Transcript När vintern kopplar greppet - Ordning och reda i finansieringen

Bulletinen
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning
Nr 4 • 2010
Ordning och reda i finansieringen
REV analyserar
Slarvfel kan hindra indrivning
- Ha allt i ordning
När vintern kopplar greppet Det här ska du tänka på
Snö och is Förebygg farliga situationer längs er väg • Styrelsearbete Kurs i flera avsnitt i Bulletinen
Verksamhetsåret slut Vad gäller i deklarationstider • Ny väg Så ansluts en ny väg till föreningens vägnät
1
Jullov
Nu tar REV:s populära styrelsekurs en paus • Gränsdragningsprojektet Detta har hänt hittills
Bulletinen Nr 4 • 2010
Ordning och reda i väghållningen
REV Bulletinen utges av
Riksförbundet Enskilda Vägar
oidentifierat vägnät tydligen. Statens vägar har ibland betydligt mindre trafik-
Adress: Riddargatan 35-37
114 57 STOCKHOLM
Telefon: 08-20 27 50
Fax: 08-20 74 78
E-post: [email protected]
www.revriks.se
arbete än många enskilda vägar. Utan det enskilda vägnätet kan naturligtvis
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109
Tre väghållare, vem ska sköta vad?
Vi har i dag statlig väghållning på ungefär 10 000 mil av vårt vägnät. Kommunerna sköter ungefär 4 000 mil, resten ca 42 000 mil är enskilda vägar. Ett
samhället inte fungera. Därför bidrar samhället genom olika institutioner till
att hålla det enskilda vägnätet öppet. Många kockar är det!
REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år.
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.
Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson
Vilka ger då vad till vem och för vilka ändamål? Vem har helhetssyn? En
ledamot av Trafikutskottet var inte orolig i ett tidigare nummer av Bulletinen,
utan lutade sig tryggt mot det nybildade verket Trafikanalys. Övriga politiker
var mera svävande. Se också debattartikel inne i tidningen.
Kommunerna sköter ofta enskilda vägar på ren landsbygd, under det att
många vägföreningar sköter vägar av gatukaraktär i stadsliknande tätorter.
Kommunerna kan ju välja om de vill svara för vägunderhållet inom område
med detaljplan, likväl som de godtyckligt kan gå in och stötta enskilda väghållare. De enskilda väghållarna kan inte välja. Där lägger samhället genom en
lantmäteriförrättning fast att de ska ta ansvaret. Lönsamt eller inte. Kompetensmässigt rimligt eller inte.
Omfattningen av detta frivilliga stöd är svår att kvantifiera, ofta sker stödet
som fysisk väghållning integrerad i den kommunala verksamheten, men är
betydande, av Sveriges Kommuner och Landsting uppskattad till ungefär 400
miljoner kronor om året (2007).
Trafikverket transfererade 2009 det årliga statsbidraget om 1 020 miljoner
kronor till 7 600 mil av det enskilda vägnätet. Drygt en miljard, inklusive en
plötsligt påkommen Närtidssatsning med 150 miljoner kronor från regeringen.
Om man bortser från de 15 000 mil som utgörs av skogsbilvägar utan allmänt
intresse så är det ändå 20 000 mil av allmänt intresse som blir utan medfinansiering, som det numera heter.
I det så kallade Landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket att under sju
år fördela 5 miljarder kronor per år. Här finns möjlighet till bidrag för omprövning av gamla lantmäteriförrättningar för att få ett relevant regelverk för
väghållarna. Länsstyrelserna som har att budgetera dessa medel har dessvärre
haft helt olika synsätt. Från positiv till oförstående. Hur landstingen/regionerna resonerar vet åtminstone inte vi. Hur många känner samma tillit till
Trafikanalys som politikern ovan? Catharina Elmsäter-Svärd (M) i regeringen?
Anders Ygeman (S) i trafikutskottet?
Men Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting
och REV dragit i gång en översyn av gränsdragningsfrågorna. Mycket positivt.
Annonser: Kansliet 08-20 27 50
REV tar inget ansvar för annonsörernas
utlovade förpliktelser m m.
Kansliet har telefontid:
Måndagar-onsdagar, fredagar
Torsdagar
Lunchstängt 09.00 - 15.00
09.00 - 12.00
12.00 - 13.00
På kansliet f inns
Maria Sundström, kanslichef0 8-20 27 50, 076-239 68 19
Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59
Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50
Mats Karlström, redaktör
08-440 24 61
Sture Källgården, lantmätare, fredagar
08-20 27 50
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50
Valda funktionärer
Ordinarie:
Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O län
Bengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z län
Sture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB län
Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X län
Margareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB län
Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB län
Christer Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S län
Suppleanter:
Jan Ellström, ingenjör
Uno Jakobsson, advokat
Jan Johansson, företagare
Lotta Thisell, företagare
Revisorer:
Åke T Carlestam
Ulf Crona
Revisorssuppleanter:
Anders Gejke
Berndt Wiklander
Valberedning:
Curt Carleteg, sammankallande
Inger Strömberg
Bengt Larsson
Omslagsfoto: Leif Kronkvist, REV.
Vi blir så glada för REVs räkning när medlemmar upplever att vi kan hjälpa
till. Men vi är å andra sidan tacksamma över det stöd ni ger oss i olika sammanhang. Till exempel att svara på våra enkäter, uppdatera våra register och
”bollplanka” i till exempel Gränsdragningsprojektet!
Utan Er behövs inte vårt REV!
Foto där inget annat anges: Mats Karlström
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och
har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas
intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna
med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, vägoch lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning
och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i
huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår
ett för väghållare heltäckande försäkringspaket.
God Jul – Gott nytt 2011!
Sven Ivarsson
Under veckorna 51 och 52 håller kansliet öppet
må-on 9-15 och to 9-12.
Under vecka 1 är kansliet öppet må-ti 9-15,
on 9-12.
Innehåll
DEBATT
12 Brister i finansieringens organisation
VÄGHÅLLNING/TEKNIK
18 När vintern kopplar greppet
8 Kung Bore på väg
J URIDIK
4 Slarv kan hindra indrivning
6
18
6 Verksamhetsåret snart slut
LANTMÄTERI
24 Ansluta ny väg
ÖVRIGA ARTIKLAR
7
10
14
16
20
22
Alliansen tog chansen
Styrelsearbetet - handledning
REV:s stämma 2011
Utbildningarna tar jullov
Gränsdragningsprojektet
Frågor och svar om försäkringen
10
16
Bulletinen Nr 4 • 2010
3
JURIDIK
Slarvfel kan hindra indrivning
Medlemmen betalar, trots flera påstötningar, inte sin avgift. Till slut har
föreningen nått den punkt där de är tvungna att ta hjälp av Kronofogden
för att få in de uteblivna pengarna. Ett enkelt rutinärende kan tyckas, men
små fel kan göra processen långdragen eller i värsta fall att föreningen helt
går miste om den felande avgiften. Därför har Kronofogden i samarbete
med REV tagit fram en promemoria som stöd till både föreningar och sina
egna tjänstemän.
Lagen är klar och tydlig. Innan det går att ta betalt av medlemmarna i en vägförening eller samfällighetsförening ska
det ha upprättats en utgifts och inkomststat, som ska godkännas av föreningens stämma. Och om det inte beslutats
annorlunda i samfällighetsföreningens stadgar så upprättas
en debiteringslängd, där det anges vad och när varje medlem ska betala. Den ska i sin tur framläggas på stämman.
Trots de tydliga förutsättningarna är det relativt vanligt
att kronofogden avslår ansökan om utmätning, när föreningen inte uppfyller formella krav. Till detta kommer att det
även händer att Kronofogdens olika tjänstemän gör fel. På
REV:s initiativ har därför en arbetsgrupp med representanter från REV och kronofogden arbetat fram en promemoria
i vilken kronofogden ur myndighetens perspektiv listat
krav och förutsättningar som gäller för att uttaxeringen
av vägavgiften ska kunna verkställas genom utmätning.
Promemorian finns att ta del av på www.revriks.se under
medlemssidor, där du också hittar en mall för hur en ansökan om verkställighet ska se ut.
