Transcript Guideböcker till historiska platser - E

INNEHÅLL
OMSLAG..................................................... sid 2
FÖRORD..................................................... sid 3
FAKTA......................................................... sid 3
MEDELTIDENS
GLIMMINGEHUS...................................... sid 4
VIKTIGA ORD & PERSONER................... sid 8
Guideböcker till historiska platser
Hilmas Alaska – guidebok
om guldgräverskan och
trädgården av cement
Guidebok: Sveriges
33 mest sevärda
vikingaplatser
Den här galna trädgården utanför Strömstad
skapades av guldgräverskan Hilma Svedal
med 100-tals ton cement och tusentals växter.
Guideboken är fylld med kartor och bilder.
Den här guideboken hjälper dig att återuppleva viktiga platser från vikingatiden. Här finns
beskrivningar av 33 gravar, runstenar, vägar,
monument och befästningar.
Heliga vägen – guidebok
till Lysekils berömda
hällristningar
Tanums hällristningar –
Praktisk guidebok till
svenska världsarvet
Det här är ett av världens mest mystiska hällristningsområden. Här finns 12 stora ristningar
som alla ligger längs en kilometerlång väg –
den kallas för ”den heliga vägen”.
I Tanum finns Sveriges största koncentration
med hällristningar. Det här är en praktisk
guidebok med kartor och fakta om världs­arvets
största ristningar.
Greby gravfält
– guidebok till Sveriges
vackraste gravfält
Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän
beskrivs ofta som det vackraste i Sverige.
Guideboken ger dig fakta om de resta stenarna
och de blodiga sägnerna om forntida strider.
Mer info: www.virvelvind-forlag.se
DIGITAL E-BOK FRÅN WWW.E-BOKSBIBLIOTEKET.SE
Medeltidens
Glimmingehus
1874
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
FAKTA
Foto: © Fornguiden.se
E-BOK
Den medeltida borgen Glimmingehus i dag.
FÖRORD
En av de populäraste sevärdheterna i Skåne är den välbevarade medeltidsborgen Glimmingehus.
Här får du en spännande inblick i hur man såg på den här
borgen i slutet av 1800-talet.
Den här e-boken skrevs under en tid då bara en liten del av befolkningen
hade resurser nog till att resa omkring i landet. Det enda sättet för de flesta att
veta mer om sevärda platser var genom att läsa artiklar i tidskriften ”Svenska
Familj-Journalen”.
I den här texten får du läsa om medeltidsborgen Glimmingehus i Skåne,
en av de bäst bevarade borgarna i landet. Texten innehåller en detaljerad
beskrivning av byggnaden och dess många extrema försvarsanläggningar.
Texten skrevs av signaturen ”-mn.” som ibland användes av författaren
Gustaf Henrik Mellin.
Illustrationen är gjord av konstnären Karl Svante Hallbeck (1826–1897)
som var specialiserad på att avbilda historiska sevärdheter och populära
resmål.
Eftersom den här texten skrevs på 1800-talet så innehåller den ord och personer som inte är så bekanta i dag. Därför har vi kompletterat originaltexten
med en kortfattad ordlista.
Titel: ”Medeltidens Glimmingehus 1874”
Antal sidor: 8 st.
Format: A4.
Storlek: 2 Mb.
Utgivare: Virvelvind Förlag
& E-boksbiblioteket.se
E-publicering: E-boken
publicerades 2014-11-30.
Publicering: Original­
texten publicerades år 1874
i tidskriften ”Svenska FamiljJournalen”.
Originalets titel: ”En
skånsk medeltidsbyggnad”.
FÖRFATTARE
Namn: Gustaf Henrik
Mellin
Född: 23 april 1803.
Död: 2 augusti 1876.
Karriär: Präst som bland
annat tjänstgjorde vid Svea
Livgarde. Var en mångfacetterad författare som skrev
både skönlitteratur, läroböcker, lyrik och faktaböcker.
Några böcker: ”Vinterblommor” (1871), ”Den
skandinaviska nordens
historia” (1850–1855),
”Fäderneslandets historia för
fruntimmer” (1836).
GAMLA
MÅTT
Trevlig läsning
Aln. Längdmått. 59 cm.
Famn. Längdmått. 178 cm.
Fjärdingsväg. Gammalt
svenskt längdmått, är en
fjärdedels mil, 2 672 meter.
Fot. Längdmått. 29,6 cm.
Mil. Längdmått. En svensk
mil var 10 688 meter.
Tum. Längdmått. En tum
motsvarar 29,7 mm.
Skålpund. Viktenhet. Ett
skålpund är 425 gram.
Steg. Gammalt längdmått.
Ett steg motsvarar 90 cm.
