Transcript Teknikstöd i skolan Delrapport

 Växjö Kommun
December 2012
Delrapport
Teknikstöd i skolan
Försöksverksamhet i Växjö Kommun
på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Inger Kratz, projektledare
Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut
Lina Karlsson, Leg. arbetsterapeut
Ola Durborg, IT-tekniker
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 1 Bakgrund .................................................................................................................................... 2 Syfte ........................................................................................................................................... 3 Material och metod..................................................................................................................... 3 Resultat ....................................................................................................................................... 6 Diskussion .................................................................................................................................. 9 Referenser................................................................................................................................. 13 Sammanfattning Projektet ”Teknikstöd i skolan” har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av
Hjälpmedelsinstitutet (HI). Projektet pågår fram till och med juni 2013. Under våren 2012
anställs en lokal projektledare, två arbetsterapeuter och en tekniker för att arbeta inom ramen
för projektet på de tre kommunala gymnasieskolorna och Komvux i Växjö. Projektet syftar
till att öka måluppfyllelsen i skolan hos elever med kognitiva svårigheter genom att erbjuda
individuellt stöd i form av samtal om strategier i skolvardagen samt utprovning av teknik.
Kompetensutvecklingsinsatser till lärare och samverkan med berörda verksamheter utanför
skolan utgör också viktiga delar i projektet. Höstterminen 2012 ägnas huvudsakligen åt individuellt arbete med elever vilket innebär
kartläggning av behov i studiesituationen, utprovning av teknikstöd/strategier samt
uppföljning. Kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal och samverkan med aktörer
utanför skolan genomförs i viss mån men ytterligare insatser är planerade inför våren 2013.
Arbetsterapeuterna är involverade i ca 100 elevärenden där 83 kartläggs utifrån
bedömningsinstrumentet ”Bedömning av anpassningar i skolmiljön” (BAS). Eleverna som
ingår i projektet upplever svårigheter bland annat med att planera och strukturera sina studier,
att komma igång med och slutföra självständiga uppgifter samt att koncentrera sig under
lektioner. Teknik som köps in till elever är framförallt tidshjälpmedel som time timer och
timstock, appar i surfplatta och smartphone, ljudförstärkare och dator. I de flesta fall beskriver
eleven en förbättring i studiesituationen och uppskattar stödet av arbetsterapeuten.
Arbetsterapeuterna upplever att tekniken som används ökar möjligheterna för elever med
kognitiva svårigheter att nå sina mål i skolan och betonar betydelsen av arbetsterapeutens
kartläggning av behov, aktivitetsanalys och uppföljning.
1 Bakgrund Skolverkets rapport ”Risk för IG” (2010) belyser att var tredje elev lämnar gymnasieskolan
utan fullständiga betyg. 20 procent avbryter studierna och 10 procent uppnår inte
grundläggande behörighet till högskolan. Rapporten visar att skolan många gånger lägger
över ett för stort ansvar på eleven vilket leder till att stödet ofta uteblir. En förklaring är att de
ställer för höga krav på elevens egen drivkraft och engagemang.
Skolans arbetssätt gentemot elever med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter är inget begrepp som används i gymnasieskolan i någon större
utsträckning. I nuläget har gymnasieskolorna i Växjö ingen gemensam strategi för att på ett
tidigt stadium identifiera elever med kognitiva svårigheter. När behov identifieras erbjuds
stöd av mentor, elevhälsa och ibland specialpedagog/speciallärare och eleven kan erbjudas att
gå på stödstuga i något/några ämnen. Ibland initieras psykologutredning som underlag för att
utreda behovet av exempelvis neuropsykiatrisk utredning. Det finns inga tydliga rutiner för att
ge enskilda elever stöd att hitta strategier som kompenserar för svårigheter med
tidsuppfattning, att strukturera och planera, att komma igång med och slutföra läxor.
