Transcript Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Rubrik
Rubrik
Stödet till familjer med föräldrar som
har kognitiva svårigheter
Målgruppen
Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd
1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/
svagbegåvning
3. Föräldrar med en förvärvad hjärnskada eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som
Aspergers syndrom, ADHD eller ADD
Ann Nilsson, familjecoach
Läs mer om målgruppen www.lul.se/suf
1
Rubrik
Vad innebär kognitiva svårigheter
Rubrik
Frivilligt stöd i Tierps kommun
• Före graviditeten:
Samarbete med särgymnasiet: Studiebesök på familjecentralen
för eleverna, datadocka och manualer från Feldmans
föräldrautbildning i undervisningen
Föräldraförmågan kan påverkas när det gäller:
• Konsekvenstänkande, kommunikation och förmåga
att sätta barnet i första rummet
• Under graviditeten:
Samarbete med barnmorskor, att vänta och föda barn broschyren används,
kartläggning av sociala nätverket SIG (social interview guide), datadocka, checklistor
och caféverksamhet erbjuds.
•
Dålig tidsuppfattning
• Efter barnets födelse:
•
Planering och organisering
Samarbete med BVC, coachning och hembesök av familjecoach, fortsatt arbete med
checklistor och sköta sitt barn den första tiden broschyren. Deltagande i
caféverksamhet erbjuds.
•
Läs och skrivsvårigheter
2
Rubrik
Samverkan
Rubrik
Familjecentralsarbetet i Tierp
• På familjecentralen samverkar:
•
Samverkan är viktigt när stöd ska ges
•
Handledning/konsultation hos lokala SUF gruppen
•
Användandet av SIP (Samordnad Individuell Plan
IFO(individ och familjeomsorgen)
öppna insatser med BHV(Barnhälsovården)
och MHV (mödrahälsovården)
•
Familjecoachen och familjebehandlarna samverkar med olika personalkategorier
på familjecentralen
• Här finns:
•
•
•
Lärare på särgymnasiet (före barnets födelse)
Barnmorskor (före och i samband med barnets födelse)
BVC sköterskor och psykolog från primärvården, psykolog och skötare från
närpsykiatrin, kurator, specialpedagog och arbetsterapeut från habiliteringen, LSS
handläggare, socialsekreterare både utredning och bistånd, boendestödjare,
förskollärare och specialpedagog i kommunen.
Öppen förskola, babycafé, olika föräldragrupper, COPE
föräldrautbildning,(kommunal föräldrautbildning) caféverksamhet för
föräldrar med kognitiva svårigheter
• Familjecentralen utgör en viktig samverkansmodell för tidiga
insatser
• Familjecoachen samordnar arbetet med föräldrarna
3
Rubrik
Rubrik
Caféverksamhet på familjecentralen
Personal från IFO, BHV och MHV på familjecentralen
arbetar med anpassning av checklistor för barnsäkerhet och
barnomvårdnad
Exempel på checklistor: Barnomvårdnad nyfödd
• Gruppledare:
•
•
•
•
Ann Nilsson, familjecoach, IFO, Öppna insatser
Tarja Karlsson, skötare,Närpsykiatrin, HÄTÖ
Ewa Grönlund, förskollärare, IFO, Öppna insatser
Föräldrarna har i huvudsak neuropsykiatriska diagnoser som ADHD,ADD och
diagnoser inom autismspektrum. Någon har en lindrig utvecklingsstörning eller en
förvärvad hjärnskada.
