Transcript Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer

Patientinformation
se
Radiofrekvensablation
(RFA) vid atrieflimmer
Hjärtflimmer, förmaksflimmer och atrieflimmer är
alla namn på samma hjärtrytmrubbning. Vid AlerisHamlet-sjukhusen kallar vi det för atrie­flimmer.
Atrieflimmer kan behandlas effektivt med så kallad­
ablation eller radiofrekvensablation (RFA). Med
hjälp av behandlingen kan du slippa din medicin
och få livskvaliteten tillbaka.
Aorta
Övre hålvenen
Lungartärer
Lungvener
Pulmonalisklaff
Höger förmak
Vänster förmak
Mitralisklaff
Muskelvägg
Nedre hålvenen
Höger kammare
Hjärtats anatomi
2
Vänster kammare
Vad är atrieflimmer?
Atrieflimmer är den vanligaste hjär­
trytmrubbningen eller arytmin, som
det också kallas. Omkring 150 000
svenskar lider av övergående eller­
kroniskt atrieflimmer. Risken­att drab­
bas av atrieflimmer ökar markant
med åldern och fler än var tionde
svensk över 70 år lider av sjukdomen.
Atrie­flimmer drabbar oftare kvinnor
än män och är vanligare hos patien­
ter med diabetes, högt blodtryck,
vissa ämnesomsättnings­sjukdomar
samt hos patienter med andra hjärt­
sjukdomar.
Oregelbundna elektriska impulser uppstår på
olika ställen i förmaket och stör den normala
hjärtrytmen.
Förutom att många upplever sänkt
livs­kvalitet ger förmaksflimmer även
ökad risk för hjärtsvikt och blodprop­
par i hjärnan.
Hur uppstår atrieflimmer?
Hjärtats sammandragningar, hjärt­
slagen, styrs normalt av elektriska im­
pulser från den så kallade sinusknutan
i höger förmak.
Hos personer som lider av atrieflim­
mer uppstår det dock oregelbundna
elektriska impulser även på andra stäl­
len i förmaket. Detta skapar ”vajsing
på tråden”, med oregelbunden puls
och försämrad blodgenomströmning i
hjärtat som följd. Atrieflimmer utlöses
oftast på grund av extraslag från hjär­
tats förmak. Dessa extraslag uppstår
vanligtvis i närheten av lungvenerna,
där friskt, syresatt blod leds tillbaka in i
hjärtat från lungorna. De oregelbund­
na elektriska impulserna kan påverka
förmaket och störa de vanliga impul­
serna från sinusknutan.
Förmaksfladder
Förmaksfladder hör till samma grupp
av sjukdomar som förmaksflimmer,
men vid fladder går de elektriska im­
pulserna snarare runt i cirkel i förmaket
– vanligtvis det högra. Pulsen blir då
hög men är oftast helt regelbunden.
Symptom på atrieflimmer
Störningen kan innebära att hjärtats kamrar får
fler impulser än normalt, vilket i sin tur leder till
förhöjd puls.
De vanligaste symptomen vid atrie­
flimmer är hjärtklappning, oregelbun­
den puls, andnöd, trötthet, yrsel och
bröstsmärtor. Vid atrie­flimmer kan
hjärtat slå uppemot 150–200 slag per
3
minut, jämfört med normalt 60–90
slag per minut. Många patienter har
så stora besvär att de inte klarar av att
arbeta eller utföra vanliga vardags­
sysslor.
Behandling av atrieflimmer
Det finns tre typer av atrieflimmer:
Vissa patienter kan behandlas med
läkemedel men enbart medicinering
hjälper långt ifrån alla. Det kan dels
bero på bristande mottaglighet för
läkemedlet men också på grund av att
biverkningarna blir alltför påfrestande.
• Relativt korta anfall: Pågår oftast i
mindre än ett dygn, men kan i vissa
fall vara upp till en vecka. Anfallen
går alltid över av sig själva.
• Längre anfall: Går inte över av sig
själva utan kräver behandling, vilket
vanligtvis innebär elstötar som ges
under bedövning (s.k. elkonverte­
ring).
• Kroniskt atrieflimmer: Detta tillstånd
innebär att normal hjärtrytm inte kan
uppnås med vare sig medicinering
eller elstötar.
Hur ställs diagnosen?
