Transcript VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING
Varför vägvalsutredning?

Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska
utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala förutsättningarna.

VA-huvudmannen vill välja optimal lösning utifrån aspekter som teknik-ekonomimiljö/hälsa.
Målsättning och kriterier

Avloppslösningen ska klara rådande och framtida belastningssituation

Avloppslösningen ska inte ge upphov till omgivningsstörningar, d.v.s. klara relevanta
miljö- och hälsoskyddskrav utifrån lokala förhållanden

Avloppslösningen ska vara kostnadseffektiv (investering och drift) och hanterbar för
driftorganisationen.
Belastningen i Sörfjärden
Idag är det knappt 50 personer som är fast boende i Sörfjärden. När utbyggnad enligt
beslutade detaljplaner är gjord och alla fritidshus och anläggningar används fullt ut kommer
det som mest att vara ca 1 000 personer som belastar en gemensam reningsanläggning.
Om dessutom dagens definierade LIS-områden bebyggs skulle full beläggning i Sörfjärden
kunna innebära att upp till ca 1 500 personer belastar en gemensam reningsanläggning.
Det är idag osäkert om och när en sådan belastning uppnås.
Vilka metoder har studerats?

Infiltrationsanläggning

Markbädd

Fällningsdammar

Konventionellt reningsverk

Överföring till annat reningsverk
Se illustrationer här intill.
Infiltrationsanlaggning
+ God reduktion av fosfor,
syreförbrukande substans,
bakterier och även
läkemedelsrester
+ Kan anpassas för varierande
belastning
+ Kan innebära en relativt låg
investeringskostnad
- Kräver god kunskap och kontroll för att inte
ge en negativt grundvattenpåverkan
- Ofta begränsade lokaliseringsalternativ
- Ytkrävande
- Inte möjligt att styra behandlingsprocessen
- Vid stora anläggningar är slamhanteringen
en utmaning
Olämpligt för infiltration
Brunnsområden
Kommentarer:
- Metoden kan utgöras av slutna infiltrationsytor (den traditionella
lösningen) eller öppna infiltrationsbäddar (kan göras ytmässigt
mindre).
- Metoden innebär att man undviker direktutsläpp till vattenområde.
- Svårt att mäta behandlingseffekten vilket kräver särskilda
kontrollmetoder (undersökning av grundvattenpåverkan).
- I Sörfjärden: vattentäktsområden måste beaktas (se karta).
Närheten till boende begränsar möjligheten till öppna anläggningar
Markbaddar
+ God reduktion av
syreförbrukande substans,
bakterier och även
läkemedelsrester
+ Kan anpassas för varierande
belastning
+ Ej beroende av infiltrationsmark
+ Kontrollerbar via utlopp
- Fosforreningen anses generellt vara
begränsande – kräver extra reningssteg
- Dyrare att anlägga än infiltration; mer
rördelar samt sand och ev.
bottentätning
- Styrning av behandlingsprocess ej
möjligt (i normalfallet)
- Vid stora anläggningar är
slamhanteringen en utmaning
Kommentarer:
- Fotot visar en öppen markbäddsanläggning. En öppen
infiltrationsanläggning kommer att se ut ungefär likadan ut.
- Metoden innebär en utsläppspunkt lika som för ett reningsverk,
innebär att recipienten måste värderas på samma sätt som vid ett
vanligt reningsverk.
- Den bristfälliga fosforreningen kräver ett extra reningssteg, detta kan
utgöras av kemisk fällning eller särskilt fosforfilter. Det senare dock inte
praktiskt vid stora reningssystem.
Fallningsdammar
+ Passande för varierad belastning
+ Låg investeringskostnad
+ God reduktion av fosfor –
styrbar genom fällningsinsatsen
+ Kontrollerbar via utlopp
- Reningen av syreförbrukande
material begränsas till 70 %, kräver
ytterligare reningssteg för
långtgående rening.
- Öppen anläggning, öppen
vattenspegel – kräver extra
skyddsavstånd
- Slamhanteringen är en utmaning
och kan bli komplicerad driftsmässigt
Kommentarer:
- Finns ett 70-tal kommunala fällningsdammsanläggningar i landet. De
finns ofta på landsbygden där de kan placeras utan att riskera
störningar.
- Metoden vanlig vid fjällanläggningar där det råder varierande
belastning mellan olika säsonger.
- Metoden innebär en utsläppspunkt lika som för ett reningsverk,
innebär att recipienten måste värderas på samma sätt som vid ett
vanligt reningsverk.
- Kan vara lämplig att kombinera med infiltration eller markbädd om
det ställs krav på ytterligare rening av syreförbrukande material.
Konventionellt avloppsreningsverk
+ Kan anpassas till varierad
belastning, men kräver särskild
utformning
+ Bra reduktion av
syreförbrukande substans, fosfor
och susp. – styrbar
+ Kontrollerbar via utlopp
+ Behandlingsprocesser hålls
”inomhus”
- Kan bli tekniskt avancerade och
därmed leda till en relativt stor
investering
- Reningsverk med biologiskt
reningssteg kan bli energikrävande
och kan kräva relativt mycket tillsyn.
Kommentarer:
- Reningsverk med biosteg måste byggas med anpassad utformning
särskilt om det är stor variation i den inkommande belastningen mellan
olika säsonger.
- Reningsverk kan även utformas enbart med kemiskt reningssteg vilket
gör det enklare att driva och lättare att anpassa till varierande
belastning. Dock kan detta kräva ett kompletterade reningssteg i form
av infiltration eller markbäddar lika som för fällningsdammar.
- Har en definierad utsläppspunkt vilket kräver en recipientutvärdering.
Överforing till befintligt reningsverk (Gnarp)
+ Man utnyttjar befintlig resurs
och etablerad verksamhet,
driftorganisation – drift och
skötselbehovet för VA-bolaget
kommer inte att öka
+ Den ojämna belastningen kan
hanteras på ett bra sätt vid
behandling i ett reningsverk med
inkommande grundflöde.
- Ger ökade utsläpp och även om
ökningen är liten måste detta
värderas i förhållande till uppsatta
miljömål för Gnarpsån.
- En lång överföringsledning kan vara
problematisk vid låga flöden
(svavelväteproblematik) vilket måste
hanteras med särskilda lösningar.
Kommentarer:
- För att klara en ökad belastning på 1 500 personer (max belastning i
en framtid) måste Gnarps reningsverk byggas ut, i det korta
perspektivet (dagens belastning) räcker troligtvis reningsverket till.
- Det finns en osäkerhet om vad som händer med reningsverket i
framtiden om Ostkustbanan byggs om i en ny korridor öster om E4. Det
blir då troligtvis nödvändigt att flytta reningsverket, men det finns idag
inga tidplaner eller beslut. Vid flytt av reningsverket skapas möjligheter
att samordna avloppsreningen i området.
VÄGVALSUTREDNINGEN – RESULTAT HITTILLS

