Transcript Avlopp i kretslopp

Avlopp i kretslopp
– avloppslösningar för byar i
den åboländska skärgården
Euroopan maaseudun
kehittämisen maatalousrahasto:
Eurooppa investoi maaseutualueisiin
1
Innehåll
Avlopp i kretslopp............................................................................................................................. 3
Vad är avlopp i kretslopp.................................................................................................................. 3
Att tänka på vid val av avloppslösning.............................................................................................. 3
Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt rening av BDT-vatten i kompaktfilter.....................4
Behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter................................................................5
Konventionellt reningsverk, biofilterdike och lokal slambehandling................................................6
Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling..........................................................7
Reningsverk med efterföljande våtmark.......................................................................................... 8
Bevattning sommartid och lagring vintertid..................................................................................... 9
Behandling av avloppsfraktioner.................................................................................................... 10
Utgivare: Projekt Avlopp i Kretslopp, Kimitoöns kommun och Väståbolands stad
Text: Marika Palmér Rivera & Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB
Projektledare: Kaj Mattsson, Kimitoöns kommun & Marika Palmér Rivera, WRS Uppsala AB
Illustrationer: Johan Palmcrantz
Grafisk Formgivning: Anette Rosén Müntzing, Bild & Kultur AB
2011
2
Avlopp i kretslopp
tiv mark. De får heller inte innehålla för stora mängder av
miljöstörande ämnen, t.ex. tungmetaller. I ett första skede
kan det vara en bra idé att sprida avloppsfraktioner på energigrödor, där kraven på kvalitetssäkring inte är lika hårda
som på livsmedelsgrödor.
Den här broschyren ges ut inom projektet Avlopp i Kretslopp, som drivs av Kimitoöns kommun och Väståbolands
stad. Projektet syftar till att de åboländska skärgårdskommunerna ska få gemensamma vatten- och avloppssystem
där avloppsvattenreningen sker lokalt med kretsloppstänkande, och det renade avloppsvattnet och slammet utnyttjas. Projektet stöder kommunerna och kommuninvånarna
genom att bistå med experthjälp för planering av avloppssystem och bildande av lokala vattenandelsslag.
Att tänka på vid val av avloppslösning
I den här broschyren presenteras sex olika avloppslösningar. När ni ska välja avloppslösning för er by, tänk på:
Vad är avlopp i kretslopp?
Syftet med avloppsrening är framförallt att förhindra smittspridning från avloppsvatten och att förhindra utsläpp
av ämnen som bidrar till övergödning och andra miljöproblem. Men för att avloppssystemen ska bli långsiktigt
hållbara krävs också kretslopp av näringsämnen.
Maten vi äter innehåller näringsämnen, och stora
mängder näring förs bort från lantbruket i form av spannmål, potatis, mjölk, kött etc. Näringen som förs bort måste
ersättas, antingen genom tillförsel av konstgödsel eller
genom återvinning av näringen från livsmedlet (toalettavfall, avfall från livsmedelsindustrin och fast matavfall från
hushåll, restauranger och storkök). Det är mycket energikrävande att tillverka konstgödsel, och fosfor i konstgödsel
produceras från fosfatmineral, som är en ändlig resurs.
För att produktionen av livsmedel ska bli hållbar
på lång sikt, krävs därför att näringen från bl.a. avlopp
återvinns. Det självklart viktigt att man inte skapar nya
problem när man återvinner näringen. Avloppsfraktionerna måste därför hygieniseras innan de sprids på produk-
•Hur många är ni som ska anslutas till anläggningen? Avloppslösningarna i den här broschyren är uppdelade på lilla skalan (ca 5–10 fastigheter), mellanstora skalan (ca 30–60 fastigheter) och stora skalan (ca 60–120 fastig-
heter).
•Hur ser förhållandena ut på platsen? Hur mycket mark finns för avloppsanläggningen och hur är marken upp-
byggd? Olika lösningar kräver olika mycket plats och kräver olika typer av mark.
•Vem ska driva och sköta anläggningen? Det är viktigt det finns någon som långsiktigt kan driva och sköta anlägg- ningen.
•Prata med miljömyndigheten i er kommun om vilka krav som ställs på er avloppslösning.