Läkaren ställer diagnosen atrieflimmer
med hjälp av elektrokardiogram – ett
EKG. Om atrieflimret inte pågår vid
läkarbesöket kan man välja att göra
ett s.k. långtids-EKG eller ambulato­
riskt EKG, där mätning sker över flera
dygn (R-test eller Holter-mätning) och
chansen att fånga ett anfall i mätnin­
gen ökar. Det kan vara svårt att uttyda
om ett EKG verkligen visar atrieflim­
mer. Andra rytm­rubbningar, som
förmaksfladder, kan likna atrieflimmer,
men kräver helt annan behandling.
Därför vill våra hjärtspecialister helst
se en eller flera EKG-mätningar gjorda
under ett pågående atrieflimmeranfall.
4
Vilken typ av behandling som sätts in
vid atrieflimmer beror på vilken typ av
flimmer det handlar om och hur svåra
symptomen är.
Dessa patienter kan vi erbjuda så
kallad ablationsbehandling­eller
radiofrekvens­ablation (RFA).
RFA-behandling
RFA har blivit en av standardbehand­
lingarna vid atrieflimmer. Syftet med
RFA-behandlingen är att neutralisera
de onormala elektriska impulserna
som bildas i hjärt­muskelns celler
och orsakar rytmrubbningen. Många
patienter är efter behandlingen helt
botade från sin hjärtarytmi.
Boka behandling
Om du vill få behandling med RFA
vid Aleris-Hamlet bör du helst få en
remiss från din egen husläkare eller en
specialistläkare.
Du kan dock även själv ringa till oss
och presentera din sjukdomshistoria
för någon av våra specialutbildade
läkarsekreterare. De kan sedan tala om
för dig vilka ytter­ligare uppgifter och
undersökningsresultat vi behöver.
Våra specialister vill bland annat gärna
se en eller flera EKG-mätningar gjorda
under ett hjärtflimmer. Det är också till
stor hjälp om vi kan begära ut kopior
på dina tidigare journaler.
När vi har fått alla uppgifter kan vi
snabbt ge dig råd om vilken behand­
ling vi anser passar dig bäst. Vi har
kort väntetid till RFA-behandling, så
det är oftast enkelt att hitta en tid som
passar­.
Vi lägger stor vikt vid god kontakt
med din vanliga läkare och berörda
sjukhusavdelningar, och vi samarbetar
med dem när det gäller din behand­
ling både före och efter ingreppet.
Rökning
Du får inte röka på själva operations­
dagen.
Transport
Om du vill får du gärna ta med dig
någon som ledsagare. Vi rekom­
menderar övernattning på Herlev Kro
Hotel, som ger 10 procents rabatt till
Aleris-Hamlets patienter och deras
anhöriga.
Det är dock inte nödvändigt att ha en
led­sagare, eftersom du mycket väl
själv kan bära din övernattningsväska
och transportera dig på utskrivnings­
dagen, oavsett om du väljer att köra
bil, åka kollektivt eller flyga.
Rakning
Förberedelser
Medicin
Dagen före inläggningen ber vi dig att
raka bort eventuell kroppsbehåring
i och omkring höger ljumske med
Du fortsätter som vanligt med all den
hjärtmedicin du brukar ta. Du ska även
fortsätta att ta eventuell blodförtun­
nande medicin (t.ex. Pradaxa, Waran,
Warfarin, Marevan, Marcoumar).
Om du inte står på blodförtunnande
behandling med något av dessa
preparat ska sådan behandling inledas
minst fyra veckor före RFA-behandlin­
gen. Vid blodkoagulationsmätning ska
INR-värdet ligga över 2 (helst mellan 2
och 3) i tre veckor före RFA-behand­
lingen.
Övrig medicin och eventuell Trombyl
eller liknande tablett ska också tas
som vanligt.
3D-kartläggning av hjärtat
5
Ablationskateter
Målområden
(s.k. ”hot spots”)
Behandlade områden
kring lungvenerna
RFA – radiofrekvensablation
Tunna katetrar förs via ett blodkärl
i ljumsken upp till hjärtats vänstra
förmak. Här värmebehandlas de
målområden som orsakar atrie­
flimret.
en engångsrakhyvel. Om du inte har
möjlighet­att göra detta hjälper vi dig
med det vid inläggningen.