4
Rubrik
Rekrytering caféverksamhet
• Varje termin samordnar familjecoachen kartläggningar av familjer
med kognitiva svårigheter
Café – och stödgruppsverksamhet
Rubrik
• Skyddsfaktorerna ökar
• Sociala isoleringen bryts
• Uppgiftslämnarna från BHV, MHV och habiliteringen vid
kartläggningen är viktiga rekryterare till caféverksamheten
• De länkar över familjer till familjecoachen
• Både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och
vuxna
• Olika teman ger möjlighet till kunskapsinlärning
5
Rubrik
Caféverksamheten
• Pedagogiska teman:
• Känslor, samspel, checklistor- barnsäkerhet, gränssättning/ COPE,
egna önskade teman eller medverkande
Rubrik
Utprovande av den kanadensiske
forskaren Maurice Feldmans
evidensbaserade metod:
Stöd i hemmet
• Fast struktur:
1. Inledning med fika, umgängesregler, nallekort och dagens/veckans
höjdpunkt
2. Tema, fritt prat eller umgänge/lek/pyssel föräldrar och barn
3. Avslutning med sångstund och affirmation
• Terminsplanering görs med trevliga avslutningar
6
Rubrik
Mål och syfte
Rubrik
Målgrupp
1. Utvecklingsarbetet Step by step:
Familjer där föräldrar har en
utvecklingsstörning/svagbegåvning med barn 0-2 år
• Målet med utvecklingsarbetet är att prova om den
kanadensiska metoden fungerar
• Syftet är att förhindra att barn far illa
2. Familjer med föräldrar som har en
utvecklingsstörning/svagbegåvning med
barn 2 – 18 år
3. Familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter med
barn 0-18 år
7
Rubrik
Rubrik
Bakgrund
FIB-projektet i Tierp
• Utveckling av gruppverksamheter för föräldrar med
intellektuella begränsningar och deras barn
•
Lyckas lära 80 % av föräldrarna
•
Föräldrautbildning i hemmet föregås
av kompetensbaserade utredningar
med både stöd och hinder
•
Step by Step Child Care används i
• Många barn till målgruppen blev omhändertagna
• Fanns inget stöd i hemmet anpassat efter målgruppen
Kanadensiske forskaren
Maurice Feldman
familjer med barn upp till 2
år
• Kontakt med kanadensiske forskaren Maurice Feldman
8
Rubrik
Generalisera
• Svårigheter att generalisera kunskap dvs.
att kunna överföra och tillämpa kunskap i
nya situationer
• Vi måste hjälpa dem med detta
• Uttryckt kunskap är ej = Förmåga att tillämpa kunskap
• Färdigheter och förmåga att tillämpa kunskap kan finnas utan att
kunskapen kan uttryckas i ord
Rubrik
Kunskap, färdigheter och tillämpning
• Vid inlärning: Skilj på kunskaper, färdigheter
och tillämpning
• Kunskaper = Prata och läsa
• Färdigheter = Träna hemma
• Tillämpning = Ge möjlighet till och uppmana till att träna på flera
liknande situationer
9
Rubrik
Föräldrautbildning i hemmet
1. Uppdrag inkommer från utredande socialsekreterare
2. Observationer startar och en allmän
screening börjar med PAM checklistor
(Parent assesment manual)
3.Trepartsmöte äger rum där föräldrarna är med
i processen att fastställa utbildningsmålet.
– området som föräldrautbildningen börjar med.
Jag behöver hjälp med materialet kan användas.
4. Detaljerade checklistor inom olika områden används
vid observationer för att kunna fastställa
utbildningsnivån i detalj
PAM checklistor och Jag behöver hjälp med materialet togs fram och översattes inom FIB projektet
(Föräldrar med Intellektuella begränsningar) av coachen Lars Westin.
Rubrik
Föräldrautbildning i hemmet
5.Mätbara mål och uppföljningsdokument tas fram
för varje familj
6. Föräldern får steg – för – steg instruktioner med
bilder och tränar 1-2 färdigheter i taget
7. Vid behov kan belöningssystem användas
och full föräldraträning
7. Insatsen följs upp kontinuerligt. Feldman
kan vid behov handleda familjecoachen i detta arbete
8. Insatser samordnas med andra professionella i nätverket kring
familjen.
10
Rubrik
Hur mäts föräldraförmågan?
• Föräldraförmågor mäts
genom observationer med
checklistor som används vid
för och eftermätningar
Rubrik
Hur sker inlärningen?
• Bildinstruktioner steg för
steg
• Full träning
•
80 % krävs för godkänt
• Eventuellt belöning
11
Rubrik
Hur bibehålls föräldraförmågan?
• Påminnelser genom
telefon, bildmanualer,
planeringskalendrar,
scheman, affischer
och glesare hembesök
• Uppföljning sker
kontinuerlig
Rubrik
Problemområden i familjerna
• Ekonomi, boende, ordning och struktur, hygien, ej fungerande
nätverk, relationsproblem, egna psykiska måendet
• Behövs stödteam med olika professioner.
• Feldman: Viktigt så att föräldrautbildarna kan göra sin pedagogiska
insats
12
Rubrik
Metodens användbarhet
•
Få familjer med barn 0-2 år med i utvecklingsarbetet
•
Bildmanualer som visar generalisering verkar fungera
•
Bildmanualer som ger färdighetsträning verkar fungera
•
Delar av metoden används i övrig föräldrautbildning av familjecoachen
•
Två familjer var med i utvecklingsarbetet 2011
•
Idag 2013 tillämpas pedagogiken som en del i insats och som frivilligt råd och
stöd för 9 familjer med 25 barn
•
Samt för ytterligare 6 familjer med 7 barn som deltar i den frivilliga
caféverksamheten
13