Transcript här! - Teknikstöd i skolan

Växjö Kommun
Juni 2013
Slutrapport
Teknikstöd i skolan
Försöksverksamhet i Växjö Kommun
på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Inger Kratz, projektledare
Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut
Lina Karlsson, Leg. arbetsterapeut
Ola Durborg, IT-tekniker
Innehållsförteckning
Förord ...................................................................................................................................................... 3
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................................................. 5
Ung med funktionsnedsättning ........................................................................................................... 5
Regeringsuppdrag ............................................................................................................................... 5
Rutiner för stöd ................................................................................................................................... 5
Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen ................................................................................. 6
Arbetsterapeutens roll ........................................................................................................................ 8
Fritt val av hjälpmedel ......................................................................................................................... 8
Syfte......................................................................................................................................................... 8
Genomförande ........................................................................................................................................ 9
Arbetssätt och prioriteringar ............................................................................................................... 9
Rekrytering av elever......................................................................................................................... 10
Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen ......................................................................................... 10
Utvärdering ....................................................................................................................................... 11
Resultat.................................................................................................................................................. 11
Projektdeltagare ................................................................................................................................ 11
Efter intervention .............................................................................................................................. 13
Individuellt stöd................................................................................................................................. 14
Socioekonomisk utvärdering ............................................................................................................. 16
Fortbildning till skolpersonal ............................................................................................................. 16
Lärare testar teknik ........................................................................................................................... 18
Samverkan utanför skolan................................................................................................................. 19
Diskussion .............................................................................................................................................. 20
Måluppfyllelse ................................................................................................................................... 20
Rutiner för samarbete i skolan .......................................................................................................... 21
Teknikstöd - inte bara teknik ............................................................................................................. 23
Samverkan ......................................................................................................................................... 23
Utmaningar och möjligheter ............................................................................................................. 24
Referenser ............................................................................................................................................. 25
Bilaga 1. Arbetsterapiprocessen - elevexempel .................................................................................... 26
Bilaga 2. Mail från lärare ....................................................................................................................... 27
2
Förord
Skolan är ett hett debattämne i samhället och många har åsikter om vad som görs, vad som
inte görs och vad som bör göras. Vi som har haft förmånen att arbeta i det här projektet har
olika lång erfarenhet av arbete inom skolan men har inspirerats av alla möten med elever och
lärare. Det är i första hand dessa möten och levnadsberättelser som vi tar med oss från det här
projektet. Vi har mött elever som inget hellre vill än att klara skolan, klara skolan utifrån sina
förutsättningar. Elever med kognitiva svårigheter får kämpa mycket, inte bara i skolarbetet
utan också mot förutfattade meningar och snedvridna attityder. Att då möta en lärare eller
någon annan på skolan som förstår och tar hänsyn till svårigheterna underlättar oerhört
mycket och kan vara det som gör att funktionsnedsättningen inte blir ett funktionshinder.
Tack till alla elever och all personal som vi haft förmånen att träffa i projektet. Vi har stor
respekt för de lärare vi mött och är tacksamma för den erfarenhet och tankar som de har delat
med sig av. Tack till Lilly som har delat med sig av kloka ord om bemötande. Våra tankar går
till Beata Hars som vi hade förmånen att jobba tillsammans med en alltför kort tid. Din
drivkraft och glädje kommer vi bära med oss för lång tid framöver. Vi hoppas att projektet
“Teknikstöd i skolan” kan inspirera till förändring och öka möjligheterna för ungdomar med
kognitiva svårigheter att klara skolan utifrån sina förutsättningar.
3
Sammanfattning
Projektet ”Teknikstöd i skolan” har genomförts på Växjös kommunala gymnasieskolor och
komvux 2012-2013. Det har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag och har samordnats av
Hjälpmedelsinstitutet (HI). Syftet med projektet har varit att öka möjligheterna för elever med
kognitiva svårigheter att nå målen i skolan. Elevens deltagande i projektet inleddes med en
kartläggning av elevens syn på sin skolsituation utifrån intervjuinstrumentet Bedömningar av
anpassningar i skolmiljö (BAS). Eleven har fått stöd i att formulera egna mål vilket sedan
styrde valet av teknikstöd. Under projekttiden var arbetsterapeuterna involverade i cirka 100
elevärenden varav 75 kartlades via BAS. Interventionen bestod av individuellt utprovat
teknikstöd samt strategier i vardagen. Det vanligaste teknikstödet har varit tidshjälpmedel,
kalender som app, appar för anteckning, ljudförstärkare samt hårdvara i form av smartphone,
surfplatta och dator. De flesta elever har beskrivit att de, efter deltagandet i projektet, hanterar
besvärliga situationer i skolan bättre och att de har fått ett förbättrat studieresultat.
Under projekttiden genomfördes flera riktade insatser till skolpersonal i syfte att bidra till
ökad kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd. För samverkan utanför skolan har det
funnits en referensgrupp som har träffats regelbundet under projekttiden. Syftet med
referensgruppen har varit att stimulera till ökad samverkan mellan skolan och andra aktörer i
samhället som möter ungdomar med kognitiva svårigheter. Vid summeringen av projektet
gjordes bedömningen att dess syften har uppnåtts och tre framgångsfaktorer identifierades.
Det handlar om elevens delaktighet, arbetsterapeuternas arbetsprocess samt metoder som
användes för att nå ut med information om kognitiva svårigheter till lärare. En svårighet under
projekttiden har varit den interna kommunikationen runt elever i behov av stöd.
Arbetsterapeuterna i projektet har under projekttiden mött många engagerade lärare som
brinner för sitt yrke och kunnat konstatera att det finns många goda exempel på
undervisningsstrategier samt på bra bemötande till elever med kognitiva svårigheter. En
utmaning för skolan är att utveckla det individuella stödet så att det stöd som ges tydligare
utgår från elevens unika situation. Med många elever och begränsade resurser kan även det
generella stödet utvecklas då det som är bra för elever med kognitiva svårigheter oftast är bra
för alla elever.
4
Bakgrund
Ung med funktionsnedsättning
Skolan och elevers resultat är ett hett debattämne inte bara i Sverige utan även internationellt.
Det talas om Drop-outs och flera rapporter behandlar utformningen av skolan och elevers
resultat, tyvärr ofta i dystra ordalag. Skolverkets rapport ”Risk för IG” (2010) belyser att var
tredje elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. 20 procent avbryter studierna och
10 procent uppnår inte grundläggande behörighet till högskolan. I Ungdomsstyrelsens rapport
“Fokus 12” (2012) kan man läsa om levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning. I
rapporten beskrivs att unga (i huvudsak mellan 16-29 år) med funktionsnedsättning på flera
punkter inom utbildnings och hälsoområdet har det sämre än unga utan funktionsnedsättning.
Betydligt fler är ganska eller mycket missnöjda med sin skolsituation och med sin utbildning.
55 procent av de unga som har en funktionsnedsättning lider av stressrelaterade symptom
flera gånger i veckan eller varje dag, jämfört med 31 procent bland övriga unga. Fler unga
med funktionsnedsättning har känt sig otrygga eller rädda i skolan under det senaste halvåret
och 30 procent har blivit mobbade eller utfrysta, jämfört med 12 procent bland övriga unga.
Båda rapporterna belyser att man inom skolområdet fortfarande tenderar att koppla
svårigheter till individen istället för att titta på hur man kan undanröja hindrande faktorer i
den omgivande miljön. Vilket stöd som erbjuds varierar och det ställs många gånger för höga
krav på elevens egen drivkraft och engagemang vilket ofta leder till att stödet uteblir. Många
gånger får även föräldrar ta ett stort ansvar för att eleven ska få stöd i skolan.
Regeringsuppdrag
Projektet ”Teknikstöd i skolan” har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av
Hjälpmedelsinstitutet (HI). Den övergripande målsättningen är att fler gymnasieelever ska nå
uppsatta mål samt att övergången mellan skola och arbetsliv ska stärkas för personer med
kognitiv funktionsnedsättning. Eleven ska erbjudas individuellt stöd och projektet ska öka
kunskapen om kognitiva svårigheter hos skolpersonal. På hjälpmedelsinstitutets hemsida
beskrivs kognition som “vår förmåga att tillägna och använda kunskap om oss själva och vår
omvärld”. Bristande kognitiv förmåga kan bland annat innebära svårigheter att planera och
strukturera, ta initiativ, komma ihåg, hålla tråden i det man gör och avsluta det man påbörjat
(Hjälpmedelsinstitutet, 2013). För att ingå i målgruppen finns inget krav på diagnos. Den
operativa projekttiden omfattar läsåret 2012 samt vårterminen 2013. I Växjö genomförs
projektet på de tre kommunala gymnasieskolorna samt på Komvux. Anställda inom projektet
är projektledare (20 procent), två Arbetsterapeuter (heltid) och IT-tekniker (50 procent).