När en ansökan om verkställighet (utmätning) lämnas
in ska föreningen bifoga ett antal handlingar. Det som ska
finnas med är samfällighetsföreningens stadgar, registreringsbevis för föreningen, handling som visar vem som är
föreningens firmatecknare, ett protokoll från den stämma
som fattade beslut om uttaxeringen och debiteringslängden.
Det är viktigt att ha alla dokument i ordning när en ansökan om verkställighet ska lämnas till kronofogdemyndigheten
4
Foto: www.fotoakuten.se
Bulletinen Nr 4 • 2010
JURIDIK
Även om alla dokument bifogas kan det gå snett. Promemorian tar upp en lång rad möjliga felkällor som kan leda
till att ansökan skickas åter för komplettering eller helt
enkelt avslås. Bulletinen listar några av de vanliga formaliamissarna.
Fel förfarande på stämman
Styrelsen ska presentera både en budget (utgifts- och inkomststat) och en debiteringslängd för föreningsstämman.
Stämman skall aktivt godkänna budgeten, men debiteringslängden kräver inte motsvarande beslut, dock ska det
framgå av protokollet att den framlagts för stämman, så att
medlemmarna haft en möjlighet att granska den. Om detta
inte skett kommer indrivning inte att verkställas.
Fel i debiteringslängden
Eftersom debiteringslängden är ett i högsta grad levande
dokument kan det uppstå fel i den. Medlemmar flyttar,
andelstal kanske har förändrats och ibland missar föreningen att uppdatera debiteringslängden, eller att ange sista
betalningsdag. Fel i debiteringslängden är en vanlig orsak
till att en ansökan om utmätning avslås
Vad händer hos Kronofogden
Även om ansökan möter alla formella krav så finns det
fler saker för föreningen att beakta, och det uppstår ibland
missförstånd om Kronofogdens roll. Föreningen kan till
exempel bara begära verkställighet för den uttaxerade
avgiften, eventuell påminnelseavgift går inte att lägga till
ansökan om utmätning.
›
›
›
Däremot gör Kronofogden ingen överprövning när en
förening kan antas ha bakat in kostnader, till exempel elförbrukning, som inte får tas ut genom debiteringslängden.
Här anses den enskilde medlemmen ha en tillräcklig rättsäkerhet ändå via föreningslagens möjligheter till klander av
stämmobeslutet.
Med en ansökan om utmätning följer också en del avgifter för föreningen. Om föreningen har krav som återfinns i
flera olika debiteringslängder tar Kronofogden ut en avgift
per debiteringslängd. Efter ett år tillkommer också ny
avgift för varje ärende. Kronofogden har även rätt att kräva
förskottsbetalning av avgifterna. Vid en lyckad verkställighet kommer föreningsmedlemmen, gäldenären, både att få
betala det uttaxerade beloppet och den avgift som fogden
debiterat.
Föreningen har vad som kallas förmånsrätt för sina fordringar. Det innebär att föreningens krav rankas högre än inteckningslån (lån med fastighet som säkerhet) och drivs in
före dessa. I det sammanhanget är det viktigt att känna till
att förmånsrätten inte gäller om utmätning görs senare än
ett år från det datum då det uttaxerade beloppet förföll till
betalning. Ansökan bör göras i god tid eftersom det också
ingår handläggningstider hos Kronofogden, och tidsfrister
för gäldenären, i tidsramen.
Mats Karlström
Vanliga frågor
Kom-ihåg-lista:
Vad händer om debiteringslängden kallas något annat?
Det ska inte medföra hinder mot verkställighet/utmätning.
Stämman: beslut om budget, och framlagd debiteringslängd, samt att stämman är behörigen utlyst.
Håll debiteringslängden uppdaterad
Går det att ha endast en elektronisk version av debiteringslängden?
Nej. En längd av det slaget kan inte antas ha framlagts
för stämman. Den är alltså inte giltig som grund för
verkställighet.
Påminn om obetald avgift och ansök om utmätning
innan verksamhetsårets slut, för att inte förlora förmånsrätten.
Måste krav riktas till samtliga om det finns fler ägare
till en fastighet?
Nej. Betalningsansvaret är solidariskt mellan delägarna
så det räcker att kräva en av dem. Krav får dock endast
riktas mot medlem som finns förtecknad i debiteringslängden. Därför bör alla delägare redovisas i längden.
Går det att kräva in avgift från minderårig eller om
medlemmen bor utomlands?
Ja. Står personen som fastighetsägare går det bra.
Bulletinen Nr 4 • 2010
5
JURIDIK
Verksamhetsåret snart slut
Då är det dags att deklarera
De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som verksamhetsår. Men, även de föreningar som har ett annat verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som skall göras.
Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåret
betalat ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon
som utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel, skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket inge
redovisning, kontrolluppgift för ersättningen och avdragen
källskatt.
Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur
mycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt. Om det bland de i väghållningen deltagande
fastigheterna finns jordbruksfastigheter eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få besked om hur mycket
mervärdesskatt som betalats, och hur stor andel av denna
som belöper på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta
genom att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga uppgifter. Tips om utformning av momsintyg finns på www.
revriks.se medlemssidor.
Obetalda medlemsavgifter Om det finns medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhetsårets slut, är
det hög tid för styrelsen att agera. Den förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat belopp gäller
bara ett år från förfallodagen, vilket gör att styrelsen senast
vid verksamhetsårets slut bör ansöka om verkställighet hos
kronofogdemyndigheten för att inte förmånsrätten skall
försvinna.
Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen har ränteinkomster skall beskattning göras hos
delägarna. Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en
privatbostadsfastighet, vilket gör det synnerligen ovanligt
med skattekonsekvenser för medlemmar i en samfällighetsförening vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter, kan dessa fördelas på andelsägarna, som
har rätt att göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda
Foto: Michael Stavbäck
6
Bulletinen Nr 4 • 2010
fallen åligger det styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt underlag till föreningens medlemmar
(för ränteinkomst skall också kontrolluppgift inges till skatteverket).
Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan
om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som
skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av
REV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen om
enskilda vägar) inga egna skattesubjekt och skall därmed
ej heller inge inkomstdeklaration eller betala skatt. Tyvärr
får en del av dessa föreningar trots denna uttryckliga regel
i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser från skatteverket att deklaration skall upprättas och inges. Kommer
ett sådant föreläggande kan deklarationen returneras med
texten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen. Därtill
kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr
(SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket. Enskilda
väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller
ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och
skall således avge inkomstdeklaration.
Uno Jakobsson
Fyra år till med regeringsmakten
Alliansen tog chansen
Vilken tur för Alliansen att de lyssnade på REV och höjde bidragen till enskild väghållning under den förra mandatperioden. Tack
vare detta så blev det, om än med vissa våndor, ytterligare fyra
års regerande.
Bulletinen Nr 4 • 2010
Som boende i Trosa
förväntas han vara en
god förespråkare för
landsbygdens vägnät.
Även om Östra Långgatan sköts av kommunen
så har vi många enskilda
väghållare i både Trosa,
Eskil Erlandsson blir landsbygdsminister
Vagnhärad och Ljung.
i den nya regeringen
Eskil Erlandsson fortsätter som chef för Jordbruksdepartementet men nu med benämningen Landsbygdsminister, en viktig skillnad för alla
som inser att vårt jordbruk är viktigt - men som en viktig
del av vår landsbygd. För att landsbygden ska fungera på
ett bra sätt behövs fungerande infrastruktur, bra vägar. Naturligtvis också bredband och annan infrastruktur, men vägarna ses dessvärre ofta som självklara. Här har ministern
en viktig uppgift. I Landsbygdsprogrammet – som uppgår
till ofattbara 35 000 000 000 kronor under sju år – finns
en liten pott också för ordnande av god infrastruktur på
landsbygden. Dessa pengar har funnits tillgängliga under
ett antal år, men förbrukas inte på grund av byråkratiska
dumheter och revirtänkande. När vi som företrädare för
REV av riksdagsledamöter blir ombedda att: ”Gör något
så att pengarna kommer ut, lobba!” Då är det något som är
riktigt galet! Här har vi förväntningar!
Sammantaget så hälsar vi den nya riksdagen och regeringen välkomna till en ny ansvarsfull fyraårsperiod! Vi ser
fram emot fortsatt trevligt samarbete, med både allians och
opposition.