Inläggning
Fasteregler
Om du har tid före klockan 9.00 ska
du komma på fastande mage, d.v.s.
du får inte ha ätit något sedan senast
midnatt och inte druckit något annat
än lite vatten eller juice. Du får inte ha
ätit frukost och du får inte ha ätit eller
druckit mjölkprodukter, kaffe eller te.
Från och med midnatt får du heller
inte röka.
6
Om du har tid efter klockan 9.00 får
du äta en lätt frukost senast klockan
7.00, dock inte mjölkprodukter, kaffe
eller te. Från och med klockan 7.00 får
du heller inte röka.
Eftersom det är viktigt att du inte fastar
onödigt länge ber vi dig att äta och
dricka som vanligt fram till den rekom­
menderade fastetidpunkten.
Saker att ta med
Kom ihåg att ta med toalettartiklar,
morgonrock, inneskor och lätta,
behagliga kläder för ombyte. Ta des­
sutom med dig all din vanliga medicin­
och ditt sjukförsäkringskort från För­
säkringskassan.
Ankomst
När du kommer till Aleris-Hamlet möts
du av din sjuksköterska, som visar
dig till rätta och berättar vad du kan
förvänta dig av din vistelse vid AlerisHamlet.
Du får bland annat information om vid
vilken tid behandlingen kommer att
utföras och vilka särskilda förhållnings­
regler som gäller.
Behandlingsförberedelser
Före behandlingen får du en kanyl av
plast inlagd i ett blodkärl på handen.
Genom denna mäts blodtryck och
puls samt tas blodprov och EKG.
Specialistläkaren träffar dig före be­
handlingen och berättar mer ingående
om ingreppet, bland annat om det är
något särskilt med just din rytmstör­
ning som har betydelse för behand­
lingsresultatet och eventuella biverk­
ningar. Ni har gott om tid vid samtalet
och eventuella anhöriga är naturligtvis
välkomna att delta.
Ultraljudsundersökning
Innan själva kateterbehandlingen
börjar gör hjärtspecialisten en särskild
ultraljudsundersökning av hjärtat via
matstrupen (s.k. TEE-undersökning).
Undersökningen görs under full
bedövning så du känner ingenting.
Undersökningen utförs i syfte att
säkerställa att det trots den blodför­
tunnande behandlingen inte har bil­
dats några blodproppar inne i vänster
förmak. Om så skulle ha skett måste
ingreppet i sällsynta fall ställas in och
den blodförtunnande behandlingen
ändras, annars finns det risk att blod­
propparna lossnar under ablations­
behandlingen.
RFA-behandlingen
Efter ultraljudsundersökningen
genomförs RFA-behandlingen under
lokalbedövning; det tar som regel
2–3 timmar. Vi ger alltid fortlöpande
smärtstillande och avslappnande
medicin, så att du känner dig lite dåsig
under behandlingen. Det kan låta
konstigt men att genomföra behand­
lingen under full narkos skulle faktiskt
orsaka mycket större obehag och öka
riskerna, jämfört med den metod vi
följer som rutin. Många av våra pa­
tienter småpratar med läkaren under
större delen av behandlingen.
I behandlingsrummet finns en hel del
teknisk utrustning som en röntgenap­
parat och olika datorskärmar.
Vid behandlingen förs tunna katetrar
via ett blodkärl i ljumsken upp till hjär­
tat. Katetrarnas position kontrolleras
med hjälp av så kallad fluoroskopi – en
genomlysnings­teknik med röntgen­
strålar. Man använder sig dessutom av
ett särskilt kartläggningssystem som
skapar en bild över hjärtats elektriska
aktivitet.
Katetrarna mäter det elektriska flödet i
hjärtat­och med hjälp av svaga elek­
triska impulser från utrustningen går
det oftast att utlösa din rytmrubbning.
7
Under anfallet mäter man på olika
ställen i hjärtat och när läkaren har
hittat utgångspunkten för din arytmi
läggs kateterns spets an mot hjärtats
innervägg.
Kateterspetsen värms upp till omkring
65 grader, vilket sätter de specifika
hjärtmuskelceller som orsakar störnin­
gen ur spel inom loppet av några få
minuter. Om du behandlas för kroniskt
atrieflimmer krävs vanligtvis lite längre
värmebehandling, vanligtvis runt
20–40 minuter, för att neutralisera
muskel­fibrerna som orsakar problemet
ordentligt.
