Transcript Elevers lässvårigheter i internationell belysning

Hemfaktorers betydelse för elevers
läs- och matematikresultat i åk 4:
Resultat från 37 länder
Jan-Eric Gustafsson
Göteborgs universitet
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
Frågor
• Hur påverkar elevers sociala bakgrund och
kön deras prestationer i läsning och matematik
i åk 4 i olika länder?
• Genom vilka mekanismer uppstår effekterna
av social bakgrund och kön?
www.gu.s
e
Social bakgrund och skolprestation
• En mycket stor mängd forskning har visat att
elever vars föräldrar har hög utbildning, goda
inkomster och yrken med hög status tenderar
att ha goda skolprestationer.
– I Sverige är korrelationen mellan föräldrarnas
utbildningsnivå och skolresultat mätt med betyg
eller prov drygt 0,30.
– I vissa länder (t ex Hong Kong) är korrelationen
lägre, och i andra (t ex Ungern) är korrelationen
högre
www.gu.s
e
Bourdieu’s teori om kulturellt kapital
• Enligt Bourdieu har olika sociala klasser en stark
kulturell identitet, och den sociala klassen påverkar vilka
kulturella resurser en individ har tillgång till,
• Skolans värld är i hög grad relaterad till de högre
klassernas kultur, vilket gör att kulturellt kapital har stor
betydelse för skolframgång.
• Barone (2006) testade Bourdieu’s teori med hjälp av
PISA-data från 25 länder. Indikatorer på kulturellt kapital
hade begränsad förklaringskraft, och slutsatsen var att
det behövs andra förklaringsmodeller.
www.gu.s
e
Kognitiva resurser som en alternativ
förklaring
• Föräldrar med högre utbildning påverkar
genom kulturella resurser (framförallt böcker),
språk, och aktiviteter tillsammans med barnen
deras förutsättningar för att tillägna sig god
läsförmåga genom påverkan bland annat på
fonologisk förmåga och ordförråd
www.gu.s
e
Förutsättningar för tidig lästillägnan
• Känna igen bokstäver
• Fonologiskt medvetande
• Kunna skriva bokstäver
• Fonologiskt minne
• RAN
Meta-analyser visar att dessa kan utvecklas genom
program i hemmet eller förskolan, som fokuserar på
bland fonologiskt medvetande, gemensam
bokläsning, och muntlig språkutveckling
www.gu.s
e
Myrberg, E & Rosén, M. (2009)
Direct and indirect effects of
parents´ education on reading
achievement among third
graders in Sweden. British
Journal of Educational
Psychology, 79(4), 695-711
www.gu.s
e
Myrberg & Rosen, cont
www.gu.s
e
www.gu.s
e
En vidareutvecklad modell
Effekter av föräldrautbildning och kön på läsning
och matematik i åk 4 medieras via:
– Resurser i hemmet
– Aktiviter som involverar läsning (”literacy”)
och räkning (”numeracy”)
– Läs- och räkneförmågor som utvecklats
vid skolstart.
www.gu.s
e
Förutsättningar för tidig
matematikutveckling
• Mycket mer begränsad forskning om
förutsättningar för tidig matematikutveckling än för
tidig läsutveckling
• Svårt att avgränsa tidiga matematiska förmågor:
representation, manipulation, problemlösning,
klassifikation av objekt och former, och
reproduktion av mönster är olika aspekter.
”Literacy” och ”numeracy” är ofta svåra att
separera.
• Vissa studier pekar på att samma påverkan som är
gynnsam för läsutveckling också är gynnsam för
matematikutveckling
www.gu.s
e
Könsskillnader
• Flickor har bättre läsresultat än pojkar
• I allmänhet små könsskillnader i matematik för
yngre elever, men större skillnader till förmån
för äldre elever
• Kan flickornas bättre läsresultat delvis
förklaras av aktiviteter i hemmet?
www.gu.s
e
TIMSS & PIRLS 2011, åk 4
• År 2011 genomfördes båda de internationella
undersökningarna TIMSS och PIRLS och i en
del länder deltog samma elever i båda
studierna
• Frågeformulär till föräldrarna om bland annat
aktiviteter i hemmet före skolstart.
• 37 länder
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
Modell för aktiviteter i hemmet
• Höga korrelationer mellan läs- och
räkneorienterade aktiviteter
• Bi-faktor ansats:
– En allmän aktivitetsvariabel som omfattar både läsoch räkneorienterade aktiviteter. - Activity
– En variabel som representerar balansen mellan läsoch räkneorienterade aktiviteter- NumLitAct
www.gu.s
e
Färdigheter vid skolstart
• Även här en bi-factor ansats
• En allmän förmågevariabel som omfattar
föräldrarnas svar på hur väl barnet klarade
både läs- och räkneuppgifter - Ability
• En variabel som representerar kontrasten
mellan hur väl barnet klarade läsuppgifter
jämfört med räkneuppgifter - NumLitAb
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
www.gu.s
e
”Huvudspåret” för utbildning
• Starkt samband mellan utbildning och antal
böcker
• Starkt samband mellan antal böcker och
aktiviteter
• Starkt samband mellan aktiviteter och förmåga
vid skolstart
• Starkt samband mellan förmåga vid skolstart
och prestationer i åk 4
• Även ett starkt samband mellan utbildning och
aktiviteter, utan att gå genom antal böcker
www.gu.s
e
Balans räkning/läsning
• Större tyngdpunkt på läsning än på räkning
hade starkt samband med förmåga för
skolstart
– Läsaktiviteter kan vara gynnsamma för både läs- och
räkneförmåga
– Vid skolstart tenderar räkning att involvera både
läsning och skrivning
www.gu.s
e
www.gu.s
e
Effekter av kön
• Avsevärd skillnad till förmån för flickor i
läsresultat i åk 4
• För flickor fanns det en tyngdpunkt på läsning i
aktiviteterna, vilket påverkade förmåga vid
skolstart
www.gu.s
e
Sverige, föräldrautbildning
www.gu.s
e
Finland, föräldrautbildning
www.gu.s
e
Norge, föräldrautbildning
www.gu.s
e
Hong Kong, föräldrautbildning
www.gu.s
e
Ungern, föräldrautbildning
www.gu.s
e
Sverige, kön
www.gu.s
e
Finland, kön
www.gu.s
e
Norge, kön
www.gu.s
e
Hong Kong, kön
www.gu.s
e
Ungern, kön
www.gu.s
e
Generella slutsatser
• Effekterna av föräldrautbildning på resultat i åk
4 medierades via böcker, aktiviteter och
förmåga vid skolstart.
• Antal böcker i hemmet hade en stark effekt på
resultat
• En starkare tyngdpunkt på läs- än på
räkneaktiviteter påverkade både läs- och
räkneförmåga vid skolstat
• Det är vanligare för flickor med en sådan
tyngdpunkt, liksom i familjer med många böcker
www.gu.s
e
Tack för uppmärksamheten!
http://timssandpirls.bc.edu/timsspirls2011/downloads/TP11_Chapter_4.pdf
www.gu.s
e