatta?
– Om dialogen leder till en diskussion så upplyser vi om att även
sådan teknisk utrustning omfattas,
säger Johan Gernandt.
Situationen att den enskilde inte
själv äger TV-mottagaren, utan att
datorn i fråga är ett arbetsverktyg
som de facto ägs av arbetsgivaren,
kan dock vara undantag för den
enskildes avgiftsplikt.
– Förutsatt att arbetsgivaren
betalar TV-avgiften som omfattar
den tekniska utrustningen, behöver
inte den enskilde betala TV-licens,
säger Johan Gernandt, kommunikationschef på Radiotjänst, till TVNyheterna.
Hur ser då avgiftsskyldigheten ut mer
specifikt för företagen?
– Företagen betalar en avgift per
organisationsnummer, oavsett hur
stort företag det rör sig om, säger
Johan Gernandt.
Comoyo View lanseras i Sverige
– lockar med gratis film och TV
28
Den 14 juni lanserade Telenor nya
Comoyo View i Sverige och tar
därmed upp kampen med konkurrenter som Netflix, HBO och Via-
play. TV-Nyheterna kunde redan
dagen innan avslöja att distributören
dessutom kommer att erbjuda gratis
film och TV hela sommaren för att
locka svenskarna att registrera sig
till tjänsten.
Vad Comoyo lanserar är en öppen
beta-version av sin nya streamingtjänst för film och TV, i första
hand tillgänglig i Sverige och Norge
men så småningom även resten av
Skandinavien. Från och med den 14
juni kan nu alla, till och med den 31
juli, registrera sig och på så vis få
två månaders gratis användning av
tjänsten. Därefter övergår abonnemangskostnaden till ett pris om 99
kronor i månaden. Det finns dock ingen bindningstid, utan abonnemanget kan likt konkurrenterna Netflix
och HBO avslutas när man vill.
I nuläget erbjuder Comoyo runt
1 000 filmtitlar och ett fyrtiotal TVserier via sin streamingtjänst, ett utbud som är tänkt att öka snabbt. Vid
sommarens slut hoppas Comoyo
View kunna stoltsera med 3 000
filmer och runt 170 TV-serier.
Distributören lanserade Comoyo
View i Sverige i samband med en
presskonferens vid Telenors huvud­
kontor i Stockholm.
Rekordresultat 2012 för Sappa:
2013 kommer att bli ännu bättre
Sappa visar upp rekordresultat för
helåret 2012 när TV-distributörens
årsrapport den 28 maj offentlig­
gjordes. Och detta är bara början
menar Hasse Svensson, vd för
Sappa.
– Vi har ett större avtal på gång
som kommer att påverka vår position signifikant, så vi kommer att
växa på alla tal under 2013, säger
Hasse Svensson till TV-Nyheterna.
Sappa, som till hälften ägs av
Viasat AB och till hälften av SPA
Holding AB, landade på en omsättning om 210 miljoner kronor
för helåret 2012 och slutade på ett
resultat efter finansiella poster om
11,9 Miljoner kronor.
– Vi tar ett ordentligt kliv, ökar omsättningen relativt bra och framför
allt är det skönt att vi får med oss
sista raden. Det är vi stolta över,
konstaterar Hasse Svensson, och
fortsätter:
– Det är tuff konkurrens på
marknaden i dag, spritt över flera
olika plattformar, så för oss gäller
det att hålla fast vid vår strategi. Du
har aldrig sett Sappa i TV-reklam,
utan vi jobbar ju med att i stället
säkerställa vad vi lovar kunderna
och erbjuda bra kundservice. Och
det sprider sig, så kunderna börjar
själva fråga efter Sappa.
Redan 2011 fyrdubblade Sappa
resultatet och redovisade en vinst
på 4,2 miljoner kronor efter skatt, att
jämföra med 1,0 miljoner kr i vinst
året innan. Koncernens rörelseresultat ökade då nästan lika mycket, till
6,0 miljoner kr från 1,8 miljoner kr.
Dessa då historiska siffror överträffades 2012, och enligt Hasse
Svens­son kommer trenden att
fortsätta peka uppåt även i år.
– Det ser jättepositivt ut för 2013
och det kommer bli ett ännu bättre
år än 2012, både vad gäller omsättning och antalet hushåll. Det ser
vi redan nu, säger Hasse Svensson.
Fokuserar ni på att värva nya kunder
inom någon specifik grupp hushålls­
kunder, eller någon specifik del av
landet?
– Nej, vi riktar oss till alla
fastighetsägare som ligger i anslutning till ett stadsnät. Vi erbjuder i
dag en egenproducerad signal från
norr till söder och vill finnas där det
finns stadsnät som är angelägna om
att fylla sina nät med ett gediget TVutbud, avslutar Hasse Svensson.