Teknikstöd för kognitiva svårigheter är närmast obefintlig. Elever som har neuropsykiatriska
diagnoser och behov av resurspedagog får individuellt stöd men teknikstöd utprovas inte. Det
finns ingen gemensam strategi för hur lärare/mentorer ska agera när de möter elever med
kognitiva svårigheter vilket leder till att det oftast är den enskildes engagemang och
kompetens som avgör vilka förutsättningar eleverna får. Specialpedagog/speciallärare har en betydelsefull roll vid identifiering av elever med läs- och
skrivsvårigheter. Det stöd som erbjuds utgår från de läs- och skrivsvårigheter eleven har, i
vissa fall inlästa läromedel. Ny teknik exempelvis appar i surfplatta innebär stora möjligheter
att kompensera för läs- och skrivsvårigheter. Rättstavningsprogram och talsyntes är ett bra
hjälpmedel för många och de finns att ladda ner till den dator som eleven får genom skolan.
Information om och introduktion i dessa kan dock bli bättre. De elever som inte får datorer
från skolan det vill säga elever som startade 2010/2011 får bekosta programmen själva.
Skolorna erbjuder teknikstöd i begränsad omfattning för elever med läs- och skrivsvårigheter,
även om det varierar beroende på skola.
Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen Smartphones, appar, surfplattor och datorer är idag väletablerade i elevernas vardag. De flesta
är ständigt online vilket ställer höga krav på att kunna avvärja sig från frestelser som
exempelvis facebook, youtube eller långvariga strategispel. Aktuell hjärnforskning visar att
ungdomar i högre grad än vuxna väljer att utföra aktiviteter som ger en snabb belöning och att
det har sin förklaring i att ungdomshjärnan inte är fullt utvecklad (Klingberg, 2011).
2 Alla elever som börjar på en kommunal gymnasieskola i Växjö från och med hösten 2012 får
en skoldator. Tekniken erbjuder många möjligheter men ställer också krav på undervisande
lärare och många anser att de får för lite stöd i att utveckla sin pedagogik med den nya
tekniken. För att nå framgång är det en förutsättning att IT integreras i den dagliga
undervisningen (Johansson et al, 2012).
Syfte Frågeställningar
Kan arbetsterapeutens yrkesroll komplettera befintlig elevhälsa inom gymnasieskolan och
bidra till att öka måluppfyllelse hos elever med kognitiva svårigheter?
Kan individuellt utprovad teknik och samtal om strategier i skolvardagen öka måluppfyllelse
för elever med kognitiva svårigheter?
Kan skolan bli mer tillgänglig för elever med kognitiva svårigheter om lärare integrerar teknik
i undervisningen?
Kan samverkan mellan skolan och andra verksamheter som möter elever med kognitiva
svårigheter utvecklas?
Syftet med försöksverksamheten i Växjö är:
1. Att erbjuda elever med kognitiva svårigheter individuellt stöd i form av samtal om
strategier i skolvardagen och utprovning av teknik för att öka måluppfyllelsen i skolan.
2. Att erbjuda lärare kompetensutveckling gällande kognitiva svårigheter och dess
konsekvenser i skolan samt öka användandet av teknik och strategier i undervisningen.
3. Att få till stånd en samverkan mellan skolan och andra verksamheter kring elever med
kognitiva svårigheter för att elevers behov av stöd ska uppmärksammas tidigt och
erbjudas lämpligt stöd.
Material och metod
Projektstruktur Projektet ”Teknikstöd i skolan” har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av
Hjälpmedelsinstitutet (HI). Den operativa projekttiden omfattar läsåret 2012 samt vårterminen
3 2013. Den övergripande målsättningen är att fler gymnasieelever ska nå uppsatta mål samt att
övergången mellan skola och arbetsliv ska stärkas för personer med funktionsnedsättning.
I Växjö genomförs projektet ”Teknikstöd i skolan” på de tre kommunala gymnasieskolorna
samt på Komvux. Arbetsterapeuterna anställs i mars 2012 och delar upp arbetstiden på de
olika skolorna.
Den lokala projektledaren är Inger Kratz (20 procent). De två arbetsterapeuterna i projektet är
Lina Karlsson (100 procent) och Ylva Karlman (100 procent). Ola Durborg (50 procent) är
anställd som IT-tekniker och ansvarar för att skapa och uppdatera information på hemsidan
samt att köpa in och administrera teknik. IT-teknikern är i vissa elevärenden delaktig i val och
anpassningar av teknik samt tekniskt support till alla elever i projektet.