Rutiner för stöd
Gymnasienämnden i Växjö har cirka 550 anställda och ansvarar för gymnasieskola,
gymnasiesärskola och Komvux. Gymnasieskolan är organiserad i de tre enheterna
Katedralskolan, Kungsmadskolan och Teknikum. Tillsammans har gymnasieskolorna drygt
5
3000 elever. Skolorna uppvisar internt olika “ansikten” beroende på deras historiska
traditioner. Skolkulturer kan variera inom en skola och mellan olika skolor. De är abstrakta
och svårfångade men inte desto mindre närvarande överallt i skolans vardagsarbete.
Skolkulturer består av ett sammelsurium av sociala fenomen vilket medför att de är svåra att
tackla och förstå sig på.
De första veckorna i projektet försöker arbetsterapeuterna att kartlägga organisationen runt
elever med kognitiva svårigheter på de aktuella skolorna. Deras uppfattning är att
gymnasieskolorna i Växjö inte har några gemensamma rutiner för att på ett tidigt stadium
identifiera och erbjuda stöd till elever med dessa svårigheter. Begreppet kognitiva svårigheter
används inte i någon större utsträckning. I början av projekttiden observerar
arbetsterapeuterna att elever i behov av stöd uppmärksammas på lite olika sätt men
intentionen är att mentorn är den som samlar information om eleven. När stödbehov har
identifierats kan skolan exempelvis erbjuda stöd av mentor, elevhälsa,
specialpedagog/speciallärare och/eller stödstuga i något/några ämnen. Ibland initieras
psykologutredning som underlag för att utreda behovet av exempelvis neuropsykiatrisk
utredning. Arbetsterapeuternas uppfattning är att det inte finns några tydliga rutiner för att ge
enskilda elever stöd att hitta strategier eller hjälpmedel som kompenserar för svårigheter med
tidsuppfattning, struktur och planering samt för att komma igång med och slutföra läxor. Det
är den enskilde lärarens kunskap och engagemang som avgör vilka förutsättningar eleven får.
För elever med läs- och skrivsvårigheter finns däremot en mycket tydlig organisation och
specialpedagog/speciallärare har en betydelsefull roll vid identifiering av dessa svårigheter.
Det stöd som erbjuds utgår från de läs- och skrivsvårigheter eleven har, i vissa fall inlästa
läromedel. Information om och introduktion i ny teknik exempelvis appar i surfplatta kan
dock utvecklas då tekniken ger nya möjligheter att kompensera.
Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen
Smartphones, appar, surfplattor och datorer är idag väletablerade i elevernas vardag. De flesta
är ständigt online vilket ställer höga krav på att kunna avvärja sig från frestelser som
exempelvis facebook, youtube eller långvariga strategispel. Aktuell hjärnforskning visar att
ungdomar i högre grad än vuxna väljer att utföra aktiviteter som ger en snabb belöning och att
det har sin förklaring i att ungdomshjärnans anatomi inte är fullt utvecklad (Klingberg 2011).
Tekniken kan dock även vara ett mycket betydelsefullt stöd i både skol- och
vardagsaktiviteter. Idag finns möjlighet att lägga in stödfunktioner i exempelvis mobiltelefon
vilket är positivt då många elever inte vill använda hjälpmedel som sticker ut.
6
Nedan följer några exempel på kognitiva hjälpmedel:
Time timer och Timstock är hjälpmedel för att visualisera och rama in tid. Personer med nedsatt
tidsuppfattning/tidshantering kan kompensera för svårigheter att planera och strukturera sin tid
genom att använda de i vardagliga situationer.
Appar i smartphone som exempelvis ”Business Calendar” möjliggör för att skapa överblick
och strukturera sin vardag. Med hjälp av påminnelser och färgkodning av olika aktiviteter
synliggörs balansen mellan olika aktiviteter i vardagen.
Appar i Ipad som exempelvis ”Notability” möjliggör för elever att spela in lektioner, fota
tavlan och anteckna enligt en tydlig struktur. Inspelningen är kopplad till anteckningarna
vilket möjliggör för elever att på ett enkelt sätt navigera sig i texten och lyssna på valda delar
igen.
Ljudförstärkare (FM-sändare och mottagare) kan användas under lektioner för elever som
upplever svårigheter att filtrera ljud exempelvis projektorns brus eller när någon tuggar
tuggummi i närheten. Läraren har en mygga och eleven lyssnar via sina hörlurar vilket gör att
rösten förstärks och störande ljud förminskas.
7
Arbetsterapeutens roll
Med projektet introduceras arbetsterapeut som en ny roll i skolan, en relativt okänd yrkesroll
för skolpersonal eftersom få arbetsterapeuter är verksamma inom skolan i Sverige.
Arbetsterapeututbildningen är tre år (180 hp) och finns på åtta utbildningsorter i Sverige.
Yrkestiteln arbetsterapeut är skyddad enligt lag och får endast användas av den som har
legitimation. Utbildningen är tvärvetenskaplig och studierna handlar om att förstå människors
aktivitetsförmåga i olika miljöer och hur de hänger samman med hälsa och delaktighet.
Arbetsterapeutens mål, redskap och åtgärder handlar om att göra och att möjliggöra. För
arbetsterapeuter i skolan ligger fokus på att förstärka det beteende som fungerar och stötta
eleven att hitta nya vanor och rutiner för det som inte fungerar. Arbetsterapeuten ser eleven
utifrån ett aktivitetsperspektiv och analyserar vad som kan förändras i miljön samt vilka
hjälpmedel som kan underlätta för att eleven ska lyckas uppnå sina mål i skolan (Förbundet
Sveriges Arbetsterapeuter, 2013).
Fritt val av hjälpmedel
Kronobergs län var ett av de län som deltog i regeringsuppdraget “Fritt val av hjälpmedel”
som liksom “Teknikstöd i skolan” samordnades av Hjälpmedelsinstitutet. Uppdraget
genomfördes 2008-2009 och har sedan blivit permanent i Kronobergs län. Fritt val syftar till
ökat inflytande för den som ska använda hjälpmedlet och innebär att personen i fråga blir
ägare till sitt hjälpmedel samt själv ansvarar för inköp och handhavande
(Hjälpmedelsinstitutet 2013). Det är ett komplement till vanlig förskrivning och innebär en
möjlighet att välja andra hjälpmedel än de som landstinget kan erbjuda utifrån sitt sortiment.
Alla kan ansöka om Fritt val men det är förskrivaren som utifrån vissa kriterier gör en
bedömning om lämpligheten och fattar beslut (Landstinget Kronoberg 2013). Detta var en av
anledningarna till att Växjö Kommun valdes ut som försöksverksamhet i projektet
”Teknikstöd i skolan”. Förhoppningen var att den tidigare satsningen gjort
hjälpmedelsverksamheten mer öppen för den nya tekniken (Dahlin och Lagerkrans 2013).
Syfte
Syftet med försöksverksamheten i Växjö var:
1. Att erbjuda elever med kognitiva svårigheter individuellt stöd i form av samtal om strategier i
skolvardagen och utprovning av teknik för att öka måluppfyllelsen i skolan.
2. Att erbjuda lärare kompetensutveckling gällande kognitiva svårigheter och dess konsekvenser
i skolan samt öka användandet av teknik och strategier i undervisningen.
3. Att få till stånd en samverkan mellan skolan och andra verksamheter kring elever med
kognitiva svårigheter för att elevers behov av stöd ska uppmärksammas tidigt och erbjudas
lämpligt stöd.
8
Frågeställningar




Kompletterar arbetsterapeutens yrkesroll befintlig elevhälsa inom gymnasieskolan och
bidrar till ökad måluppfyllelse hos elever med kognitiva svårigheter?
Ökar individuellt utprovad teknik och samtal om strategier i skolvardagen
måluppfyllelsen för elever med kognitiva svårigheter?
Blir skolan mer tillgänglig för elever med kognitiva svårigheter om lärare integrerar
teknik i undervisningen?