Till er hjälp har vi under varje avloppslösning angett när
lösningen passar, för- och nackdelar med lösningen samt
vad man bör tänka på innan man väljer denna lösning.
3
Den lilla skalan (5–10 fastigheter)
Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt
rening av BDT-vatten i kompaktfilter
Klosettvattnet tas om hand separat och samlas upp samt
behandlas gemensamt i byn eller kommunen. Därefter
kan det spridas som gödselmedel på åkermark eller annan
beväxt mark. För att underlätta uppsamling och transport
ska klosettvattnet avskiljas med små vattenmängder. Därför installeras extremt snålspolande toaletter (max 1 liter/
spolning). På marknaden finns 3–4 tillverkare av vakuumtoaletter anpassade för ett eller ett fåtal hushåll.
Bad-, disk- och tvättvattnet (BDT) innehåller små
mängder av näringsämnen och smittämnen, men höga
halter av syreförbrukande ämnen. Detta vatten behandlas
därför i t.ex. ett kompaktfilter, en infiltrationsanläggning
eller en markbädd. Om det redan finns en fungerande
infiltrationsanläggning eller markbädd på fastigheten kan
den vara möjlig att använda för behandling av BDT, vilket
minskar kostnaden för avloppslösningen. För hus som ligger tätt kan BDT-reningen lösas gemensamt.
Klosettvattnet samlas upp i sluten tank på varje fastighet och körs
efter årlig tömning till en gemensam lagringstank för behandling.
Gemensam lagringstank
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
När passar denna lösning?
• I spridd bebyggelse, där en gemensam avloppslösning inte är ekonomiskt rimlig.
• I känsliga områden, t.ex. kustnära eller vid grund vattentäkt.
• Vid nybyggnation, men även i de flesta befintliga hus.
• I närhet till lantbruk eller annan plats för behandling
och spridning.
Smittskydd
Risken för utsläpp av smittämnen till grundvatten och
badvatten är mycket liten, eftersom nästan alla smittämnen samlas upp med toalettvattnet i den slutna tanken.
BDT-vattnet innehåller endast små mängder smittämnen,
som avskiljs effektivt i en rätt anlagd infiltrationsanläggning, markbädd eller kompaktfilter.
Reningseffekt
• 85 % avskiljning av fosfor.
• 90 % avskiljning av kväve.
• Ca 95 % avskiljning av BOD (syreförbrukande ämnen).
Fördelar
• Systemet är robust och enkelt att sköta.
• Merparten av föroreningarna samlas upp i tanken,
vilket ger ett litet utsläpp till den lokala behandlingen.
• Med vakuumtoalett är man inte beroende av självfall, och har därför större frihet vid placering av tanken.
Kretslopp
Klosettvattnet som samlas upp innehåller ca 75 % av
fosforn och ca 90 % av kvävet i avloppsvattnet. Efter
hygienisering kan klosettvattnet spridas på åkermark eller
energiskog.
Nackdelar
• El krävs för vakuumtoaletten. Flera fabrikat av vakuum-
toaletter kan dock drivas med 12V batteri.
• Systemet kräver nydragning av avloppsrör invändigt.
!
Referenser
Systemet finns installerat på flera håll bl.a. i Sverige och
Norge. I Norrtälje kommun i Sverige finns ett hundratal
vakuumtoaletter installerade. På bygdegården Trostorp,
Trosa kommun, Sverige finns tre offentliga vakuumtoaletter installerade.
Läs mer: http://husagare.avloppsguiden.se/toaletterför-källsortering.html
Tänk på
• Viktigt att anläggning sker på rätt sätt så inte tanken skadas och att anslutningarna sitter rätt.
• Att inte spola i onödan och hålla koll på när tanken
behöver tömmas. Flera tillverkare har räkneverk eller nivålarm.
4
Den lilla skalan (5–10 fastigheter)
Behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter
Avloppsvattnet samlas upp i ett ledningsnät och leds
eller pumpas
LPStill en gemensam behandling. Efter slam­
avskiljning pumpas vattnet till ett filter där det sprayas ut.