Foto: Erik Bratthall
Nåja, måhända spelade någon annan faktor också in…
Men det var snyggt jobbat, Maud Olofsson och Åsa Torstensson under den gångna mandatperioden! Åsa, som
dessutom hade kuraget att ställa upp på våra två senaste
stämmor och möta populasen. Det var ju inte bara ros, det
blev några rejäla rallarsvingar också! Men det tog du med
gott humör, lycka till på nästa arena!
Nu får vi glädjen att säga välkommen till Catharina
Elmsäter-Svärd (M) från Enhörna i Södertälje kommun,
som infrastrukturminister, medlem i Hammarby-Vinberga
samfällighet och därigenom förhoppningsvis väl insatt i
vad enskild väghållning innebär.
Med bakgrund som finanslandstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande i Stockholms län har hon också varit
involverad i till exempel betydelsen av fungerande kommunikationer och att även det perifera vägnätet hålls öppet för
busstrafiken. Hon har tidigare varit riksdagsledamot och
vice gruppledare för den moderata riksdagsgruppen åren
2006–2008.
Går vi in och tittar på hennes tidigare uppdrag så kan vi se
att hon suttit med i Krigsdelegationen. Kanske en bra merit
för att arbeta med enskilda vägar? Nej, hon har allvarligt talat gjort en imponerande karriär och vi har all anledning att
från de enskilda väghållarnas sida ha stora förväntningar
på vår nya infrastrukturminister.
Statssekreterare till Catharina Elmsäter-Svärd blev Carl von
der Esch, han kommer senast från tjänsten som biträdande
chef för Moderata samordningskansliet på Statsrådsberedningen där han var ansvarig för utbildnings- jordbruks- och
försvarsfrågor.
7
TEKNIK
Kung Bore
på väg
Om snö eller is faller och skadar personer eller egendom kan den försumlige fastighetsägaren få stora bekymmer.
Foto: www.fotoakuten.se
I skrivande stund virvlar höstlöven runt knuten men med fjolårets stränga vinter i färskt minne anar jag vad som komma kan. Med vinterns ankomst uppstår
många problem för väghållare och ett av problemen kan vara snöras på vägområdet. Eftersom Kung Bore kan ställa till det även denna vinter finns det anledning att, i viss utsträckning, utreda juridiken som är av intresse för väghållare
kring snöras.
En fastighetsägare har ansvar för att snöras från tak inte orsakar skador på egendom eller personer. Av ordningslagen
framgår att snö och is som kan rasa ned och skada personer
eller egendom på offentlig plats, utan oskäligt dröjsmål, ska
avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar.
Med offentlig plats avses exempelvis gator och vägar som
är allmän plats enligt detaljplan. När man tar bort snö och
is ska man också vara försiktig så att det inte uppkommer
en risk för att personer eller egendom skadas. Ansvaret för
att snö och is avlägsnas från exempelvis ett tak har i första
hand fastighetsägaren.
Om snöras sker på ett område som inte anses som offentlig plats är istället allmänna skadeståndsrättliga regler
tillämpliga. Det innebär att ansvar kan utkrävas om någon
har varit oaktsam. Ett exempel är en fastighetsägare som
har en byggnad nära vägen och fastighetsägaren inte avlägsnar snön från taket som kan rasa ner på en intilliggande
väg.
8
Faller snön ner på vägen och orsakar skador har fastighetsägaren sannolikt varit oaktsam och kan därmed
bli ersättningsskyldig för skador på egendom. För att en
fastighetsägare inte ska anses vara oaktsam krävs att denne
har vidtagit nödvändiga åtgärder för att minimera risk för
skada. Detta kan ske genom att montera snörasskydd för
avledande av snö och sätta upp upplysande skyltar om
rasrisk så att förbipasserande förstår att de ska vara uppmärksamma på risk för snöras.
Föreställ dig en fastighetsägare som vet om att det finns
en rasrisk och denne medvetet underlåter att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika skada. Genom att fastighetsägaren medvetet underlåter att agera så tar fastighetsägaren
en medveten risk att snöras från dennes tak, ner på intilliggande väg kan orsaka skador på såväl människor som
egendom.
Leder det till att en person skadas kan det betraktas som
vållande till kroppsskada eller sjukdom enlig lagstadgande
Bulletinen Nr 4 • 2010
JURIDIK
i brottsbalken. Om brottet är grovt kan personen dömas till
fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är
grovt ska bland annat beaktas om gärningen har innefattat
ett medvetet risktagande av allvarligt slag.
Samfällighetsförening som förvaltar väg ansvarar genom
väghållningen för att plogning sker fackmässigt, och när
förhållandena så påkallar, så att vägen hålles farbar för
medlemmar och andra trafikanter. I händelse av ett större
snöras från ett tak invid vägen kan föreningen dock i vissa
fall begära ersättning från fastighetsägaren för borttagandet
av snön, t.ex. om fastighetsägaren inte med den noggrannhet som krävs skottat taket, eller tillsett, när så krävs, att
snörasskydd monterats på taket, kort sagt när denne förfarit
vårdslöst.
Så, inför kung Bores ankomst vill jag skicka med er följande förslag till lämpliga åtgärder, såväl för fastighetsägare
som samfällighetsföreningar.
Louise Bark
Samfällighetsföreningar
Informera medlemmarna om
deras ansvar som fastighetsägare
och ge tips på hur de ska agera
korrekt.
Upplys medlemmarna om föreningens möjlighet att begära ersättning
om extra plogningsåtgärder har
föranletts av fastighetsägares vårdslöshet.
Fastighetsägare
Vid risk och du inte hinner avlägsna snömassorna direkt; sätt
omgående upp skyltar i närheten med text ”Rasrisk snö/is”
eller motsvarande för att göra
passerande uppmärksamma på
snömassorna eller risk för nedfallande istappar.
Sätt upp snörasskydd.
Bulletinen Nr 4 • 2010
Avlägsna kontinuerligt snö från tak
vid lämpliga tidpunkter så att större
mängder inte riskerar att rasa ner.
Håll kontinuerlig uppsikt över snömängden på tak där snö riskerar
att rasa ner på område där det kan
komma att skada människor eller
egendom.
9
Styrelsearbetet - en verklighetsanknuten förenklad handledning
Vi föreställer oss att föreningsstämman i Bygdens vägförening just avslutats. Styrelsens ordförande Olle Ordning ber att alla närvarande ledamöter ska stanna kvar för ett styrelsemöte.
Efter en stunds eftersnack har alla övriga stämmodeltagare lämnat lokalen, endast de förtroendevalda är kvar.
Nils Nyman har just blivit invald i styrelsen som ledamot.
Olle hälsar de valda välkomna till verksamhetsåret med
den nya styrelsen. Speciellt välkommen blir Nisse Nyman.
Olle framför att detta är ett konstituerande möte där styrelsens organisation ska bestämmas. Själv är Olle vald som
föreningens ordförande i ett år. Olle ber Per föra protokoll
– som tidigare.
Olle föreslår att alla presenterar sig eftersom föreningen har
fått en ny styrelsemedlem, Nisse.
Men allra först beskriver Olle föreningens karaktär. Bygdens vägförening bildades 1974 enligt 1939 års enskilda
väglag. Regeringen har tidigare beslutat att alla föreningar,
vars verksamhet innefattade väghållning och där föreningarna var registrerade som en ”vägförening” eller en ”vägsamfällighet”, skulle ha 1973 års Lag om förvaltning av
samfälligheter (1973:1150) som grund från och med 1998.
Namnet Bygdens vägförening fick man behålla. Föreningen
har 666 medlemsfastigheter varav en jordbruksfastighet,
ett par flerfamiljshus, några obebyggda tomter, en affär,
några åkare samt resten som till övervägande del består av
enfamiljshus i form av grupphus och styckehus.
Olle säger också att styrelsen brukar ha 5 till 6 möten per
år. Viktigast är att hålla föreningens vägar i gott skick till
en rimlig kostnad. Styrelsen upprättar och uppdaterar en
verksamhetsplan som sträcker sig fem år framåt i tiden,
rullande. Arbetet i styrelsen är i huvudsak uppdelat på
ledamöterna. Genom att alla sju ledamöterna har sina
uppgifter fann man för några år sedan att det fanns grund
för att alla skulle vara ordinarie, vilket också gick igenom
då stadgarna reviderades. Som ordförande säger Olle att
han brukar vara med och hantera det mesta.