Under hösten 2012 ligger fokus på individuella insatser till elever med kognitiva svårigheter.
Det finns inget krav på diagnos men eleverna ska uppleva att de har haft svårigheter under en
längre tid. Under våren 2013 övergår fokus till lärarperspektivet samt samverkan med aktörer
utanför skolan. Målsättningen är att sprida kunskap om kognitiva svårigheter och dess
konsekvenser i skolan samt att vara ett stöd till att utveckla lärares egna strategier när det
gäller förhållningssätt och integrering av teknik i undervisningen. Förhoppningen är att kunna
sprida goda exempel om lärares bemötande och användande av teknik i undervisningen.
Projektet är avgränsat till elever med kognitiva svårigheter och elever som enbart har dyslexi
ingår i regel inte. Arbetsterapeuten har i vissa ärenden informerat elev och anhöriga om vilken
teknik som kan underlätta vid läs- och skrivsvårigheter. Ett flertal elever i projektet har både
dyslexi och koncentrationssvårigheter. Fyra elevärenden är initierade på gymnasiesärskolan
och särvux. Målet med avgränsningarna har sin utgångspunkt i att få en så homogen grupp
som möjligt för att kunna dra signifikanta slutsatser.
Rekrytering av elever
För att nå ut till skolpersonal och andra som involveras i projektet har hemsidan
www.teknikstodiskolan.se marknadsförts. Här finns information om projektet i Växjö och
olika typer av teknikstöd illustreras av beskrivningar, foton och korta filmer.
Information om projektet finns även i form av affischer på skolorna, via mail samt muntligt i
olika sammanhang.
Den vanligaste arbetsgången på gymnasieskolorna är att lärare, mentor, rektor,
specialpedagog eller elevhälsan uppmärksammar behovet hos en elev och initierar en kontakt
med arbetsterapeuten. På Komvux tar de flesta elever själv kontakt med arbetsterapeuten efter
de läst på skolans hemsida om projektet. Många har också hittat information på hemsidan. Det
händer också att andra verksamheter tar kontakt för att initiera deltagande i projektet samt
samverka i enskilda elevärenden.
4 Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen Under första mötet beskriver eleven varför han/hon vill ingå i projektet alternativt varför
han/hon har blivit rekommenderad att ta kontakt. Arbetsterapeuten presenterar projektet och
ett gemensamt beslut fattas om ett deltagande i projektet kan vara ett bra stöd för eleven i
skolan. Bedömningsinstrumentet ”Bedömning av anpassningar i skolmiljön” (BAS) används i
första och/eller andra mötet med alla elever och ligger till grund för den arbetsterapeutiska
bedömningen och val av teknikstöd. Då BAS är ett klientcentrerat instrument är elevens
delaktighet och egna upplevelse av skolsituationen grundläggande. Eleven får själv skatta sina
behov av anpassningar/strategier/teknik i olika aktivitetsområden. Efter kartläggningen får
eleven stöd i att formulera egna mål som de vill uppnå. Elevens motivation är styrande för
valet av teknikstöd då kopplingen till elevens egna mål är viktig. Arbetsterapeuten
introducerar ett brett sortiment av teknik och eleven får möjlighet att prova det som känns
aktuellt. Antal uppföljningsmöten, samarbete med elevhälsa/specialpedagog och information
till rektor och lärare/mentor beror på elevens skolsituation, målsättning och problematik.
Utöver fysiska möten används sms-kontakt för att möjliggöra täta uppföljningar.
Kompetensutveckling till skolpersonal Första veckan i mars 2012 inbjuds projektgruppen (elevhälsa, specialpedagoger,
bibliotekarier) till en uppstartsdag där Erika Dahlin föreläser om kognition och kognitiva
svårigheter. Arbetsterapeuterna presenteras och berättar om sin yrkesroll och hur teknik kan
användas för att kompensera för kognitiva svårigheter.