Kan samverkan mellan skolan och andra verksamheter som möter elever med
kognitiva svårigheter utvecklas?
Genomförande
Arbetssätt och prioriteringar
Under den första delen av projekttiden formulerades en arbetsplan med vision, syfte,
tillvägagångssätt och prioriteringar. Detta arbete påbörjades i början av april 2012 under
uppstartsdagarna på Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm. Eftersom projekttiden var kort och
målen höga var det viktigt att arbeta så strategiskt som möjligt för att kunna vara effektiva.
Det var många inom skolan som hade olika synpunkter på hur arbetet skulle läggas upp och
därför upplevdes det som en trygghet ha en gemensam plan som är förankrad både inom
projektet och i skolorna. Redan vid formuleringen av arbetsplanen diskuterade
arbetsterapeuterna betydelsen av att arbeta i team tillsammans, för att kunna stötta varandra i
svåra bedömningar och för att hålla ihop projektet.
Arbetsterapeuterna delade upp sig på de fyra skolorna och placerade sig på två skolor var. En
dag i veckan arbetade de tillsammans med övergripande frågor som exempelvis
marknadsföring, komplicerade elevärenden samt med samverkan med andra verksamheter
utanför skolan. Arbetsterapeuterna valde att prioritera elever som gick på nationella- och
introduktionsprogram medan arbetet på särvux och gymnasiesärskolan huvudsakligen
handlade om att bidra till utveckling av det generella stödet. Denna avgränsning har sin
förklaring i att elever med utvecklingsstörning redan hade kontakt på habiliteringen och
därför mer sannolikt fått tillgång till kognitiva hjälpmedel. Ingen diagnos behövde föreligga
men eleverna som ingick i projektet skulle uppleva att de haft kognitiva svårigheter under en
längre tid. Elever med generella koncentrationssvårigheter prioriterades framför kognitiva
svårigheter som berodde på enbart läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eftersom skolorna redan
hade upparbetade rutiner för att stötta dessa elever.
Under hösten 2012 fokuserade arbetsterapeuterna på individuella insatser till elever.
Målsättningen var möta cirka 100 elever och att arbeta enligt den arbetsterapeutiska
arbetsprocessen Occupational Therapy Intevention Process Model (OTIPM) (Fisher, Anne G
9
och Nyman, Anneli 2011). Under våren 2013 övergick fokus till
kompetensutvecklingsinsatser till lärare. Planen var att sprida kunskap om kognitiva
svårigheter och dess konsekvenser i skolan samt att vara ett stöd till att utveckla lärares egna
strategier när det gäller förhållningssätt och integrering av teknik i undervisningen. Strategin
var att arbeta på olika sätt för att nå ut till så många som möjligt. Samverkan med aktörer
utanför skolan har skett kontinuerligt under projektets gång i den referensgrupp som skapades
initialt. I den ingick Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Vuxenhabiliteringen,
Barnhabiliteringen, Växjö Samordningsförbund, För barn och unga med utvecklingsstörning
(FUB), Attention och Hjälpmedelscentralen.
Rekrytering av elever
Den ursprungliga planen var att elever skulle aktualiseras för projektet genom rektor och
därefter erbjudas att delta. Även ett åtgärdsprogram skulle finnas med som grund. Detta
visade sig vara en för trög process och de första veckorna passerade utan att tillräckligt många
elever erbjöds att delta i projektet. Arbetsgången ändrades till att alla på gymnasieskolorna
som uppmärksammar ett behov hos en elev kan initiera kontakt med arbetsterapeuten. På
Komvux tog de flesta elever själv kontakt efter de läst om projektet på skolans hemsida. Det
förekom också att andra verksamheter utanför skolan tog kontakt för att initiera deltagande i
projektet samt samverka i enskilda elevärenden. Elever kunde också aktualiseras för projektet
i olika möten på respektive skola.
Marknadsföring
Information om projektet spreds på flera olika sätt; på personalkonferenser, via mail samt via
hemsidan www.teknikstodiskolan.se. IT-tekniker var den som utformade och uppdaterade
hemsidan. Där kunde man läsa om projektet i stort, vart man kunde vända sig som
elev/lärare/anhörig samt om olika typer av teknikstöd illustrerade med text, foton och korta
filmklipp.
Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen
När arbetsterapeuten fick information om att en elev var intresserad att delta kallades eleven
till möte via telefon, mail eller sms. Under första mötet fick eleven beskriva varför han/hon
vill ingå i projektet alternativt varför han/hon hade blivit rekommenderad att ta kontakt.
Projektet presenterades och ett gemensamt beslut fattades om elevens deltagande kunde vara
ett bra stöd i skolan. Bedömningsinstrumentet ”Bedömning av anpassningar i skolmiljön”
(BAS) användes i första och/eller andra mötet med alla elever och låg till grund för den
arbetsterapeutiska bedömningen och val av teknikstöd. Då BAS är ett klientcentrerat
instrument är elevens delaktighet och egen upplevelse av skolsituationen grundläggande.
Eleven fick själv skatta sina behov av anpassningar/strategier/teknik i olika aktivitetsområden.
Efter kartläggningen fick eleven stöd i att formulera egna mål och dessa var sedan styrande
för valet av åtgärder/teknikstöd. Arbetsterapeuten introducerade ett brett sortiment av teknik,
detta för att elevens egen motivation skulle vara med redan från början och för att minska
risken för att arbetsterapeuten på egen hand skulle avgöra valet av teknik. Utgångspunkten var
10
att anpassa den teknik eleven redan hade, exempelvis dator eller smartphone men när elevens
målsättning inte kunde nås med den egna utrustningen testades ny teknik. Om det fungerade
bra fick eleven behålla tekniken även efter projektets slut och då själv ansvara för hanteringen
och eventuella reparationer. IT-tekniker ansvarade för att köpa in och administrera tekniken.
Antal uppföljningsmöten, samarbete med elevhälsa/specialpedagog och information till rektor
och lärare/mentor avgjordes av elevens skolsituation, målsättning och problematik. Utöver
fysiska möten användes sms-kontakt för att möjliggöra täta uppföljningar. Elevexempel på
arbetsprocessen finns i bilaga 1.
Utvärdering
Projektet utvärderades på olika nivåer. Arbetsterapeuterna kartlade (via BAS) elevens
upplevelse av sin skolsituation innan de fick teknikstöd samt cirka 5 månader senare.
Rektorer, lärare och elevhälsa delgav sin upplevelse av projektet via enkäter som företaget
Ramböll skickade ut och sammanställde. De genomförde även grupp- och telefonintervjuer
med elever, rektorer, elevhälsa, projektledare, arbetsterapeuter och
specialpedagog/speciallärare. Krut AB genomförde en socioekonomisk studie av projektet
utifrån intervjuer med elever, rektorer och lärare. Företaget Mediacuben har gjort en
informationsfilm där elever intervjuas utifrån sina upplevelser av att delta i projektet.
Resultat
Projektdeltagare
Under projekttiden var arbetsterapeuterna involverade i cirka 100 elevärenden varav 76 är
kartlagda via BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). Av dessa har 9 elever
intervjuats med endast Frågebatteri 1 och de resterande 67 har intervjuats med både
Frågebatteri 1 och 2. Orsaker till att projektet avslutats efter frågebatteri 1 var bland annat
avhopp från gymnasieskolan, behov av mer omfattande stöd samt låg motivation och
uthållighet för att förändra studiesituationen.
Eleverna i projektet upplevde en eller flera av nedanstående svårigheter i sin skolvardag:
 Missar information under lektionen på grund av svårigheter att lyssna och anteckna
samtidigt.
 Kan inte hålla koncentrationen under hela lektionen vilket leder till att de förlorar
sammanhanget och orkar inte vara aktiva.
 Uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum vilket försvårar att komma igång med läxor
och lämna in de i tid.
 Glömmer att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper.
 Svårt att överblicka, strukturera och planera sin tid vilket leder till sen ankomst till
lektioner och stress.
11





Dålig överblick över vad de ligger efter med och aktuella uppgifter vilket leder till
svårigheter att välja vad de ska börja med.
Svårt att starta och avsluta självständiga uppgifter.
Svårt att sortera information och ta fram det viktigaste vilket leder till svårigheter att
både inhämta kunskap och redovisa den.
Svårt att koncentrera sig vid läsning och skrivning.
Distraheras lätt av yttre stimuli både under lektioner samt vid självständigt arbete.