Olle förklarar vidare att han varit med i föreningen i 14 år,
som ordförande i 10 år. Olle är pensionär efter att ha varit
verksam som företagsledare i eget mindre bolag.
Per Penna är sekreterare sedan sju år. Per var före sin
pensionering lärare på högstadiet i kommunens skola.
10
Kalle Krona är kassör sedan tre år, jobbar dagligdags med
IT som konsult på ett telekombolag. Han har anskaffat
programvaror till sin egen hemmadator för att kunna sköta
föreningens ekonomi på enklare och rationellare sätt menar
Kalle.
Åke Åkare är egen företagare, har lastbil, en mindre grävmaskin och en hel del annat som hör till branschen. Åke är
föreningens vägfogde. Innebär att han lite då och då lastar
på några hinkar kallasfalt, kör runt på föreningens vägar
och fyller i potthål, monterar skyltar, stolpar samt mycket
annat praktiskt vägunderhållsarbete.
Frans Förning är lantbrukare. Han har varit med i styrelsen
i åtta år. Frans har en stor lantegendom inom föreningens
område. Frans brukar tillsammans med ordföranden delta
i föreningens förhandlingar. Kan gälla avtal för vinterväghållning, kontakter med vattenverket och eldistributören.
Mimmi Mätare är ingenjör inom Väg o Vatten. Hon har
främst deltagit i arbetet med den omförrättning som genomfördes för ett par år sedan. Därefter har Mimmi varit
föreningens kontaktman gentemot Lantmäteriet.
Nisse funderar på vad han har att tillföra i denna samling
av ”specialister”.
När det blir hans tur att presentera sig nämner han sin
bakgrund som fotograf på den lilla lokaltidningen. Nisse
säger också att han är aktiv i ortens skidklubb där han för
närvarande är ledare för flickor 11-14 år i alpina grenar.
Nisse och hans familj som består av fru Maja och barnen
Nicklas, 16, och Malin, 13, flyttade in i området för tre år
sedan. Bor i radhus. Olle frågar om Nisse kan tänka sig att
ta över trafiksäkerhetsfrågorna. Ulla Utebom som avsagt
sig omval hade denna funktion.
Nisse accepterar ”utnämningen”.
Viktigt är att på detta möte bestämma vilka som är firmatecknare. Ett utdrag ur dagens protokoll ska finnas för att
kunna visas upp mot post, banker m fl .
Bulletinen Nr 4 • 2010
Följande beslutas:
Firmateckning
Rätt att teckna Bygdens Vägförenings firma bestämdes
enligt följande:
• Två av de ordinarie ledamöterna Olle Ordning, Per
Penna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, Mimmi
Mätare eller Nils Nyman i förening.
• Var och en av styrelseledamöterna Olle Ordning, Per
Penna, Kalle Krona, Åke Åkare, Frans Förning, Mimmi
Mätare och Nils Nyman äger rätt att teckna förbundets
firma vid utkvittering av försändelser på posten.
• Olle Ordning, Per Penna och Kalle Krona har attesträtt.
• Kalle Krona äger rätt att teckna förbundets firma när det
gäller bank-, post- och plusgiroärenden.
Därmed anser Olle att konstitutionen är klar, vilket även
beslutas.
Olle tänker nu avsluta mötet – men framför att en viss
utbildning av Nisse kan vara befogad. Nisse håller verkligen med om detta, varför Olle föreslår att vid nästa möte
ska styrelsemedlemmarna informera Nisse om de lagar
som verksamheten har att följa och stötta sig på. Mimmi
påpekar att föreningen är medlem i REV, Riksförbundet
Enskilda Vägar och att föreningen köpt in ett exemplar av
EVA-REV, handboken för enskilda väghållare. Det visar sig
att Per har det exemplar som man köpt. Per hade visat den
på ett styrelsemöte för en tid sedan. Mycket fanns att behandla på det mötet varför EVA-REV-handboken blev lite
styvmoderligt behandlad. Per hade studerat den en hel del
och menade att egentligen borde alla i styrelsen ha ett eget
exemplar. Kalle sa att ekonomin i alla fall tillät att köpa in
tre exemplar till.
Åke påpekar att REV ordnar kurser, ofta tillsammans med
Trafikverket och Lantmäteriet. Om föreningen inte får
något erbjudande att gå på en REV-kurs så kan man i alla
fall titta på REV:s hemsida där aktuella kurser framgår. Det
Bulletinen Nr 4 • 2010
finns alltid möjlighet att gå på kurs som ordnas i annat län
– även om resan dit blir längre.
Man beslutade att göra som Kalle framfört och att Nisse
skulle få ett exemplar av EVA-REV-handboken och de två
andra skulle cirkulera. Dessutom uppmanades alla att regelbundet besöka REV:s hemsida där det också finns mallar och exempel som kan vara till nytta för verksamheten.
Därefter avslutade Olle mötet och tackade för visat intresse.
Mer om denna styrelses arbete följer i kommande nummer
av REV Bulletinen.
Bengt Allfors
11
DEBATT
REV:s enkät avslöjar stora brister
Väghållningen i Sverige genomgår de största förändringarna på mycket lång tid. Ambitionen är att snabbt
skapa ordning och reda i strukturer och verksamhet samt höja effektiviteten. Men våra enskilda vägar har
återigen hamnat på efterkälken. Motsatsen till ordning och reda råder i samhällets hantering av Sveriges
längsta vägnät, visar den enkät som REV sände ut före sommaren. Lars Gunnar Tannerfors debattartikel
grundad på en analys av enkätsvaren avslöjar en kaotisk situation.
Enkäten sändes till de största och viktigaste aktörerna på
vägområdet. De som bland annat ger anslag och på andra
sätt stöder och ska utveckla det enskilda vägnätet, regionförbund, länsstyrelser och det nya Trafikverkets regioner
runt om i landet. De flesta tillfrågade har bemödat sig om
att svara utförligt på de öppna och omfattande frågor som
vi ställde. Det tackar vi särskilt för från REV.
Svaren bildar ett digert och högintressant material, som
kräver analys och begrundan. REV presenterar här en del
av resultaten i sammandrag. Vi har nu fått ett nytt värdefullt instrument att använda i våra ansträngningar att få
ordning och reda på samhällets hantering av de enskilda
vägarna.
Just nu sker en omfattande omställning av landets väghållning. Vägverket och Banverket har samlats i samma
organisation, i det nya Trafikverket, som ännu bara påbörjat sitt första kliv i utvecklingen. Tidigare har vi sett både
Transportstyrelsen och all konsultverksamhet inom de
gamla myndigheterna ordnas snyggt i nya företagsformer.
För oss i den enskilda väghållningen har både nya och
gamla aktörer trätt fram.
Länsstyrelserna har alltid haft en väsentlig påverkan av
hur den regionala utvecklingen ska fungera. Det har känts
naturligt att vända sig dit när frågor om regional utveckling
kommit upp. Men nu tycks en ny ordning alltmer gälla.
Ansvaret för regional utveckling och därmed också ansvaret för enskild väghållning har flyttats över till de nya
regionförbunden, som kommunerna startar upp. ”Riktiga
regioner” finns annars bara organisatoriskt i Skåne och
Västra Götaland. För oss enskilda väghållare finns nu alltså
en ny aktör, som blir mycket betydelsefull, läs: mäktig, i
framtiden. Namnet är ”Regionförbund”!
Hur ska nu kontakterna framöver fungera samtidigt och lätt
med alla nya och gamla aktörer i ny skepnad? Ja, någon
lättare eller mindre krävande väg tycks inte finnas för oss
i de enskilda föreningarna och samfälligheterna. REV:s
enkät visar att de nya organen knappt fått upp enskild
väghållning på agendan. De enskilda vägarna har hamnat i
den döda vinkeln.
