Transcript De danska judarnas flykt över Öresund 1943

På museet finns en stor samling modeller, tavlor och annat
som minner om denna epok, som avslutades för ungeför
50 år sedan. I Viken har ett stort antal skutor av trä byggts. I
många fall byggdes skutorna på den egna tomten för att sedan rullas ner till hamnen. Nybyggnationen vid varvet avslutades 1919 men därefter levde varvet vidare med reparationer
av fartyg. Under lång tid fram till 1948 fanns här också en
lotsstation. Utanför Viken låg fyrskeppet Svinbådan, som 1960
ersattes av den nuvarande fyren.
Bild Judiska Museet Stockholm – Förintelsen ID 45
De permanenta utställningarna på Vikens Sjöfartsmuseum visar Vikens historia
som fiskeläge, varvsort och hemort för en mängd skutor och mindre fartyg.
En stor del av den äldre bebyggelsen i Viken uppfördes av redare, skutskeppare
och sjömän. Tidivis var sjöfarten mycket lönsam och betydande förmögenheter
kunde samlas hos dem som var skickliga. De flesta skutorna ägdes gemensamt,
så kallade partrederier, av besättningen och personer i land, huvudsakligen
i Kullabygden. I sommar visas också flera modeller av den kände modellbåtsbyggaren Helge Andersson i Mariestad.
Bild Judiska Museet Stockholm – Förintelsen ID 45
De danska
De danska
judarnas flykt
över flykt
judarnas
Öresund 1943
över Öresund 1943
Vikens
Sjöfartsmuseum
miniutställning
2013
miniutställning 2013
Hamnplan - Viken
Hamnplan - Viken
Vikens
öppet Sjöfartsmuseum
24 juni – 18 augusti
Läs mer om Vikens Sjöfartsmuseum på www.vikensbyaforening.se
lördagar/söndagar
under
21–september
13 oktober
Öppet
tisdagar – söndagar
25 juni
18 augusti kl.– 14.00
– 17.00
alla
dagar
kl 14.00
– 17.00
lördagar och
söndagar
mellan
21 september
– 13 oktober
ld Judiska Museet Sto
ckh
Flyktingarna tog sig till olika platser längs kusten. De sökte upp fiskare och andra
som hade båtar. Till en början fick de betala stora summor för att komma till Sverige. Men efter några dagar organiserades flykten av danska organisationer och
frivilliga. Alla som ville komma över togs med – med eller utan betalning. Sammanlagt tog sig nära 8000 judar till Sverige. Tyskarna lyckades att få tag i knappt
500 personer, som fördes till lägret Theresienstadt nära Prag.
Bild Judiska Museet Stockholm ID 256
Många av dessa greps av tyskarnas hemliga polis (Gestapo) när de gömde sig på
kyrkloftet i Gilleleje. Längs hela skånska kusten kom flyktingarna. Nära ett tusen
kom till Viken, Domsten, Höganäs och Mölle. I stor hast fick myndigheterna ta
hand om alla dessa människor, som inte hade något med sig utom de kläder de
hade på sig. Så småningom inkvarterades flyktingarna i läger och hos privatpersoner längre upp i landet. Nästan alla återvände till Danmark efter krigets slut i maj
1945.
olm ID 256
invaderade i april 1940 Danmark och Norge. I Norge blev det hårda
and invadNazityskland
eradeI Danmark
i april 19skedde
40 Daockupationen
strider.
större motstånd. Tyskarna lät den
nmark och utan
Norg
e. I No
k skeddedanske
rgkvar
e ble
ockupa
v de
kungen
och den danska regeringen
sitta
och
sköta
landets
t hå
tioneChristian
rda strider.
n utan Xstö
rre
m
ot
stå
nd
.
Ty
sk
X och deinre
ar
na
lät
de
n daangelägenheter.
n danske kungen
nska regeringen sitta kv
ar och sköta landets inr
e angelägenheter.
