Sammendrag av foredragene på TOBANO-konferansen 16.-20.april 2012

Gunhild Tomter Alstad

Førskolelæreres vurderingspraksiser

Førskolelærere er involvert i vurdering av språkferdigheter på daglig basis, og det er et sterkt politisk fokus på vurdering og spesielt kartlegging av barns språkferdigheter (Kunnskapsdepartementet, 2009). Det finnes flere undersøkelser av omfang av kartlegging og rundt bruk av enkelte kartleggingsverktøy, men vi finner i liten grad undersøkelser av egenutviklede kartleggingsverktøy og vurdering av flerspråklige barnehagebarns språkferdigheter utover bruk av kartleggingsverktøy. I internasjonal forskning de senere årene belyses i større grad vurderinger av språkferdigheter som

sosiale

praksiser. Vurdering av språkferdigheter er verdiladet og foregår i en sosiokulturell kontekst (McNamara, 2001). I innlegget fokuserer jeg på førskolelæreres språkvurderingspraksiser knyttet til flerspråklige barn. Vurderingspraksiser definerer jeg i denne sammenhengen som vurderinger av språkferdigheter som de verdier, holdninger og handlinger som er knyttet til vurdering og vurderingshendelsene som er rettet mot enkeltbarns språkferdigheter, for eksempel gjennom bruk av kartleggingsverktøy, observasjon og skjønnsbasert vurdering. Jeg fokuserer spesielt på hvilke verdier og holdninger som er knyttet til vurderingene, særlig syn på språk, flerspråklighet og språkferdigheter. I analysen benytter jeg intervjudata, observasjonsdata og dokumentdata (kopier av benyttede kartleggingsverktøy). Intervjudataene rommer også kommentarer til disse skjemaene. Analysearbeidet er i en tidlig fase, og hensikten med presentasjonen er å drøfte analysene. Kunnskapsdepartementet. (2009).

Kvalitet i barnehagen

. Oslo: Kunnskapsdepartementet. McNamara, T. (2001). Language assessment as social practice: challenges for research.

Language Testing, 18

(4), 333-349.

Kristina Ansaldo:

Reading to Learn - Genrebaserad litteracitet med fokus på läsning som ett medel att lära

Reading to Learn metoden har utvecklats av Dr David Rose vid University of Sydney. Metoden har sin teoretiska grund i genrepedagogiken, den s k Sydneyskolan och SFL, systemiskt funktionell lingvistik. Redan på mellanstadiet förväntas eleverna att lära sig och ta till sig ny kunskap genom läsning av skolämnenas texter. Ett stort antal elever i skolan, som nyanlända, andraspråkselever och elever med svårigheter med att läsa får då svårt att följa med i undervisningen. Eleverna hänvisas ofta till

enklare texter med följden att de inte utmanas på den kognitiva nivå den befinner sig på och inte får de kunskaper som förväntas. Metoden är utformad så att alla elever i en klass får den vägledning och det stöd som möjliggör för alla elever att utveckla de läs- och skrivkompetenser som krävs för att nå framgång i skolans alla ämnen. I föredraget presenteras metoden i korta drag samt hur undervisningen kan se ut i praktiken i ett klassrum.

Ragnar Arntzen:

Flerspråklige barn på vei inn i lesekunsten på et andrespråk

Vi har fulgt ca 20 flerspråklige barn, født 2003, fra siste år i barnehage til de to første årene i skolen i perioden 2008-2011. Vi har kartlagt barnas muntlige andrespråksferdigheter gjennom naturlige kommunikasjonssituasjoner i barnehagen, og gjennom semistrukturerte samtaler og tester i skolen. Alle barna har fulgt ordinær undervisning i første- og andreklasse, har fått sin første lese- og skriveopplæring på andrespråket, og deltatt i Utdanningsdirektoratets obligatoriske lesetester. I foredraget vil vi presentere noen av disse resultatene fra kartlegging av muntlig og av lesing, og se i hvilken grad ulike faktorer som muntlige andrespråksferdigheter, fartstid i barnehage, foreldres utdanning o.l. kan ha hatt betydning for barnas begynnende leseferdigheter.