Samhällets anslagsgivning till de enskilda vägarna har
varit en central fråga i REV:s stora enkät. På detta avgörande område har, ur REV:s synvinkel, länge saknats ordning
och reda. Orsaken kan säkert sökas på många håll men
själva ursprunget till oredan verkar vara ”Förordning om
statsbidrag till enskild väghållning” som gäller sedan 1989.
12
Förordningen uppdateras med jämna mellanrum, senast i
år i 2010:129, men fortfarande är skrivningarna otydliga.
Vem ska till exempel tolka om enskild väg hädanefter ”inte
är av obetydlig längd”.
Eller kanske finns problemet i skrivningen om ansvarig
myndighet i förordningen. När det gäller bidrag för byggande prövas detta av Trafikverkets regioner, men observera:
prövning sker efter samråd med kommunala samverkansorgan i län där sådana finns. I Skåne och Västra Götaland
sker samrådet med Landstinget, i övriga län med Länsstyrelserna. Utöver detta kan den enskilde väghållaren söka
bidrag till förrättningskostnader hos Lantmäteriet.
Sedan 2007 finns det ännu en myndighet, Jordbruksverket, inblandad i anslagsgivningen. När Sverige fick ett
anslag via EU, kallat Landsbygdsprogrammet 2007 -2013,
blev Jordbruksverket ansvarigt för att via Länsstyrelserna
sprida kunskap och pengar för regional utveckling. Anslaget för hela perioden är hisnande stort: 35 miljarder kronor.
För den enskilda väghållningen kunde dessa pengar ha
betytt en fantastisk uppbyggnad av den regionala verksamheten. Men häpnadsväckande nog har det fram till
idag endast betalats ut 16 miljoner kronor till olika projekt
inom enskild väg! Hur kunde det bli så illa för oss enskilda
väghållare?
Vad REV kan förstå av de sifferunderlag vi studerat, är
det Länsstyrelserna som genom ett bristande intresse eller
osäker myndighetsutövning avstår från
att söka pengar via
Jordbruksverket.
De enkätsvar som
vi har fått från Länsstyrelserna visar alltså
att det ofta rör sig om
mycket små belopp
när en ansökan går
iväg. Detta trots att
behoven är stora och
att många län missgynnas av att befolkningsstorleken väger
tyngst när bidrag fördelas. En direkt effekt
av detta är kanske att Oordning och oreda härskar i anslagsgivningen
den starkast växande konstaterar Lars Gunnar Tannerfors
Bulletinen Nr 4 • 2010
DEBATT
hos anslagsgivarna
näringen i dessa län och i landet, nämligen turistnäringen, får stå tillbaka.
Idag kan vi konstatera att förordningen
om att koppla bort Länsstyrelserna innebär att det blir Regionförbunden som ska
vara med och pröva bidragen. Samtidigt
som dessa är högst osäkra på sin roll i
sammanhanget.
Vi har nu möjlighet att få ett bidrag från
EU; via Jordbruksverket, det vill säga
Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Det
är en utmärkt mjölighet för att skapa ett
väl utbyggt och fungerande enskilt vägnät,
som gör det möjligt att leva, arbeta och
bo på vår landsbygd. Av de 35 miljarder
som ska gå till regional utveckling, bör
därför en kraftigt utökad andel gå till den
enskilda väghållningen.
En nydaning sker nu inom Trafikverket
så att styrningen av bidrag till enskild
väghållare ska bli effektivare. Kan 2011
bli vad vi väntar oss om antalet personer i Teckning: Solweig Hultén, Montage: Mats Karlström
Borlänge, som sysslar med enskilda vägar,
ökar från 6 till 15? Blir det med automatik bättre för våra
ingen ”faller mellan stolarna” när de nya regionförbunden
vägar när handläggarna blir fler, eller är det i stället så att
i sina arbetsområden saknar/avstår, från kontakterna med
allt vilar på en författning som är föråldrad?
våra föreningar. Samtidigt är regionförbunden förvånade
När vi studerar enkätsvaren, kan vi konstatera, att mycket
över att Länsstyrelserna agerat så svagt och njuggt vad
finns kvar att göra för att sätta Sveriges enskilda vägnät på
gäller det väldiga EU-bidraget från Jordbruksverket. Detta
kartan, för alla berörda parter. Idag lägger den ena parten
trots att behoven är stora för det privata vägnätets upprustskulden på den andra för att det inte sker en förbättring. I
ning.
vissa fall kan till och med okunskapen göra sig gällande i
Kanske beror detta i sin tur på en kommunikationsmiss
bidragsgivningen.
i den nya arbetsordningen för regionförbunden? I vilket
Frågan kan belysas av vad som hände med regeringens
fall som helst har regionförbunden uppenbarligen inte helt
närtidssatsning. Först nu har pengarna börjat komma på
förstått sin nya roll. Har den överflyttning som gjorts från
plats via Trafikverket. Men vägen dit har varit alldeles för
Länsstyrelserna till regionförbunden inte slagit igenom på
lång. Orsakerna kan bland annat sökas i den stora omorgasina håll? Har det också fått de allvarliga konsekvenserna,
nisationen av svensk väghållning. Olika stora vägprojektet
att den strategiska planeringen av det enskilda vägnätet
inom den enskilda väghållningen fanns inte heller med,
fallit bort?
beroende på att en objektbank saknades för att direkt styra
Oordning och oreda härskar i samhällets hantering av de
pengarna rätt. Nu har Trafikverket ambitiöst satt upp
enskilda vägarna, inte minst i anslagsgivningen. Regionförönskemål och startat grupper av olika slag för att nå fram.
bunden, som bildas av kommunerna, är nya ”makthavare”
Projektet ”Enskilda Vägar i Framtiden” pågår och regionapå länsplanen. Länsstyrelserna har släppt det gamla ansvala tillväxtgrupper utvecklas. Samtidigt ska det göras tydligt
ret för enskild väghållning. Men flera regionförbund saknar
vem som får ansvaret, och för vad, i framtiden.
kopplingar till REV:s föreningar och står utan strategier för
Kanske är det idag naturligt att den vanliga vägförenhur länens enskilda vägar ska formas i framtiden.
Bulletinen Nr 4 • 2010
13
Fortsättning från föregånde sida.
All kunskap om länens enskilda vägar finns hos Trafikverket. Och all skuld för om något inte fungerar, läggs från alla
andra aktörers sida alltid på verket.
Dags att bringa ordning och reda för de enskilda vägarnas och landsbygdens framtid! Alliansregeringen anser att
området är så betydelsefullt att den skapat det nya Landsbygdsdepartementet.
Men varför i all världen ska då de enskilda vägarna ha tre
”ansvariga ministrar” för att röra om i grytan. Blir det då
inte just röra av alltihop när:
- landsbygdsdepartementet ska ansvara för de bitar som
finns inom Jordbruksverket och Landbygdsprogrammet.
- finansdepartementet håller i en stor anslagsbit och har
också ansvar för Länsstyrelsernas arbete.
- näringsdepartementet råder över allt som Trafikverket
hanterar, inklusive enskild väghållning.
Ett tungt ansvar vilar nu på Landsbygdsministerns axlar.
Han har makten och möjligheten att kommande fyra år
skapa ordning och medverka till ett lyft för enskilda vägar
och landsbygden!
Lars Gunnar Tannerfors
medlem i Linanäs VF
Ordning och Reda krävs på het stämma 2011
Hur får vi ordning och reda i samhällets hantering av Sveriges längsta vägnät?
Det blir preliminärt tema på Riksförbundet Enskilda Vägars stämma i Örebro 1-2 oktober 2011. Räkna med het debatt om
samhällets ”administration” av våra enskilda vägar. Vi diskuterar den ”röra” som hittills råder i anslagsgivningen från flera
olika samhällsorgan. Gränsdragningsfrågor, Landsbygdsprogrammet och Trafikverkets nya regler är andra givna ämnen, som
berör den tuffa vardagen för alla enskilda väghållare.
Kongressen är till för just Dig som håller igång själva grundbulten för att vi ska ha en landsbygd över huvud taget, dvs. enskilda väg. Boka datum i almanackan för en jordnära stämma redan nu!
Stämman tar självfallet upp resultat och slutsatser från den
stora enkät som REV gjort bland berörda samhällsorgan.
Delar av undersökningen presenteras på annan plats i detta
nummer av Bulletinen.
