Transcript Unga in projektet

Unga behöver förtroendetid
Det är sommaren 2008 i Almedalen och Angeles
Bermudez-Svankvist har precis tillträtt som
generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Anders
Carlberg från Fryshuset stegar fram i vimlet och
presenterar sig. Han föreslår ett samarbete för att
göra ett gemensamt krafttag för att hitta
fungerande metoder som kan hjälpa de unga. 2530 tusen unga finns idag utanför
trygghetssystemen, vart finns dem och vad kan vi
göra för den gruppen var utgångspunkten.
Angeles Bermudez-Svankvist nappade direkt;
- Ja nu måste vi göra något för ungdomarna!
Sagt och gjort Arbetsförmedlingen drog igång projektet Unga in i
samarbete med Fryshuset, Friends och Stockholm Stad. Europeiska
socialfonden är med och medfinansiärer. Projektet vänder sig till unga i
åldern 16-24 år som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd
sysselsättning, och som inte heller har kontakt med Arbetsförmedlingen.
I ett vidare samhällsperspektiv är det viktigt att ta det faktum på allvar
att cirka 500 000 svenskar går i pension under de närmsta åren och det
finns en massa unga människor som ännu inte kommit in på
arbetsmarknaden. Det är en ekvation som måste lösas.
Det är frivilligt för ungdomarna att komma till Unga in vilket är jätteviktigt
och en skillnad mot hur det kan vara i andra projekt, poängterar
projektets projektledare Elna Olsson.
- Men när man väl bestämt sig att man vill vara med, så skrivs man in i
projektet och därmed också på Arbetsförmedlingen, förtydligar hon.
En annan skillnad mot många andra arbetsmarknadsprojekt fortsätter
Elna Olsson är att vi har mer överseende med ungdomar som inte
kommer i tid eller kanske inte ens dyker upp till ett möte eller lektion. Vi
stöttar mycket och vi släpper inte taget.
1/4
- Det kan ta tid att bygga upp ett förtroende. Många ungdomar vi
möter är mycket ”trasiga”. Vårt bemötande är oerhört viktigt.
Projektet Unga in har hållit på i ett år nu och dem utvärderar sig själva
kontinuerligt. Vi tittar på metod och perspektiv. Tanken är att hitta
metoder som kan användas senare i ordinarie verksamhet hos
arbetsförmedlingen, berättar Elna Olsson.
Det är viktigt att vinsterna ses på lång sikt för individen och samhället har
vi kommit fram till.
Arbete är inte alltid det första denna grupp behöver och där är det stor
skillnad mot hur Arbetsförmedlingen arbetar annars.
Ofta behöver man ordna upp sin boendesituation innan man kan
koncentrera sig på att utföra ett arbete, eller det kanske finns ett
missbruk som man behöver hjälp med att ta sig ur. Det sociala
perspektivet går aldrig att bortse från. Det är alltså inte alltid att ett
ströjobb är den bästa lösningen även om det skulle kunna se bra ut i
statistiken. Att lägga en grund för ungdomarna och ta saker i rätt ordning
är det som kommer att ge en långsiktig förändring och trygghet har vi
kommit fram till.
Därför ser det olika ut för vad som händer med ungdomarna som får hjälp
av Unga in. Vissa får hjälp med det psykosociala andra med
yrkesvägledning, rätt kompetens tar hand om individen. Det finns
psykologer, socionomer och yrkesvägledare med i projektet.
Unga in ser över hela den ungas livssituation och planerar därefter
aktiviteter såsom motiverande samtal, mentorskap, studiebesök,
föreläsningar, praktik och jobb.
Vi bygger också nätverk med olika instanser så att ungdomarna slussas
rätt.
Många har inte gått klart skolan, har problem hemma eller har inte
någonstans att bo, kanske blivit utkastade av föräldrarna och har lite tillit
till vuxenvärlden berättar Elna Olsson. Vissa får tillslut arbete andra tar
2/4
upp studier och andra skickas till myndigheter för att få ordning på sitt liv.
Det kan till exempel vara ett missbruk som behöver avvänjas eller just
bostadsfrågan som måste lösas.
- Viktigt att poängtera är att alla beslut sker frivilligt i samråd med
ungdomen. Det är också viktigt att viljan kommer inifrån, att tvingas till
något leder sällan någon vart betonar Elna Olsson.
Så hur får man då ungdomar som står helt utanför systemen att
vilja komma hit och hur hittar de hit?
En ny okonventionell metod som Unga in använder sig av är de så kallade
marknadsförarna. Richard Sundgren 25 år, Sammi Nyborg 20 år, och
Auraz Mustafa 20 år berättar;
Vi börjar klockan 16.00 och arbetar sedan några timmar på kvällen för att
ha större möjlighet att hitta ungdomarna. Vi går till exempel till Gallerior
och delar ut Flyers om projektet.
- Vi åker runt på stan och letar efter ungdomar helt enkelt.
Ikväll ska vi till en ungdomsgård. Vi har ringt innan till personalen och
berättar att vi kommer. Det brukar bli positiv respons. Väl där hänger vi
med ungdomarna, spelar biljard, tar en fika och lär känna varandra. Efter
ett tag kan man bli lite mer personlig, då berättar vi att det finns hjälp att
få, att vi kan hjälpa till med jobb och sociala problem.
Kanske att dem vi pratar med inte behöver någon hjälp, men kanske har
dem vi pratar med någon kompis som de kan tipsa om oss. Ryktet sprider
sig, förklarar dem.
Man börjar med att bonda, skapa trygghet, det du säger till mig stannar
här. Det går inte att rusa fram och säga hej vi kommer från
Arbetsförmedlingen, nej det skulle aldrig gå. Man måste ta det stegvis
annars går det inte för en ungdom.
- Förtroendetid är viktigt!
3/4
Det håller på att bli en ändring hos AF där man är öppen för att hitta nya
metoder flinkar Elna Olsson in. Fryshuset har ett bra rykte så det är fint
att projektet håller till här. Många upplever att det kan kännas olustigt att
gå till Arbetsförmedlingen. Detta känns annorlunda. Så fler vågar sig hit.
- Det är ett kul jobb och vi sänker AF´s medelålder, skrattar dem
Mitt under avrundningen av intervjun får projektledare Elna Olsson reda
på att ytterligare en har fått arbete. I dagsläget har fjorton stycken som
tidigare stått helt utanför arbetsmarknaden fått komma in.
4/4