Vattnet som passerat
sprayfiltret leds sen vidare till en
Självfilterbädd med ett kalkbaserat
filtermaterial för fosforfall
inbindning. Filterbädden är helt tät i botten. Fosforfiltret
byggs så att det har en god fosforrening i ca 15 år. Sedan
behöver filtermaterialet bytas, och då grävs bädden upp
och läggs om med nytt material. Filtermaterialet kan då
spridas på åkermark eller annan beväxt mark.
LPS
Fällning kemiskt
Självfall
Flockning
Slamavskiljare
Slamavskiljare
Våtmark
Nivåkontroll
Biologisk Kemisk
rening
rening
Filterbädd med fosforbindande material
Provtagningsbrunn
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
När passar denna lösning?
•Upp till ca 20–25 hushåll, som ligger samlat. Mest
lämpad som gemensamhetslösning med fungerar även för enstaka hushåll.
• Där det finns plats för att anlägga fosforfiltret, så att det är åtkomligt för service, underhåll samt byte av filter material.
•I närhet till lantbruk eller annan mark för spridning vid filterbyte (efter ca 15 år).
Smittskydd
Avskiljning av smittämnen sker i såväl sprayfiltret som
fosforfiltret. Högt pH i fosforfiltret ger en god hygienisering
av avloppsvattnet.
Fördelar
• Robust och säker lösning.
• Litet underhållsbehov.
•Låg driftskostnad (tills filtermaterialet behöver bytas ut).
Kretslopp
Minst 50 % av fosforn kan återvinnas till odlad mark
genom att filtermaterialet sprids på åkermark. Detta kan
utföras i ett lokalt system. Filtermaterialet innehåller också
kalk och kan användas som ett fosforrikt kalkningsmedel.
Reningseffekt
• Mer än 90 % reduktion av organiskt material (BOD7).
•Mer än 90 % reduktion av fosfor (tot-P).
•Mer än 50 % reduktion av kväve (tot-N).
Nackdelar
• Driftskostnaden är ojämnt fördelad över tid.
• Anläggningen tar relativt stor plats.
!
Referenser
System med behandling av avloppsvatten med sprayfilter
och fosforfilter är väl beprövat, särskilt i Norge och många
anläggningar dimensionerade från ett hushåll till ca 100
personer har byggts.
Läs mer: NFK og NORVARS VA/Miljø nr 49, 2001.
www.va-blad.no
Tänk på
• El krävs för pumpning av vattnet till sprayfiltret. Utan elförsörjning fungerar därför inte anläggningen.
• Att anläggningen utformas enligt de riktlinjer som finns.
• Om fosforfiltermaterialet inte byts ut efter ca 15–20 år (beroende på belastning) avtar reningen.
5
Mellanskalan (30–60 fastigheter)
Konventionellt reningsverk, biofilterdike och lokal slambehandling
Efter reningsverket leds avloppsvattnet till ett biofilterdike
för ytterligare avskiljning av smittämnen och kväve. Biofilterdiket utgörs i princip av en lång och grund (1–2 dm)
vassbeväxt våtmark. Den första delen av diket förses med
tät botten och hägnas in, eftersom avloppsvattnet som
passerat reningsverket fortfarande innehåller smittämnen.
Allt avloppsvatten från byn leds eller pumpas till den
gemensamma anläggningen, i det här exemplet ett litet
reningsverk. Behandlingsmetoden bygger på samma processer som finns i stora kommunala reningsverk: sedimentering, biologisk behandling med aktivt slam samt kemisk
rening för att fälla ut fosfor. Slammet som bildas innehåller fosfor och kan användas som gödselmedel eller till
jordtillverkning efter behandling, t.ex. i slamvassbäddar.
LPS
Självfall
Fällning kemiskt
Biofilterdike
Flockning
Slamvassbädd
Slamavskiljare
Kemisk
rening
Biologisk
rening
Reject
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
Smittskydd
Avskiljningen av smittämnen i ett reningsverk i denna skala
är i allmänhet inte tillräcklig, så biofilterdiket är viktigt för
att uppnå god avskiljning av smittämnen. Lokal slambehandling kan vid ev. driftsstörningar ge upphov till lukt.
När passar denna lösning?
•På platser belägna i känsliga områden, t.ex. kustnära. En efterbehandling minskar utsläppen ytterligare, samt fungerar som en buffert vid kortare driftstörningar.
• Där tillgänglig mark finns för placering av biofilterdike och lokal slambehandling.