Många elever berättade att de har haft stora svårigheter under hela sin skoltid. En elev
beskrev: “Jag har alltid känt att jag sinkat klassen när jag inte hängt med i samma tempo
som de andra.” Flera delgav hur de har skapat strategier för att klara sig genom skolan trots
stora svårigheter, exempelvis genom att alltid slå följe med en eller flera klasskompisar för att
hitta till rätt klassrum eller genom att ge sken av och säga att lathet är orsaken till att uppgifter
inte blir gjorda.
Av de 67 projektdeltagarna som både svarat på frågebatteri 1 och 2 var 61 % (n=41) var
kvinnor och 39 % (n=26) var män. Flest elever gick på vårdprogram och estetiskt program.
Störst andel gick i åk 2 (n=22), därefter åk 1 (n=16) och minst antal i åk 3 (n=10) på
gymnasieskolan. 48 projektdeltagare gick på gymnasieskola, 17 gick på Komvux och 2 elever
gick på särskola. Samtliga elever hade kognitiva svårigheter men hade olika stora behov av
stöd i skolvardagen. Lite fler än hälften av alla elever (57 %) hade en eller flera diagnoser,
resterande elever hade ingen diagnos (40 %) eller var under utredning (3 %). Av de elever
som hade diagnos var ADD/ADHD (n=6), dyslexi (n=10) och autismspektrumstörning (n=4)
vanligast. I gruppen övriga diagnoser ingick lindrig utvecklingsstörning, psykisk sjukdom och
fysisk funktionsnedsättning. I gruppen dubbla diagnoser hade samtliga kombinationer av
olika neuropsykiatriska diagnoser.
Figur 1. Antal elever uppdelat på diagnosgrupp (n=38/67)
9
10
Dyslexi
ADHD/ADD
7
Autismspektrum
6
Övrig
4
Dubbla diagnoser
Samtliga elever som ingick i projektet har under projekttiden haft mer eller mindre kognitiva
svårigheter och har varit hjälpta av teknikstödet i varierad grad. Vissa elever har haft väldigt
stor nytta av projektet, sannolikt på grund av att de varit motiverade att förändra sin situation.
12
En observation som gjorts är att vuxenstuderande har varit mer medvetna om sin situation,
mer motiverade och oftast haft lättare att få till förändringar sin vardag.
Efter intervention
Tabell 1. Beskrivning av hur Studieresultat (uppgift saknas på sju elever) och Hantera
besvärliga situationer i skolan förändrats efter intervention beräknat i antalet elever (uppgift
saknas på nio elever)
Mycket
försämrat
Försämrat Oförändrat Förbättrat Mycket
förbättrat
Hantera besvärliga
situationer i skolan
0
0
14
35
9
Studieresultat
0
1
16
38
5
De flesta elever upplevde att de, efter deltagandet i projektet, hanterar besvärliga situationer i
skolan bättre och att de har fått ett förbättrat studieresultat. En elev beskriver: “Om jag inte
hade varit med i projektet och förändrat hur jag gör hade ju allt bara fortsatt att rulla på och
jag hade fortsatt att inte göra nåt och fortsatt att lämna in uppgifter för sent eller inte alls. Nu
har jag mer koll och då får jag också saker gjorda och även om det är mycket att göra så
känns det lugnare nu”.
Enligt BAS ledde interventionen till att behovet av anpassning har minskat signifikant i 8 av
16 områden. Dessa är skriva, läsa, tala, komma ihåg, räkna, läxor, prov och delta i
klassrummet. Gemensamt för de 8 områden som inte förändrats var att de hade en skattning
över 3,4 innan intervention. I BAS skattar eleven behoven av anpassning i skolaktiviteter
utifrån en 4-gradig skala (1=behov av anpassningar, 2= har anpassningar och behöver nya, 3=
har anpassningar och 4 =inget behov av anpassningar.) En skattning över 3,4 innebär således
att eleverna tyckte att aktivitetsområdena fungerade bra.
Figur 2. Bedömning av behov av anpassning före och efter intervention
13
Individuellt stöd
Arbetsterapiprocessens alla steg har följts i samtliga elevärenden och arbetsterapeuterna
upplever att det har gett en bra struktur. Tiden som lagts på elevärenden, det vill säga möten,
dokumentation och inköp av teknik, har varierat från 3 timmar till 100 timmar. Detta beror på
att elevens behov och motivation varit styrande och att arbetsterapeuterna har prioriterat
kvalitet framför kvantitet. I några fall har arbetsterapeuten och eleven beslutat att avsluta
kontakten då teknikstödet inte varit rätt insats för eleven eller då elevens motivation inte varit
tillräckligt stark för att förändra studiesituationen. It-teknikern användes som ett bollplank
gällande olika tekniska lösningar och träffade enstaka elever exempelvis vid introduktion i ny
dator. I endast ett elevärende har det varit aktuellt att samverka med arbetsförmedlingen och
då låg fokus på att beskriva behoven av att få använda tekniken i arbetssituationer.
I interventionen “Teknikstöd” inkluderades även diskussion om strategier och planering för
hur tekniken ska användas. Strategier kunde handla om hur eleven ska få in tekniken som en
rutin i vardagen eller handskrivna checklistor för vad eleven ska hinna med att göra varje
morgon. Arbetet med strategier har varit nödvändigt för att tekniken ska användas och många
elever delgav också att det inte hade fungerat med tekniken utan samtalet om strategier.
Samtliga elever uppgav att de kände sig delaktiga i valet av teknikstöd och att de kommer
fortsätta använda tekniken efter projekttidens slut. En stor variation av teknik har utprovats,
vanligast är:




Tidshjälpmedel (TimeTimer och Timstock) och appar som (Buisness calender, Week
calender, Google kalender) som kompenserar för svårigheter att planera och strukturera
sin tid.
Anteckningsappar (Notability, Evernote) vilka möjliggör för elever att spela in
lektioner, fota tavlan och föra anteckningar enligt en tydlig struktur.
Hårdvara i form av smartphone, surfplatta och dator som möjliggör för att installera
kompenserande appar.
Ljudförstärkare som kompenserar för svårigheter att filtrera ljud exempelvis
projektorns brus och bidrar till ökad koncentrationsförmåga i klassrummet.
Övrig teknik som har provats ut:



Echo smartpen, Diktafon, Alphasmart,, Gustavas ordböcker, Stava rex, Spell right,
ClaroRead Pro, Audio Note (app), Symwriter, Scetchbook Pro (app) och Trådlöst
tangentbord är teknik som på olika sätt underlättar i att göra anteckningar samt
producera egen text.
Daisyspelare, Speak it (app), Emersson, Oleria, Amis, Read2go (app), Läslinjal,
SAOL (app), Mouse scanner, iPod, Handyscan, C-pen möjliggör för att kunna lyssna
på och fokusera vid inhämtning av skriftlig information.
Dictus (app) och Dragon dictation (app) omvandlar tal till text.
14




Apparna Schema, Out of Milk, Activity timer, First Class underlättar för elever att få
en överblick, prioritera och komma ihåg vad som ska göras.
Bolldyna, Focusbollar, Tangle (böjbar ring), Noisebox (app), Clearly (app i google
chrome), Adblock (app i google chrome) möjliggör för ökad koncentration i olika
situationer.
Shake Awake klocka (en vibrerande väckarklocka) och Extreme alarm clock (app)
kompenserar för svårigheter att vakna på morgonen.
kLaRa (app) underlättar för att hantera situationer som ger ångest.
Teknikstödet är den faktor som flest elever anser bidragit mest till förändring.
Figur 3. Eleven rangordnar från 1 till 3 (där 1 utgör mest skillnad) vilken faktor de anser
bidragit mest till förändring.
En elev kommenterar användningen av kalender i mobilen: “Förut kunde jag inte ta rast för
jag tänkte så mycket på vad som skulle hända sen. Nu när jag har alla tider i telefonen vet jag
vad som händer efter rasten och behöver inte ha ångest för att jag inte har koll!”
En annan elev har beskrivit användningen av Ipad på följande sätt: “Med Ipad och appen
Notability har jag alla anteckningar samlade. Förut var allt kaos och jag var okoncentrerad
under lektioner. Det kändes som att det inte var någon mening med att anteckna för jag
förstod ändå inte vad läraren pratar om och för att jag nästan alltid tappar bort
anteckningarna. Nu spelar jag in lektionerna, tar foton på tavlan och gör snygga
anteckningar. Jag går ibland tillbaka och lyssnar igen på det som jag inte förstått.”