Susanne Benckert

Scaffolding och genrepedagogik i förskolan

Hur kan vi stödja barnens språkutveckling från det konkreta och enkla mot det mer abstrakta och svårare? Utmaningen idag i flerspråkiga barngrupper i våra förskolor är att på olika sätt stödja barnens språkutveckling i olika sammanhang. Allt fler barn vistas från tidig ålder på förskolan och förskolans roll för en god språkutveckling kan inte nog betonas. Pedagogen har ett stort ansvar att skapa optimala förutsättningar för en god språkutveckling där alltifrån förhållningssätt i samtalet med barnen, möjlighet till rikliga tillfällen att komma till tals, ständiga utmaningar i samband med att barnet lär sig om världen till att mer explicit stödja barnet språk från situationsbundet till situationsobundet språk. Utgångspunkten för denna utveckling varierar för varje barn och vilken kontakt de har eller haft av vardags- språk och ”skolspråk”. Hur kan vi som pedagoger i förskolan genom att i samtalet med barnen röra oss från det konkreta och enkla mot det mer abstrakta och svårare stödja barnens språkutveckling? Vikten av att pedagogerna är medvetna om olika typer av scaffolding alltifrån genuina frågor till medvetenhet om språkets olika funktioner där då genrepedagogik är en aspekt! Vad kan vara viktig kunskap och medvetenhet för pedagogen? Jag kommer att ge några exempel och reflektera över olika typer av stöttning som kan bidra till detta.

Susanne Duek

Ordförråd och läromedel – en studie om ordförrådet hos högstadieelever och läromedelstexter.

Ordförråd och läromedel – en studie om ordförrådet hos högstadieelever och läromedelstexter Under våren och hösten 2011 slutfördes ett delprojekt, BIGFOT (Bedömning av ordkunskap vid inlärning av grundskolans ämnestexter med hjälp av frekvensbaserat ordförrådstest), där 255 elevers ordförråd mättes. Johansson Kokkinakis vid Göteborgs universitet har utvecklat en svensk variant av Paul Nations digitala frekvensbaserade ordtest. För första gången användes det svenska testet (FOT) i den här studien. Inom projektet undersöktes också ord i läromedelstexter för högstadiet. Vid förra TOBANO-konferensen presenterade jag delar av läromedelsanalysen. Under TOBANO-konferensen i Halden 2012 kommer jag att presentera några av resultaten av projektet, framför allt testresultaten och några av de slutsatser som kan dras av projektet.

Marit Gjervan

Tospråklig assistanse i barnehagen – et pilotprosjekt

NAFO har fått tilskudd fra Kunnskapsdepartementet for å gjennomføre et prosjekt om tospråklig assistanse i barnehagen. Prosjektet er et ledd i å følge opp NOU: 7:2010

Mangfold og mestring

der det foreslås flere tiltak for å styrke språkutviklingen til flerspråklige barn i barnehagen. NAFO har derfor satt i gang et pilotprosjekt for å se hvordan tospråklig assistanse i barnehagen kan bidra til å bedre minoritetsspråklige barns norskspråklige ferdigheter. Prosjektets mål er:

Å vise hvordan tospråklig assistanse kan bidra til å styrke flerspråklige barns norskspråklige ferdigheter i barnehagen, og styrke barnehagens språkmiljø.

Prosjektets omfang:    Prosjektet starter i august 2011 og avsluttes i juni 2012. Prosjektet omfatter 5 barnehager på Østlandsområdet; i Oslo, Askim, Porsgrunn og Skien. Høgskolen i Oslo og Akershus skal gjøre en ekstern evaluering av prosjektet..

Barbro Hagberg-Persson

En studie av flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling sedd genom nationella proven i årskurs 3, 2009 – 2011

Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven bidrar också till att kartlägga elevens kunskaper i respektive ämne och har även en formativ funktion. Det innebär att proven är en avstämning men också ett avstamp inför fortsatt undervisning.