Förberedelserna för en högaktuell stämma 2011 har redan börjat.
Ambitionen är att lägga upp ett
program, som verkligen angår
REV:s medlemmar och även ger nya
kunskaper och inspiration.
Programledare och moderator blir
Lars Gunnar Tannerfors, som också
skötte dessa uppgifter på Jubileumskonferensen 2009.
Vi hoppas att vår nya infrastrukturminister Catharina ElmsäterSvärd vill öppna stämman och
därefter delta i det fortsatta programmet med representanter för
Landsbygdsdepartementet, Trafikverket, SKL, länsstyrelser och
14
regionförbund innan den formella förbundsstämman.
Söndagen ägnas åt en fördjupad kurs i förvaltningsfrågor,
och seminarier.
Conventum i Örebro, plats för REV:s stämma 2011
Bulletinen Nr 4 • 2010
EHRENSTRÅHLE BBDO
Vi förhindrar.
Sverige har 30 000 mil väg och kärvt vinterväglag. För att kunna förhindra halka i tid
finns vi på 130 platser, från norr till söder. Det är ett av många exempel på vad vi gör.
Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vill du veta mer, hittar du
oss på svevia.se
Alltid på väg
Jullov för REV:s utbildningar
Höstens utbildningsturné är nu över. Nu tar vi ledigt ett litet tag. Men
redan i mars är vår populära utbildning för styrelseledamöter tillbaka
igen. Och kvalitén kommer att vara minst lika hög 2011.
Tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket har vi
genom åren utbildat ett stort antal styrelsemedlemmar i
vägföreningar över hela landet. Målet med utbildningen är
att deltagarna ska ha en god kännedom om grunderna för
förvaltning, väg- och trafikteknik, statsbidragsregler och
lagar och förordningar.
Leif Kronkvist, REV:s expert på väghållning är en av dem
som varit med längst. Tidigare som representant för dåvarande Vägverket men sedan flera år tillbaka är han en av
dem som håller i REV:s delar av utbildningen.
– Det är väldigt givande att jobba med de här utbildningarna, säger Leif. Vi märker att det finns ett behov och framförallt en stor vilja att lära sig mer och bli bra och kunniga
väghållare.
Kurserna ger också väghållarna en bättre plattform för att
göra rätt saker. Med bra kunskaper om vad som går att
göra med hänsyn till juridiska, vägtekniska och lantmäteriaspekter blir det lättare för styrelsen att göra arbetet effektivt och framförallt korrekt från början.
Nöjda deltagare
Bulletinen pratade med några kursdeltagare, under halvtidsvilan.
– Både materialet och kursens innehåll har förbättrats
sedan sist så det var väl värt tiden, konstaterar Niclas Norling.
Niclas, som är ordförande i Raksta samfällighetsförening
med 320 medlemmar, har gått kursen en gång tidigare men
kände att de var dags att uppdatera kunskaperna. Den här
Hans Rosén från Lantmäteriet reder ut begreppen på en av REV:s kurser för styrelsemedlemmar
16
Bulletinen Nr 4 • 2010
Niclas Norling (t. h.), ordförande i Raksta samfällighetsförening tillsammans med föreningens vägchef Stefan Osmund
gången kommer han tillsammans med föreningens vägchef
Stefan Osmund. De är särskilt nöjda med delarna som
handlar om ansvarsfrågor och löpande styrelsearbete.
– Det blev flera aha-upplevelser under kvällen, säger Ingalill Sogell. Jag inser att det är mycket som är krångligare än
vi trott.
Ort
Linköping
Askersund
Sigtuna
Norrtälje
Lidköping
Lerum
Mora
Ludvika
Gällivare
Haparanda
Osby
Höllviken
Oskarshamn
Vaggeryd
Ingalill är medlem i Österledinge vägsamfällighet. Föreningen har nyligen totalrenoverat vägen. Efter ett års intensivt arbete av de engagerade medlemmarna, med bland
annat omfattande dräneringsarbeten, har man nu nyligen
återinvigt vägen.
– Det ska bli roligt att får ta med sig kunskapen tillbaka till
medlemmarna, konstaterar en nöjd Ingalill Sogell.
Text: Mats Karlström, Foto: Solweig Hultén
Datum
9 mars
10 mars
16 mars
17 mars
22 mars
24 mars
6 april
7 april
13 april
14 april
27 april
28 april
3 maj
4 maj
Ingalill Sogell från Österledinge vägsamfällighet
Bulletinen Nr 4 • 2010
17
VÄGHÅLLNING
När vintern kopplar
greppet om vägen
På många håll i landet har säkert vintern kommit i gång på allvar på våra
enskilda vägar. Många minns säker förra vintern och de onormalt stora
snömängder som föll över södra och mellersta Sverige. REV fick under
den vintern dagliga frågor om vad som gäller angående plogskador, halkbekämpning, utmärkning av vägkanter, överplogning, vilken nivå vi som
väghållare är skyldiga att hålla på vinterväghållningen och nedfallande
is och snö från intilliggande byggnader. Listan kan nästan göras hur lång
som helst och här kommer lite information, som kan vara bra att känna
till för er som ansvarar för vinterväghållningen.
Upphandling av entreprenörer kan jag nästan lämna därhän då jag utgår från att detta har ni redan klart. Entreprenören har i ert kontrakt åtagit sig att utföra plogning och
halkbekämpning av vägen vid behov. Vad jag ändå vill slå
ett slag för är att ni funderar över hur ert kontrakt ser ut,
på hur lång tid det löper och hur uppsägningstiderna ser
ut. Normalt finns det en fördel både för er som beställare
och för entreprenören att ha ett kontrakt som löper över
flera år. Undersök också möjligheten att tillsammans med
eventuella grannföreningar samordna upphandlingen.
konstatera att om man som fastighetsägare har ett staket uppsatt intill
vägen så får man tåla att snö plogas
upp mot detta. Är staketet gammalt
så får man räkna med att hållbarheten försämras och att vissa staketstolpar kan ge vika, vilket man inte
kan belasta väghållaren för. Sker rena mekaniska skador av
plogen mot staket så skall detta ersättas av plogentreprenören.
Ett exempel på detta är när en entreprenör inte har åtaganden inom ett specifikt område utan är tvungen att transportera sig lite längre sträckor mellan uppdragen. Detta får
till följd att av totalt 10 timmars faktisk plogning kan han
fakturera betydligt fler timmar på grund av transportider.
Vinnare blir entreprenören och förlorare är väghållarna.
Kan lite större sammanhängande områden upphandlas så
är jag övertygad om att inte bara entreprenören tjänar på
detta.
Halkbekämpning, då vanligtvis i form av sandning med
naturgrus eller bergkross (halkstopp) sker normalt när fara
för halka är uppenbar eller vid halt väglag.
Plogskador är nästa fundering som kom in från er väghållare. Det handlar om staket som gett vika av snömassor
eller som skadats av plogen. Rent allmänt så kan man
18
Utmärkning av vägkanter är en åtgärd som många gånger
kan vara befogad. Framför allt på vägar som i öppen terräng där drivbildning lätt sker. Utmärkningen sker lämpligen med snöstör eller ruskor som utplaceras regelbundet
utefter vägen. Utmärkningen är en god vägledning för plogentreprenören som med hjälp av snöstören kan anpassa
plogningen på ett optimalt sätt av körbanan. Risken för så
kallad överplogning minskas också avsevärt om ni märker
ut vägkanterna.
Bulletinen Nr 4 • 2010
”Gör inte upp underhållsplanen
vid brevlådorna!”
Nivån på vinterväghållningen brukar jag skämtsamt påpeka ska inte läggas fast vid brevlådorna när medlemmarna
möter någon styrelseledamot, utan denna viktiga fråga
ska naturligtvis upp på er föreningsstämma och så att säga
bakas in i föreningens budget.
Nedfallande snö och is från intilliggande byggnader är ett
inte alldeles ovanligt problem. Här ställs väghållaren inför
ett visst dilemma vem som har ansvar för detta. Läs vad
advokatbyrån Lindhés biträdande jurist Louise Bark skriver
om just denna fråga i en separat artikel på annan plats i
detta nummer av Bulletinen.