Eleverna skattade även mötet med arbetsterapeuten som en viktig faktor för förändring. En
elev säger: ”Det har hänt någon när vi pratat och det har spridit sig till lärare, att de hjälper
till mer nu. Även haft samtal med mentor och rektor om hur situationen kan förbättras i
skolan”.
15
Socioekonomisk utvärdering
Krut AB har utfört en socioekonomisk utvärdering och sammanfattningsvis visade resultatet
att kostnaden för insatser i form av teknikstöd återbetalar sig mycket snabbt om det kan bidra
till ett tidigare inträde på arbetsmarknaden. Kostnaden för teknikstödet och samtliga
kringkostnader beräknas inom projektet uppgå till 20 000 kr per person vilket motsvarar en
månads senare inträde på arbetsmarknaden. De totala kostnaderna för projektet i en kommun
motsvarar vinsterna, förutsatt att man förhindrar att en enda av eleverna drabbas av upprepade
perioder av sjukskrivning och arbetslöshet. Detta innebär att om projektet har räddat en elev
från utanförskap så har projektet lönat sig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Fortbildning till skolpersonal
Flera riktade insatser har genomförts under projekttiden i syfte att öka kunskapen om
kognitiva svårigheter och teknikstöd. Vid några tillfällen håller en av arbetsterapeuterna
grupper om 5-7 elever (utan uttalade kognitiva svårigheter) där fokus ligger på studieteknik
och framförallt appar. Insatser har gjorts under hela projekttiden men med en särskild satsning
under våren 2013 då fokus i projektet övergår från elev till lärare. Nedan följer en redovisning
av samtliga de insatser som genomförts.
Vårterminen 2012
 Projektgruppen (elevhälsa, specialpedagoger, bibliotekarier) deltog i kick-off med
föreläsning om kognition, kognitiva svårigheter, arbetsterapi samt teknik som
kompensation vid kognitiva svårigheter. Föreläsare var kognitionsvetare Erika Dahlin
och arbetsterapeuterna i projektet.
 Arbetsterapeuter gav grundläggande information om kognition och teknikstöd i
samband med olika möten på förvaltningsnivå, rektorsnivå samt på ett flertalet av
lärarnas arbetsplatsträffar.
 “Öppet hus” arrangerades av arbetsterapeuterna på samtliga gymnasieskolor.
Skolpersonal gavs möjlighet att prova olika typer av teknikstöd och ställa frågor runt
projektet.
 Hemsidan www.teknikstodiskolan.se skapades. På hemsidan samlades aktuell
information om teknikstöd, illustrerat i text, bild och film.
Hösttermin 2012
 Samtlig skolpersonal på gymnaseiskolorna erbjöds en föreläsning om hjärnan och dess
utveckling av Åke Pålshammar, leg. psykolog.
 Hjälpmedelscentralen informerade personal på särvux om sitt uppdrag kring kognitiva
hjälpmedel. Diskussion fördes kring skolans respektive hjälpmedelscentralens ansvar
gällande dessa hjälpmedel.
Vårtermin 2013
 En representant från varje skola deltog på BETT-mässan i London. BETT-mässan är
världens största teknikmässa kopplat till skola och undervisning. Resan samordnades
16









av Lin-education som erbjöd ett program med inträde på mässan men även
föreläsningar av bl.a. Sir Ken Robinsson och Troed Troedsson.
Arbetsterapeuterna medverkade på arbetsplatsträffar. De delgav resultat från höstens
arbete med elever och bidrog till diskussioner om strategier och förhållningssätt hos
lärare när det gäller elever med kognitiva svårigheter. De flesta arbetslag fick minst ett
och ibland två besök. Filmer där elever från projektet berättar om hur teknikstödet
hjälper dem visades. Vid några tillfällen medverkade en tjej som arbetsterapeuterna
har mött inom samverkan med Attention. Hon har ADHD och berättade om sin
skolupplevelse, vad lärare kunde ha gjort för att möta henne på bästa sätt och vilka
anpassningar som skulle ha underlättat för henne.
12 lärare på Kungsmadskolan och Teknikum intervjuades om sina strategier i mötet
med elever i behov av stöd. Dessa sammanställdes och mailades ut till rektorer och
lärare vid terminsslut 2013 i syfte att sprida goda exempel.
Elevhälsa och specialpedagog/speciallärare erbjöds delta vid en föreläsning av
hjärnforskare Torkel Klingberg i Halmstad.
Elevhälsa och speciallärare/specialpedagoger på gymnasieskolorna erbjöds en
fortbildningsdag om kognitiva svårigheter och kognitiva hjälpmedel.
Arbetsterapeuterna föreläste om erfarenheter från projektet. Kognitionsvetare Erika
Dahlin föreläste om kognition kopplat till anpassningar och teknik som kan användas i
vardagen och i skolan. Workshop kring olika teknikstöd hölls under dagen där alla
fick testa hur tekniken fungerar. Dagen avslutades med diskussion.
AV-Media Kronoberg hade grundläggande utbildning för personal på
gymnasiesärskola och särvux om hur iPad kan användas i undervisningen.
Hjälpmedelscentralen informerade personal på gymnasiesärskola om sitt uppdrag
kring kognitiva hjälpmedel. Diskussion fördes kring skolans respektive
hjälpmedelscentralens ansvar gällande dessa hjälpmedel.
På gymnasieskolan Teknikum höll arbetsterapeut och AV-Media gemensam
föreläsning om alternativa verktyg.
Psykolog David Edfelt bjöds in till samtliga skolor och föreläste om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och hur man som lärare kan arbeta för att öka möjligheterna
för dessa elever att lyckas i skolan.
En sommarpresent delades ut till skolpersonal på de kommunala gymnasieskolorna
och Komvux i Växjö. De fick hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok “Den lärande
hjärnan”. Presenten innehöll också en mapp med diverse arbetsmaterial som
arbetsterapeuterna har använt i mötet med elever samt citat från elever och lärare.
Utvärderingarna från Ramböll visade att lärare upplevde att projektet har ökat deras kunskap
om kognitiva svårigheter samt om vilken teknik som finns på skolan och hur den kan
användas. De upplevde också att arbetsterapeutens kompetens i hög grad är nödvändig för
elever med kognitiva svårigheter samt att stödet som givits av arbetsterapeuten har varit
relevant. Lärare har hört av sig med synpunkter och funderingar. Ett exempel kan ni läsa i
bilaga 2.
17
Diagram 1. I vilken utsträckning som lärare och elevhälsan anser att arbetsterapeutens
kompetens är nödvändig för elever med kognitiva svårigheter
Lärare testar teknik
Projektet erbjöd lärare att testa teknik i undervisningen och det har genomgående byggt på
deras eget intresse och idéer. Teknik och hjälpmedel som skolpersonal har provat är:
 Ipad för gruppundervisning på Introduktionsprogram, Gymnasiesärskolan och Särvux.
 TimeTimer har använts av lärare under lektioner och av elevhälsans personal under
elevsamtal.
 Tangle (böjbar ring) har lärare på Gymnasiesärskolan gett till elever med motorisk
oro.
 Utrustning för lärare att filma sina genomgångar (Flipped Classroom). Det underlättar
för elever som behöver lyssna på lärarens genomgång flera gånger, vilket är vanligt
vid koncentrationssvårigheter.
 Ljudförstärkare har samtliga elever i en klass om 30 elever testat för att uppnå ökad
koncentration. Både elever och lärare upplevde att koncentrationen ökade under
lektionerna.
 Ljudutjämningssystem har installerats i två klassrum men användes sällan bland annat
på grund av att systemet inte alltid var laddat.
 Elevhälsan på gymnasieskolorna har fått ett Kedjetecke vardera. Kedjetäcket är ett
hjälpmedel som används för sinnesstimulering och motverkar ångest/rastlöshet/oro.
 Elevhälsan och specialpedagog/speciallärare har fått ett antal Time timer, Shake
awake klockor, Tangle och Scannermsöss för att låna ut till elever även efter
projektets slut. Scannermus är både en datormus och skanner vilket underlättar för
elever att samla skriftlig information digitalt samt för att få texten uppläst i datorn.
En lärare på nationellt program har beskrivit: “eleven testade ljudförstärkare under ca en
månads tid och han har aldrig skrivit så mycket på ett prov som efter den månaden och han
var betydligt mer närvarande under lektionerna”.