I projektets inledningsskede informerar arbetsterapeuterna om kognition och teknikstöd i
olika sammanhang, på förvaltningsnivå, rektorsnivå samt på ett flertal av lärarnas
arbetsplatsträffar. I början av hösten 2012 erbjuds samtliga lärare och annan skolpersonal en
föreläsning av Åke Pålshammar om hjärnan och dess utveckling. På gymnasieskolorna
arrangerar arbetsterapeuterna ”öppet hus” riktat till skolpersonal där information sprids och
det finns möjlighet att testa olika typer av teknikstöd. Även workshop vid namn ”Appar och
sånt” arrangeras och riktas direkt till elever. På hemsidan samlas aktuell information om
teknikstöd samt hur de kan användas illustrerat i bilder samt korta filmer.
Samarbete och information till lärare om individuell utprovad teknik som exempelvis
ljudförstärkare initieras ofta för att möjliggöra att det används under lektionstid. Lärare
erbjuds också att testa olika teknik under lektionstid exempelvis ljudförstärkare, stor time
timer och iPad.
Samverkan 5 Regelbundna referensgruppsmöten genomförs under hösten 2012 där fokus ligger på
samverkan samt att sprida information om projektet. Under hösten besöker arbetsterapeuterna
BUP, Framtid Kronoberg, Växjö Samordningsförbund, Vuxenhabiliteringen, SPSM,
Barnhabiliteringen och Hjälpmedelscentralen. De medverkar också på regelbundna
lunchmöten tillsammans med representanter från AW-media, Linnéuniversitetet och SPSM.
Ytterligare insatser för att sprida kunskap genomförs på kursen ”Alternativa verktyg” på
Linnéuniversitetet samt vid ett tillfälle på arbetsterapeututbildningen i Jönköping.
Resultat Nedan beskrivs det resultat som kan redovisas fram till och med december 2012. De
elevexempel som används är fiktiva men bygger på möten med elever som ingår i projektet.
Projektdeltagare Arbetsterapeuterna är under perioden maj-december 2012 involverade i ca 100 elevärenden
varav 83 är kartlagda via BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). I resterande
elevärenden är den arbetsterapeutiska insatsen i mindre omfattning och i form av konsultation.
Ett fåtal har avböjt deltagande i projektet och några har avslutat sina studier. 4 elever går i
gymnasiesärskolan/särvux. Av de 83 som är kartlagda via BAS är 47 flickor och 36 är pojkar.
Elevantalet är relativt jämt fördelat på de olika skolorna.
Eleverna i projektet upplever en eller flera av nedanstående svårigheter i sin skolvardag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Missar information under lektionen på grund av svårigheter att lyssna och anteckna
samtidigt.
Kan inte hålla koncentrationen under hela lektionen vilket leder till att de förlorar
sammanhanget och orkar inte vara aktiva.
Uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum vilket försvårar att komma igång med
läxor och lämna in de i tid.
Glömmer att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper.
Svårt att överblicka, strukturera och planera sin tid vilket leder till sen ankomst till
lektioner och stress.
Dålig överblick över vad de ligger efter med och aktuella uppgifter vilket leder till
svårigheter att välja vad de ska börja med.
Svårt att starta och avsluta självständiga uppgifter.
Svårt att sortera information och ta fram det viktigaste vilket leder till svårigheter att
både inhämta kunskap och redovisa den.
Svårt att koncentrera sig vid läsning och skrivning.
Distraheras lätt av yttre stimuli både under lektioner samt vid självständigt arbete.
6 Teknikstöd Vid val av teknikstöd till eleverna fokuserar arbetsterapeuterna på de individuella behov som
finns och utgår i första hand från den teknik eleven redan har, exempelvis dator eller
smartphone. Om elevens målsättning inte kan nås med elevens egen utrustning testas ny
teknik. Arbetsterapeuten introducerar olika alternativ och eleven är fullt delaktig i valet av
teknik. Ibland prövas flera alternativ för att hitta den teknik som bidrar till måluppfyllelse och
bredden på tekniska lösningar är stor. Även lågteknologiska lösningar som olika typer av
planeringsscheman används. Den vanligaste tekniken som köps in till elever är time timer,
timstock, appar i smartphone/surfplatta, ljudförstärkare, och dator.
Time timer och timstock är hjälpmedel för att visualisera och rama in tid. Personer med
nedsatt tidsuppfattning/tidshantering kan kompensera för svårigheter att planera och
strukturera sin tid genom att använda de i vardagliga situationer.
