Transcript Leva med hjärtsviktspacemaker

Leva
implanterbar
Levamed
med
defibrillator
hjärtsviktspacemaker
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
1
Leva med
hjärtsviktspacemaker
Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare
bedömts vara en kandidat för biventrikulär pacemakerbehandling, så kallad
resynkronisering av hjärtat (eng CRT – Cardiac Resynchronization Therapy).
Denna behandlingsform används i första hand för att minska symtom vid hjärt­
svikt, symtom som beror på att hjärtat inte kan pumpa runt tillräckligt med blod
för att tillgodose kroppens behov. Det finns flera olika orsaker till hjärtsvikt, med
det gemensamt att hjärtat inte längre kan arbeta så effektivt som det borde.
I Sverige finns cirka 200 000 personer med hjärtsvikt, och risken att drabbas ökar
med ökande ålder. Patienter med hjärtsvikt upplever ofta symtom såsom and­
fåddhet och ökad trötthet vid dagliga aktiviteter. Hos många patienter förvärras
dessa symtom av att hjärtats kamrar inte arbetar samtidigt (synkront). Om man
kan återställa synkronin kan också symtomen minskas. En biventrikulär pace­
maker skickar ut signaler till hjärtats båda kamrar så att de förmås arbeta i takt
igen (resynkronisering), och därmed kan hjärtats pumpförmåga förbättras.
Vissa patienter med hjärtsvikt drabbas också av så kallade hjärtrusningar. Om
du är en av dem kan din doktor ha valt att behandla dig med en implanterad
defibrillator med integrerad biventrikulär pacemakerfunktion. För information
om defibrillatordelen av din implanterade enhet hänvisar vi till en speciell
patientbroschyr för detta.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
3
Hjärtats förmak och kamrar
Vänster förmak
Höger förmak
Vänster kammare
Höger kammare
4
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Septum
Hjärtat
Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är ungefär lika stort som din egen
knutna hand och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut.
Hjärtat kan öka eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger
dig. Dess rytmiska pumpande skickar syresatt blod och näring till kroppens alla
celler och för samtidigt bort slaggprodukter och koldioxid.
Hjärtat har en muskelvägg (septum) som delar det i en höger- och en vänstersida.
Högersidan pumpar blodet igenom lungorna, där det tar upp syre, därefter passerar
blodet genom vänstersidan som pumpar det vidare ut till kroppens alla celler.
Höger- och vänstersidan är delade horisontellt så att fyra separata hjärtrum bildas.
De två övre hjärtrummen kallas för förmak och de två nedre för kammare.
Mellan varje förmak och kammare sitter en hjärtklaff, som ser till att blodet bara
kan röra sig i en riktning. Det är hjärtats kammare som utför själva pumparbetet.
Hjärtat har sitt eget elektriska system. Detta system ser till att hjärtat slår och
kontrollerar rytmen så att blodcirkulationen kan hållas på en lämplig nivå.
Den så kallade sinusknutan, som är en del
av hjärtats elektriska system, alstrar och
skickar ut små elektriska signaler (precis
som bilens tändstift). Signalerna leds via
retledningssystemet till alla delar av hjärt­
muskeln. För varje signal drar hjärtmuskeln
snabbt ihop sig och pressar ut blodet
i pulsådrorna. Om du känner på pulsen
vid handleden kan du själv räkna hur
många gånger ditt hjärta drar ihop sig
under en minut. Normalpuls i vila är
mellan 55 och 95 slag per minut.
Sinusknuta
His-Purkinje
System
AV-knuta
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
5
Friskt hjärta
Blå pilar: Vid varje hjärtslag
­strömmar blodet från kroppen in
i högra förmaket och sedan via den
högra kammaren till lungorna där det
tar upp syre.
Röda pilar: Samtidigt strömmar
syrerikt blod från lungorna in
i det vänstra förmaket och sedan
vidare ut i kroppen via den
vänstra ­kammaren.