Reningseffekt
• > 95 % för organiskt material (BOD7).
•> 90 % för fosfor (tot-P).
•> 50 % för kväve (tot-N).
Effekten varierar dock beroende på typ av reningsverk och
hur långt biofilterdiket är.
Fördelar
• Reningsverk är kompakta och tar liten plats. Biofilter dikets utformning kan enkelt anpassas till förhållanden på platsen.
• Biofilterdiket är en robust lösning, som kräver minimalt med skötsel.
Kretslopp
En stor del av den fosfor som finns i avloppsvattnet samlas
in i slammet. Det är dock inte allt fosfor i slammet som är
växttillgängligt, men minst 50–60 % av fosforn kan, efter
behandling, återföras till odlad mark.
Nackdelar
• Reningsverk är något känsligare för belastningsvaria-
tioner än andra avloppslösningar, och om belastningen varierar mycket över året kan en annan tekniklösning vara att föredra.
• Reningsverk är känsliga för driftsstörningar och kräver regelbunden skötsel och service.
!
Referenser
Reningsverk i denna skala finns på många platser i såväl
Finland som övriga Norden och Europa. Det är viktigt att
det fabrikat man väljer har bra referenser och har utvärderats i en oberoende utvärdering. Reningsverk med efterföljande biofilterdike finns t.ex. i Vadsbro, Flens kommun,
Sverige.
Tänk på
• Reningsprocesserna i reningsverket är beroende av el.
• För att reningsverket ska fungera som det ska krävs
regelbunden service och underhåll. Ett serviceavtal
med en sakkunnig, t.ex. leverantören, rekommenderas.
6
Mellanskalan (30–60 fastigheter)
Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling
Markbädden består av minst två, men gärna flera bäddsektioner, så att en bädd kan vila medan de andra är i drift.
Genom att belasta en eller flera bäddar samtidigt kan man
anpassa behandlingen till t.ex. ökad belastning sommartid.
Markbädden utgör i sig en mycket effektiv rening. Den
kemiska fällningen behövs dock för att man skall klara kraven på fosforrening och kretslopp. Det fosforrika slammet
behandlas i en lokal slambehandling.
I detta exempel sker fosforreningen med kemisk fällning i
ett litet reningsverk, medan den biologiska behandlingen
sker utomhus i en öppen markbädd. Avloppsvattnet pumpas till markbädden några gånger per dygn efter slamavskiljning och kemfällning. Vattnet flödar ut över bäddens
yta, infiltrerar ner genom ett sandlager och samlas upp
i en dräneringslager i botten, och leds ut. I markbädden
avskiljs smittämnen, restfosfor och organiskt material.
LPS
Självfall
Fällning kemiskt
Flockning
Slamavskiljare
Slamlager
Öppen markbädd
Slamvassbädd
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
När passar denna lösning?
• Där det finns plats för markbädden och där marken går att schakta (t.ex. inte innehåller alltför stora stenar).
• Där det finns plats för lokal slambehandling, som inte ligger i alltför nära anslutning till bostadshus.
•Där mängden avloppsvatten varierar mycket över året, t.ex. vid en stor andel fritidsboende.
gående avloppsvatten antas klara hygienkraven för tjänligt
badvatten. Den öppna markbädden förses med ett enkelt
stängsel.
Reningseffekt
•> 90 % för organiskt material (BOD7).
•> 90 % för fosfor (tot-P).
•Ca 40 % för kväve (tot-N).
Fördelar
•Kemisk fällning och öppen markbädd är en robust be-
handlingslösning som klarar belastningsvariationer väl.
•Markbädden kan sköta fosforreningen vid korta drift-
stopp i kemfällningen.
Kretslopp
En stor del av den fosfor som finns i avloppsvattnet samlas
in med slammet. Det är dock inte allt fosfor i slammet som
är växttillgängligt, men minst 50–60 % av fosforn kan återföras till odlad mark. Slammet behandlas först i en lokal
slambehandling.
Nackdelar
•Systemet är något mer platskrävande än ett reningsverk.
!
Referenser
Öppna markbäddar finns på flera platser i Sverige, liksom
kemisk fällning. En anläggning med kemisk fällning och öppen markbädd finns t.ex. i Knivsta kommun, Sverige.