Det nationella provet för årskurs 3 är gemensamt för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Utifrån de skillnader som ändå finns i kursplanernas syften och kunskapskrav mellan de båda ämnena skiljer sig bedömningarna till viss del åt. Provet består av åtta delprov inom områdena tal och samtal, läsning och skrivning. Varje område innehåller ett eller flera delprov som anknyter till kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Denna studie tar sin utgångspunkt i ett antal flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling i slutet av årskurs 3. I föredraget kommer elevernas resultat i de olika delproven under åren 2009 – 2011 presenteras. En fördjupad analys av elevernas litteracitetsutveckling kommer ske med stöd av skriftliga lärarkommentarer och elevenkäter där elevernas egen syn på sina språkkunskaper framkommer. Slutligen kommer elevernas resultat på de olika delproven jämföras med den nationella resultatinsamlingen från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Henrik Jørgensen og Karen Thagaard Hagedorn

Evalueringsprojektet

Hvad virker?

Vi vil fortælle om et igangværende dataindsamlings- og forskningsprojekt som har været i gang i Århus siden 2009. Projektet er blevet til i samarbejde med Århus Kommune, og er en længdeundersøgelse hvor vi samler sproglige data fra tosprogede børn på 5 forskellige skoler i Århus igennem børnenes skoletid. Materialet består af interviews og videooptagelser af legesituationer. Vi vil bl.a. fortælle om projektets tilrettelæggelse, om de forskellige skoleformer i Århus Kommune samt vise noget af materialet frem.

Karen Thagaard Hagedorn

Verbalformer blandt tosprogede børn i Århus Vest

Jeg vil fortælle om den morfologiske udvikling hos nogle af de tosprogede børn i materialet fra Hvad virker? med særlig vægt på udviklingen i de verbale former. På den måde vil jeg vise hvordan nogle morfologiske træk kan tilegnes og i hvilken rækkefølge det kan ske. Jeg vil også komme ind på udviklingen i tempusbrug og vise hvorledes børnene gradvist anvender flere og flere tempora der ikke er præsens. Mit materiale strækker sig over 2 år og kommer fra børn i indskolingen (1.-2. klasse).

Henrik Jørgensen

Syntaks og kontekst blandt tosprogede børn i Århus Vest

Oplægget handler om hvordan syntaksen tilpasses til den pragmatiske situation hos de tosprogede børn i undersøgelsen Hvad virker? Grundlaget for oplægget er en analyse af tre syntaktiske konstruktioner som har til formål at tilpasse sætningens kognitive indhold til samtalesituationen, nemlig fundamentfeltet og hvordan det

udfyldes, højtrangerende adverbialer i materialet og ledsætninger. Mens fundamentfeltet ser ud til at være en veletableret funktion der anvendes med ret store udsving men grundlæggende på de samme præmisser gennem hele indsamlingsperioden, er det tydeligt at de to andre markører, adverbialerne og ledsætningerne, gennemgår en stærk udvikling hos alle deltagende børn.

Arnstein Hjelde

:

Utvandrernorsk og innvandrernorsk: språkdød og språktilegnelse

Denne presentasjonen bygger på to prosjekter som Ragnar Arntzen og jeg har arbeidet med de siste åra. SPOKUS-prosjektet har i tre år fulgt språkutviklinga til rundt 25 minoritetsspråklige barn i overgangen fra barnehage til skole. Det andre prosjektet, som har pågått siden 1990-tallet, fokuserer på det Amerika-norske språket slik det fortsatt snakkes i noe n av de “norske” områdene i den vestlige delen av Wisconsin. Dette er i utgangspunktet to svært ulike prosjekter: I SPOKUS-prosjektet møter vi unger som er i ferd med å lære seg et majoritetsspråk; noen har kommet langt i denne prosessen, mens andre fortsatt er i begynnerfasen. Familien deres har gjennomgående en kort historie i det nye heimlandet, de fleste bare 10-15 år. I Wisconsin møter vi stort sett tredje eller fjerde generasjons norsk-amerikanere, forfedrene deres kom gjerne til Midtvesten i tiåra like etter den amerikanske borgerkrigen. Her er det i hovedsak den eldre generasjonen som fortsatt bruker litt norsk, og vi er uten tvil vitne til en prosess der norsk som minoritetsspråk er i ferd med å forsvinne helt. Her skal jeg sammenlikne språket til et tospråklig barn som er i ferd med å lære norsk med språket til voksen norsk-amerikaner og se om det er noen parallelle trekk i måten et språk læres og glømmes.