Appar i smartphone som exempelvis ”Business calendar” möjliggör för att skapa överblick
och strukturera sin vardag. Med hjälp av påminnelser och färgkodning av olika aktiviteter
synliggörs balansen mellan olika aktiviteter i vardagen.
Appar i Ipad som exempelvis ”Notability” möjliggör för elever att spela in lektioner, fota
tavlan och anteckna enligt en tydlig struktur. Inspelningen är kopplad till anteckningarna
vilket möjliggör för elever att på ett enkelt sätt navigera sig i texten och lyssna på valda delar
igen.
7 Ljudförstärkare (FM-sändare och mottagare) kan användas under lektioner för elever som
upplever svårigheter att filtrera ljud exempelvis projektorns brus eller när någon tuggar
tuggumi i närheten. Läraren har en mygga och eleven lyssnar via sina hörlurar vilket
resulterar i att rösten förstärks och störande ljud förminskas.
Vid utprovning av teknik utarbetas en strategi för hur, när och var det ska användas. När
strategin har utarbetats testar eleven teknikstödet på egen hand och får stöd i användandet
genom kontinuerliga uppföljningar av arbetsterapeut. Teknikstöd som ljudförstärkare kräver
att lärare är delaktiga och samarbete inleds vid utprovning. Lärare tar även egna initiativ till
att prova ny teknik. Särvux och gymnasiesärskolan provar Ipad. Några lärare provar att
använda TimeTimer i klassrummet och två lärare testar ljudförstärkare i en hel klass under en
månads tid. Företaget Comfort Audio deltar och lånar ut utrustning.
Arbetsterapeutens roll Fokus är idag stort på utredning av olika svårigheter vilket inte minst märks i långa väntetider
för utredning av neuropsykiatrisk diagnos. Arbetsterapeutens mål, redskap, åtgärder handlar
om att göra och att möjliggöra. Att förstärka det beteende som fungerar och stötta eleven att
hitta nya vanor för det som inte fungerar. I många fall finns kunskapen om att en elev behöver
mer struktur men hur tar lärarna reda på det individuella behovet av struktur och hur ges
stödet? Även eleven själv är ofta medveten om att han inte är bra på att strukturera men har
svårt att omsätta det i vad han kan göra i vardagen för att skapa en bättre struktur.
Arbetsterapeuten arbetar utifrån ett aktivitetsperspektiv, det vill säga vad eleven gör och vill
göra i skolan. Bedömningen grundar sig på en analys av samspelet mellan individ, aktivitet
och miljö.
Hanna 17 år har svårt att komma i tid till skolan och slutför inte läxor. Hon har
en tendens att ge upp. I samtal med arbetsterapeuten sätter Hanna upp som mål
att studera en timme varje dag samt förändra sina morgonrutiner för att komma
i tid till skolan. Strategier och teknik diskuteras för att det ska bli praktiskt
genomförbart i hennes vardag. Hanna bestämmer sig för att nå målet genom att
använda en tydlig kalender i sin telefon samt påminnelser. Hon tror att det blir
lättare att komma igång med uppgiften om hon är mentalt förberedd och redan
innan har bestämt sig för vad hon ska plugga och när. Hennes svårigheter att
komma till skolan i tid beror på att hon är långsam på morgonen och inte väcks
8 av väckarklockan. Hanna vill testa om Shake Awake klockan (en vibrerande
väckarklocka) kan få henne att vakna ordentligt. Hon bestämmer sig även för en
tid när hon behöver gå hemifrån och sätter en påminnelse precis innan.
Arbetsterapeuten och Hanna träffas vid tre tillfällen för att kartlägga, sätta mål
och prova ut teknik och strategier. Efter en vecka följer arbetsterapeuten upp
hur tekniken och strategierna fungerar. Vid uppföljning fokuserar
arbetsterapeuten på att förstärka de nya strategierna genom att låta eleven
berätta exakt hur hon gjorde, hur det kändes, hur omgivningen reagerade och
hur hon ska göra nästa vecka för att få samma eller ännu bättre resultat. Hanna
berättar att hon har studerat mer än tidigare men inte så mycket som hon
egentligen vill. Hon glömde bort att sätta klockan vissa dagar vilket gjorde att
hon kom försent. Hon får i uppdrag att använda väckarklockan varje dag.