18
En specialpedagog på särvux beskriver; “Jag trodde inte riktigt att time timer kunde göra en
så stor skillnad i klassrummet. Nu märker jag att eleverna känner sig lugnare när de vet hur
lång tid som är kvar och de är noga med att påminna mig om jag glömmer att ställa in tiden
på Time timern”.
Samverkan utanför skolan
Målsättningen var att ta fram ett dokument som tydliggör samverkansformerna mellan skolan
och verksamheterna i referensgruppen. Samverkan är ett stort begrepp och innebär bland
annat att verksamheterna ska ha kännedom om varandras uppdrag för att kunna samverka i
elevärenden. Nästa steg är att rutinerna i verksamheterna förbättras och på en högre nivå kan
bra samverkansavtal skrivas. Med bra samverkan är eleven i fokus men det kräver mycket tid
och engagemang. Projektet har sannolikt bidragit till en ökad kännedom om verksamheterna
men resterande vinster kräver mer tid och ett dokument för tydligare samverkansformer har
inte formulerats. Däremot har beslut fattats om att referensgruppens representanter ska
fortsätta träffas även efter projektet, två gånger/termin, för att underlätta samverkan och öka
tillgängligheten för ungdomar med kognitiva svårigheter. Detta är mycket positivt för elever i
Växjö med kognitiva svårigheter.
Referensgruppsmöten genomfördes regelbundet under projektets gång och de flesta
verksamheter har alltid närvarat. Mötena har präglats av informationsutbyte och diskussion
om elevgruppen och hur deras behov av stöd tillgodoses idag och kan tillgodoses i framtiden.
Arbetsterapeuterna gör studiebesök på de olika verksamheterna för att sprida information om
projektet och som ett led i att öka förutsättningarna för samverkan. Projektledare informerar
om projektet inom kommunens olika förvaltningar och i olika sammanhang på regional nivå.
Representanter från olika verksamheter tar kontakt, exempelvis utvecklingsledare på SKL,
och önskar mer information om projektet och dess resultat. Beslut har även tagits om att
arbetsterapeuterna ska medverka på nästa upphandling för kognitiva hjälpmedel.
Arbetsterapeuterna




Besökte och presenterade projektet på Barn och Ungdomspsykiatrin,
arbetsförmedlingen Vuxenhabiliteringen, SPSM, barnhabiliteringen, Projektet Framtid
Kronoberg, Växjö Samordningsförbund och “Sydostsamverkan” (där politiker och
förvaltningschefer från Växjö, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Nybro medverkar).
Medverkade på regelbundna lunchmöten tillsammans med representanter från AVmedia, Linnéuniversitetet och SPSM.
Hade flera möten med Hjälpmedelscentralen för att prata om projektet,
ansvarsfördelning för kognitiva hjälpmedel och uppdatering kring ny teknik
exempelvis appar.
Föreläste på kursen “Alternativa verktyg” på Linnéuniversitetet, på
arbetsterapeututbildningen i Jönköping, på “AT-forum” (ett årligt forum för
arbetsterapeuter som har stark koppling till forskning).
19



Besökte Attentions tjejgrupp där de mötte 4 tjejer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. En av deltagarna visade intresse för att föreläsa för lärare vilket
sedan genomfördes.
Presenterade projektet för gymnasieskolans politiska nämnd.
Fick uppdraget att samordna “arbetsterapins dag” hösten 2013 för att sprida kunskap
om projektets resultat.
Teknikstöd i skolan kommer att leva vidare efter projektets slut. Gymnasieförvaltningen
inom Växjö kommun har skapat en tillsvidaretjänst för en arbetsterapeut. Arbetet med
teknikstöd för kognitiva svårigheter kommer ske inom ramen för ”Plug in”, ett EU-finansierat
projekt med det övergripande syftet att motverka avhopp från gynmasieskolan.
Diskussion
Måluppfyllelse
Socialdepartementet ville, med hjälp av projektet, ta reda på om teknikstöd i skolan kan öka
möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter att nå skolans mål och klara sig bättre i
arbetslivet. Både skola och arbetsliv ställer allt högre krav på att självständigt kunna organisera,
planera och få saker gjorda vilket samtliga elever i projektet har haft svårigheter med. Projektets
resultat är viktigt då det finns få dokumenterade erfarenheter inom området. De utvärderingar som
genomförts inom ramen för projektet talar för att samhället och skolan tjänar på att erbjuda
teknikstöd. Flertalet elever upplever att deras studieresultat har förbättrats och att de hanterar
besvärliga situationer bättre än innan. Ett intressant resultat är att många elever i projektet har
hittat strategier för att planera, strukturera och komma ihåg saker. De flesta anger även att de
kommer att fortsätta använda tekniken efter projektets slut vilket troligtvis ökar chanserna att
fungera bättre i arbetslivet. Projekttiden har dock varit kort och endast en utvärdering har
genomförts, dessutom relativt nära inpå interventionen. Man får inte glömma att kognitiva
svårigheter är en funktionsnedsättning och sannolikt behöver många av eleverna fortsatt stöd på
olika sätt i framtiden. Samverkan är således mycket viktigt.
Framgångsfaktorer
Projektets syften har uppnåtts och tre framgångsfaktorer kan lyftas. Den första handlar om att
elevens delaktighet har varit central genom hela processen. Elever har kommenterat att deras
möjlighet att påverka utformningen av stöd samt att de har fått möjlighet att sätta ord på sina
svårigheter har gjort att de känt sig mer motiverade. Detta är ett intressant resultat eftersom
många andra rapporter har poängterat betydelsen av elevernas delaktighet för slutförda
gymnasiestudier (Skolverket 2010, SKL 2012). Arbetsterapeuterna upplever att projektets
arbetssätt fyller ett behov i skolan då åtgärdsprogram ofta brister i att göra elever och föräldrar
delaktiga.
20
Den andra framgångsfaktorn handlar om arbetsterapeuternas perspektiv och arbetsprocess. Att
utgå från elevens egen motivation och målsättning är centralt i det arbetsterapeutiska synsättet
liksom att arbeta med kompensatoriska åtgärder och anpassningar i miljön. Att använda BAS
för att kartlägga elevernas individuella behov av strategier, teknik och anpassningar har
fungerat bra. Samtalet inbjuder till att eleven får sätta egna ord på hur skolan fungerar,
formulera vad de vill förändra och mycket fokus har lagts på diskussion om strategier för hur
förändringen ska gå till i vardagen. Arbetsterapeuterna föreslår dock att aktivitetsområdet
sömn bör läggas till i BAS eftersom det påverkar koncentrationen i hög grad. Även
skattningsskalorna behöver ses över. Exempelvis behöver ”inget behov av anpassningar” inte
innebära att aktivitetsområdet fungerar ”perfekt”. Täta uppföljningar och tillvägagångssättet
(sms/telefonsamtal/möten) har varit flexibelt utifrån elevernas önskemål och ökat
tillgängligheten. Att kommunicera via sms är snabbt och kräver inte mycket ansträngning från
eleven vilket har möjliggjort för en kontinuerlig kontakt och bra förutsättningar för en god
relation. Den snabba uppföljningen har även gjort att arbetsterapeuten kunnat förstärka
elevens strategier direkt. När eleverna märkt att deras strategier fungerar så har
självförtroendet ökat och många upplever att makten att påverka sin situation har stärkts.
Den tredje framgångsfaktorn handlar om projektets metoder för att nå ut med information om
kognitiva svårigheter till lärare. Många lärare har i utvärderingen svarat att projektet har
bidragit till kunskapsökning inom området kognitiva svårigheter vilket tyder på att metoderna
som används för att nå ut har varit effektiva. De anser också att arbetsterapeuterna i hög grad
varit tillgängliga. Upplägget att första tiden i projektet fokusera på det individuella arbetet
med elever för att sedan vända sig till lärare har varit bra. Detta då spridningen av elevernas
erfarenheter gett verklighetsförankring och visat på att arbetet med kognitiva svårigheter
behöver utvecklas. Att använda sig av olika sätt för att nå ut exempelvis via föreläsare utifrån,
diskussioner i arbetslagen och informella samtal under fikaraster tros också ha bidragit.
Framgångsfaktorerna har varit möjliga på grund av att arbetsterapeuterna har haft ett nära
samarbete och kunnat komplettera samt stötta varandra i skolans komplexa miljö.