Mikael Jägerbrand
Redaktör
Copyright
© 2014 Mikael Jägerbrand
Virvelvind Förlag, Lysekil
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
3
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
MEDELTIDENS
GLIMMINGEHUS
Den här texten skrevs av Gustaf Henrik Mellin.
Texten publicerades ursprungligen år 1874 i tidskriften
”Svenska Familj-Journalen” med rubriken ”En skånsk
medeltidsbyggnad”.
sydöstra Skåne, ungefär en half
mil från Östersjöns strand, ligger
i en sidländ, af låga landthöjder
omgifven dalsänkning en bland
de i arkeologiskt och arkitektoniskt hänseende
märkligaste fornbyggnader i norden, det nu
snart fyra århundraden gamla Glimmingehus.
Tiden har så småningom dels jemnat med jorden, dels lagt i ruiner de många ståtliga slott
och borgar, som under medeltiden reste sig på
de skånska slätterna, men lemnat nästan orörd
och i sitt ursprungliga skick denna märkvärdiga byggnad, hvilken ger oss en inblick i den
tidens befästningssätt, på samma gång som
den bär vittne om, huru beqvämligheten inomhus fick stå tillbaka för anordningarna mot de
utifrån hotande farorna.
Glimmingehus uppbyggdes i slutet af
1400-talet af danska riksrådet och riksamiralen
Jens Holgersen Ulfstand, som år 1487 utnämdes
till länsherre på Gotland. På denna ö utrustade
han en mängd kapare, med hvilka han i kriget
mot lübeckarne 1509 tillfogade fienden stort afEn bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
bräck och var sitt land till stort gagn, på samma
gång som han genom det rika bytet från fienden samlade åt sig sjelf ansenliga skatter.
Antagligen har Jens Holgersen, som så ofta
hade gjort strandhugg på Östersjöns kuster och
när som helst kunde vänta sig ett återbesök af
lübeckarne, med hvilka han pröfvat så mången
dust, ansett rådligast att på sätt som skedde befästa sig i sin nära hafvet belägna borg, och derföre uppfört denna massiva byggnad, som trotsat seklerna. Emellertid har man sig ej bekant,
att borgen utstått någon belägring, ej heller är
vid densamma fästadt något annat historiskt
minne än det, att Severin Norbys tappre underbefälhafvare, Otto Stison, efter att hafva blifvit
i slaget vid Bruncketofta sund tillfångatagen,
här insattes.
Om Glimmingehus icke har något af synnerligt intresse i historiskt hänseende att uppvisa,
så är det från konsthistorisk synpunkt desto
märkvärdigare för den medeltidsarkitektur, på
hvilken det lemnar ett så väl bibehållet prof.
Det ”fasta huset”, som är 100 fot långt, 40
4
Glimmingehus.
fot bredt och från marken till gafvelspetsen
håller 87 fot, är uppfördt af hård sandsten
från Gisslehallar i närheten af Cimbrishamn.
Hörnstycken, dörr- och fönsterfogar samt trappor äro af finhuggen, hvitgrå kalksten från
Gotland. Gafvelrösten, tinnar samt de flesta
takhvalf äro af blåaktig kalksten; takgesimser,
skorstenar och några takhvalf af tegelsten. På
östra gafvelröstets öfversta tinne ligger ett leEn bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
(Teckning af C. S. Hallbeck.)
jon med hufvudet mot öster eller hafskusten.
På vestra gafvelbröstet antages fordom ha stått
en figur, som dock sedermera blifvit nedtagen.
Den är huggen af ett enda kalkstensblock och
föreställer en naken man med långt skägg, i
venstra handen hållande en klubba och i den
högra en hare. Denna, såväl som byggnadens
öfriga ornamentala figurer, hafva, med symbolers vanliga mångtydighet, gifvit anledning
5
till olika tolkningar. Stenmannen fick, sedan
han nedtagits från gafvelspetsen, i förstone sin
plats invid trappan till ingången, innan han
sedermera flyttades till den nisch, som synes i
murens nordvestra hörn; de som då gingo ut
och in i det gamla huset hade underliga saker
att förtälja om den hemlighetsfulla stenfiguren.
Så berättades det ”att den dräng, som skulle
bära upp säd i huset och satte sin mössa på
vildmannens hufvud, alltid fann den liggande
på marken vid sin återkomst.”
Byggnaden, som är fyra våningar hög, har
blott en enda ingång från norra sidan. Till denna leder en trappa, och öfver dörren finnes insatt en sandstenshäll, på hvars midt man ser
en harneskklädd man, stödjande sig på Ulfstandska vapnet, och på ömse sidor om honom
tvenne qvinnor, i fotsida drägter, af hvilka den
ena håller Braheska och den andra Trollevapnet. Derunder läses följande inskrift: ”Anno
domini mcdxcix annen sancte valborge dagh
lade iak iens holgersen förste stenen i grundevalen i thet hus.”