Fällningsdammar anses inte vara en framkomlig metod på grund av svårigheter att hitta
en lämplig lokalisering och nackdelarna vad gäller slamhantering

Det finns begränsat med lägen för markbaserade lösningar, dels på grund av befintliga
vattentäkter, dels på grund av markförhållandena i övrigt. På nedanstående karta
markeras ett område som bedömts olämpligt för markbaserad rening.

Fördjupad utredning pågår av följande metoder:
1. Överföring till Gnarps reningsverk
2. Ett reningsverk med enbart kemisk rening i kombination med infiltration
(”Hybridlösningen”, se principskiss nedan). Möjliga lägen för infiltration söks norr om
Gnarpsån.
3. Konventionellt reningsverk med kemisk och biologisk rening. Läge samma som i den
utredning som gjordes 2008.
Kemiskt
reningsverk
Inkommande
avloppsvatten
Infiltrationsbäddar
Reningssteg 1
Kemiskt renat
avloppsvatten
Infiltrationszon
Reningssteg 2
Grundvattenzon
Principiell illustration av ”Hybridlösningen”, alternativ 2.

Alternativ 1 och 2 är intressantast i dagsläget. För närvarande pågår fördjupad
utredning av recipientfrågan och infiltrationslägen. Markundersökningar kan komma att
utföras under sommaren.

Vägvalsutredningens rekommendation kommer preliminärt under augusti månad.