Halkskador, på enskilda vägar, förekommer naturligtvis men tack och lov inte särskilt ofta. Uppstår skada på
exempelvis person kan styrelsen vända sig till REV:s kansli
Bulletinen Nr 4 • 2010
och skyndsamt göra en anmälan av skadan. Vår samarbetspartner försäkringsbolaget If gör sedan en utredning
om föreningen varit försumlig eller ej. Visar det sig efter
prövning att föreningen inte varit försumlig i sin väghållning säger försäkringsbolaget nej till eventuella krav från
den drabbade.
Leif Kronkvist
Ring eller e-posta gärna till REV:s kansli om ni har
frågor om vinterväghållning.
Telefon: 08 - 20 27 50
Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00
Torsdagar
09.00 - 12.00
Lunchstängt 12.00 - 13.00
e-post: [email protected]
19
Gränsdragningsprojektet
Vem är bäst skickad?
Skall staten, kommunen eller de boende längs
vägen svara för dess skötsel? Trafikverket utreder gränsdragningen mellan allmän, kommunal
och enskild väg.
Ett resultat av dåvarande Vägverkets översyn av ”Enskilda
vägar i framtiden” var att det konstaterades stora skillnader
hur ansvaret fördelas för den enskilda väghållningen. Även
i den så kallade Trafikverksutredningen pekades på behovet
av översyn av väghållaransvaret.
Det statliga vägnätet – de allmänna vägarna – som sköts
av Trafikverket har i stort sett sedan förstatligandet 1944
endast förändrats i samband med att nya vägar byggts och
ersatt gamla sträckningar som gjorts enskilda, liksom vägar
till nedlagda järnvägsstationer etc.
På den kommunala sidan har vissa enskilda vägar blivit
kommunala genom nya detaljplaner, men å andra sidan
har vissa kommuner som gjorde åtaganden i samband med
storkommunreformen på 70-talet tänkt om och återuppväcker insomnade organisationer för att återlämna ansvaret.
På REVs stämmor har också frågor ställts och förslag framförts om att något bör göras för att anpassa väghållningsansvaret till de samhällsförändringar som skett i övrigt. REV
har därefter utan framgång försökt övertyga den tidigare
regeringen om behovet av en parlamentariskt förankrad
översyn omfattande såväl ekonomiskt ansvar som rationella aspekter.
Trafikverket har nu tillsammans med Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och REV startat ett projekt med målet: ”Ett rätt avgränsat väghållningsansvar mellan statlig,
kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning.”
SKL har efter en enkätundersökning försökt ta fram ett underlag som beskriver kommunernas engagemang i enskilda
vägfrågor.
Projektet ska genomföras som en pilotstudie i tre kommuner; Mullsjö, Värnamo och Växjö under 2010. Kommunerna har valts så att olika knäckfrågor kan identifieras och
så att problem som behöver belysas finns representerade.
Beställare av projektet är Trafikverkets stf generaldirektör
Lena Erixon och har som referensgrupp knutit till sig de
stora intressegrupperna; förutom REV och SKL även LRF,
20
Kanske är det dags att vägaktörerna möter och slår fast varandras avgränsningar. Något som REV argumenterat för i många år. Foto: Fotoakuten.se
Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Tillväxtverket med flera.
Från REV deltar Bengt Nydahl och undertecknad. Vi har
knutit till oss de av våra medlemmar som uttryckt intresse
av att vara bollplank och håller regelbunden kontakt med
dessa.
Inledande, orienterande träffar har hållits i alla de tre kommunerna. Det konstaterades att det stora problemet just nu
ligger i att vi inte vet vilka vägar och därmed vilka fastigheter som kan bli berörda, och att de fastighetsägare som
kommer att bli berörda förmodligen inte vet att REV finns.
Där kan vi bara vädja till medlemmarna i de berörda kommunerna: ”Om ni hör grannar eller andra som kontaktats
i det här ärendet, be dem kontakta REV så att vi kan göra
vårt bästa för att hitta ”vinna/vinna”- lösningar!
Sven Ivarsson
Bulletinen Nr 4 • 2010
Frågor och svar om Vem gäller försäkringen för?
Försäkringen gäller för REV och till REV anslutna medlemmar
och för sådan verksamhet som ingår i medlems stadgar. Försäkringen gäller också för REV eller medlem såsom ägare/förvaltare av gemensamma lekplatser, båt- och badbryggor samt
fastigheter och byggnader.
Vem betalar premien?
Premien för försäkringen ingår i REVs medlemsavgift.
När börjar försäkringen gälla?
För ny medlem gäller försäkringen från och med att medlem
blivit antagen.
Hur kan försäkringen även gälla för vår förening?
För att försäkringen ska gälla krävs medlemskap i REV. Kontakta REVs kansli på telefon 08-20 27 50 eller www.revriks.se.
Vad ingår i REVs medlemsförsäkring?
xx
Ansvarsförsäkring
xx
Rättsskyddsförsäkring
xx
Styrelseansvarsförsäkring
xx
Egendomsförsäkring för verksamheten
xx
Överfallsförsäkring
xx
Krisförsäkring
xx
Olycksfallsförsäkring
xx
Förmögenhetsbrottsförsäkring
Vad ska vi tänka på vid skada?
Anmäl skadan så snart som möjligt. Lämna inga utfästelser eller garantier för ersättning till några skadelidande. Komplettera
gärna med fotografier vid ansvarsskada. Skador som understiger självrisken regleras inte av If.
Kontakta REVs kansli, 08-20 27 50 om du ska anmäla en skada
När ska vi anmäla skadan?
Det är viktigt att skadan anmäls snarast. Om skadan anmäls
senare än 12 månader efter skadedagen kan ersättning helt
utebli pga 12-månadersregeln. If vill kunna tillvarata alla REVmedlemmaras intressen på bästa sätt. Därför är det viktigt att
ett skadeärende anmäls så snart som möjligt. If vill snabbt sätta
sig in i ett ärende och avgöra vad som behöver göras. Exempelvis kan man säkra bevisning genom att tala med inblandade
personer, titta på skadestället och rådgöra med tekniska experter. Snabbt agerande är också oftast en fördel i diskussioner om
uppgörelser. Parterna slipper irritation över att ärenden drar ut
på tiden och risken för rättsligt efterspel minskar. If´s rekommendation är därför att så snart som möjligt kontakta REVs
kansli för att göra en skadeanmälan
22
Bulletinen Nr 4 • 2010
REVs medlemsförsäkring
Tips om rättsskyddsskador:
Rättsskydd är den skadetyp som ökar mest till antalet. Genomsnittsskadan för en rättsskyddsskada är 60 000 SEK.
Följ våra tips för att undvika en rättsskyddsskada:
xx
Välj avtalsparter med omsorg
xx
Ha alltid tydliga avtal/kontrakt med klart formulerade uppdrag för alla era anlitade entreprenörer, gärna
standardavtal
xx
Spara all skriftlig kommunikation (brev, mail, fax
etc) med motpart, både för bevisfrågan och för er anmälan
om rättsskydd till If
xx
Var noga med att följa gällande lagar och förordningar avseende beslutsfattande för samfälligheten - särskilt beslut på stämmor och årsmöten
xx
Ingå inga avtal oförsäkrade, dvs innan medlemskapet i REV är klart.
Bulletinen Nr 4 • 2010
Oavsett om en väg är enskild eller inte så är den mycket utsatt.
Trafiken kan vara mer eller mindre tät och vägkroppen är
utsatt för vädrets makter år efter år. Ett fordon skadas, eller
ännu värre en eller flera personer. Om föreningen är medlem i
REV ingår en försäkring i medlemskapet. Försäkringen täcker
en mängd olika scenarion. Det kan handla om skador på bil
till följd av potthål i vägen, personskador eller till och med
förskingring ur föreningens kassa.
En försäkring är viktig inte minst eftersom styrelseuppdraget innebär ett juridiskt ansvar. Försäkringen gör också
att föreningens representanter slipper ta diskussion med den
drabbade. Det enda som krävs är att föreningen anmäler till
REV vad som hänt och gör en skadeanmälan. REV registrerar
skadan och kontrollerar att föreningen betalt sin avgift, vilket
är en förutsättning för att omfattas av försäkringen. Därefter
träder If in och utreder händelsen och eventuella anspråk.