Hjärta med svikt
Kamrarna förstoras. Förmågan
att pumpa ut blodet blir sämre.
6
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt brukar beskrivas som ett tillstånd när hjärtats pumpförmåga inte är
tillräcklig för att tillgodose kroppens behov av blodcirkulation. Det finns flera
skäl till att man kan drabbas av hjärtsvikt. I ungefär hälften av fallen beror sjuk­
domen på att patienten genomgått en hjärtinfarkt. Hjärtsvikt kan också bero
på sjukliga förändringar i hjärtmuskulaturen utan närmare känd orsak (så kallad
kardiomyopati), högt blodtryck eller klaffel.
När hjärtat inte orkar pumpa runt tillräckligt med blod kan man få symtom
såsom till exempel andfåddhet (även vid mindre ansträngning) och andnings­
svårigheter när man ligger ned. Ben och vrister kan svullna eftersom för mycket
vätska samlas i kroppen. Det är också vanligt att man känner sig trött och svag.
Olika undersökningar
vid hjärtsvikt
För att ta reda på om det är hjärtsvikt som orsakar dina besvär finns det en
rad undersökningar som din doktor kan välja att göra. Vilken eller vilka som
väljs beror bland annat på graden av symtom, och resultat från tidigare
­undersökningar.
Ekokardiogram: med hjälp av ultraljud skapas en bild av hjärtat där till
exempel hjärtväggarnas tjocklek, hjärtklaffarnas funktion och hjärtats
­pumpförmåga kan mätas.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
7
EKG som visar hjärtats elektriska aktivitet
Elektrokardiogram (EKG): registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan till
­exempel ge information om hur väl de elektriska signalerna sprids över hjärtat.
Ett EKG visar också om hjärtrytmen är normal.
Arbetsprov: görs för att kontrollera hjärtfunktionen vid fysisk ansträngning.
Hjärt-lungröntgen: ger information om hjärtats form och storlek, samt visar om
lungorna är normala. Vid hjärtsvikt ses ofta en hjärtförstoring och ett visst mått
av vätska i lungorna.
Hjärtkateterisering: en invasiv metod för att mäta trycket inne i hjärtat och för
att kontrollera hjärtvävnadens struktur.
8
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Olika behandlingar
vid hjärtsvikt
Behandlingen av hjärtsvikt syftar till att minska symtom och till att förbättra
livskvaliteten och överlevnaden. Metoderna utvecklas hela tiden men idag finns
ingen botande behandling. Det finns också mycket som du kan göra själv för att
minska dina symtom. Följande punkter kan påverka din hjärtsvikt negativt och
bör därför undvikas:
• övervikt
• överdriven saltkonsumtion (ej mer än 5 g per dag)
• rökning
• alkohol
Förutom att undvika ovanstående bör du försöka att inte dricka mer än nödvän­
digt, samt om möjlig också delta i någon fysisk aktivitet för att öka din fysiska
kapacitet. Patienter med hjärtsvikt erbjuds ibland möjligheten att delta
i särskilda program med fysisk träning. Ta tillvara denna möjlighet!
Det finns flera olika typer av läkemedel som normalt skrivs ut till patienter med
hjärtsvikt. Det är viktigt att du följer de rekommendationer som du får av din
läkare angående vilka mediciner, vilka doser och vid vilka tider som medicinerna
ska tas. Läkemedel som din doktor kan föreskriva är till exempel:
ACE-hämmare: underlättar hjärtats arbete vid hjärtsvikt.
Betablockerare: avlastar hjärtat genom att bland annat sänka hjärtfrekvensen.
Digitalis: lindrar symtomen och kan påverka hjärtverksamheten positivt vid till
exempel förmaksflimmer.
Diuretika: vätskedrivande läkemedel som används för att minska vätske­
ansamlingen i kroppen.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
9
Bild 1
Bild 2
Dyssynkroni – De två kamrarna drar inte ihop sig samtidigt.
Bild 1: Först drar den högra kammarens vägg och väggen mellan de båda kamrarna ihop sig.
Bild 2: D
ärefter drar den vänstra kammarens yttervägg ihop sig.
Oftast är även sammandragningen mellan förmaken och kamrarna försenad.
Dyssynkroni
Vissa patienter med hjärtsvikt får sina symtom förvärrade av att hjärtats högra
och vänstra kammare inte slår samtidigt (dyssynkront). Det kan leda till att
mindre blod pumpas ut i varje slag och även till ett läckage i hjärtklaffen så att
en del av blodet i kammaren strömmar tillbaka till förmaket. Anledningen till
dyssynkronin är att den elektriska signalen sprids långsamt och inte når både
kamrarna samtidigt.
Resynkronisering
Patienter med hjärtsvikt, som också har dyssynkroni mellan höger och vänster
kammares sammandragningar, kan behandlas med en så kallad biventrikulär
pacemaker. Det är en speciell pacemaker som hjälper till att stimulera kamrarna
på ett sådant sätt att de åter arbetar synkront. Denna behandling brukar också
benämnas resynkronisering av hjärtat eller CRT (eng. Cardiac Resynchronization
Therapy). CRT i kombination med en optimerad läkemedelsbehandling kan
påverka hjärtats pumpförmåga positivt.
10
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Pacemakern är inopererad under huden och har kontakt med hjärtat via två eller tre tunna
isolerade elektrodkablar.
Pacemakern
CRT-pacemakern är en liten apparat som liksom sinusknutan sänder ut elektriska
signaler och därmed kan styra hjärtats sammandragningar. Signalerna skickas till
hjärtat via två eller tre elektrodkablar.
CRT-pacemakern har två viktiga uppgifter; att via elektrodkabeln känna av
när förmaken slår för att därefter stimulera hjärtats båda kammare så att de
slår ­samtidigt (synkront). När hjärtats kammare samarbetar bättre kan också
­symtomen på hjärtsvikt minska.
Vid förmaksflimmer kan patientens förmaksrytm inte användas för att styra
­pacemakern. Patienter med denna rytmstörning erhåller därför vanligen inte
någon förmakselektrod.
En CRT-pacemaker väger cirka 25 - 35 gram och batteriet brukar räcka 5 – 8 år,
beroende på hur mycket hjälp hjärtat behöver.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
11
Operationen
För att få en CRT-pacemaker krävs en mindre operation som sker under lokal­
bedövning och tar cirka två timmar (längre tid kan ibland behövas). Under
­operationen förs vanligen elektrodkablarna ned till sina positioner i hjärtat via
ett eller flera blodkärl. En elektrodkabel placeras i höger kammare och en förs
vidare in via ett blodkärl (ett så kallat koronarkärl) som går utanpå hjärtat till
­vänster kammare. Eftersom alla patienters anatomi är olika är det ibland inte
möjligt att placera en elektrodkabel för stimulering av vänster kammare. Om
så skulle vara fallet kommer din doktor att diskutera det med dig.
Elektrodkablar för stimulering av vänster kammare kan ibland placeras utanpå
hjärtat (epikardiell placering). Det görs framför allt om den optimala positionen
för stimulering inte kan nås via koronarkärlet.
Om ditt hjärta medger det placeras också en elektrodkabel i höger förmak.
Denna elektrod används främst för att känna av sinusknutans signaler och styra
hjärtrytmen därefter.
När elektroderna ligger på plats görs provstimulering för att se att systemet
fungerar som det är tänkt. Sedan ansluts elektroderna till pacemakern som
­placeras under huden uppe vid ena axeln. Såret sluts därefter med några stygn.
Efter operationen kommer du tillbaka till avdelningen och får lov att äta, dricka
och gå upp ur sängen som vanligt. Tiden du behöver vara på sjukhus varierar
från fall till fall, men du bör räkna med en till två dagar.
Innan du blir utskriven kontrolleras din pacemaker. Du får råd om vad du
ska tänka på i vardagslivet och vart du kan vända dig när frågor dyker upp.
Väl hemma igen kan du känna en viss ömhet i det område där pacemakern är
placerad. Det är normalt och försvinner i allmänhet inom en månad. Skulle du
12
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Hjärtat med elektrodkabeln
som löper genom blodkärlet
till vänster kammare.
däremot få mer ont, om området bli rött och svullet eller om du får feber ska du
kontakta sjukhuset direkt.
Med tiden kommer du att vänja dig vid tanken på att du har en pacemaker som
hjälper ditt hjärta att slå effektivt. Det är helt normalt att känna en viss osäkerhet
om vad du kan och inte kan göra, men försök se din pacemaker som ett hjälp­
medel i vardagen – inte ett hinder!
Du kommer att bli kallad till sjukhuset för fortsatta kontroller. Första kontrollen
sker efter sex till tio veckor och därefter i allmänhet en till två gånger per år.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
13
Eventuella komplikationer efter implantationen
Precis som vid alla operationer finns en risk för infektion i operationssåret. Du bör
vara uppmärksam på eventuell svullnad, rodnad eller värmekänsla från området
runt såret. Symtomen kan vara tecken på en infektion som behöver behandling
med till exempel antibiotika.
Eftersom det tar ett tag innan dina elektrodkablar ”växer fast” i hjärtat finns det
till en början en risk att någon av kablarna rubbas ur sitt läge. Det kan medföra
att du måste genomgå en ny operation där kabeln eller kablarna placeras
tillbaka i sin ursprungliga position, något som vanligtvis sker inom några veckor
efter pacemakerimplantationen.
Optimal placering av elektroden vid vänster kammare ligger ofta nära den nerv
som går till musklerna i diafragman. I vissa fall kan strömfältet från elektroden gå
på ett sådant sätt att musklerna i diafragman stimuleras samtidigt som hjärtat.
Det kontrolleras under operationen men risken kan aldrig helt uteslutas. Om du
skulle få muskelryckningar i diafragman ska du kontakta din läkare. Ofta kan det
åtgärdas med en enkel omprogrammering av pacemakern, men i sällsynta fall
krävs en ny operation då elektroden placeras om.
14
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Frågor och svar
På vilket sätt påverkar CRT-pacemakern min hjärtsvikt?
Genom att hjälpa hjärtat att slå på ett effektivare sätt kan dina symtom på
hjärtsvikt minskas. Du kan orka med större fysisk ansträngning och din allmänna
livskvalitet kan förbättras. CRT-pacemakern kan dock inte bota din hjärtsvikt utan
bara få dig att må bättre och orka mer.
När kan jag förvänta mig att min CRT-pacemaker kan börja
minska mina symtom?
Vissa patienter kan känna en skillnad redan direkt efter operationen. För andra
kan det ta längre tid. Det finns flera olika programmeringsmöjligheter i din
CRT-pacemaker och en ändring i programmet kan göra stor skillnad. Det är
också vanligt att din doktor genomför en ultraljudsundersökning under vilken
pacemakerns inställningar anpassas efter ditt hjärta. Det görs vanligtvis cirka
sex till tio veckor efter operationen.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
15
Kan jag sluta med mina mediciner?
Nej. Även om du mår bättre efter implantationen botar pacemakern inte din
hjärtsvikt. Det är viktigt att du fortsätter att ta dina mediciner på det sätt som
din läkare gått igenom med dig. Det är dock möjligt att doseringen av vissa
­läkemedel förändras efter implantationen. Din läkare kommer att gå igenom
detta med dig om det blir aktuellt.
Hur kontrolleras min CRT-pacemaker?
Du blir kallad till regelbundna kontroller på sjukhuset. Då kontrolleras ditt
­medicinska tillstånd, hur din pacemaker arbetat sedan sist och om några
­ändringar behöver göras. Man kontrollerar också batteriets tillstånd.
Vilka vardagsaktiviteter kan jag fortsätta med?
Pacemakern innebär ingen begränsning av de aktiviteter som du kunde utföra
innan du fick din pacemaker. Det finns heller inga restriktioner när det gäller
det sexuella samlivet. Däremot kan din hjärtsvikt naturligtvis fortsatt ge dig
begränsningar i till exempel din fysiska kapacitet. Förhoppningen är dock att
dessa begränsningar ska minska när ditt hjärta fungerar bättre, och att din
­kondition kan förbättras.
Finns det några apparater i min omgivning som kan
störa pacemakern?
Ja, i vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på sjukhus,
hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushållsapparater som mikro­
vågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat, borrmaskin eller
gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner eller apparater som
alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som innehåller en kraftig radio­
sändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer, starka elektriska maskiner
(exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare.
Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska du
stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner obehagen.
16
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
Du bör heller inte stanna någon längre stund i närheten av affärernas stöld­
skyddsanordningar.
Metalldetektorer på flygplatser påverkar inte din pacemaker men de kan larma
eftersom de reagerar på den metall pacemakern innehåller. Tala om att du är
pacemakerbärare.
Hur är det med mobiltelefoner?
I vissa fall kan pacemakern påverkas av mobiltelefoner. Om du använder mobil­
telefon, tänk på följande: Om din pacemaker sitter på vänster sida, håll då alltid
telefonen mot höger öra när du talar, och vise versa. Stäng av telefonen när du
har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan störa även när man
inte pratar i den. Håll ett avstånd av minst 20 centimeter mellan din pacemaker
och din mobiltelefon, för att minimera risken för att pacemakern störs. Undvik
att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen. Om du följer dessa råd finns det
ingen anledning att avstå från att använda mobiltelefon på grund av pacemakern.
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
17
Finns någon medicinsk behandling som kan påverka
min pacemaker?
Ja, strålbehandling mot cancer, sjukgymnastisk behandling med TENS eller kort­
våg och viss operationsutrustning kan påverka pacemakern. Ta för vana att alltid
berätta om din pacemaker när du söker vård och behandling hos exempelvis
sjukgymnast, tandläkare eller läkare.
Hur länge håller min pacemaker och vad händer när
batteriet börjar ta slut?
Pacemakerbatteriet laddar med tiden ur sig. Hur snabbt det går beror bland
annat på hur pacemakern är inställd, och på hur mycket den stimulerar. Man kan
i förväg inte förutsäga exakt hur länge pacemakern räcker i det enskilda fallet.
Tätare kontroller görs när det börjar bli dags för batteribyte. Då blir det frågan
om en ny operation då hela pacemakerdosan byts ut mot en ny, och de gamla
elektrodkablarna kopplas till den nya pacemakern. Ingreppet är lindrigt och du
får vanligen gå hem samma eller påföljande dag.
Kan man dö fast man har pacemaker ?
En vanlig fråga, men en pacemaker kan bara ge elektriska signaler. Det är hjärtat
som drar ihop sig. När tiden är inne och hjärtat inte orkar dra ihop sig längre,
dör en människa med pacemaker på precis samma sätt som alla andra.
18
|
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
pacemakermodell:
pacemakern inlagd den:
sjukhus / pacemakerklinik:
kontaktperson:
nummer:
Denna patientinformation är framtagen
i samarbete med:
Öl. Magnus Edner, Hjärtmedicin,
Danderyds sjukhus, Stockholm
Stockholm 2005, 4:e upplagan 2009
Eva Clausson
Illustrationer och foton: Medtronic Inc
L E VA M E D h j ä r t s v i k t s PA C E M A K E R
|
19
Medtronic Inc ©, 2009. Alla rättigheter förbehålles.
Medtronic AB
Isafjordsgatan 1
Box 1034, 164 21 KISTA
Tel: 08 - 568 585 00
Fax: 08 - 568 585 01
E-mail: [email protected]
www.medtronic.se