Läs mer: Norin, Bellander och Johansson. 2005.
Uppföljning av funktionen hos öppna filterbäddar.
http://vav.griffel.net/vav.htm
Tänk på
•För att fosforfällningen ska fungera som det ska krävs regelbunden service och påfyllning av kemikalier.
•Det bör finnas en rutin för skötsel av markbädden. Ogräs gör att spridningen av vatten hindras, vilket på sikt för-
sämrar reningen.
Smittskydd
Avskiljningen av smittämnen är effektiv och säker och ut7
Den stora skalan (60–120 fastigheter)
Reningsverk med efterföljande våtmark
I detta exempel samlas byns avloppsvatten upp och behandlas i ett reningsverk. Efter reningsverket leds vattnet
ut i en våtmark. Våtmarker som placeras efter reningsverk
byggs ofta för att ta hand om kväve i avloppsvattnet. Kväve
är relativt komplicerat och kostsamt att rena bort i reningsverk. Våtmarken kan också minska mängden organiskt
material, smittämnen samt fosfor i avloppsvattnet. Den
fungerar som en buffert vid korta driftstopp i reningsverket och jämnar ut tillfälliga höga föroreningshalter.
Våtmarken kan utformas på olika sätt beroende på
vilken teknik som finns i reningsverket, hur stor yta som
finns tillgänglig och vad man vill uppnå. Den är en fördel
om våtmarken kan placeras på lermark, i annat fall krävs
tätduk i botten på alla vattenområden.
LPS
LPS
Självfall
Självfall
Fällning kemiskt
Flockning
Våtmark
Fällning kemiskt
Flockning
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
Slamavskiljare
Biologisk Kemisk
rening
rening
Slamavskiljare
Biologisk Kemisk
rening
rening
/ Palmcrantz & Co 2011
c WRS
När
passar
denna lösning?
•Där det finns tillgängliga ytor i närheten av renings-
verket, för placering av våtmarken, och där markpriserna är rimliga. Våtmarker fungerar därför bäst för byar och mindre samhällen.
•Efter mindre reningsverk, där man idag saknar kväve-
rening, eller har svårt att få kvävereningen att fungera optimalt.
•I känsliga områden, t.ex. kustnära. En efterbehandling i våtmark minskar utsläppen av de flesta föroreningar
ytterligare, samt fungerar som en buffert vid driftstör-
ningar.
Smittskydd
Smittämnesreduktionen i våtmarken är mycket god, och
normalt uppnås badvattenkvalitet i eller efter våtmarken.
Reningseffekt
•Ca 95 % för organiskt material (BOD7).
•Ca 95 % för fosfor (tot-P).
•Ca 80 % för kväve (tot-N), genomsnitt över året.
•>90 % för smittämnen.
Kretslopp
Våtmarken bidrar inte till kretslopp av näringsämnen till
odlad mark. Kväve omvandlas till ofarligt luftkväve, fosfor
sedimenterar. En viss del av näringsämnena tas upp av
våtmarksväxterna och frigörs igen när växterna bryts ned.
För att få kretslopp med denna avloppslösning (framförallt
fosfor) måste slammet från reningsverket behandlas och
spridas ut på odlad mark.
Fördelar
•Tekniken med behandling i våtmark är beprövad, robust och tillförlitlig.
•Med våtmark blir systemet mer driftssäkert, eftersom våtmarken kan buffra för belastningstoppar och tillfälliga driftsstörningar i reningsverket.
Referenser
Våtmarker för avloppsbehandling finns bl.a. på följande
platser i Sverige: Oxelösunds våtmark (24 ha, byggd 1993),
våtmark Alhagen i Nynäshamn (28 ha, byggd 1997), Vagnhärads våtmark (2 ha, byggd 2001), Trosa våtmark (6 ha,
byggd 2003).
Läs mer: www.swedenviro.se/wrs/Exjobb_LindaFlyckt_110126.pdf
Nackdelar
•Processerna i ett reningsverk är relativt känsliga, och anläggningen kräver regelbunden skötsel och underhåll.
!
Våtmark
Tänk på
•Om skötsel av våtmarken inte görs av den som ansvarar för reningsverket, krävs avtal med någon annan, för­‑
slags­vis en närboende lantbrukare.
