Transcript Hinduism - edu.trollhattan.se

Jonatan Stjärnborg
ID3A
Jämförelse av riter, traditioner och levnadssätt.
Hinduism, Buddhism och Judendom
Hinduism
Riter:
Det finns fyra olika stadier i en hindus liv.
Det första ägnas åt studier. Man läser ur skrifterna och utbildar sig. Barn lär sig att
respektera äldre.
I det andra stadiet väntas mannen och kvinnan gifta sig och bilda familj. Mannen
har till uppgift att ta hand om familjen och de äldre i släkten. Man kan
sammanfatta stadiet genom att säga att man ska skaffa familj och utveckla sig
själv inom sitt yrke.
I det tredje stadiet har man förmodligen uppnått sina mål och drömmar och ägnar
sig åt nu istället åt andliga frågor.
Det sista stadiet innebär att man drar sig tillbaka från den materiella världen och
blir en kringvandrande munk. Som har som mål att nå befrielse (moksha).
Traditioner:
Födseln ses som oren inom hinduismen. På den sjätte dagen renas huset och
familjen och barnet får sitt namn.
När pojken fyller tio år får han ett snöre över axeln som symboliserar att hans
religiösa utbildning har påbörjats.
Höjdpunkten i hinduns liv är giftermålet. Man gifter sig inom sin kast med någon
från en annan by. Flickan flyttar då till pojkens familj. När man gifter sig behandlas
paret som gudar.
När hindun dör bränns kroppen på samma dag. Och på tredje dagen sprids askan i
en flod, gärna Ganges. Dödsfall orenar hemmet starkt och familjen undviks av
andra. På tionde dagen har man en reningsceremoni likt den som sker vid födseln.
Levnadssätt:
Det finns fem sedliga regler inom hinduismen.
-
Att alltid tala sanning
Iaktta rituell renhet
Visa tålamod i alla livets skiften
-
Inte stjäla
Inte döda någon levande varelse
Kon är helig i hinduismen. Allt som är dött ifrån kon ses som orent t.ex. skinn,
läder och kött. Man får använda mjölken och gödslet. Gödslet används inom
religiösa reningar.
Buddhism
Riter/Traditioner:
De flesta buddhister brukar ta sitt nyfödda barn till ett kloster. Där bli barnet
välsignat av munkarna, de sjunger sånger och barnet får sitt namn.
Inom buddhismen finns de något man kan likna den kristna konfirmationen vid.
Barnen/ungdomarna får undervisning om religionen och får testa på att leva i ett
kloster.
Giftermålet, vissa brudpar går till ett kloster där de blir signade och får den
buddhistiska trosbekännelsen i present. Munkarna anvisar dem även att följa de
fem buden.
När en buddist ligger för döden så brukar han/hon spendera sin sista period av
livet i ett kloster. Munkar besöker den döendes hus och ger honom/henne
välsignelser. När den döende sen har gått bort så bränns han/hon på bål utanför
klostret och en ceremoni hålls.
Levnadssätt:
Om man ska leva som en god buddhist ska man ansluta sig till de fyra
sanningarna.
Rätt beslut, man ägnar sig inte åt vilka nöjen som helst och man brukar
inte våld.
Rätt val, dvs inte ljuga, baktala andra eller prata strunt.
Rätt handlingar, Inte döda, stjäla eller vara otrogen
Rätt yrke, avstå från yrken som skadar annat liv t.ex. slaktare och jägare.
Rätt strävan, man ska sträva efter goda upplevelser i livet.
Rätt medvetenhet, inte utnyttja sig för lockelser.
Rätt meditation, man försjunker i läran och blir en fri själ.
För en munk inom buddhismen gäller ytterligare regler:
-
Han får inte äta efter klockan tolv på dagen.
Han får inte vara med på nöjen
Han får inte äga saker eller pengar
Han får inte ligga bekvämt när han sover.
Judendomen
Riter:
Omskärelsen - Ett tecken på att judarna är guds utvalda folk. Omskärelsen sker på
pojkens åttonde levnadsdag.
Bar/Bat mitzva – Bar mitzva, ”budets son” kallas den tidpunkt då en judisk pojke
kommer fram till sin religiösa myndighetsålder. Som inträffar då han fyller 13 år.
Man hedrar honom genom en gudstjänst och han kallas fram för att välsigna
”torah”, judarnas heliga skrift, samt att ibland läsa ett avsnitt ur den. Bat mitzva,
”budets dotter” kallas det när en flicka når sin religiösa myndighetsålder, vilket
inträffar då hon fyller 12 år.
Vigsel – Enligt judarna är vigseln livets höjdpunkt. Ett judiskt bröllop sker under
chupah, bröllopsbaldakin. Chupahn liknar forntida bröllopstält och utgör symbol
för det första egna hemmet. Församlingens rabbiner samt kantorer har även civil
vigselrätt. Varje giftermål fullbordas enligt judisk tradition med att bruden får en
Ketubah, ett äktenskapsförord.