Du känner inte av katetrarna som
sådana i hjärtat, men värmebehand­
lingen kan ibland ge lätt, övergående
smärta. Därför ger vi dig smärtstillande
medicin direkt i blodet under värme­
behandlingen, så att du inte ska känna
alltför stort obehag. Eftersom du kan
tala med läkaren och sjuksköterskan
under behandlingens gång är det en­
kelt att reglera läkemedelsdosen och
värmeintensiteten efter hur du mår.
Om du skulle drabbas av atrieflimmer
under behandlingen försöker vi genast
att återställa normal hjärtrytm med
hjälp av elkonvertering via bröstkorgen
under full bedövning.
Efter behandlingen
Efter behandlingen tas alla slangar ut
och läkaren lägger tryck mot ljumsken
för att stilla blodflödet. Sedan körs
8
du tillbaka upp på avdelningen för
observation av sjuksköterska under de
närmaste 2–4 timmarna. Under den
här tiden bör du ligga helt stilla i sän­
gen för att undvika att såret i ljumsken
börjar blöda.
Om du vill får du dock genast äta och
dricka något. Du får också gärna ringa
mobilsamtal till anhöriga och berätta
hur det har gått.
Om du känner obehag, smärta, hög
värme eller svullnad i ljumsken ska du
tala om detta för sjuksköterskan.
När observationen är avslutad flyt­
tas du över till den sjuksal där du ska
stanna över natten, och sjuksköterskan
kan hjälpa dig att komma upp ur sän­
gen. Du får bära en liten radio­sändare
med vilken vi övervakar ditt EKG till
morgonen därpå (s.k. telemetri).
På eftermiddagen efter behandlingen,
och som regel även morgonen därpå,
träffar du specialistläkaren. Här har du
tillfälle att fråga om behandlingsresul­
tatet och du får även veta vad du ska
tänka på i framtiden.
Utskrivning
På morgonen före utskrivningen,
innan du går på badrummet, kontrol­
leras såret i ljumsken. Du får även ett
medicinkort och eventuella recept.
Före utskrivningen får du som regel
även en kopia på den behandlings­
sammanfattning (s.k. epikris) som vi
skickar till den remitterande läkaren
eller mottagningen. Du har därmed tid
att läsa igenom den och ställa even­
tuella frågor till specialistläkaren innan
du skrivs ut.
Waran, Warfarin, Marevan, Marcoumar)
i minst tre månader efter behandlin­
gen.
Därefter är det dags att åka hem. Du
får gärna själv köra bil eller åka kol­
lektivt direkt efter utskrivningen, men
många tycker att det är skönt att ha
med sig någon som stöd.
Medicineringen bör endast ändras i
samråd med din läkare, som även är
välkommen att kontakta våra speciali­
ster vid frågor. Det är särskilt viktigt att
du inte slutar ta den blodförtunnande
medicinen utan klartecken från din
läkare.
Efter utskrivningen
Hjärtklappning eller atrieflimmer
Blåmärke
Det uppstår vanligtvis ett litet blåmärke
i ljumsken där katetern fördes in. Vissa
patienter får en lite större blodutgju­
telse (ett s.k. hematom) som kan vara
generande och ge färgförändringar i
huden ett par veckor efter behandlin­
gen, men besvären försvinner för det
mesta inom kort.
Smärta
Många patienter upplever lite smärta,
tryck och obehag i bröstet under de
första dagarna efter behandlingen –
särskilt om de andas djupt eller när
de ligger ned. I dessa fall kan vanlig
Panodil eller liknande smärtstillande
läkemedel hjälpa.
Medicin
Vi rekommenderar vanligtvis att du
fortsätter oförändrat i ytterligare minst
tre månader med den hjärtmedicin du
fått före behandlingen.
Du ska även fortsätta att ta den
blodför­tunnande medicinen (Pradaxa,
En del patienter upplever hjärtklap­
pning eller atrieflimmer även efter
behandlingen. Det kan bero på irrita­
tion av hjärtmuskulaturen till följd av
ingreppet och behöver inte innebära
att behandlingen har misslyckats.
Anfallen är vanligare under de första
2–3 månaderna efter behandlingen,
därefter avtar oftast symptomen.
Det slutgiltiga behandlingsresultatet
kan därför inte bedömas förrän om­
kring tre månader efter ingreppet. Be­
handlingen kan dock behöva uppre­
pas. Vår erfarenhet säger att omkring
en tredjedel av patienterna behöver
genomgå ytterligare ett behandlings­
tillfälle innan optimalt resultat har
uppnåtts.
Om du drabbas av hjärtklappning
eller atrie­flimmer rekommenderar vi
följande:
• Om symptomen liknar dem du hade
före behandlingen kan du vänta och
se om anfallet går över av sig självt.
9
• Om symptomen känns annorlunda
rekommenderar vi att du uppsöker
din läkare och gör en ny EKG-under­
sökning.
• Om anfallet är outhärdligt eller varar
i mer än 24 timmar bör du läggas
in på sjukhus i syfte att stabilisera
hjärtrytmen med läkemedel eller
elkonvertering. Kontakta din egen
läkare.
• Vid ofta återkommande återfall kan
det bli aktuellt att under en period
byta till en starkare hjärtmedicin,
för att komma till rätta med ryt­
mstörningarna. Din egen läkare­kan
besluta om inläggning på sjukhus i
syfte att prova ut ny medicinering.
Vi föreslår oftast en amiodaron­
kur (Cordarone, Cordan) under en
tremånadersperiod. Detta tål de
flesta patienter utan några väsentliga
biverkningar.
• Om du upplever våldsamma bröst­
smärtor, svår andnöd eller yrsel bör
du omedelbart uppsöka läkare.
Det är en bra idé att alltid anteckna
alla symptom du upplever, hur länge
de varar och hur ofta de uppträder. Ta
med listan när du kallas till rutinkon­
troll vid ditt hemsjukhus eller hos din
hjärtläkare, ungefär tre månader efter
behandlingen.
Du är alltid välkommen att kontakta
Aleris-Hamlet Søborg om du har några
frågor eller är orolig över något.
10
Fysisk ansträngning
Du bör undvika fysisk ansträngning
under de första två dygnen efter be­
handlingen.
Arbete
Du kan börja arbeta igen ungefär en
vecka efter behandlingen.
Möjliga komplikationer
I sällsynta fall (sammanlagt mindre än
2 % risk) kan följande komplikationer
tillstöta. Dessa kräver observation eller
särskild behandling­vid Aleris-Hamlet:
Blodansamling
Det kan uppstå en större blodansam­
ling vid instickssåret i ljumsken, even­
tuellt i samband med bildandet av en
kanal mellan blodådra och pulsådra.
Blod eller vätska i hjärtsäcken
Blod eller vätska kan ansamlas i
hjärtsäcken, som då måste tömmas
under lokalbedövning. I mycket säll­
synta fall kan akut operation krävas.
Luft i lungsäcken
Om luft samlas i lungsäcken måste
den dräneras.
Mindre blodpropp
Mindre blodproppar kan bildas i blod­
kärl, hjärta eller i andra organ (hjärna,
njurar, lungor).
Skador på hjärtats retledningssystem
Vid vissa typer av rytmrubbningar finns
det en liten risk (mindre än 1–2 %) att
man vid behandlingen oavsiktligen
skadar hjärtats normala retledningssy­
stem. Om detta skulle inträffa kan det
bli nödvändigt att efter en viss tids ob­
servation sätta in en pacemaker. Även
denna operation kan genomföras vid
Aleris-Hamlet.
Vid samtalet med specialistläkaren
före ablationsbehandlingen får du
ytterligare information om risken för
dessa och andra komplikationer.
11
Aalborg
Sofiendalsvej 97
DK - 9200 Aalborg SV
Tlf. +45 3637 2750
[email protected]
Aarhus
Brendstrupgårdsvej 21
DK - 8200 Aarhus N
Tlf. +45 3637 2500
[email protected]
Esbjerg
Bavnehøjvej 2
DK - 6700 Esbjerg
Tlf. +45 3637 2700
[email protected]
Herning
Birk Centerpark 28
DK - 7400 Herning
Tlf. +45 3637 2600
[email protected]
København
Besøg os på
www.aleris-hamlet.dk
Gyngemose Parkvej 66
DK - 2860 Søborg
Tlf. +45 3817 0700
[email protected]
Telefon åbningstider
i sekretariatet
Mandag - torsdag 8 - 18
Fredag
8 - 15
Lørdag - søndag Lukket
Aleris-Hamlet Hospitaler ©
Andra utgåvan: januari 2014. Utarbetad av BIH. Nästa revidering januari 2017. Godkänd av BOJ: 2012-02-10