8
Den stora skalan (60–120 fastigheter)
Bevattning sommartid och lagring vintertid
Bevattning med avloppsvatten är en gammal metod. De
grödor som bevattnas är framförallt energiskog (ofta salix,
dvs. olika arter av pil och vide) eller andra buskar och träd,
t.ex. björk eller al. Bevattningen sker under växtsäsongen,
maj–september. Under resten av året lagras avloppsvattnet.
Avloppsvattnet leds via ett ledningsnät till en gemensam
slamavskiljare. Sommartid pumpas därefter vattnet via en
tryckledning ut i energiskogen som bevattnas. Bevattningen sker under lågt tryck och i ledningar i marken. Vintertid
lagras vattnet, lämpligen i en damm/dammar som placeras
i anslutning till bevattningsfältet.
LPS
LPS
Självfall
Energiskog
Självfall
Fällning kemiskt
Flockning
Våtmark
Fällning kemiskt
Rensgaller
Slamavskiljare
Sedimentering
Biologisk Kemisk
rening
rening
Renstunna
c WRS / Palmcrantz & Co 2011
?
• Typ av gröda väljs utifrån förutsättningarna i varje om-
råde, och anpassas till användning av grödan. Val av gröda bör göras i samråd med en expert.
Närc passar
denna
WRS / Palmcrantz
& Co lösning?
2011
• Där det finns tillräcklig mark som är lämplig för energi-
skogsodling.
• Där det finns någon som långsiktigt kan åta sig att sköta bevattningen och skörda grödan.
• Där det finns avsättning för den skördade energi­skogen, t.ex. i värmeverk eller lokal halm- eller flispanna.
Smittskydd
För att få ett bra smittskydd och minimera risken för lukt
måste bevattningen utformas rätt och lagringsdammar
ligga minst 300 m från bebyggelse. Dammarna bör hägnas
in så att obehöriga inte får tillträde.
Fördelar
• Om bevattningen dimensioneras och utformas rätt tas i stort sett alla näringsämnen upp av den växande grödan, så utsläppen blir låga.
• Systemet är robust och klarar belastningsvariationer väl.
• Driftskostnaderna för själva bevattningssystemet upp-
vägs ofta av värdet av grödan, vilket gör att driftskostna-
derna blir låga.
Reningseffekt
• Minst 90 % för organiskt material (BOD7).
• Minst 90 % för fosfor (tot-P).
• Minst 80 % för kväve (tot-N).
Kretslopp
I en rätt utformad bevattningsanläggning kan i stort sett
alla näringsämnen i avloppsvattnet återvinnas. En viss
del av kvävet kan försvinna vid lagringen. Den bevattnade
grödan skördas och används för energiproduktion.
Nackdelar
• Om bevattningen inte utformas på rätt sätt finns risk för förorening av grundvattnet.
• Om det inte finns avsättning för den bevattnade grödan finns risk för att bevattningen inte fungerar på lång sikt.
!
Referenser
System med bevattning av energiskog med avloppsvatten och lagring vintertid finns på flera ställen i Sverige,
bl.a. Gotland, Skåne, Götene och Öland. Bevattning med
avloppsvatten finns också i t.ex. Irland och Polen.
Tänk på
• För att minimera risken för smittspridning och risken för näringsläckage är det viktigt att ut­forma bevattningen på rätt sätt.
• För att minska investeringskostnaderna bör området som ska bevattnas ligga relativt nära bebyggelsen.
9
Behandling av avloppsfraktioner
Behandling av avloppsfraktioner görs för att minimera
mängden smittämnen, innan materialet används som
gödselmedel i lantbruket eller på annan beväxt mark. I
de flesta fall sker insamling, behandling och spridning av
avloppsfraktioner gemensamt för en by eller en kommun,
och är inget den enskilde husägaren behöver ansvara för.
Hygienisering av slam eller klosettvatten genom lagring
Långtidslagring av slam eller klosettvatten är en relativt
enkel metod för hygienisering och behöver inte innebära
stora investeringar. Lagring sker i någon typ av behållare,
t.ex. dammar, gödselbehållare på gårdar som slutat med
djurhållning, flyttbara s.k. kuddtankar eller liknande. Behållaren bör vara täckt för att inte förlora kväve. Lagringstiden bör vara minst ett år, men ger ändå inte en fullständig avdödning av alla smittämnen. Spridning bör därför
inte ske på grödor som används för livsmedel, utan t.ex.
på energi- eller fodergrödor.