Begravning - Vi är alla lika inför döden. Därför begravs alla judar i en enkel kista.
Den bortgogne tvättas och bäddas in i en vit svepning av medlemmarna i Chevra
Kadisha, begravningssällskapet.
Traditioner:
Pesach – Den judiska påsken. ”det osyrade brödets högtid” Firas till minne av
judarnas uttåg ur Egypten och är en av de väsentligaste judiska högtiderna. På
hebreiska betyder ordet pesach ”passera förbi”. Det var ju gud som meddelade
moses att han skulle döda varje först födde i de egyptiska hemmen men passera
de husen som hade dörren insmetat med blod från ett lamm. Judarna var tvungna
att snabbt fly från Egypten därför hann man inte jäsa brödet och därav äter man
ojäst bröd.
Rosh-Hashana - Judarnas nyår, firas på första och andra dagen av den judiska
månaden tishiri. inträffar i september eller oktober, kallas också för minnets dag
eller shofar. Enligt judarna skapades jorden på den här dagen. Och det är denna
dag som gud dömer människorna för sina handlingar och avgör vad som ska
hända dem under nästa år. Det finns tid för gottgörelse och försoning emellan de
tio dagar som skiljer Rosh-Hashana och Jom Kippur.
Levnadssätt:
Man ska följa guds tio budord enligt Gamla Testamentet, de som Moses fick på
berget Sinai.
-
Inte stjäla
Inte döda
Inte ljuga
-
Inte ha någon annan gud ”jämte mig”
”kosher” betyder beviljat, godkänt och används i avsikt om mat och ritualer. Om
ett rituellt objekt är kosher får det användas och om födan är kosher får den ätas
av ortodoxa judar.
Vad man får äta: du måste ” kashra ” maten innan du äter den. Det vilja säga att
man tar bort blodet ur köttet. Maten får inte tillverkas i samma kärl eller
maskiner. Du får äta, nötkött, fågel , fiskar med fjäll. Du får inte äta: hästar, åsnor,
gris, alla kräldjur, Blod ” I livet är blodet ”.
Man får inte blanda kött och mjölk, Olika tallrikar, bestick, kastruller, stekpannor
för kött och mjölk. De ska diskas separat. Djuren slaktas av en utbildad slaktare
som först ber en bön sen använder en rakbladsvass kniv och skär med ett enda
drag av halspuls ådern på djuret.
Problemsituationer i vardagen eller yrkeslivet:
Hinduism:
En människas vardag och livsmiljö är fyllt av saker som inom hinduismen anses
som orent. T.ex. alla yrken som har med döda djur och människor är mycket
orena. Ett annat stort problem för hinduer är att vi i Sverige äter mycket nötkött
exempelvis skolmaten. Kläder och möbler kan också vara tillverkade av koläder
och ses som orent.
En högkastig hindu ser inte en lågkastig hindu som sin jämlike. Även om detta
kanske gäller mer i Indien än i Sverige. I Indien ser man alltså inte alla som lika
mycket värda och det kan skapa problem här i Sverige, beroende på kastväsendet.
Detta är diskriminering och bryter således mot det svenska samhällets
värdegrund.
De etiska reglerna inom hinduismen överensstämmer väl med våran samhällssyn.
T.ex. inte stjäla, inte döda någon levande varelse.
Buddhismen:
Att leva som god buddhist i Sverige kan innebära vissa problem. Deras syn på
samhället är mycket enklare. Man känner inget behov av världsliga nöjen och
saker. Det kan därför bli svårt för en buddhist att motstå frestelserna och
materiella nöjen eftersom det finns ett sådant överflöd av det här i västvärlden.
Den heliga åttafaldiga vägen medför inga motsättningar mot vårt samhälle idag.
Levnadsreglerna handlar bland annat om ickevåld att inte vara ond och att ha
självkontroll.
Judendom:
Skolmaten och restaurangmaten och även maten i mataffär innebär problem för
judarna. Kosher är svårt att få tag i. Vi äter mycket griskött i Sverige, vi tappar
heller inte djuret på allt blod vid slakt som ingår i kosherfödan. Judarna har lätt för
att anpassa sig i andra samhällen och kulturliv, man kan vara en god jude även
utan synagogan. Man kan istället vara aktiv i judiska föreningar och därigenom
sköta sitt judiska arv. Judarna kan inte arbeta på lördagar då sabbaten infaller
(judarnas vilodag).
Guds tio budord är desamma i judendomen som i kristendomen och de ska
förenkla vårt leverne i samhället. I t.ex. USA har 6 miljoner judar integrerats i det
amerikanska samhället. Judarna borde kunna leva bra och integrerat i Sverige
också.