Rutiner för samarbete i skolan
I bakgrunden framkommer det att skolorna i projektet saknar tydliga rutiner för att på ett tidigt
stadium identifiera elever med kognitiva svårigheter. En förutsättning för att kunna arbeta med
frågorna på ett bra sätt är att det finns kunskap och det är därför glädjande att många lärare anser
sig ha fått ökad kunskap om kognitiva svårigheter genom projektet. Arbetsterapeuterna har
imponerats av många lärares arbete för att möta elevers individuella behov i klassrummet och
anser att det är betydelsefullt att deras strategier uppmärksammas. Dessvärre har det även
framkommit kommentarer om att elever bara behöver skärpa sig eller att de kan om de bara vill.
För elever med kognitiva svårigheter är det ofta så att man verkligen vill men att man inte kan.
Det är inte konstigt att motivationen förvinner när kraven ständigt är för höga och misslyckanden
blir många. Får eleven dessutom höra att det bara är att skärpa sig är det inte konstigt att även
självförtroendet försvinner.
Att i rollen som lärare reflektera över egna attityder och arbetssätt är viktigt för att kunna ge rätt
bemötande och lämpligt stöd. Det är dock viktigt att rektorerna driver frågan kontinuerligt då det
21
tar tid att förändra attityder. Rektorernas kunskap, intresse och engagemang för målgruppen är
avgörande för lärarnas kompetensutveckling inom området. En indikation på det är att vissa
arbetslag har bjudit in arbetsterapeuterna flera gånger medan andra inte tagit något sådant initiativ.
Under projekttiden har arbetsterapeuterna och externa föreläsare deltagit på olika arbetslagsträffar
för att bidra till diskussioner om kognition och teknikstöd. Några lärare har uttryckt att de har
förändrat sitt arbetssätt för att undervisningen ska vara mer tillgänglig för denna grupp elever. En
del har uttryckt att projektet har öppnat ögonen för denna problematik och att de är mer lyhörda
för om det kan föreligga kognitiva svårigheter.
Skolans stora organisation ställer höga krav på rutiner för kommunikation och samarbete och kan
ibland vara en förklaring till att elevens stödbehov inte alltid tillgodoses. En elev kan ha 10 olika
lärare som använder olika sätt att förmedla information om läxor och prov på, vilket blir
bekymmersamt när det är svårt att organisera och komma igång med skolarbetet.
Arbetsterapeuternas erfarenheter är att det även efter att en elevs svårigheter har identifierats är
svårt, rent logistiskt, att nå ut med information till berörda lärare om behovet av stöd och
anpassningar. Ännu viktigare är att komma till beslut om vem som sätter in vilka åtgärder samt
följer upp dessa vilket sällan hinns med i tillräckligt stor utsträckning. Information via mail har
ibland varit den enda möjligheten till informationsutbyte vilket inte är tillräckligt då det krävs en
diskussion om hur skolan ska samordna stödet som eleven behöver. Detta har försvårats
ytterligare då arbetsterapeuterna inte har arbetat heltid på en skola. Alla elever har en mentor vars
uppdrag, enligt skolornas PM, är att ha den samlade bilden av elevens studiesituation och ansvaret
för att sköta kommunikationen om elevens stödbehov med undervisande lärare. Erfarenheter från
projektet visar att mentorer har olika uppfattningar om vilka åtaganden som rollen medför vilket
leder till att elever får olika möjligheter till stöd. Många elever med kognitiva svårigheter ber inte
själva om hjälp, vissa kanske snarare gör allt för att dölja sina svårigheter, vilket ytterligare
belyser mentorns viktiga funktion i att uppmärksamma dessa elever.
Del av projektet har varit att testa arbetsterapeuten som en ny roll i skolan. Skolans stora
organisation medför inte bara utmaningar när det gäller kommunikation och rutiner för stöd utan
även att implementera en ny yrkesroll. Arbetsterapeuterna tror att de snabbare kunnat bli en
naturlig del i verksamheten om de endast arbetat på en skola var. Förutsättningarna för att
kontinuerligt delta på både formella och informella möten hade ökat vilket sannolikt möjliggjort
för fler lärare att känna till arbetsterapeutens kompetens. Arbetsterapeuterna upplever att deras
profession är ett komplement till övrig elevhälsa då kopplingen mellan kognitiva svårigheter och
teknik i vardagen oftast saknas. Många gånger har elevhälsopersonal inte kunskap om exempelvis
hur kalendern i mobilen fungerar och inte heller tänkt att det kan göra en stor skillnad för elever
med kognitiva svårigheter. Innan projektet fanns det inte kognitiva hjälpmedel på skolorna vilket
ytterligare påvisar att arbetsterapeutens perspektiv tillför något nytt i elevhälsoteamet. Samarbetet
med elevhälsan har varit positivt då exempelvis en elev har fått stöd för sina sociala svårigheter av
kuratorn medan arbetsterapeuten har hjälpt eleven att skapa struktur i skolarbetet. Samarbetet
leder många gånger till en helhetsförståelse av elevens situation och att insatserna går i linje med
varandra.
22
Teknikstöd - inte bara teknik
Flertalet elever har upplevt att teknikstödet varit det som bidragit mest till en förbättrad
skolsituation. För att eleven ska ha förutsättningar att bli självständig med hjälp av tekniken
krävs det att eleven får stöd i utformningen av hur tekniken ska användas, i vilket syfte och på
vilket sätt. För några elever har tekniken varit just den åtgärd de behövt för att klara skolan på
ett bra sätt. Andra elever har inte alls varit i behov av teknik utan snarare behövt analysera sin
skolsituation och forma strategier för hur de ska utföra en viss aktivitet. Ibland har det primära
för eleven varit att få tillgång till exempelvis speciallärare eller resurspedagog i det dagliga
skolarbetet. Först därefter har teknikstöd provats ut och det har blivit möjligt att rikta fokus
mot ökad självständigt i skolvardagen. Många gånger har teknikstödet varit en av flera
pusselbitar och därför har samarbetet med lärare, elevhälsa och speciallärare/specialpedagoger
varit avgörande.
Syftet med tekniken är att vara ett hjälpmedel för att klarar olika aktiviteter mer självständigt.
Med självständighet följer dock ett eget ansvar och erfarenheten från projektet har visat att
alla inte klarar eller vill ha hela ansvaret själva. Många elever behöver känna tryggheten i att
det finns en person att vända sig till när det går lite sämre. Med det inte sagt att eleven aldrig
vill bli självständig utan det handlar om att ge stöd på rätt nivå. En elev har uttryckt det så här:
“Tekniken är jättebra och underlättar otroligt mycket för mig men jag är ändå lite orolig för
vad som händer i de perioder jag mår sämre... det som brukar hända då är att jag bara inte
kan få saker gjorda... jag fixar det inte själv utan måste ha nån som frågar om jag gjort det
jag skulle.. och som frågar igen om jag verkligen gjort det jag skulle.
Det är även viktigt att vara medveten om att arbetet kring tekniken är stort. Tekniken ska
beställas, administreras och utprovas utifrån elevens unika behov. Arbetet med strategier för
hur tekniken ska användas samt uppföljning är inte att underskatta då det avgör för om
tekniken kommer att användas i vardagen. Det är också betydelsefullt att som arbetsterapeut
vara uppdaterad på den nya tekniken och ha kunskap om hur vardagen ser ut för eleverna.
Det generella stöd som arbetsterapeuterna arbetat med exempelvis studieteknik i grupp och
utlån av ljudförstärkare till en hel klass visar att ett generellt stöd inte är tillräckligt för alla
elever. Trots att ljudförstärkare visade sig vara positivt för de flesta och mycket positivt för ett
fåtal så var det ingen, varken lärare eller elev, som fortsatte använda systemet även om
möjligheten fanns. Anledningen till detta tros vara att elevens individuella behov och mål inte
kartlagts. Det kan också handla om att planeringen och administrationen för tekniken upplevs
tidskrävande.
Samverkan
Samverkan har en stor betydelse för att elevens behov ska tillgodoses. Under projekttiden har
samverkan mellan skolan och verksamheter utanför skolan påbörjats och kunskapen om de
olika verksamheternas arbetssätt har ökat. Positivt är också att samverkansmöten kommer att
fortsätta även efter att projektet avslutats. Samarbetet med hjälpmedelscentralen har varit
mycket bra och intresset är stort för ny teknik och gruppen unga med kognitiva svårigheter.