Figur 2. Vassbädd 1½ år efter plantering.
+ Enkel och billig. Befintlig behållare, t.ex. gödsel-
brunn, kan användas.
+ Flexibel, kräver inte en viss volym.
+ Litet skötselbehov.
- Bedöms inte ge tillräcklig säker hygienisering för spridning på livsmedelsgrödor.
Hygienisering genom tillsats av urea
Urea är ett kvävegödselmedel. Metoden innebär att den
ammoniak som bildas när man tillför urea till slammet har
en avdödande effekt. Behandlingstiden beror på mängden
tillsatt urea och temperaturen. Behandling och lagring sker
i någon typ av behållare, t.ex. en gödselbrunn. Behållaren
bör vara täckt för att inte förlora kväve.
+Fungerar även för ganska små volymer.
+ Kräver inte avancerad utrustning.
+ Restprodukten innehåller stor mängd kväve, vilket är intressant för lantbruket.
- Tillverkning av konstgödsel (urea) är energi-
krävande.
- Metoden är relativt oprövad i större skala.
Figur 1. Lagringsdammar för klosettvatten och brunnsslam, Enköping.
Slamvassbäddar
Slamvassbäddar är beväxta dräneringsbäddar för avvattning och biologisk behandling av slam. Växterna tillför syre
och kol till slammet, och skapar en bättre jordstruktur,
vilket ger en ökad nedbrytning jämfört med dräneringsbäddar utan växter. Flera parallella bäddar byggs där en
eller några belastas åt gången. Bäddarna behöver vila för
att vassen ska kunna återhämta sig och för att vattnet ska
dräneras av. Totalt behövs ca 0,5–1 m2 per person som är
ansluten till anläggningen.
+ Robust metod som kräver lite skötsel.
+ Tömning görs bara vart tionde år.
+Slammängden minskar avsevärt jämfört med ett obehandlat slam.
- Etablering av vass kan vara svår.
- Efter tömning måste vassen etableras på nytt.
Figur 3. En gödselbrunn med täckning bestående av flytande
hexagoner i plast.
10
Figur 5. Våtkompost i Norrtälje kommun.
Hygienisering genom tillsats av kalk
Tillsats av kalk höjer pH och ger därmed en hygienisering.
Avvattnat slam behandlas med bränd kalk. Hela volymen
ska hålla pH 12 och 55°C eller mer under minst 2 timmar
för en fullgod hygienisering. Hygienisering med släckt kalk
kan användas för oavvattnat slam eller klosettvatten, men
räknas som en mindre säker behandlingsmetod. Behållaren bör vara täckt för att inte förlora kväve.
Våtkompostering
Metoden bygger på att man tillför luft till slam eller
klosettvatten i en sluten och isolerad tank. Vid processen
utvecklas värme, vilket ger en snabb nedbrytning och hygienisering. För att processen ska fungera behövs tillskottsmaterial i form av t.ex. organiskt hushållsavfall, latrin och/
eller stallgödsel. För- och efterlager bör vara täckta, för att
inte förlora kväve.
+ Kalk är intressant för lantbruket.
+Processen är robust och lätt att kontrollera.
- Hanteringen av kalk är dammig och irriterande.
- Utfällning av karbonater kan försvåra tömning av behållaren efter behandling.
- Bedöms inte ge tillräcklig säker hygienisering av klosettvatten för spridning på livsmedelsgrödor.
- Material med pH 12 är frätande, vilket gör det svårt att hantera.
+ God avdödning av smittämnen.
+ Väl beprövad metod.
- Tillgång på tillskottsmaterial krävs.
- Stor investering.
- Tekniskt avancerad metod som kräver regel bunden tillsyn.
Figur 4. Kalkfällningsdamm för avloppsvatten, Funäsdalen.
11
Projekt Avlopp i Kretslopp
Kimitoöns kommun & Väståbolands stad
Euroopan maaseudun
kehittämisen maatalousrahasto:
Eurooppa investoi maaseutualueisiin
12