Hanna ska också testa att göra en detaljerad veckoplanering och skriva upp i
kalendern i mobilen exakt vad hon ska studera varje dag.
Uppföljningar fortsätter så länge Hannas behov finns. Efter några veckor
ersätts möten med sms. En uppföljning görs tre månader efter första mötet och
Hanna upplever att hon har kommit betydligt närmare målen. Hon känner att
hon på ett bättre sätt klarar skolans krav och upplever mindre stress.
Arbetsterapeutens aktivitetsperspektiv är unikt i skolan och yrkesrollen kompletterar
nuvarande elevhälsa. Samarbete med elevhälsa, specialpedagoger/speciallärare och övrig
skolpersonal är alltid viktigt. I nästan alla elevärenden har det blivit någon positiv förändring
även om den i vissa fall inte blir synlig i skolresultaten. Många elever berättar att de haft
dessa svårigheter under hela sin skoltid. I 23 elevärenden upplever arbetsterapeuterna att deras
insats varit mycket viktig och ibland helt avgörande för att eleven har lyckats behålla eller få
betyg i en eller flera kurser. Många elever i projektet känner sig sedda och att de blir lyssnade
på. De flesta upplever att teknikstödet bidrar till en positiv förändring i studiesituationen.
Diskussion Då fokus under höstterminen 2012 ligger på det individuella arbetet med elever diskuteras
framförallt det resultatet.
Arbetsterapeuterna anser att deras yrkesroll kompletterar befintlig elevhälsa och att de bidrar
till ökade möjligheter för elever med kognitiva svårigheter att nå sina mål. BAS som
instrument för att kartlägga elevens uppfattning om skolsituationen fungerar väl. Genom att
elever får sätta egna ord på hur skolan fungerar ökar deras medvetenhet. Samtalet inbjuder till
att låta eleverna formulera vad de vill förändra och mycket fokus läggs på hur förändringen
ska gå till i vardagen.
9 Arbetsterapeuterna anser att tekniken medför möjligheter om den används på rätt sätt. Många
elever med kognitiva svårigheter behöver stöd att hitta och anpassa tekniken så att det passar i
deras unika situation.
Framgångsfaktorer Arbetsterapeuterna framhåller 5 framgångsfaktorer i arbetet med eleverna:
1. Aktivitetsanalys: Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att analysera aktiviteten och
vilka delmoment som ingår. Elever får berätta på detaljnivå hur de utför de aktiviteter
som upplevs svåra samt vilka strategier som används idag.
Mattias 18 år går på gymnasiet och vill i framtiden arbeta som sjuksköterska.
Han upplever svårigheter att minnas vilka läxor han har och till när, vilket
resulterar i att de sällan utförs. Under samtal med arbetsterapeut får Mattias
berätta hur han gör när han sitter på lektionen och får information om läxor.
Det framkommer att Mattias ibland har svårt att koncentrera sig på vad läraren
säger och om han väl uppmärksammar informationen om en läxa så antecknar
han det på olika ställen vid olika tillfällen vilket leder till att han inte har
informationen samlad. Mattias berättar att han brukar skriva upp prov men
försöker hålla läxorna i minnet. Han lägger mycket tid och energi på att lista ut
vilka läxor han har och när de ska lämnas in. Även när han vet vilka läxor han
har blir det svårt att komma igång och göra dem. Mattias har ofta skuldkänslor
för att han missar att lämna in läxor i tid och känner sig stressad i vardagen.
2. Förändra aktivitetsutförandet: Med hjälp av analysen av hur aktiviteten fungerar idag
kan eleven och arbetsterapeuten diskutera alternativa sätt att utföra aktiviteten på.
Genom att använda teknik på ett genomtänkt sätt kan hinder undanröjas och
möjliggöra till en förändring.