23
Arbetsterapeuterna tror att “Fritt val av hjälpmedel” ställer krav på hjälpmedelskonsulenterna
att vara uppdaterade på den nya tekniken för att kunna tillgodose det individuella behovet.
Det bra för att personen själv kan påverka valet av hjälpmedel. Arbetsterapeuterna ser likheter
mellan hjälpmedelshanteringen i ”Fritt val” och ”Teknikstöd i skolan” då eleven varit delaktig
i valet av teknik och själv ansvarat för handhavandet. Förhoppningen för framtiden är att
skolan och hjälpmedelscentralen kan inspirera varandra och fortsätta samverka för ökad
tillgänglighet när det gäller kognitiva hjälpmedel.
Utmaningar och möjligheter
Många elever i projektet har beskrivit ett dåligt självförtroende och låg tro på sin egen
förmåga. Trots detta har de vågat öppna sig och varit intresserade av att testa ny teknik och
nya strategier. Det kan tolkas som att många elever har en inneboende motivation och vill att
det ska fungera i skolan. Dåliga erfarenheter och oförmåga kan dock göra det svårt att på egen
hand förändra sin skolsituation. Därför kan det löna sig att lägga den tid som behövs på att
förstå eleven och dennes situation. Skolan har stora utmaningar bland annat när det gäller att
på ett tidigt stadium identifiera elever med lindriga till måttliga kognitiva svårigheter. Det
individuella stödet kan utvecklas genom att lägga större vikt vid att förstå elevens egen
upplevelse av sina behov och genom att anpassa stödet utifrån elevens unika situation. För
detta behövs tydliga rutiner för samarbete och att eleven själv involveras i högre grad.
Arbetsterapeuterna vill poängtera betydelsen av att arbeta med ett individuellt stöd eftersom
erfarenheterna från projektet visar på att elevens delaktighet är viktig för förändring. De
föreslår att skolorna även lägger tid och resurser på att utveckla det generella stödet.
Betydelsen av att undanröja hinder i och anpassa den omgivande miljön uppmärksammas
också i flera rapporter (Skolverket 2010, Ungdomsstyrelsen 2012). En lärare kan ha upp till
200 elever, vilket ibland förklarar deras begränsade möjligheter att göra individuella
anpassningar för enskilda elever. Om undervisningen är mer tillgänglig minskar behovet av
individuella anpassningar. Generellt stöd kan exempelvis innebära en tydlig planering för hur
information om prov och läxor förmedlas samt tydliga rutiner för anpassningar i
provsituationer. På samtliga skolor finns goda exempel på hur lärare gör undervisningsmiljön
tillgänglig för elever med kognitiva svårigheter. Arbetsterapeuterna önskar att dessa
erfarenheter sprids och blir en del i skolornas utvecklingsarbete.
24
Referenser
Dahlin, Erika och Lagerkrans, Elisabeth. 2013. Teknikstöd i skolan Delrapport 1 februari
2013. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet
Fisher, Anne G och Nyman, Anneli. 2011. OTIPM: En modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. Fou-rapport 1/2007. Nacka: Förbundet
Sveriges Arbetsterapeuter.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2013. Vad gör en arbetsterapeut?
http://www.fsa.akademikerhuset.se/Fakta-om-arbetsterapi/Vad-gor-en-arbetsterapeut/.
(Hämtat 2013-06-24).
Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Fritt val av hjälpmedel. http://www.hi.se/svse/Arbetsomraden/Projekt/Avslutade-projekt/Fritt-val-av-hjalpmedel/ (Hämtat 2013-06-24)
Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Om kognition. http://hi.se/sv-se/hjalpmedelstorget/kognition//Om-Kognition/. (Hämtat 2013-06-24)
Klingberg, T, 2011. Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur.
Landstinget Kronoberg, (2012). Fritt val av hjälpmedel. För användare.
http://www.ltkronoberg.se/Centrum/Primrehabcent/Hjalpmedelscentral/Fritt-val-avhjalpmedel-/Brukare-i-Fritt-val/. (Hämtad 2013-06-24).
SKL. 2012. Motverka studieavbrott – Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att
fullfölja sin utbildning. Stockholm: SKL
Skolverket (2010). Risk för IG. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2405. (Hämtad
2013-06-24).
Ungdomsstyrelsens skrifter. 2012:13. Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med
funktionsnedsättning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
25
Bilaga 1. Arbetsterapiprocessen - elevexempel
Arbetsterapeuten arbetar utifrån ett aktivitetsperspektiv, det vill säga vad eleven gör och vill
göra i skolan. Bedömningen grundar sig på en analys av samspelet mellan individ, aktivitet
och miljö.
Hanna 17 år har svårt att komma i tid till skolan och slutför inte läxor. Hon har
en tendens att ge upp. I samtal med arbetsterapeuten sätter Hanna upp som mål
att studera en timme varje dag samt förändra sina morgonrutiner för att komma
i tid till skolan. Strategier och teknik diskuteras för att det ska bli praktiskt
genomförbart i hennes vardag. Hanna bestämmer sig för att nå målet genom att
använda en tydlig kalender i sin telefon samt påminnelser. Hon tror att det blir
lättare att komma igång med uppgiften om hon är mentalt förberedd och redan
innan har bestämt sig för vad hon ska plugga och när. Hennes svårigheter att
komma till skolan i tid beror på att hon är långsam på morgonen och inte väcks
av väckarklockan. Hanna vill testa om Shake Awake klockan (en vibrerande
väckarklocka) kan få henne att vakna ordentligt. Hon bestämmer sig även för en
tid när hon behöver gå hemifrån och sätter en påminnelse precis innan.
Arbetsterapeuten och Hanna träffas vid tre tillfällen för att kartlägga, sätta mål
och prova ut teknik och strategier.
Efter en vecka följer arbetsterapeuten upp hur tekniken och strategierna
fungerar. Vid uppföljning fokuserar arbetsterapeuten på att förstärka de nya
strategierna genom att låta eleven berätta exakt hur hon gjorde, hur det kändes,
hur omgivningen reagerade och hur hon ska göra nästa vecka för att få samma
eller ännu bättre resultat. Hanna berättar att hon har studerat mer än tidigare
men inte så mycket som hon egentligen vill. Hon glömde bort att sätta klockan
vissa dagar vilket gjorde att hon kom försent. Hon får i uppdrag att använda
väckarklockan varje dag. Hanna ska också testa att göra en detaljerad
veckoplanering och skriva upp i kalendern i mobilen exakt vad hon ska studera
varje dag.
Uppföljningar fortsätter så länge Hannas behov finns. Efter några veckor
ersätts möten med sms. En uppföljning görs tre månader efter första mötet och
Hanna upplever att hon har kommit betydligt närmare målen. Hon känner att
hon på ett bättre sätt klarar skolans krav och upplever mindre stress.
26
Bilaga 2. Mail från lärare
Lärare har uppmanats att höra av sig gällande utvecklingsarbete och mailet nedan kom efter
en föreläsning av psykolog David Edfelt.
”Intressant föreläsning trots sen em och lång föreläsning:-)
Jag tycker det hade varit intressant att kunna hitta gemensam struktur på skolan för hur man t
ex:
 startar/avslutar
lektioner (igenkänningsfaktor och eleverna får kortare startsträcka
genom detta och det ger trygghet)
 få liknande struktur på uppgifters utformning på papper/skärm (åter igen kortare
startsträcka och större chanser att förstå)
 se över hur klassrummen är utformade (finns platser för de som behöver minska
antalet stimuli, är det en bra atmosfär i salen, blir man motiverad/inspirerad)
 få möjlighet att vara fler än 1 vuxen i klassrummet ibland för att få bättre dynamik och
fler synsätt/utlärningssätt/förklaringar
 jobba för att hitta var/hur/när eleverna fungerar bra och förstärka detta ist för att
alltid se det negativa där det inte fungerar
 jobba rejält med studieteknik vid skolstart innan alla vanliga lektioner startar, lära sig
HUR man lär sig bättre samt att man hinner få ihop klasserna bättre (pga av- och
påhopp som annars stör då läraren måste repetera allt igen i kursstarten)
Detta är bara några av mina tankar som jag vet att en del kollegor delar, men de flesta vill
inte ta sig tid att jobba med detta då stressen att hinna igenom hela kursen är stor
Tyvärr blir jag nog inte kvar till hösten pga nedskärningarna, gått från fast anställning till
viss tid detta läsåret, men min förhoppning är att gårdagens föreläsning kan så ett frö hos fler
Mvh”
27