Jannicke Karlsen

Ordforrådsutvikling hos barn med urdu eller panjabi som morsmål

I denne studien presenteres resultater fra en longitudinell studie der ordforrådet til 67 barn med urdu eller panjabi som morsmål er kartlagt. Hensikten er å få mer kunnskap om hva som påvirker minoritetsspråklige barns ordforrådsutvikling. Både morsmålet og norsk er kartlagt tre ganger, to ganger mens barna gikk i barnehagen og én gang i første klasse. Bakgrunnsinformasjon og informasjon om språkmiljøet i hjemmet er kartlagt gjennom et spørreskjema til foreldrene. Resultatene som presenteres er fra første datainnsamlingstidspunkt, og formålet er å se hva som predikerer ordforrådsferdigheter for norske femåringer med urdu eller panjabi som morsmål. Foreløpige resultater fra regresjonsanalyser, tyder på at tiden barnet tilbringer i barnehagen per uke og mors valg av språk er de variablene som i størst grad predikerer variasjon i barnas norske ordforråd. Hva som predikerer barnas ordforråd på morsmålet er mindre entydig. Det konkluderes med at barnehagedeltagelse er viktig for barnas norske ordforrådsferdigheter når de er fem år. Samtidig er det usikkert i hvilken grad de samme variablene vil predikere barnas

videre språklige utvikling, og på hvilken måte barnas morsmålsferdigheter vil påvirke utviklingen.

Marta Lykkenborg

Samhandling hos førskolebarn med urdu/panjabi som morsmål – en kvalitativ studie

I mitt bidrag har jeg tenkt å gi informasjon om doktorgradsprosjektet mitt (er litt usikker på hvor langt jeg kommer med analysene). Jeg gjennomfører en kvalitativ studie av samhandling og lærende dialoger hos førskolebarn med urdu/panjabi som morsmål. Utvalget består av 8 førskolebarn (5 jenter og 3 gutter) født i 2006 som går i barnehager i Oslo. Mine datainnsamlingsmetoder har vært videoobservasjon, observasjon med feltnotater, intervju med pedagogisk leder, spørreskjema til barnas foreldre og testing av barna med en rekke språktester både på urdu/panjabi og norsk (for eksempel BPVS, TROG, deler av WPPSI). Jeg har hatt to runder med datainnsamling – første gang høsten 2010 og andre gang høsten 2011. Jeg har vært i hver barnehage i 5 dager (per barn) høsten 2010 og 3-4 dager (per barn) høsten 2011. De samme 8 barna ble fulgt opp i begge årene. Videoobservasjonene bestod av samhandling mellom førskolelærer og fokusbarnet. De fikk som oppgave å gjøre forskjellige aktiviteter sammen. Aktivitetene var: lesing av 2 bøker – «Å bygge hus» (en bok med både skrift og bilder) og «Frog where are you?» (en billedbok uten skrift). Neste aktivitet var å bygge et hus med LEGO etter modelltegning og siste aktivitet var å leke med plastdyr.

Beinta Marqvardsen

Vann - Et samarbeidsprosjekt med 4.-6-klasse-elever i Malawi og ved Kjølberg skole

Vann er kilden til liv for både planter og dyr. Blant andre fundamentale menneskelige rettigheter blir vann sett på som den viktigste rettighet som alle mennesker, uansett hvilket land de kommer fra, skal kunne ha glede av. Det er derfor helt nødvendig for skolebarn og resten av samfunnet å tilegne seg tilstrekkelig informasjon så de kan forstå hvor essensielt og viktig rolle vann spiller i menneskenes liv. Vann er direkte knyttet til det nasjonal-internasjonal handel og omsetning; det kan bli brukt til å forbedre våre liv eller forverre det. Vann kan være kilden til død, kilden til helse katastrofer eller annen type menneskelige kriser om de ikke blir tatt hånd om på en tilstrekkelig måte. Vi ønsker at elevene skal kunne: 1. Forklare og vise hvorfor rent og sundt vann er en fundamental/grunnleggende menneskelig rettighet? 2. Evaluere og forklare tilstanden omkring vann i Zimbabwe, Malawi og Norge 3. Identifisere de forskjellige typer bruk av vann og foreslå gjennomførbare rekreasjons- aktiviteter

4. Gå i spissen for og gjennomføre borgerlig utdanning/opplæring i samfunnet om forurensning av vann og andre katastrofale hendelser direkte knyttet til dårlig praksis ved håndtering av vann 5. Identifisere betydningen av handel og industri og de negative effekter klimaendringer har på disse.