23
LANTMÄTERI
Ansluta ny väg till föreningen
Det händer ibland att ny väg byggs med anslutning mot föreningens väg eller att boende längs
en befintlig ”stickväg” vill få med sin väg för att få
underhållet samordnat med föreningens väghållning.
När föreningens väghållning grundas på beslut i lantmäteriförrättning finns det bara ett sätt att få med ny väg i föreningen och det är genom ny lantmäteriförrättning. Ansökan
om förrättning kan göras antingen av berörd fastighetsägare eller av föreningen efter beslut på stämma.
Ibland kan det vara så att befintlig stickväg har en enklare standard än föreningens vägar. Då kanske föreningen
önskar att de som nyttjar stickvägen först rustar upp vägen i
likvärdig standard och redovisar utrymme för vändmöjlighet vid vägens slut.
Föreningen rekommenderas att samråda med lantmäterimyndigheten om lämpligt upplägg och få besked om
beräknade förrättningskostnader. Dessa skall enligt lagen
”fördelas efter vad som är skäligt”.
Det förekommer att förening utför väghållning på väg
som inte ingår i föreningens ansvar enligt förrättning. Detta
strider säkert mot stadgarna eftersom där normalt föreskrivs att föreningen skall förvalta vad som står i förrättningen – och inget annat. Beslut på stämma kan inte ändra
eller ”ta över” vad som beslutats i lantmäteriförrättning.
24
Den nya vägen kan behöva rustas upp för att nå samma standard som föreningens tidigare vägar
Om förening tar på sig skötsel av väg eller annat som inte
ingår i förrättningsbeslutet kan det bli problem. Sker en
olycka på vägen kopplad till väghållningen kan fråga om
ansvar komma upp. Inte heller torde försäkringen gälla då.
Som alltid – tänk efter före. Läs stadgarna och lantmäteriförrättningen noga. Följ dessa handlingar så går det säkert
vägen.
Sture Källgården
Bulletinen Nr 4 • 2010
EVA -REV handboken
– alla enskilda väghållares bibel
Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en förening
för enskild väghållning? Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbok
Enskild Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig.
Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi,
teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö och mycket mer. Det finns
även en rad mallar som gör livet som väghållare enklare. I EVA-REV
är ekonomiavsnittet kompletterat, frågan om farthinder utförligare
behandlat, liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande av ledning i väg m m.
EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr, moms
och porto tillkommer.Välkommen med beställning till REVs kansli via
e-post [email protected] eller tel 08-20 27 50.
STORT SOM SMÅTT
– VI KAN DET!
Med kort varsel rycker vi ut och lagar potthål, slaghål, tätar
sprickor och håligheter i asfalterade vägar. Vi underhåller
vägarna med snabelbil – en billig, snabb och effektiv metod
med minsta möjliga trafikstörning. En tidig insats ökar
chanserna för en beläggning med lång livslängd. Vi arbetar
även förebyggande med underhåll av både kommunala och
nationella vägnät.
Anlita oss gärna för ditt projekt. Läs mer på
www.ncc.se/potthalslagning
www.ncc.se
Bulletinen Nr 4 • 2010
25
a
Hemsid
n
å
fr
vag.se
k
s
en ild t
Endas
år*
1625:-/
Skaffa hemsida till
vägföreningen!
En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att
veta vad som händer i området och kommunicera med medlemmar och styrelse. Dessutom
spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är
mycket enkel att använda; hanterar du Word
kan du administrera sidan.
För mer information gå in på
www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på
tfn 033 21 15 63 eller maila till [email protected]
* Startavgift på 1 000:tillkommer första året.
Gör asfaltjobbet själv!
SKYLTAR
• VÄGGRIND– BOM
Potmix® Asphalt Repair Proffsens permanenta
reparationasfalt.
• Borsta rent
• Lägg ut
• Komprimera
– Det ni behöver finns hos
Specialerbjudande:
www.potmix.com/rev
www.skogma.se
Direkt från svenska tillverkaren
Ring: 016 422 967
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87
Nu är det enkelt
att själv fylla igen
hål och sprickor!
Vectura är konsulter inom transportinfrastruktur
och rörelseplanering.
Tidigare hette vi Vägverket Konsult.
Vi kan hjälpa Er med
• Bidragsansökan
• Drift och underhållstjänster
• Inventering/inmätning
• Underhållsprojektering
• Upphandling entreprenader
• Beläggning
• Provtagning/ efterkontroll
• Belysning
Kontaktpersoner
Syd: Ralp Hargemyr tfn. 010-484 6103
Nord: Ingvar Sik
tfn. 010-484 4126
www.vectura.se
26
För ett samhälle i rörelse
Kostnadsfri rådgivning
i vägjuridik till
REVs medlemmar
Särskild inriktning mot: fastighetsrätt,
vägjuridik, miljöskador,
boutredningar och arvsrätt.
• För reparation och underhåll av vägar,
trottoarer, infarter, gårdsplaner etc
c
• Omgående stabil och körbar
• Härdad efter en dag
i samarbete med REV
sedan 1968
10%
rabatt*
• Användbar även
vid temperaturer
under 0ºC
Ökar säkerheten och ger
längre livslängd på dina
der!
vägar = minskade kostna
Bengt Nydahl,
Uno Jakobsson
Line Zandén
Louise Bark
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
Tel 08-723 15 00
[email protected]
www.lindhes.se
Reaktiv asfaltblandning
* Till medlemmar
i Riksförbundet
Enskilda Vägar.
www.bornit.se
Bulletinen Nr 4 • 2010
HYLTEBRUKS SKYLT AB
Din totalleverantör av trafiktekniska produkter
M
Visslebo
VÄGMÄRKEN
VÄGGRINDAR
TRAFIKSPEGLAR
REKLAMSKYLTAR
FORDONSSKYLTAR
RÅGÅNGSSTOLPAR
AVSTÄNGNINGSMATERIAL
SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR
Kör sakta
lekande
barn
Begär vår broschyr!
Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. [email protected]
Bulletinen
Utgivningsplan 2011
Nr 1/2011
Sista bokningsdag
Annonsoriginal
Utgivning
3 feb
10 feb
16 mar
Nr 2/2011
Sista bokningsdag
Annonsoriginal
Utgivning
27 apr
4 maj
9 jun
Bokning:
Kansliet 08 - 20 27 50
Bulletinen Nr 4 • 2010
27
FTER .
PGI
Returadress:
REV, Riksförbundet Enskilda Vägar
Riddargatan 35-37
114 57 Stockholm
S MARTA
S LIPP E XCEL
ARKEN !
G ÖR
ALLT MYCKET MERA EFFEKTIVT OC
VägFas - det självklara valet
VägFas - för administration av er vägförening
E NKELT
Levereras alltid med medlemsuppgifter för din förening
HELT GRATIS .
ENLIGT TONKILOM
TONKILOMETERMETODEN
OMETERMETOD
DEN .
VägFas Webb och VägFas PC
S VERIGEE . T ESTA
Abonnemang för aktuell medlemsinformation
Komplett system för medlems- och avgiftshantering
VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista/W7 eller din favoritwebb-läsare
U NDERHÅLLSAVTA
NDERHÅLLSAVTAL
AL
NISTRERA .
MI
2010
A AVGIFTER PER FASTIGHET .
ST
•
BIDRAG OCH FA
www.vagnu.se
Bulletinen Nr 4
H ANTERAR
I
Prova VägFas gratis på www.vagnu.se
VägNu AB
Flintvägen 91
141 34 Huddinge
Tel: 0709 73 46 10
E-post: [email protected]
A NDELSTALSBERÄKNING
U TVE
TVECKLAT
ECKLAT
S EKTIONSHANTERI
EKTIONSHANTERING
TERING .
EN KLARE .
GER
R ER NYA PROG
PROGRAMFUNKTIONER
RAMFUNKTIO
N
ONER .
AN
NVÄNDARVÄNLIGT
NVÄND
ARVÄNL
NLIGT ! V EM
SOM HELST KAN AD
28
FAKTURARUTINER
FAKTURARUT
UTINER .
H
ATT ÄNDRA FASTIGHETERSUP
B
POSTTIDNING: