Transcript Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm

MUSEIBLADET
3/2012
Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening
Elsa Grünewald med kritan i hand:
”Min bror Isaac målar också!”
2
Museibladet 3/2012
Vänföreningens
ordförande har
ordet
MUSEIBLADET
Nyhetstidning för
Judiska Museets Vänförening
Box 6299
102 34 Stockholm
Besöksadress: Hälsingegatan 2
telefon: 08-557 735 64
e-post: [email protected]
hemsida: www.jmv.se
Redaktör: Annika Ehnwall
Redaktionsgrupp: Ragnar Fridman
(ansvarig utgivare), Yvonne Jacobsson och Rut Milchner
Vänföreningens styrelse:
Ragnar Fridman, ordförande
Hans Kraitsik, vice ordförande
Ralph Jacobsson, kassör
Rut Milchner, sekreterare
Krystyna Asarnoj
Birgit Blideman
Thomas Bloch
Carl Henrik Carlsson
Hanna Feist-Wechselblatt
Bo Hyttner
Lennart Wolff
Britt-Marie Herdevall, suppleant
Ossie Rohman, suppleant
Annonser i Museibladet
Annonsstorlek Kostnad /nr
1/8 - sida
1.000 kr
1/4 - sida
1.800 kr
1/2 - sida
3.000 kr
1/1 - sida
6.000 kr
Museibladet utkommer med 4 nr/år
För bokning av annonser kontakta
Annika Ehnwall: museibladet@
judiska-museet.se
Vänföreningens medlemsavgift:
Enskild medlem
250 kr/år
Par
400 kr/år
Ungdomar (upp till 30 år)
70 kr/år
Ständig medlem enskild 3.500 kr
Ständig medlem par
5.000 kr
PlusGiro: 436 47 57-7
Betalningsmottagare: Judiska Museets Vänförening
Judiska Museet i Stockholm
e-postadress:
[email protected]
hemsida: www.judiska-museet.se
Telefon: 08-557 735 60
PlusGiro: 5 52 53-9
Tryck: Gracia Repro Stockholm AB
Manusstopp nästa nummer 2 november
Nu kör vi igång
med
höstens
aktiviteter
Efter en blöt sommar
utan alltför mycket
solsken, så är ni
trots
sommarens
inomhusaktiviteter
välkomna till museets
programverksamhet
och utställningar.
Jag vet att man nu
förbereder en ny
utställning senare i år
om Elsa Grünewald
(läs mer kring detta
i Yvonne Jacobssons
artikel på nästa sida).
Det är ett stort jobb som är viktigt för
att hålla igång ett levande museum.
Vänföreningen har ett imponerande
medlemstal av cirka 1 000 medlemmar
– men vi behöver bli fler!Vänföreningen
och dess medlemmar betyder oerhört
mycket för museiverksamheten, inte
enbart som ett stöd till museichefen
och personalen utan även som en
betydande ekonomisk tillgång. Som
ett led i att öka antalet medlemmar
har styrelsen beslutat att Du som är
medlem i Vänföreningen skall gratis
få ge bort ett helt års medlemskap
till två av Dina vänner som ännu
inte är medlemmar. Vi bifogar ett
anmälningskort inne i tidningen –
utnyttja det! Ju fler medlemmar vi blir
desto mer kan vi visa vår solidaritet
och vikten av att ha och bevara ett
judiskt museum i Stockholm.
En fortsättning med de uppskattade
aktiviteterna som Vänföreningens
olika arbetsgrupper och Museet håller
i under året fortsätter med samma
ambition som tidigare - att hålla en
hög kvalitet och därmed ett stort
intresse för deltagande.
I detta nummer får ni en smakbit
på vad som komma skall – håll till
godo!
Besök på judiska museer i vår
omvärld
I förra museibladet nämnde jag
två intressanta judiska museer i
Europa (Portugal och Grekland)
som jag besökt. Vi tar gärna emot
tips att förmedla till vänföreningens
medlemmar så hör av er till mig eller
Annika.
Välkomna till höstens aktiviteter.
Ragnar Fridman
3
Museibladet 3/2012
Innehåll Museibladet 3/2012
2 Vänföreningens ordförande har ordet
3 ”Min bror Isaac målar också!
”Min bror Isaac
målar också”
4 Outsiderkonst
5 Juden Jesus
6 Brev från Irit Dagan
8 Nyheter och meddelanden
10 Programmet för hösten
13 Crowdfunding
13 Stefan Mehr om sin pappa Hjalmar
Vädret, skulle jag gissa, har varit det
stora samtalsämnet i sommar. Vi har
sett chockerande bildreportage från
Småland och häromdagen visades en
bild på en taxichaufför, som vadade i
vatten upp till midjan, i Göteborg.
I Trosa däremot har sommaren varit
härligt ”lagom”, m a o en typisk
svensk sommar med omväxlande
väder och faktiskt inte alltför mycket
regn. Vi har njutit av samvaro med
nära och kära, trevliga utflykter och
bär- och svampplockning. Och vi har
också haft tid att ”bara vara” under
några lata sommardagar.
Åter på kansliet fortsätter jag nu att
detaljplanera höstens utställningar
och aktiviteter. Jag kan konstatera att
mycket intressant kommer att hända
här på museet.
I fokus står Elsa Grünewald, Isaacs
näst yngsta syster. Utställningen Elsa
Grünewald med kritan i hand: ”Min
bror Isaac målar också!” berättar
om Elsa, som led av schizofreni från
20-årsåldern. Hon drömde om att bli
konstnär liksom hennes bror Isaac
och hans hustru Sigrid Hjertén. Så
blev det inte. När sjukdomen bröt
ut på allvar gömdes Elsa undan av
familjen som man ofta gjorde förr.
Hon kom att tillbringa en stor del av
sitt liv, närmare 50 år, på Långbro
mentalsjukhus. Många av sjukhusets
patienter fick aldrig besök, men Elsas
familj glömde inte bort henne, även
om man inte talade öppet om henne.
Tidvis mådde Elsa mycket dåligt. Hon
behandlades bl a genom lobotomering
och med över 300 elchocker! Med
åren mildrades hennes tillstånd, vilket
gjorde det möjligt för henne att ägna
sig åt sitt måleri.
När hennes äldre syster Berthe inte
längre orkade ta bussen till Långbro
för att hälsa på sin syster bad hon Björn
Grünewald, Isaacs son, om hjälp. På
så sätt kom Björn och hans hustru
AnnBritt i kontakt med ”faster” Elsa,
som de hann hälsa på några gånger.
Det blev Björn och AnnBritt som
tog hand om Elsas tillhörigheter när
hon dog 1988. Två väskor fulla med
teckningar som de inte visste vad de
skulle placera följde med deras flytt till
Säter där AnnBritt fick ingivelsen att
erbjuda dem till Mentalvårdsmuseet
i Säter. I samband med museets 100årsjubileum visas Elsas färgsprakande
konst där den 12 maj – 2 september.
Familjen Grünewald bodde på Söder
i Stockholm. Judarna på Söder,
arbetarstadsdelen, hade invandrat från
Östeuropa kring förrförra sekelskiftet.
Många av dem var fattiga, ortodoxa
och talade jiddisch. Det var ett slitsamt
liv, men de levde inte segregerat utan
hade svensktalande grannar. Därför
lärde sig de judiska barnen redan i
andra generationen att tala flytande
svenska. Språket blev en nyckel till
integration.
Elsas far, Bernhard, var gårdfarihandlare i Stockholms skärgård.
Han hade svårigheter att försörja sin
familj genom sitt arbete. Han var en
ömsint far, men en drömmare. Mamma
Sofia var den starka sammanhållande
kraften i familjen. Hon var känd för att
vara en duktig husmor. Hon lyckades
14 Etik inom näringslivet
17 Dr Kissinger & världshistorien
18 Ung & Dum?
19 Redaktörens funderingar
Program på Museet
under hösten
(utförlig information finns på
mittuppslaget och hemsidorna)
Tisdag 4/9 kl 19.00
Raoul Walleberg bortom myterna, Ingrid
Carlberg talar
Tisdag 11/9 kl 19.00
Vad är folkmord? Mark Klamberg föreläser
Tisdag 2/10 kl 19.00
Rapport från en judisk stödstrumpa med
Suzanne Gottfarb
Tisdag 16/10 kl 19.00
Modernitet och tradition. Anders Hammarlund talar om 1800-talets judiska
reformrörelse
Tisdag 23/10 kl 19.00
Konsten för dess egen skull, Ingela Lind
berättar om Gustav Klimt och sekelskiftets Wien
Tisdag 30/10 kl 19.00
Elsa Grünewald med färgkritan i hand.
Björn Grünewald och Marie Lennestig
samtalar
Tisdag 6/11 kl 19.00
Om man ännu finns, Rose Lagercrantz
talar om sin bok
Tisdag 13/11 kl 19.00
Ett land på det sluttande planet, Ervin
Rosenberg talar om Ungern
Tisdag 4/12 kl 19.00
”Juridik, journalistik och lite judiskhet,
Paulina Neudin talar
(med reservation för ändringar)
Fortsättning på sid 4
4
Fortsättning från sid 3
Museibladet 3/2012
verkar det som samhällets resurser
inte räcker till, eftersom flera av
de sjuka hamnar utanför systemet
och blir vilsna i samhället. Den 30
oktober kommer Björn Grünewald
och Mentalvårdsmuseets chef Marie
Lennestig prata om Elsa Grünewalds
livsöde och -verk. Missa inte denna
programpunkt!
mätta den stora barnaskaran, som
bestod av tretton barn, trots att hon
ibland fick tigga pengar och barnen
fick sälja egenhändigt skapade föremål
för att hjälpa till med försörjningen.
Religionsskolans understödsbok i
Judiska Församlingens arkiv vittnar
om att familjen Grünewald även kunde
hjälpas indirekt genom att barnen
fick bidrag till inköp av skolmaterial,
kläder och skor. Judiska familjer på
Söder umgicks intensivt och hjälpte
varandra.
Calle Svensson, mentalskötare på
Långbro Sjukhus 1983-1988 minns
Elsa: ”Under den tid man lever möter
man många personer. Mitt möte med
Elsa Grünewald är ett sådant som etsat
sig fast i minnet. Elsa och jag möttes
på avd 36 på Långbro sjukhus. Det
var -85 eller -86. Jag jobbade extra på
avd. 36, som var en psykogeriatrisk
avdelning. Det var en salig blandning
med patienter; kvinnor och män. En
del satt i rullstol, några låg i sängarna.
Men rätt vad det var så stod en liten
gumma med pliriga ögon framför
mig. På huvudet hade hon en färgglad
hatt. – Vilka vackra ögon du har sa
hon. Tack, svarade jag och vidare att
det finns de som tycker jag ser ut som
en tattare*. Det ska du inte bry dig om
sade Elsa Grünewald till mig. Sedan
ville hon visa mig sitt rum. Rummets
väggar var fulla med målningar,
väldigt uttrycksfulla. Men det hon
visade mig var en bild i storleken av
en tändsticksask modell större. Men
jag glömmer aldrig detta möte.”
Ett stort tack till Björn och AnnBritt
Grünewald, som har medverkat till
vi får hit utställningen från Dalarna.
Tack också till Mentalvårdsmuseet i
Säter.
Familjen Grünewald flyttade ofta
eftersom de var utlämnade till
hyresvärdarnas välvillighet. Ett eller
två rum och kök med torrdass på
gården. Elsa fick flytta sex gånger
innan hon för första gången hamnade
på Långbro sjukhus vid 23 års ålder.
Judiska Museet museets utställning
öppnar den 5 oktober. Utställningen
Elsa Grünewald med kritan i hand:
”Min bror Isaac målar också!” är en
fest för ögat! Det råder ingen tvekan
om att Elsa i sin färgpalett
låtit sig inspireras av sin bror
Isaac och Sigrid Hjertén.
I slutet av maj besökte Yael Fried
och jag Mentalvårdsmuseet för att se
utställningen på plats. Elsas livsöde
och hennes starka konstnärliga
uttryck berörde mig djupt! Och vilket
färgfyrverkeri!!
Välkomna till Hälsingegatan 2 för att se
höstens färgsprakande utställningen.
Sist, men inte minst, önskar jag alla
ett riktigt gott judiskt nyår – 5773!
SHANA TOVA UMETUKA
Yvonne Jacobsson
* uttrycket användes tidigare i
nedsättande syfte
Mentalvården
är
en
högaktuell fråga. Förr i
tiden låste man in de sjuka
och försökte behandla dem
med olika metoder. Idag
Familjen Grünewald. Isaac nummer tre
från höger och Elsa sitter rakt nedanför
Outsiderkonst
”Mötet med Elsa Grünewalds teckningar vittnar om en människa, som haft ett sinnligt behov av att skapa. När
den franske konstnären Jean Dubuffet på 1940-talet startade en sammanslutning för att studera och samla in
konstföremål tillverkade av människor som stod utanför samhällets sociala normalitetsbegrepp, proklamerade han
att det här var fråga om en ”kemiskt ren” konstnärlig praktik. Det var den råa konsten (art brut) som kan spåras
tillbaka till originalitet – en människa med ett äkta behov att uttrycka sig och en förmåga att skapa konst utan
modeller och förebilder. I Elsa Grünewalds färgstarka och expressiva porträtt får man intryck av berättelser, som är
helt hennes egna…”
Maria Bach, Projektledare,
Gaia Museum Outsider Art i Randers, Danmark,
Sekretariatet European outsider Art Association
Museibladet 3/2012
JUDEN JESUS
I förra numret av Museibladet avslutade jag min spalt med att nämna
att jag i detta nummer skulle spinna
vidare på temat det heliga landet.
Under min resa till Israel i början
på juni besökte jag några av Israels
ledande museer, Israel Museum och
Bible Lands Museum, som f ö är
grannar. Anledningen till mitt besök
var att Judiska Museet i januari 2013
kommer att inviga en utställning om
världens mest kände jude – Jesus.
Utställningen kommer att kretsa
kring frågorna; Vem var Jesus?
Vilket samhälle levde han i? Vilka
strömningar påverkade honom?
Utställningen
blir
historiskt
vetenskapligt uppbyggd. Konceptet
och innehållet har utformats av en
utställningsgrupp bestående av:
• Åke Bonnier, Domprost i svenska
kyrkan, nyligen vald till biskop i
Skara
• Morton Narrowe, Överrabbin
Emeritus
• Göran Larsson, Docent i judaistik
och teologie dr, mm. Göran var bl
a direktör för Svenska Teologiska
Institutet i Jerusalem 1979-1993.
• Tord Fornberg, Docent i Nya
Testamentets exegetik, medlem i
katolska kyrkan
• Ulf Hirsch, Överläkare,
styrelseledamot i Stiftelsen Judiska
Museet, idégivare
• Undertecknad och Yael Fried,
Judiska Museet.
Formgivare blir Anna Skagerfors,
som skapat flera utställningar för
Medelhavsmuseet m fl och i bergsrummet
under Skeppsholmskyrkan formgivit
utställningarna om den kinesiska
terrakottaarmén och inkaguldet.
Kristian Göransson, som arbetar som
chefsintendent vid Medelhavsmuseet,
kommer att skriva en text om
arkeologiska fynd till katalogen samt
föremålstexterna till utställningen.
Gruppen har diskuterat utställningens
innehåll och gestaltning regelbundet
under ett år och arbetet kommer att
fortsätta i höst.
Detta är den första gången i Sverige
som kristna och judiska företrädare
samarbetar på ett så konkret och
gränsöverskridande sätt. Utställningen
blir därmed väl genomarbetad,
mångfacetterad och mycket intressant!
Två tusen år gamla arkeologiska föremål
från Israel och romerska riket kommer
att lånas in från Medelhavsmuseet,
Bible Lands Museum i Jerusalem, Kgl
Myntkabinettet och privatpersoner.
Museet har även varit i kontakt med
Israel Museum.
Rester av synagogan från första
århundradet i Gamla på Golanhöjden
Nedan ett litet utdrag ur Morton
Narrowes text till utställningen och
katalogen:
”Jesus och den tid han levde i
Den rådande religionen i det land i
vilket människan Jesus av Nasaret
föddes för 2000 år sedan var en
judendom, som ännu inte hade
utkristalliserats till någon dominant
ortodoxi. Alla inriktningar inom
judendomen vid den tiden var
grundade på två trossatser/principer,
som förenade alla strömningar och
alla sekter, men varje gruppering hade
sitt eget sätt att tolka dessa principer.
Forskare och historiker anser idag
att de flesta människor i landet Israel
vid Jesu tid var religiösa, men inte
tillhörde någon av de aktiva politiska,
eller asketiska, grupperingarna.
Fariséerna, sadducéerna, esséerna,
den sekt vars ledare i Qumran skrev
Dödahavsrullarna, zeloterna och en
5
hel del andra partier och samfund,
som vi inte ännu känner till delade
med resten av folket tron på Bibelns
gudomliga ursprung och att Gud
har etablerat ett förbund med det
judiska folket. Inbördes trodde var
och en av dessa grupperingar att
den ensamt ägde den korrekta och
sanna tolkningen av ”Torans” (De
Fem Moseböckernas) lagar och
bestämmelser. Men ingen skulle tvivla
på alla de andras judiskhet. De var
alla trosfränder och de alla hyste ett
slags tolerans mot alla de andra. De
beklagade de andras ”blindhet” men
inte deras rätt till egen tolkning.
Landet Judéen (ganska långt efter
Jesus död ändrade romarna landets
namn till Palestina) var ockuperat och
befolkningen betalade höga skatter,
men för det mesta fick judarna utan
främmande inblandning efterleva sin
religion. Ändå fanns det vid Jesu tid
många grupper som väntade att Gud
snart skulle ingripa och upprätta sitt
fredsrike på jorden. Hur detta skulle
ske var oklart men många väntade en
messias, en människa som med Guds
hjälp skulle lyckas förändra världen
en gång för alla. Att detta gudsrike
skulle nalkas var ett budskap som
Johannes döparen, Jesus av Nasaret
samt många fler predikade. Johannes
döparen och Jesus uppmanade till
religiösa gärningar, till ånger, bot och
bättring till skillnad från zeloterna
och andra som uppviglade till
våldshandlingar och krig.
Jesus var en folklig judisk ledare
av sin tid, som förutom att vandra
genom Galiléen och predika, också
förväntades bota de sjuka och uträtta
mirakel. Men viktigare än sådana
underverk var Jesus bibelutläggningar
som anammades av hans lärjungar
och som förkastades av ledare för
de andra religiösa strömningarna.
Hans tragiska korsfästelse kan bäst
förklaras som ett misstag orsakat av
romarnas oförmåga att skilja mellan
olika slags judisk messianism. Skämtet
”Judarnas Konung” inristat på korset
ger uttryck för Roms oförmåga att
förstå den, Jesusrörelsen. ”
Bidrag till utställningen har hittills
erhållits från Kulturrådet, Lunds
6
Museibladet 3/2012
En seminarie- och föreläsningsserie
samt en utställningskatalog kommer
att produceras.
Till några seminarier kommer
även företrädare för det muslimska
samfundet att bjudas in. Jesus är den
näst största profeten inom islam.
Solnedgång över Genesarets sjö
Missionssällskap och utlovats av
Längmanska Fonden samt Matteus
Församling, men utställningen behöver
ytterligare finansiering. Museet
samarbetar med Israels ambassad.
I utställningen kommer vi att kunna
se en film där Åke Bonnier, Morton
Narrowe och Tord Fornberg, diskuterar
intressanta frågeställningar kring Juden
Jesus. Var och en av dem har sin egen
ingång till ämnet!
Judiska Museet arbetar dagligen
med att motverka antisemitism och
öka toleransen mellan människor.
Utställningen Juden Jesus blir en
plattform för samtal om vårt
gemensamma arv! Under denna
historiska period föddes även den
moderna rabbinska judendomen,
vilket också kommer att lyftas fram i
utställningen.
Det är vår förhoppning att utställningen
kommer att mottagas väl av allmänheten
och media! En dylik utställning har
aldrig tidigare presenterats i Sverige!
Den kommande utställningen kommer
Jordanfloden
att bli en av de allra största och
intressantaste utställningssatsningarna
i museets historia!
Yvonne Jacobsson
Det kom ett brev från Irit Dagan, tidigare kulturattaché vid
Israels Ambassad i Stockholm. Hon har nu återvänt till Israel.
”Dear Yvonne, dear Friends of the Jewish Museum,
As I get ready to leave Stockholm at the end of four wonderful years, I would like to extend my warmest
thanks to all of you for the fantastic cooperation with the Embassy, and for inspirational exhibitions and
activities that have taken place these past four years. My personal favorite is the exhibit about the Jews in
Stockholm fifty years from now. The contribution of the Jewish Museum and the Museum Friends to the
vibrancy, diversity and continuity of Jewish life in Stockholm cannot be overestimated and I am certain that
all your future endeavors will meet with equally great success!
Looking ahead, I would like to take the opportunity to commend the choice of upcoming exhibition – ‘Jesus
the Jew’.
The common roots of Judaism and Christianity simply cannot be stressed enough. The close cooperation
between the Stockholm Jewish Museum and top archaeological institutions in Israel such as the Israel and
Bible Lands Museum no doubt will result in a fascinating exhibition destined to attract large numbers of
visitors. After all, it is not every day that residents of Stockholm have the chance to see original 2000-year
artifacts from ancient Judea… It is my sincere hope that the new exhibition will serve not only to heighten
interest in the Holy Land´s distant but fascinatingly rich and fundamentally formative past. It will also
strengthen interest in the Israel of today, a fascinating mosaic of many cultures and faiths and the cradle of
three great world religions – Judaism, Christianity and Islam.
I wish my successor Osnat Bachman ’bihatzlacha’ and I send my thanks and best wishes to you all and
particularly the wonderful museum team headed with such skill and vision by Yvonne – I hope to be able to
welcome you all in Israel!
Irit Dagan, Cultural Affairs, Embassy of Israel in Stockholm, July 2012”
7
Museibladet 3/2012
DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA
www.eurokork.se
www.eurotak.se
www.takanalys.se
8
Museibladet 3/2012
Nyheter och meddelanden
Vi tackar för generösa
insamlingar i samband med:
Lisel Kahns bortgång
Harry Bertmans bortgång
Ruth Nilssons 85-årsdag
Gunilla Davins 70-årsdag
SÅ KAN DU FIRA DIN
FÖDELSEDAG!
Har du redan det mesta du kan önska
dig? Då kan du tänka på museet i stället
för gåvor.
Be dina vänner sätta in en penninggåva
på pg 552 53-9 till din födelsedag. Din
omtanke hjälper museet att förverkliga
spännande idéer!
När insamlingen är avslutad översänder
vi ett diplom till dig med alla givares
namn och en uppgift om hur mycket
insamlingen gav sammanlagt!
Vänligen ring Yvonne Jacobsson och
berätta på telefon 08-557-735-61.
Missa
inte viktig
information!
Ibland sker ändringar i
programmen, tiden ändras, det
blir inställt, eller föredragshållare
insjuknar. Det är mycket som kan
hända mellan att programmen
publiceras och det är dags att gå
av stapeln.
Alla ändringar finns på våra
hemsidor, Vänföreningens
www.jmv.se och Museets www.
judiska-museet.se. Alla som har
anmält sig till programmen får
meddelande per e-post och i de
fall som inte e-postadress finns
försöker vi meddela per telefon.
Har ni e-post och ännu inte
meddelat Vänföreningen denna,
vore vi tacksamma om ni gör det
på adress:
[email protected].
MEDARBETARE SÖKES
Judiska Museet/Vänföreningen
styrelse söker några volontärer
som kan ställa ut stolar i samlingssalen och hänga tillbaka
dem efter föreläsningar 2-3
ggr/månad samt se till att
tekniken vid dessa tillfällen
fungerar.
Programkvällar är tisdagar
och någon sen söndag eftermiddag.
Du, som anmäler dig, skulle
göra en verkligt stor insats för
museet!
Kontakta Annika Ehnwall, telefon: 08-557 735 64 eller e-post:
[email protected]
Museibladet 3/2012
9
10
Museibladet 3/2012
PROGRAM HÖSTEN 2012
SEPTEMBER
Tisdag 4 september kl 19.00
Raoul Wallenberg 100 år 2012: Raoul Wallenberg bortom myterna
Ingrid Carlberg, författare och journalist, berättar om Wallenberg och om sin nya bok ”Det står ett rum här och väntar
på dig”.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 11 september kl 19.00!
Vad är folkmord?
Mark Klamberg, doktor i folkrätt, talar om folkmord, hur kan det förhindras och bestraffas.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
OKTOBER
Tisdag 2 oktober kl 19.00
Rapport från en judisk stödstrumpa
Suzanne Gottfarb berättar.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 16 oktober kl 19.00
Modernitet och tradition
Anders Hammarlund talar om 1800-talets judiska reformrörelse - en nyskapande europeisk kulturströmning.
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 23 oktober kl 19.00
Konsten för dess egen skull
Om Gustav Klimt och bilden av Wiens sekelskifte, samt om dragkampen mellan politik, prestige, pengar, dekadens
- och konsten för dess egen skull. Ingela Lind, konstkritiker på DN och författare, berättar.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 30 oktober kl 19.00
Elsa Grünewald med färgkritan i hand
Björn Grünewald och Marie Lennestig, chef för Mentalvårdsmuseet i Säter, samtalar om Elsa Grünewald, hennes
livsöde och expressiva konstverk. Ett program som kastar ljus över mentalvården i Sverige under förra sekelskiftet och
idag.
Ni har möjlighet att se utställningen från kl 17.30 denna kväll.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
11
Museibladet 3/2012
NOVEMBER
Tisdag 6 november kl 19.00
Om man ännu finns
”Detta är berättelsen om dem jag kommer ifrån, en skara människor så olika att jag knappt begriper vad de hade med
varandra att göra. Det enda gemensamma var att de hade överlevt Förintelsen. Hur hade de klarat sig? Jag fick inga
långa svar.” Författaren Rose Lagercrantz berättar om sin bok Om man ännu finns.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 13 november kl 19,00
Ett land på det sluttande planet
Ervin Rosenberg, översättare, talar om dagens Ungern.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Tisdag 27 november kl 19,00
”Mamma sa” – Erik Winqvist läser Hal Sirowitz
Erik Winqvist och hans saxofon läser och gestaltar dikter ur estradpoeten Hal Sirowitz bok ”Mamma sa”. Boken kretsar
kring familj och relationer. Med svart humor och sinne för det absurda skriver Hal Sirowitz, som föddes 1949 och växte
upp i Bronx, New York, om sin uppväxt. Vi utlovar en både underhållande och tankeväckande föreställning fylld av
amerikansk judisk humor.
”Luta dig inte mot bildörren, sa mamma. Den kan vara olåst & du kan ramla ut. Vi har ingen nytta av dig död, & även
om vi inte har nån större nytta av dig nu heller, så får vi det förhoppningsvis när du blir äldre”.
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
DECEMBER
Tisdag 4 december kl 19,00
”Juridik, journalistik och lite judiskhet”
Paulina Neuding, chefredaktör magasinet Neo, talar
Obligatorisk föranmälan: e-post [email protected] eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början!
Vi bjuder på förfriskningar
Programavgift: 70 kr Medlemmar i Museets Vänförening: 50 kr
Vid förhinder meddela per telefon: 08-557 735 64 eller e-post: [email protected]
Med reservation för ändringar i programmet
Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna www.judiska-museet.se och www.jmv.se
Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på Museet
Adress: Hälsingegatan 2
Varmt
välkomna!
I samarbete med
12
Museibladet 3/2012
BEHÖVER NI FOTOGRAF
betald
annonsplats
vid bröllop, jubileum och andra viktiga
fester, porträtt eller reklam?
Kontakta Jan Herdevall
Sound & Music Studio
Telefon: 021-35 79 18
Mobil: 070-738 66 22
E-post: [email protected]
Hemsida: www.soundmusic.se
Sound & Music Studio arbetar med
foto, film och musik.
STÖD JUDISKA MUSEET
I samband med högtidsdagar
köp ett CHAJ-diplom i stället för blommor
För information och köp kontakta Museet telefon 08-31 01 43,
e-post: [email protected]
eller besök Museet på Hälsingegatan 2
CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal)
CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg
13
Museibladet 3/2012
”Crowdfunding”
I dessa tider är ”crowdfunding” en ny företeelse. Detta innebär att privatpersoner skickar in valfritt
bidrag till ett projekt som de vill se förverkligat. Många bäckar små leder till en större slant, som
möjliggör planerade idéer. Nu söker Judiska Museet bidrag till utställningen Juden Jesus samt
seminarierna och katalogen.
Om någon i Vänföreningens krets vill vara med och bidra till utställningen, ber vi er vänligen sätta
in beloppet på vårt pg 5 52 53-9. Märk talongen ”Juden Jesus cf”. Vi kommer att trycka upp en
förteckning över alla givare i anslutning till utställningen.
Idéer om hur Museets crowdfunding skall implementeras på internet tas tacksamt emot av Annika
på [email protected].
Judiska personligheter
På Museet den 31 maj
Stefan Mehr om sin pappa Hjalmar
inte var ensam om beslutet borde han
ha lyssnat mer och tagit opinionen på
allvar. Detta var hans stora misstag.
Torsdagen den 31 maj berättade
Stefan Mehr (chef för Bonnier Media
University) på ett mycket charmerande
sätt om sin pappa och mycket var nytt
och förvånande för många av oss.
Vad gäller Klarakvarteren, som
Hjalmar Mehr ju kände väl till,
var problemet annorlunda. Stefan
menade att pappan kände till miljön
med torrdass och råttor bättre än de
romantiker som ville ha kvar dessa
fattigkvarter, även om några få hus
hade kunnat räddas.
Föräldrarna Sara och Bernhard Meyerovitch kom från Grodno, Ryssland.
De flydde undan tsaren efter revolutionen 1905. De var politiskt medvetna
och gav sonen två förnamn Leo och
Hjalmar. Så hedrade de Leo Tolstoj
och Hjalmar Branting.
Hjalmar Mehr föddes 1910 och föddes
kan man säga in i politiken inte minst
genom sin mor Sara, som också var stor
svensk patriot. Det var hon som höll
ihop familjen också med sin syateljé.
Vem var då Hjalmar Mehr som
politiker? Många minns honom endast
som mannen bakom rivningen av
Klara kvarteren och mannen bakom
striden om almarna i Kungsträdgården.
En inte särskilt rättvisande bild av
honom.
Hjalmar Mehr, kommunalpolitikern,
är mannen bakom 50-kortet i
Stockholmstrafiken, bakom Skärgårdsstiftelsen, höghusen vid Hö-
torget, viktiga socialvårds- och
sjukvårdsfrågor, Stadsteatern, (Marionetteatern som tyvärr inte längre finns)
Kulturhuset, tunnelbanan, nya city,
Vällingby, Essingeleden, Järvafältets
bostadsområde m m.
Stefan Mehr diskuterade problemet
varför endast två mindre lyckade
politiska beslut av Hjalmar Mehr bland
så många storartade, framsynta beslut
stannat kvar i minnet hos gemene
man, framförallt stockholmare.
Stefan menade att fadern nog inte hade
varit tillräckligt lyhörd när det gällde
almarna. Även om han naturligtvis
Hjalmar Mehr var en passionerad
politiker både vad gäller utrikespolitik
och kommunalpolitik, även om
han framförallt kom att ägna sig
åt kommunalpolitiken. Han var
lidelsefull och uppfylld av frågor som
skulle förbättra framförallt fattiga
människors tillvaro. Stefan Mehr
jämförde Hjalmar med Olof Palme
och menade att det ytterst lidelsefulla
engagemanget kanske arbetade mot
honom. Det var ovanligt, kanske
främmande i svensk kommunalpolitik.
Däremot trodde Stefan Mehr inte att
det rörde sig om antisemitiska utspel
när fadern mötte motstånd.
I dag finns ingen gata, ingen park och
ingen byst i Stockholm som påminner
14
Museibladet 3/2012
om denne karismatiske politiker, som
uträttat så mycket för Stockholm.
Stefan uttryckte avslutningsvis ändå
en viss optimism. Det finns en del
signaler som tyder på att Hjalmar
Mehr inte är helt bortglömd och
kanske kommer han att ihågkommas
på ett värdigt sätt.
Publiken fick ställa frågor och
tackade med en varm applåd för ett
ytterst genomarbetat, upplysande och
underhållande tal om en älskad far.
Hanna Feist-Wechselblatt
Hjalmar Mehr kramar om sonen
Stefan
Judiska personligheter
På Museet den 24 maj
Etik inom näringslivet vass diskussion mellan Sachs och Lantz
Idag är etik inom näringslivet ett
omdebatterat ämne. För att närmare
belysa detta hade museet bjudit in
Daniel Sachs, VD för investmentbolaget
Proventus. Han har fått utmärkelsen
Young Global Leader av World
Economic Forum och har många
engagemang inom kulturvärlden.
Samtalsledare var Natalie Lantz,
numera översättare, som tidigare arbetat
på museet. Hon ställde insiktsfulla
frågor ur ett existentiellt och filosofiskt
perspektiv.
- Det talas mycket om ’den goda
kapitalismen’; näringslivets sociala
ansvar, om kultursponsring och
filantropi, inledde hon. På sjuttiotalet
utropade ekonomipristagaren Milton
Friedman: ’The business of business
is business! ’Han menade att man inte
ska blanda ihop etik och ekonomi.
Vad är kapitalmarknadens definition
idag av sitt etiska ansvar?
- För mig handlar det om engagemang
och intresse, svarade Daniel Sachs. Att
bygga ansvarsfulla verksamheter i ett
långt perspektiv. Hålla ett öga på den
sociala utvecklingen och miljöfrågorna.
Om jag tjänar pengar vill jag ge bort
en del. För stora klyftor mellan olika
grupper i samhället är inte bra, det skapar
oro. Välståndet ska fördelas. Politiker
behöver sällskap av näringslivet för att
lösa problemen. Företagen ska stå för
positiva förändringar.
Du har tidigare sagt att det är ett
egenintresse för Proventus att delta
i samhällsbygget. Detta påminner
om 1600-tals filosofen Hobbes
föreställning om samhällskontraktet
där moral är lösningen på problem
som egenintresserade människor
ställs inför. Hobbes menade att det
bara är detta samhällskontrakt som
kan göra människor till välvilliga
varelser.
För att konkretisera etikens
mysterium läste Natalie en fabel ur
Willy Kyrklunds Om Godheten:
”Fabeln börjar med att ett lejon fått
en tagg i foten. Ett lamm erbjuder sig
att dra ut taggen om lejonet lyssnade
på hennes berättelse om godheten och
den allomfattande kärleken. Lejonet
samtyckte och lammet drog ut taggen.
Lejonet var då ganska hungrigt. Men
lammets predikan hade haft en mäktig
inverkan och lejonet sade: - Jag är icke
densamme som förr, jag har fått insikt.
Jag vill aldrig mer göra någon levande
varelse illa.
Med detta var lammet belåtet och
föreslog, att de skulle gå till en grön
äng i solskenet. Där betade de sida vid
sida. När lammet var mätt och lade sig
att vila sade lejonet:
- Jag är hungrig. Min naturliga
föda är du. Men med hänsyn till den
allomfattande kärleken ser jag ingen
annan utväg än att svälta ihjäl.
- Med hänsyn till godheten sade
lammet, ser jag ingen annan utväg än
att du äter upp mig.
- Icke! Sade lejonet. Jag har vunnit
insikt.
- I så fall, sade lammet, måste även
jag avstå från min naturliga föda och
svälta ihjäl. God-hetens budskap är
15
Museibladet 3/2012
riktat till oss alla.
Då lade sig lejonet vid lammets sida
och smekte dess läckra buk. Och
lammet betraktade ängens friska gräs.
Så förflöto deras återstående dagar,
vilka blevo få, innan de svulto ihjäl.”
Varför kan ej välståndet i fattiga
länder fördelas bättre? Kan lammet
och lejonet leva på samma villkor
utan att båda svälter ihjäl?”
I Sverige har vi fördelningspolitik.
I fattiga länder förekommer mycket
korruption, de har en annan typ av
samhälle. I Sverige finns alla mer
eller mindre ”i mitten”. Det finns fler
incitament till att växa, till fördelning
mellan alla.
Om man handlar utifrån egenintresset
att långsiktigt stabilisera samhället,
vilka etiska regler handlar man då
efter i kristider?
När man ska skapa välstånd bör
detta fördelas över tiden. För stora
sociala skillnader innebär att samhället
krackelerar. Stora skillnader är inte bra
varken för de som lever i botten eller i
toppen av samhället.
I Dagens Industri fanns en artikel
om ”Styrelseproffs på konstens
barrikader” och nu tycks det
finnas många företagsledare på
barrikaderna. Varför lockar konst
och design näringslivsaktörer?
Detta har förekommit väldigt länge.
Man har investerat i bildkonst men
inte i scenkonst. I början var alla
kulturinstitutioner privata. Sen tog
staten över.
Att sponsra sport är ej ifrågasatt.
Man vill som företagare få ut något
av sponsring, man vill synas. Jag
tror att kulturfilantropin kommer att
öka. Företagen kan här vara positiva
förändringskrafter.
B e r ä t t a o m P ro v e n t u s e g n a
engagemang på kulturscenen
Magasin 3, konstmuseet i Frihamnen
och Judiska Teatern är fullt finansierade
av oss. Vi stöder även ett danskompani
i Tel Aviv och en berättarverkstad i
Södertälje för att stödja utsatta barn.
Där finansierar vi verksamheten och
har en samarbetsrelation.
Under tidigt 1900-tal översatte
industrimannen Ernest Thiel verk
av Nietzsche. Många skulle nog bli
förvånade om någon näringslivsprofil
idag skulle översätta filosofiska verk.
Det talas om humaniorans kris
och bildningens nedmontering i
samhället. Hur ser man på bildning
i det svenska näringslivet? Skiljer
den synen sig åt jämfört med andra
länder?
I Sverige ser vi mer på vad som är
nyttigt. Vi värderar nyttoaspekten
högt. Vi ser till det som är rationellt
och användbart. En fil. kand. i filosofi
ger inget mervärde när man ska söka
arbete i näringslivet. I andra länder är
det annorlunda, t ex har England en
mer positiv syn på bildning än Sverige.
Vi sätter ej bildning så högt. Man ska
arbeta hårt och vara fokuserad. Det är
möjligt att bildningen i näringslivet
kommer att öka om vi ser 15 år framåt
i takt med globaliseringen.
”Det antas i allmänhet att det egentliga
livsmålet för en jude är att bli rik.
Men detta är bara ett medel för att nå
det verkliga syftet. Judens egentliga
strävan är att stiga intellektuellt. Redan
inom den ortodoxa östjudendomen
ställer man det själsliga över det
materiella: den fromme, den skriftlärde,
betyder tusen gånger mer än den
rike. Det själsligas överordning är
ett genomgående drag hos judar av
alla samhällsklasser. Det betraktas
som hedrande för hela släkten att ha
någon som utmärkt sig intellektuellt,
en professor, en lärd, en musiker som
om denne adlade alla genom sina
prestationer.”
Vilken roll har det judiska spelat i
ditt liv? Och vilket är ditt ’verkliga
syfte’, ’din egentliga strävan”?
Jag sätter kunskap och bildning högt.
Det är viktigt med ifrågasättande och
att tänka själv. Det är roligt att ”göra
skillnad” och kunna påverka. Det är
en blandning av välvilja och fåfänga.
Men jag vill bidra till att göra samhället
bättre.
Kvällen bjöd på ett givande möte
mellan Sachs och Lantz och visade att
etik och ekonomi inte alltid är helt lätt
att förena. Förhoppningsvis kommer
företagsledare att hitta vägar för att
ta ett större socialt och etiskt ansvar
i samhället i framtiden. Jag tycker att
Daniel Sachs är ett gott exempel på en
framsynt företagsledare.
Rut Milchner
Natalie läste ur Stefan Zweigs bok
”Världen av igår” från 1942:
Glöm inte att skänka
gratismedlemsskap
till två av era vänner!
16
Museibladet 3/2012
Kom till Museet den 27 november
ytterligare information i programbladet
pp
Erik Winqvist läser Hal Sirowitz
”
foto: Anna Yu
Erik Winqvist och hans saxofon läser och gestaltar
dikter ur estradpoeten Hal Sirowitz bok Mamma sa,
som utkommit i svensk översättning på Arkad förlag.
Mamma sa kretsar kring familj och relationer, som
beskrivs med samma amerikansk-judiska neurotiska
humor som i Woody Allens filmer. Sirowitz poesi är
skriven för att läsas på scen och vi kan utlova en
både underhållande och tankeväckande föreställning.
Föreställningen pågår i ca en timme, men den
kan naturligtvis anpassas efter önskemål.
g
BYGGSTENAR TILL SPONSORTAVLAN
Köp en byggsten och stöd Judiska Museets drift. Byggstenen
sätts upp på den vackra sponsortavlan i bokhandeln
Du kan hedra dina kära hädangångna eller få ditt eget namn
inristat. Företagsnamn går också bra.
En byggsten kostar 10.000 kronor.
Frågor besvaras av Yvonne Jacobsson på 08-557 735 61.
17
Museibladet 3/2012
Judiska personligheter
På Museet den 22 maj
Dr Kissinger & världshistorien
Så löd titeln på det föredrag som
David Andersson, kulturskribent
och redaktör, höll på Museet. Det är
också namnet på den bok av David
Andersson som våren 2012 utkom på
bokförlaget Atlantis.
Det finns få amerikanska politiker
som är lika kända och omstridda som
Henry Kissinger. Han var en av de
huvudansvariga för bombningarna
av Kambodja som inleddes 1969.
Men han var också den som lyckades
förbättra USA:s relationer både till
Sovjetunionen och Kina.
Henry Kissinger föddes 1923 av
judiska föräldrar i den tyska staden
Furth. Familjen lyckades lämna
Tyskland året före andra världskriget
och kom som flyktingar till USA.
Trots att Kissinger med tiden blev
synnerligen framgångsrik i sitt nya
hemland kom han aldrig att helt och
hållet smälta in det. Han talade t ex
engelska med stark tysk brytning.
Han kände alltid ett främlingskap och
utvecklade med tiden en subtil kritik
av den traditionella amerikanska
utrikespolitiken.
Kissinger blev 1969 nationell
säkerhetsrådgivare under den nyvalde
presidenten Richard Nixon. Han
tillträdde som dennes utrikesminister
1973. Detta ämbete kom han att
inneha ända till 1976 då Gerald Ford
förlorade detta års presidentval mot
Jimmy Carter.
Relationerna mellan USA och
Kina hade varit bottenfrysta sedan
1949 under presidenterna Truman,
Eisenhower, Kennedy och Johnson.
Richard Nixon hade en stark strävan
att förbättra förbindelserna mellan
de två länderna. Kissinger hade en
likartad syn som Nixon på betydelsen
av förbättrade kontakter med Kina.
Under början av 1971 hade ett
amerikanskt bordtennislag inbjudits
att tävla i Kina. Det var första gången
ett amerikansk idrottslag besökt det
kommunistiska Kina. Besöket blev
framgångsrikt och kom att spela en
viktig roll i relationen mellan USA och
Kina. Det kom att skapa begreppet
”ping-pongdiplomati”, ett uttryck
som spred sig över världen.
I juni 1971 inbjöds Kissinger av Kinas
Zhou Enlai att besöka landet. Besöket
ägde rum under stor sekretess i juli
1971. Kissinger mötte i Peking Zhou
Enlai, en person som kom att göra ett
outplånligt intryck på honom. De två
politikerna dryftade tvistefrågor som
Taiwan och Vietnam och förberedde
också formerna för ett möte mellan
Kinas och USA:s statöverhuvuden.
Detta möte mellan Kissinger och
Zhou Enlai banade således vägen
för president Nixons historiska
besök i Kina som kom att äga rum i
februari 1972. Att detta besök med
ett åtföljande närmande mellan USA
och Kina kom till stånd var till stor del
Kissingers förtjänst.
1973 belönades Kissinger med Nobels
fredspris för sin insats i förhandlingarna
kring ett fredsavtal i Vietnamkriget.
Han fick priset tillsammans med Le
Duc Tho, den nordvietnamesiske
chefsförhandlaren. Priset till Kissinger
blev mycket omdiskuterat och på sina
håll ifrågasatt.
Kissinger har själv beskrivit dessa
händelser i sina memoarer White
House Years (1979, sv övers 19791980), Years of Upheaval (1982)
och Years of Renewal (1999) samt
i Diplomacy (1994) och On China
(2011).
Lennart Wolff
18
Museibladet 3/2012
Framtidsdiskussion
På Museet den 15 maj
Ung & Dum?
Ungdomsfrågor är alltid aktuella. I
vårt samhälle matas vi med bilder
och ideal om den evigt unga kroppen
samtidigt som det ständigt talas om
ungdomens förfall. För en tidigare
generation var det rockmusiken som
fördärvade unga, nu är det dataspel.
Och så idel rapporter om att unga i
Sverige inte engagerar sig i politiska
partier eller föreningar, och inte heller
får några jobb. Även inom de judiska
församlingarna hörs röster om att
unga inte engagerar sig, inte kommer
på evenemang. En del menar att de
inte lyssnas på, och att resurser inte
kommer dem till del. Så hur ser det
ut? Kanske Judiska Museet är en del
av problemet, som inte gör tillräckligt
lockande program eller satsar på
”fel” besöksgrupper. Judiska Museet
samlade tre personer, som en del av
ett av Ungdomsstyrelsen finansierat
projekt, för att höra deras åsikter om
saken.
Sarah Beg, Jonathan Körösi och
Noah Sallmander definierar sig alla
som judar, och aktiva på olika sätt
i Stockholms Judiska Församling.
De har varit med i JUF (judiska
ungdomsföreningen) och Makkabi,
varit centervärdar och deltagit i många
program och arrangemang. Jag frågar
dem om de tycker bilden stämmer,
finns ett dåligt engagemang bland
unga generellt? Är dessa tre personer
helt enkelt undantaget?
Ja, kanske är det så, svarar alla tre.
Kvällen vi ses är bevis nog. För denna
intervju var tänkt att vara publik, men
samtidigt hölls ett annat arrangemang
på Församlingen. Där talade Göran
Rosenberg om sin nyutkomna bok,
och uppenbarligen lockade det mer,
för museet är ovanligt tomt denna
kväll.
– Man prioriterar annat vardagligt,
säger Sarah. Förut var det judiska mer
attraktivt, nu är det inte så på samma
sätt. Många känner nog att det finns
häftigare saker att hitta på. Men många
kommer om allt är färdigorganiserat,
lägger hon till.
– Det är en liten klick som är engagerad,
menar Jonathan. Det är dessa som ser
till att ett judiskt ungdomsliv existerar,
och det är viktigt vilka andra som går
på evenemangen.
Eftersom
det
konkurrerande
programmet för kvällen relaterade
till Förintelsen, undrar jag om det
är så att detta ämne är sällsamt
engagerande. Till och med föräldrarna
till de intervjuade valde det andra
arrangemanget.
– Ja, det är nog lättare att få folk till
Förintelserelaterade aktiviteter, svarar
Noah.
– Jag tror inte att det har en så stor
plats i det vardagliga livet. Alltså, man
ägnar inte så mycket tid åt Förintelsen
idag, dock är alla medvetna om det
och anser att det är otroligt viktigt.
Däremot är det en stor grej utåt,
gentemot samhället, säger Jonathan.
Sarah menar att dessa evenemang
inte drar mer folk bara för att
de handlar om Förintelsen, utan
att det handlar om andra saker,
exempelvis hur väl folk känner till
det och vem det är som håller i det.
– Förintelsen är en stor och sorglig
del av vår historia, och alla är, som
Jonathan sa, medvetna om att det är
oerhört viktigt. Sen tycker jag också
att det judiska som händer i nuet är
viktigt!
Vi talar också om ideologi, om vissa
föreningar lockar mer än andra på grund
av att de har en politisk eller religiös
agenda. All svarar nekande. Ideologi
är omodernt. Det är enklast att ansluta
till de lättsamma arrangemangen, de
som inte kräver så mycket, menar de.
Dessa aktiviteter kan också inkludera
icke-judiska kompisar, vilket alla tre
ser som en fördel.
– I längden ger det en större förståelse
för judar och judendom i samhället,
vi ses inte som så isolerade då, säger
Noah. Att de icke-judiska vännerna
kommer gör kanske också att man
vill göra fler religiösa grejer. Man vill
ju visa hur det går till, och förklara.
– Det blir mindre tabubelagt då, lägger
Sarah till.
I slutet av vårt samtal berättar jag om
det nya projektet om att bygga ett
nytt allaktivitetshus på Nybrogatan,
Bajit. Exakt vad detta är känner alla
inte riktigt till, men efter en förklaring
uttrycker de sig positivt. Jag undrar
vad de skulle vilja se där, om de fick
bestämma. Deras svar visar hur viktigt
det är att inkludera fler icke-judar i det
judiska föreningslivet.
– Restaurang och bar som är öppen
för allmänheten!
Yael Fried
Judiska Museet har under senare
år arrangerat öppna evenemang
för en yngre vuxenpublik med
varierande resultat. I förra numret
av Museibladet berättades det om
det mycket lyckade evenemanget
med Sarah Riedel.
Red anm
19
Museibladet 3/2012
Redaktörens funderingar...
...om allt och inget
Allra först skulle jag vilja
tacka för alla bidrag till min
födelsedagsinsamling till förmån
för Judiska Museet. Jag skulle
vilja men kan inte ännu eftersom
det officiella firandet inte är
förrän den 13 september. Jag
har förstått att det har kommit
in en del bidrag men jag vet ännu
inte hur mycket, trots att jag
redan har fyllt.
Jag har alltså kommit halvvägs
till hundratjugo, men ärligt talat
så tror jag inte att jag vill leva
så länge, men sextio är helt okey.
Nu hoppas jag att ni alla kommer
den 13 september till Museet så
jag får ge er en stor tackkram.
Faktum är att om ni vill kan ni
fortfarande skicka in pengar till
Judiska Museet på PG 552 53-9
märk inbetalningen ”Annika 60”
Sedan tror jag att det är dags
att berätta varför jag skriver
mitt namn med ett ”snabel-a”.
När e-posten kom på 90-talet
så tänkte jag omedelbart på att
det skulle vara kul att använda
det i mitt namn. Först var jag
väldigt försiktig och använde den
versionen väldigt sparsamt. Jag
tyckte att det passade mycket
bra eftersom de flesta av mina
vänner hade sämre kunskap när
det gällde datorer än jag hade.
Jag vet faktiskt inte varför
jag kunde mer, men jag fick
alltid hjälpa dem att lösa deras
problem.
Det är dock inte den enda
orsaken. Min mormor hette Anna
och hon skrev sitt namn med
ett stort litet a. Det var jag
mycket imponerad av men jag
lyckades inte göra det med min
namntackning, framför allt på
grund av att jag skrev som en
kratta. Det gör jag fortfarande
men det är inte riktigt lika illa
som när jag var yngre.
I förra numret av Museibladet
skojade jag till det ännu mer. Jag
använde nämligen eurotecknet
i €hnwall men jag har inte fått
någon kommentar om det.
Nu
åter
till
ordningen.
Det har varit sommar och
naturligtvis kommer här min lilla
sommarrapport. Både flygplan,
fiskmåsar och flugor har det
funnits gott om men inga har
hittills landat i mitt vattenglas
i år.
Vädret har väl varit lite si och
så men varför klaga! Ett svenskt
ordspråk är ”det finns inget
dåligt väder utan bara dåliga
kläder”. Det är ju underbart att
vara ute i regn om man bara är
klädd för det. Tydligen har det
regnat lite för mycket på några
ställen, men det får man väl ta.
Fördelen med en sommar som
den här är att det går att vara
inomhus utan att få värmeslag,
eftersom våra hus är gjorda för
att hålla värmen.
Nu är det en ny termin och
nya aktiviteter, det ser ni på
programmet i mitten av tidningen
och jag hoppas att ni alla är
utvilade och orkar komma på
allt.
Jag vill också passa på att önska
ett gott och sött 5773!
@nnika €hnwall
Shana Tova 5773
önskas alla
Vänföreningens medlemmar
20
Museibladet 3/2012
Investeringsverksamhet