Från yttre trappgången kommer man till en
förplats, betäckt med ett stickbågigt tunnhvalf,
i hvilket går på tvären en bred springa, hvarigenom ett groft galler kunnat nedfällas för att afstänga vägen för en inträngande fiende. Dessutom finnes i hvalfvet ett fyrkantigt hål, genom
hvilket skjut- och stickvapen kunnat användas
eller sjudande vatten nedgjutas öfver fienden.
Till de öfriga våningarna leda massiva
stentrappor, öfvertäckta af tunnhvalf, i hvilka
synas små fyrkantiga öppningar, afsedda att
begagnas till skottgluggar. Från förplatserna
ända upp till öfversta våningen funnos talrör
anbragta, som vid ett fiendtligt anfall kunde
tjena till att underhålla en snabb förbindelse
mellan försvararne, som uppehöllo sig i huEn bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
sets öfra del, och de som bevakade ingången
och hufvudtrappan. Husets väggar äro ytterst
sparsamt försedda med fönster, om man så
kan kalla de skottglugglika öppningar, med
djupa smygar, hvarigenom solljuset nästan
mödosamt intränger i de dystra gammaldags
gemaken. I tredje våningen finnes i yttermuren
midt öfver hufvudingången en öppning, hvarifrån slagbommar, stenar m. m. kunnat nedstörtas öfver ankommande fiender. Från denna
plats leder en dörr till det förnämsta rummet i
hela huset. Detta har tvenne korshvalf, två fönster åt norr och ett på gafveln, till höger om det
sistnämda en kamin. I fönstersmygarna hafva
funnits stenskifvor insatta, af hvilka tvenne äro
utbrutna, men tre ännu qvarsitta. Å den ena, en
åttkantig röd kalksten, finner man en ristning
föreställande en riddare i full pansarskrud,
stödd på sitt slagsvärd och hållande i högra
handen Ulfstandska, i venstra Brahevapnet.
Deromkring läses: ”jak är en kempe stark och
stoor fra gulland jak till schone for mcdlxxxvii”. Orden i denna inskrift åtskiljas på vanligt
sätt med punkter, men derjemte finnas äfven
anbragta figurer mellan orden, en drufklase
framför ordet ”kempe”, en på rygg liggande
sugga framför ”stark”, en ros framför ”stoor”,
en sittande hare framför ”gulland”, en oxe
framför ”schone” och en springande enhörning
framför årtalet. I en nischformig fördjupning
uti muren till höger finnes en annan sten, hvarå
framställes jungfru Maria, klädd i en öppen tröja och hållande på armen Kristusbarnet, som leker med modrens lockar. Omkring henne synes
en krans af solstrålar och under Marias fötter
den uppgående nymånen. Ännu en tredje stentafla framställer den korsfäste Frälsaren. Under
korset ligger en hjelm, ett harnesk, en hund och
två korslagda benpipor; på ena sidan knäböjer
6
en man med blottadt hufvud och hopknäppta
händer, på andra sidan stå tvenne qvinnor, af
hvilka den ena håller den andra i famn. Möjligen framställes här Jens Holgersen och hans
båda hustrur, af hvilka den lefvande håller den
döda i sina armar.
Till fjerde våningen förer en brant trätrappa.
Denna våning består af ett enda rum, som aldrig haft några mellanväggar. På norra sidan
midtöfver husets ingång är en dörröppning, på
hvar sin sida om hvilken framskjuta i afsatser
öfver hvarandra trenne kragstenar, på hvilka
hvilar en utbyggnad med korsverksväggar och
kroppåstak, hvars golfplan består af tvenne
luckor. Antagligen har meningen med denna
inrättning varit, att derifrån nedstörta tyngder
öfver angripande fiender; måhända har den ock
varit afsedd för upphissande af krigsförnödenheter. I denna våning äro mellan hvarje fönsterpar tvenne fyrkantiga hål, som gå tvärsigenom
muren i en utåtlutande riktning och äro klädda
med bräder. Troligen hafva de varit begagnade
för den tidens långa smala kanoner, med hvilka man velat på långt håll mottaga den angripande fienden.