Louise Mehdipoor

Språkstimulering genom naturvetenskap/teknik och matematik

Genom att låta barnen arbeta med experiment som en medveten metod har vi sett hur de rör sig från det enkla och konkreta mot det mer abstrakta och svårare språket. Barnen får utgå från egna hypoteser och teorier om det som de funderar över i vardagen och vi gör olika experiment där vi sätter ord på det som händer tillsammans med barnen. Det vi sett är att våra barn utvecklat sin förmåga att mer precist kunna förklara och berätta så att andra förstår utan att behöva ha varit med.

Tamara Mujakic og Marianne Solvang

:

Forarbeid og etterarbeid – en viktig del av språkstimulering

Forarbeid og etterarbeid knyttet til ulike aktiviteter skaper et god språkstimulerings- arena for flerspråklige barn i barnehagen. På lik linje med ’’norskspråklige’’ barn har også disse barna mulighet til å delta i ulike prosjekter og aktiviteter i barnehagehverdagen. Gjennom forarbeid og etterarbeid ser vi at barna lettere kan forstå det som skal skje, og de kan være en del av dette. I en samlingsstund informeres barna om hva som er tenkt, deretter har vi samtale rundt (tema, tur, prosjekt osv) og sammen skaper vi spenning og undring. Barna oppmuntres til å stille spørsmål og selv kommer de med innspill. Vi tegner og bruker konkreter/bilder for å lette deltakelse i en samling. Det vi har sett er at barna husker mye, de samtaler om dette både hjemme og med andre barn i barnehagen. Dokumentasjon brukes i samtale med barna og på avdelingsmøte med det øvrige personalet. Den pedagogiske dokumentasjonen vi får etter refleksjon og drøfting synligjør barnets språk. Personalet blir bevisst om barnets språklig kunnskap og behovet som barnet trenger for å kunne forstå og gjøre seg forstått.

Tore Otterup

Scientific Literacy - en jämförande studie om undervisning på andraspråket i Sverige och Sydafrika

I Port Elizabeth, Sydafrika, har de flesta elever isixhosa som modersmål, men får sin undervisning huvudsakligen på andraspråket, engelska. Många klasser i svenska förortsskolor består enbart av elever med andra modersmål än svenska, men undervisas på andraspråket, svenska. Tillsammans med en kollega från NMMU i Port Elizabeth har jag genomfört en studei där vi följt undervisningen i naturorienterande ämnen i två åk 6-klasser i Port Elizabeth respektive Göteborg. Ur ett

genrepedagogiskt perspektiv har vi analyserat och jämfört dels de texter eleverna läser och dels de texter de producerar. Ur detta perspektiv jämför vi sedan undervisning på andraspråket i två länder med delvis mycket olika förutsättningar.

Marjo Savijärvi

Hur finskspråkiga barn lär sig svenska i ett språkbadsdaghem – en samtalsanalytisk studie om språkinlärning i vardaglig interaktion i ett språkbadsdaghem

The presentation is based on my PhD that examines how Finnish-speaking children learn Swedish in an immersion kindergarten where the method of Canadian immersion is used. Within the framework of conversation analysis, this study explores how second language learning is situated in interaction and evidenced in the participants´ verbal and non-verbal behavior. The database consists of 40 hours of videotaped data collected in naturally occurring situations in a group of 15 four-year old children during the first two years of their immersion. Due to the immersion method, all the children share the same L1, in this case Finnish, and the teachers understand Finnish. However, they speak only Swedish to the children in all situations and Swedish is learned in interaction without formal teaching. The aim of the study is to discover how the children´s second language competence gradually increases when they participate in interaction with the Swedish-speaking teachers. The study also sheds light on the methodological question of how second language learning can be analyzed with the method of conversation analysis. The focus is on showing how the second language is learned in interaction, especially on how learning is achieved collaboratively. In this study, the emerging second language competence is explored by investigating how the children show understanding of the teachers´ non-verbal and verbal actions during the first and the second semester of the immersion. The children´s use of Swedish is analyzed by investigating how they recycle lexical items and later even syntactic structures from the teachers´ Swedish turns.