Under de första krigsåren var det ganska lungt i Danmark. Men 1943 började
en
örsta krigs
år
var det gansbyggas
dansken
motståndsrörelse
upp.
För
tyskarna viktiga industrier saboterades.
ka
lun
gt
i
Da
nmark. en 1943 börja
rörelse by
ggsprängdes.
as upp. Fö
Tåg
Tyskarna
krävde att sabotörer skulleM
dömas till döden. Någon
de ensådansk
r tyska
rn
a
vik
tig
a
ind
trier sabo
krävde atdan
inte i Danmark. Danskaus
domstolar
dömde
sabotörerna
till
te
ra
t salagstiftning
de
s.
botörer skfanns
Tå
g
sp
rängdes.
ull
e
dö
mas till dö
n. Någonvägrade
När danska regeringen
ochde
domstolarna
att
straffa sabotöDanskamilda
så
da
n
lag
domstraff.
sti
sto
ftn
ing
lar
dö
fa
mtyskarna
de sabomisshagliga
törerna till
och andra för
personer
tyskarna över. Undantags-nns inte
milda tog
straf
olarna värerna
f. När avgick.
grade infördes
danska regeringen
att strafi slutet
tillstånd
augusti
1943.
Den
danska
regeringen
fa saav
bo
törerna och andra för
og tyskarna över. Unda
tys
ka
rna misshagliga
ntagstillstånd infördes
i att
slutatesig
eringen av
t av
I den
an au
de gu
danska
judarna
på
sti 19
gicnya
k. situationen bestämde sig tyskarna för
43. De
n
samma sätt som man gjort i övriga ockuperade länder – Österrike, Tjeckoslova-
kien, Polen, Nederländerna, Belgien och Frankrike. På judarnas högtidsdag den
tuation be
stämdeskulle
sig man
1 oktober
slå
Alla
judar
samlas in och föras till koncentratyska
rntill.
a fö
r at
t ta skulle
sig an
an gjort i tionsläger.
danska
judarpolitiker
övriga ocInformation
deportationen läckte de
förväg.
Danska
na på som
kuperadeom
samma
länder – Österrike,utTji ec
elgien ocblivit
informerade
av
en
tysk
diplomat
varnade
ledarna
för
den
judiska
församlingko
slovakien,
h Frankrike. På judarna
Po
len, Neders hö
i Köpenhamn, där huvuddelen
avgt
deids
danska
spreds
dag judarna
den 1 bodde.
kulle samen
oktobeBudskapet
las
r
sk
in
ull
oc
e
m
h
an slå till.
fö
ra
s
till
koncentrationsläger i Po
kte ut i fösnabbt.
len. Information om de
rväg. Danska politiker
porsom blivit informerade
arna för den judiska fö
av en tysk diplomat
rsamlingen i Köpenham
n, där huvuddelen av
de. Snabbt spreds buds
de danska
kapet.
Exempel på berättelse från flykten:
Den 1 oktober, vid en razzia vid den judiska nyårshelgen, kom vi till
synagogan. Där meddelades att en razzia var planerad till natten. Vi
uppmanades att inte gå hem och att varna så många som möjligt.
Vi for ut till Snekkersten, till fiskarfamiljen som vi hyrde sommarstuga
av. De tog emot oss på ett fantastiskt sätt. Fiskaren lovade ordna vår
överfart till Sverige. Vi skulle promenera två och två i sakta mak ner
till stranden. Vi låg under däck, under en presenning. Det luktade
fisk. Motorn gick igång, tuff, tuff, tuff.Efter en stund var vi på svenskt
vatten och fick komma upp. Vi var räddade.
Båten kom till Råå. Det första vi såg var soldater. Under en sekund
blev jag rädd och tanken for genom huvudet att vi blivit lurade. Men
så sa dom på skånska ”Välkomna till Sverige!”
Minnessten vid Helsingborgs Rådhus