Arbetsterapeuten uppmärksammar att det är positivt att Mattias har en strategi
för att notera prov. Positivt är även att han är medveten om att han måste
slutföra sina kurser på gymnasiet för att kunna fortsätta utbilda sig till
sjuksköterska. Hans mål i projektet ”Teknikstöd i skolan” är att utveckla sin
förmåga att strukturera sina studier och göra läxor. Mattias har i nuläget en
Iphone och får testa appen week calendar för att synliggöra sina aktiviteter i
vardagen och att få in som en rutin att alltid lägga in både läxor och prov. För
att kompensera för Mattias svårigheter att tillgodogöra sig information under
lektioner får han testa att använda en Ipad med anteckningsappen Notability.
Med denna app ska han spela in lärarens röst, fota tavlan och samtidigt
10 anteckna. Han slipper hålla reda på olika papper utan har allt material samlat
vilket underlättar igångsättning av läxläsning.
3. Relationsskapande: En god relation mellan elev och arbetsterapeut är grundläggande
för att kunna förändra elevens situation. Det är framgångsrikt att vara flexibel i
kontakten med elever och i många fall är sms ett bra tillvägagångssätt för att hålla en
regelbunden kontakt med elever.
Arbetsterapeuten skickar sms och frågar hur det fungerar med appen Notablity
och det framgår att Mattias inte riktigt har kommit igång. Via fortsatt sms
kontakt kommer arbetsterapeut och elev överens om att han ska testa att
använda den på nästa svensklektion.
4. Förstärka nya vanor i vardagen: Kombination av ökad medvetenhet hos eleven och
fungerande teknik och strategier innebär nya vanor för eleven. Vanor medför minskad
stress och ökar känslan av sammanhang i vardagen.
Uppföljningen några månader senare visar på att Mattias upplever att han har
en bättre överblick över vad han ska göra vilket resulterar i att han oftare utför
läxor. Tekniken har gett honom ett verktyg att strukturera studierna och
kontakten med arbetsterapeuten har stöttat honom i att forma nya rutiner och
möjliggöra dessa i vardagen.
5. Samarbete med elevhälsa och specialpedagoger. I många fall har eleven behov av
olika typ av stöd och när möjlighet finns att samverka blir det oftast ett bättre resultat
för eleven.
Utmaningar Många elever berättar att de har haft stora svårigheter under hela sin skoltid. Flera delger hur
de har använt strategier som exempelvis att alltid följa med klasskompisarna för att hitta till
rätt klassrum eller att ge sken av att lathet är orsaken till att inte läxorna utförs. Detta innebär
att komplexiteten av elevens svårigheter är många gånger stor och ofta förenat med dåligt
självförtroende och låg självkänsla.
Skolan är en stor organisation vilket försvårar att information om elevers behov förmedlas på
ett snabbt och effektivt sätt. Lärare har också olika metoder för att förmedla information om
11 kursens planering samt om uppgifter som ska lämnas in vilket många gånger blir rörigt för
elever med kognitiva svårigheter.
Skolan har stora utmaningar bland annat när det gäller att på ett tidigt stadium identifiera
elever med lindriga till måttliga kognitiva svårigheter. Det generella stödet exempelvis rutiner
för anpassningar under provsituationer samt lärares undervisningsstrategier, förhållningssätt
och bemötande till elever med dessa svårigheter bör utvecklas. Det finns goda exempel på
lärares undervisningsstrategier samt bemötande till elever med kognitiva svårigheter vilket
kan spridas och användas som diskussionsunderlag. En utmaning är också att utveckla det
individuella stödet och lägga mer tid och resurser på att förstå elevens upplevelse av sina
behov och att anpassa stödet utifrån elevens unika situation.
12 Referenser Skolverket (2010). Risk för IG. Stockholm: Danagårds grafiska AB
http://www.skolverket.se/omskolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2010/gymnasieskolan-maste-bli-battre-pa-attstotta-elever-1.134942
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur
Johansson, L., Becker, P., Fjelkner, M., Sirén, E., Blomberg, A., Öqvst, T. (2012-10-29).
Skolan måste digitaliseras snabbare. www.dagenssamhälle.se /
http://www.skl.se/press/debattartiklar/skolan-maste-digitaliseras-snabbare
www.teknikstodiskolan.se
13