Emelie Sjöberg

Pedagogisk dokumentation och flerspråkiga barn

Min upplevelse är att vi i förskolan får allt fler uppdrag. Olika verktyg och metoder presenteras för att vi ska kunna synliggöra vad vi gör i arbetet med barnen. Känslan på min arbetsplats var och jag tror på många andra förskolor, är att vi inte riktigt vet hur vi ska ställa oss till allt som verksamheten ska hinna med. Samtidigt tror jag att vi i min enhet har ett bra verktyg för detta i pedagogisk dokumentation. I min aktionsforskning fick jag chansen att titta närmare på vad vi i dag synliggör av barnens språk i den pedagogiska dokumentationen. De frågor jag försökt titta på är, finns det tillräckligt med kommunikation dokumenterat för att kunna säga att vi har den information vi behöver kring våra flerspråkiga barns svenska språkutveckling? Vad vi skulle behöva lägga till, och vad vi behöver lära oss mer om för att kunna

förbättra det verktyg vi redan använder? Detta hoppas jag leder till en utveckling av min egen pedagogroll, och min förhoppning är att kanske andra genom det kan få syn på sig själva.

Karin Wallin

Det interkulturella arbetet i förskolan

Jag arbetar med språkutvecklingsfrågor framförallt med ett flerspråkighets perspektiv, på Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm/och i en stadsdel i södra Stockholm, Enskede-Årsta-Vantör med drygt 3000 förskolebarn . I en allt mer globaliserad värld gäller det att var och en blir varse sina förgivettaganden som pedagog och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Hur påverkas barnen och familjerna av det som vi som pedagoger kanske omedvetet förmedlar? Hur tar vi till vara på barnens erfarenheter? Vad vet vi om assimilation, mångkulturalitet och interkulturalitet? Kan vi ha hjälp av kontinuerliga språksamtal med familjen? Hur kan vi komma ifrån ett ”vi och dom” tänkande, ett generaliserande? Förskolan är en mötesplats där det finns stora möjligheter att arbeta med olikheter som berikar vår kunskap om världen. Språk och identitet hänger nära samman och är en av framgångsfaktorerna i arbetet med de flerspråkiga barnen . Jag vill belysa hur man i ett projektarbete kan arbeta både språkutvecklande, utforskande och interkulturellt. Att hitta ämnen som berör alla men på olika sätt där hela familjen blir involverad. Jag kommer att ta upp några frågor kring och ge exempel på det interkulturella arbetet i förskolan.

Marianne Wågström

Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling - En studie som ser på barns flerspråkighet ur ett föräldraperspektiv

Studiens huvudsyfte var att undersöka och lyfta fram vad flerspråkiga föräldrar anser är viktigt i barnens språkutveckling och förskolans betydelse för barnens språk och kulturella utveckling. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Den kvantitativa delen har bestått av slutna enkäter till föräldrar och den kvalitativa av intervjuer med föräldrar och pedagoger. Resultatet pekar tydligt på ett stort intresse hos föräldrar för barnens språkutveckling. Föräldrar anser att förskolan betyder mycket för barnens språk och kulturella utveckling då förskolan för de flesta barnen i studien är den enda kontakten med det svenska samhället. Föräldrar vill ha mer information om hur de kan stödja barnens språkutveckling och hur arbetet bedrivs på förskolorna. Majoriteten av föräldrarna önskar att barnen ska få modersmålsstöd i förskolan. Resultatet visar också på att många föräldrar har en oro kring segregation. Barnen i undersökningen har få eller inga kontakter med barn som har svenska som modersmål vare sig i förskolan, skolan eller på fritiden, vilket föräldrarna anser påverkar barnens svenska språkutveckling negativt. Föräldrar lyfter barnens uttal som en för dem viktig del i

denna oro och anser att uttalet påverkar barnens framtid. Resultatet visar på att förskolorna behöver bli bättre på att samarbeta med föräldrar kring barnens språkutveckling, då många föräldrar upplever att de inte får tillräcklig information.