I öfverensstämmelse med tidens åsigter om
en stark befästning var Glimmingehus anlagdt
på ett lågländt ställe. Med lätthet kunde genom
uppdämning bildas den lilla sjö, som fordom
på tre sidor omgaf byggnaden, hvilken mot
söder skyddades af dubbla, med vindbryggor
försedda vattengrafvar. Den fiende, som i trots
af elden från kanonerna i öfversta våningen
lyckades framtränga till borgens murar, fann
blott en enda låg och smal dörröppning, genom hvilken han kunde inkomma i den massiva byggnaden. Och från de ofvan liggande
våningarna väntade honom öfver denna ingång ett regn af sjudande vatten, stenar och
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
andra projektiler. En gång inne i byggnaden,
hejdades han af fällgaller och slagbommar, och
måste kämpa om hvarje trappsteg under elden
från de bestrykande skottgluggarna i hvalfven.
Sannerligen, den som ville med våld sätta sig
i besittning af detta urhålkade klippblock, han
fick vara beredd på att vända åter med blodig
panna.
Se vi deremot på de beqvämligheter, denna
byggnad kunde ha att erbjuda som en daglig
bostad, måste vi antaga, att den tidens fordringar i det hänseendet stodo betydligt tillbaka
för vår tids. Men temligen antagligt är ock, såsom nämdt, att Glimmingehus företrädesvis,
om ej nästan uteslutande, blifvit uppfördt till
ett försvarsverk under ofred och således ej ger
oss ett fullkomligt begrepp om den tidens anspråk på det komfortabla. Detta synes ock af
en jemförelse med Örups och Bollerups fasta
stenhus, vid hvilkas inredning beqvämligheten
blifvit betydligt mera tillgodosedd. Att emellertid huset varit bebodt, synes af spår efter
stark eldning i eldstäderna. Men det synes jemväl att man snart känt behofvet af andra boningshus. På en teckning från 1600-talet synes
borggården alldeles kringbyggd af låga en- och
tvåvåningshus, som troligen erbjudit slottsfolket bostäder, trefligare än de grå kasemattlika salarna innanför slottets tjocka murar.
Numera begagnas den forna borgen som
magasin, och en smedja lutar sig mot dess norra mur. Det förr omgifvande vattnet har torkat
ut, och i stället sluta sig en mängd på senare
tider uppförda byggnader tillsammans till en
ringmur, som endast vid sydvestra hörnet lemnar en öppen ingång till denna märkvärdiga
forntidsbyggnad från Christian den andres och
Gustaf Wasas minnesrika dagar.
-mn.
7
MEDELTIDENS GLIMMINGEHUS [1874]
VIKTIGA ORD
& PERSONER
Gesims.
Gammalt uttryck för den list som skiljer
fasaden och yttertaket. I stället för ordet
gesims används i dag oftast ordet kornisch.
Hallbeck, Karl Svante.
[1826–1897] Svensk illustratör från Göteborg som startade Ny Illustrerad Tidning.
Var en av 1800-talets främsta illustratörer av
resmål, städer och andra sevärdheter.
Hansen, Evald.
[1840–1920] Dansk träsnidare och gravör.
Arbetade en stor del av sin karriär i Stockholm gjorde framför allt många viktiga
avbildningar för arkeologiska publikationer.
Holgersen Ulfstand, Jens.
[död 1520] Dansk riksamiral, riksråd och
länsherre på Gotland. I Sverige är han mest
känd för bygget av medeltidsborgen Glimmingehus i Skåne.
Christian II.
[1481–1559] Är mest känd i Sverige under
namnet Kristian Tyrann. Var kung av Danmark och Norge 1513–1523 och i Sverige
1520–1521. Fick namnet ”Tyrann” efter
Stockholms blodbad. Hans namn stavas i
dag oftast Kristian II.
Gustav Wasa.
[1496–1560] Svensk kung från 1523 till sin
död 1560. Gustav Vasa är en av mest inflytelserika kungarna i svensk historia. GusEn bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
tav införde arvsmonarkin i Sverige och reformerade kyrkan. Många anser att Vasa
skapade den moderna svenska nationalstaten.
MCDLXXXVII.
Årtalet som skrivits med romerska siffror är
1487.
MCDXCIX.
Årtalet som skrivits med romerska siffror är
1499.
Mellin, Gustaf Henrik.
[1803–1876] Finsk-svensk präst och journalist. Skrev både för Aftonbladet och Svenska
Familj-Journalen samt publicerade både romaner och faktaböcker. Skrev ofta artiklar
under olika signaturer.
Norby, Severin
[ca 1460–1530] Dansk amiral och ämbetsman. Deltog i ett stort antal strider, bland
annat slaget vid Bornholm 1511, slaget vid
Bunketofta 1525 samt hjälpte danska styrkor erövra både Öland och Stockholm. Var
under flera år auktoriserad pirat och kapare
för den danske kungen. Hans namn stavas i
dag oftast Søren Norby.
8