Transcript Judendomen - WordPress.com

Judendomen
Antal judiska anhängare
Idag finns det cirka 16 miljoner judar. De lever
utspridda i ett stort antal länder (6 miljoner i USA,
4 miljoner i Israel, tre miljoner i Ryssland).
Judendomen är en mycket liten religion om man
jämför med t. ex. kristendomen (2 miljarder
anhängare) och islam (1,2 miljarder anhängare).
Varför läser vi om judendomen?
Judendomen är moderreligion till kristendomen och islam,
dvs. kristendomen och islam har sina rötter i judendomen.
Likheter mellan judendomen, kristendomen och islam:
•
Man tror på en gud (monoteism).
•
I de tre religionernas heliga skrifter kan man
finna berättelser som är mycket lika.
(Tanak, Bibeln och Koranen)
•
De tre religionerna har växt fram i samma område.
(i mellanöstern och på den arabiska halvön)
Judarna har blivit förföljda i årtusenden pga.
att de har en annan kultur. De har blivit utsatta för
judehat (antisemitism = hat mot de semitiska
folkgrupperna).
Judehat bygger på fördomar om judarna som
folkgrupp och när vi läser om judendomen så ökar
vår kunskap om och förståelse för judarnas kultur.
Vem är jude?
1. Den som är född av en judisk kvinna
ortodox (sträng) tolkning
Många menar att om man är född av en judisk
kvinna så är man alltid en jude, även om man inte
tror på Gud. Att vara jude är att tillhöra ett folk.
2. Man kan även bli jude genom att konvertera
(övergå) till den judiska religionen
liberal (fri) tolkning
Heliga skrifter inom judendomen
Judarna anser sig vara Guds utvalda folk. De har
ett förbund med Gud, dvs. det finns ett speciellt
band mellan judarna och Gud. Detta speciella
band beskrivs i Tora (de fem moseböckerna). Tora
finns i Tanak (Gamla Testamentet). Förklaringar till
hur Toras lagar ska följas i vardagslivet finns i
skriften Talmud.
Regler för judar enligt Tora och Talmud
• Judar får endast äta tillåten och rätt tillagad mat (kosher)
En jude får inte äta fläskkött, blodmat och skaldjur.
Alla djur som slaktas ska tömmas på blod.
Mjölk och kött får inte blandas vid matlagning och måltid.
Därför måste alla judiska hem ha dubbla uppsättningar av
köksredskap. Denna regel kommer från ett citat i Tora,
”Man ska inte koka killingen i getens mjölk”.
• Judarna ska vila under sabbaten (vilodagen)
Sabbaten varar från fredagskväll till lördagskväll.
Under sabbaten får endast livsviktigt arbete
utföras.
Denna regel kommer från skapelseberättelsen i
Tora, ”Gud skapade världen på sex dagar och
på den sjunde vilade han”.
• Judar ska genomgå vissa religiösa riter
Pojkar omskärs på den åttonde dagen efter födseln.
Omskärelsen är en symbol för judarnas förbund med Gud.
Pojkar konfirmeras när de är 13 år. Konfirmationen kallas
Bar Mitzva.
Flickor konfirmeras när de är 12 år. Konfirmationen kallas
Bat Mitzva.
Ortodoxa och liberala judar
De ortodoxa judarna menar att allt i Tanak är Guds
ord och att det är viktigt att man följer alla regler i
Tora och Talmud.
De liberala judarna menar att Tanak måste tolkas
och diskuteras och att alla regler inte behöver
följas.
Judarnas tankar om Messias
Judarna tror att Gud ska låta det goda styra
på jorden. Det goda kommer med Messias, en god
härskare (enligt de ortodoxa judar) eller en
messiansk tid (enligt de liberala judar).
De kristna tror att Jesus var Messias. Det tror inte
judarna, de säger: ”Krig och orättvisor finns ju kvar
på jorden”.
Judiska högtider
• Pesach (den judiska påsken)
Firas till minne av befrielsen från slaveriet
i Egypten och uttåget ur Egypten med Mose som
ledare 1200 f. Kr.
• Yom Kippur (försoningsdagen)
Detta är en viktig högtid då man bekänner sina
synder och försonas med varandra och Gud.
• Chanuka (tempelinvigningsfesten)
Detta är en glad högtid (som de kristnas jul) som
varar i åtta dagar och varje kväll tänder man ett
ljus i den åttaarmade ljusstaken.
Synagogan (den judiska gudstjänstlokalen)
I synagogan finns ett skåp (arken) som innehåller
torarullarna (moseböckerna). Vid gudstjänsterna
läser man ur torarullarna. I synagogan bär männen
kippa (liten mössa) för att visa respekt för Gud.
Gudstjänsten leds ofta av en rabbin, som är
församlingens ledare och lärare.
Judarnas historia
• Runt år 0
Palestina var en romersk provins (Judea). Under
det första århundradet e. Kr. gjorde judarna som
bodde i Palestina flera uppror. Romarna slog
tillbaka! År 70 e. Kr förstördes judarnas tempel i
Jerusalem.
• År 135 e. Kr.
Romarna fördrev (körde ut) judarna ur Palestina.
Judarnas landsflykt (diaspora) började.
• Flera århundraden framåt
Judarna bosatte sig i andra delar av världen. I flera länder
var de tvungna bo i särskilda kvarter (getton). Judarna
utsattes för förföljelser (pogromer). Orsakerna till
pogromerna var bl.a. att judarna hade en annorlunda kultur
än majoriteten i de olika länderna, att de anklagades för att
sprida pest och olyckor, att de inte trodde på att Jesus var
Messias och Guds son. Antisemitismen (judehatet) var
omfattande. Judarna blev utkörda ur vissa länder, t.ex.
England år 1290, Frankrike år 1340 och Spanien år 1492.
• 1700-talet
Många judar lämnade Europa och flyttade till Nordamerika.
• År 1897
Sionismen (åter till Sion) skapades av österrikaren Theodor
Herzl. Denna rörelse ville att alla judar skulle flytta tillbaka
till Sion (Jerusalem) och där skapa en egen judisk stat.
• Åren 1935-1945
Förintelsen! 6 miljoner judar mördades av nazisterna.
• År 1948
Den judiska staten Israel bildades.
Konflikten om Israel
År 1947 lade FN fram ett förslag om att Palestina
skulle bli två länder, ett judiskt land och ett
palestinskt (arabiskt) land.
År 1948 utropades staten Israel av judarna i
Palestina, utan att ta hänsyn till palestinierna.
De arabiska grannländerna, Libanon, Syrien,
Egypten, Jordanien, blev upprörda och flera krig
utkämpades mellan Israel och arabländerna under
årtionden framåt. Israel vann krigen.
Krigen medförde att:
• Israel ockuperade bl.a. Västbanken och Gazaremsan.
• Israel erövrade den heliga staden Jerusalem.
• hundratusentals palestinier flydde till grannländerna och
tvingades bo i flyktingläger.
År 1967 bildades PLO. Ledare blev Yassir Arafat. PLO
startade en revolt (intifadan) mot Israel.
Idag har palestinierna självstyre i Gazaremsan och på
Västbanken, under uppsikt av Israel.
Konflikten om Israel är mycket komplicerad och
det är en svår fredsprocess. Man är oense om
vilket land Jerusalem ska tillhöra och om framtiden
för de judar som under årens lopp har bosatt sig i
Gazaremsan och på Västbanken.
Israel skakas ideligen av terrordåd och det
israeliska försvaret gör attacker mot palestinska
områden.