Transcript Spillvattenvåtmark vid Hammargårds reningsverk

Efterpoleringsvåtmark vid
Hammargårds reningsverk
Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten
Linneuniversitet 2011
Christer Johansson
Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter
Hammargårds reningsverk har funnits tidigare.
• I den fördjupade
översiktsplanen för Kungsbacka
stad 2020 finns avsatt område
för våtmark. Där står att:
• ” Troligen kommer
Hammargårds reningsverk att
kompletteras med en våtmark
för ytterligare rening. Väster om
reningsverket har mark
reserverats mark för detta
ändamål på kommunens mark.
Våtmarken kan med fördel
också utvecklas söderut”.
Våtmarkens tre syften
• Minskad övergödning av Kungsbackafjorden
• Ökad biologisk mångfald
• Gynna tätortsnära rekreation
Hammargård reningsverk är effektivt
• Avloppsvattnet genomgår
mekanisk, biologisk och
kemisk rening.
• Reningseffekten var 2009
98% för BOD7, 96% för fosfor
och 82% för kväve vilket är en
hög reningsgrad.
• Reningsverkets utsläpp är
trots detta en betydelsefull
punktkälla med ca 10 gånger
högre halter av kväve och
fosfor jämfört med halten i
Kungsbackaån.
-Komplettering med våtmark ökar
reningen ytterligare
-Förhindrar att vattnet släpps ut orenat vid
bräddning av avloppsvattnet
-Större säkerhet vid driftsstörningar
Marken har bra förutsättningar för våtmark
• Våtmarksområdet består av
svämsediment
• Svämsediment bildas när
vattendrag svämmar över sina
bräddar.
• Dessa sediment är ofta dåligt
sorterade och innehåller en hel
del organiskt material.
• ”Vattentäta” jordarter som lera
och mo är gynnsamma för
efterpoleringsvåtmark i
området.
Hur skall en våtmark se ut?
-För effektiv rening av fosfor och kväve
-För att fåglar skall trivas
Reningsvåtmarken
Gärna
stor
Viktigt att vattnet
fördelas över hela
våtmarksytan
Gärna flacka
stränder
Gärna långsmal
form. Öar som
fördelar ut
vattnet.
Djupare del där partiklar
sedimenterar. Grunda partier där
växter kan ta upp näringen
Övervattensvegetation och
undervattensvegetation
Långt avstånd
mellan inlopp
och utlopp
Hög
näringsbelastning
Fågelvåtmarken
Öar, helst långsmala,
>20 meter från land
Storlek >5ha
Rik växtlighet. Både
över och under
vatten.
Helst ingen
fisk
Helst bete för blå bård
och/eller slåtter
Långgrunda
och flikiga
stränder
Grund ca
0,5 m
Varierat vattenstånd
under året. Högre vår
och höst, lägre under
sommaren
Öppen mark i
omgivningen. Inga
höga byggnader
Våtmarksdrömmen är en skrattmåskoloni
Viktigast för reningen är att sprida
vattnet effektivt
För effektiv rening gäller det att försöka hindra vattnet att ta den
snabbaste vägen. Det gäller att fördela ut vattnet över hela ytan.
Jämförelse mellan Magle våtmark i Hässleholm
och Hammargård våtmark i Kungsbacka
Magle:
Denitrifikation i reningsverk: Nej
Våtmarksyta: 20 ha
Flöde: 12400 m3/d
Kväve in: 20 mg/l
Fosfor in: 0,17 mg/l
Hammargård:
Denitrifikation i reningsverk: Ja
Våtmarksyta: 25 ha
Flöde: 13 400 m3/d
Kväve in: 6,3 mg/l
Fosfor in: 0,30 mg/l
Hur effektiv kommer våtmarken att bli?
K-värdet är ett mått på effektiviteten
Hammargård?
Magle
Belastningen för Hammargård
efterpoleringsvåtmark är ca 1300
kg/ha*år, vilket ger ett k20 värde på ca
10 (under förutsättning att
våtmarkens effektivitet är korrelerad
enbart till belastningen)
Jämförelse mellan Magle och en
modellerad våtmark vi Hammargård
Magle (1996-09)
Hammargård (modellering)
Hammargård (modellering)
Kemisk rening
Järnklorid
Bio-P
Bio-P
Biologisk rening
Nitrifikation
Nitrifikation/Denitrifikation
Nitrifikation/Denitrifikation
Flöde m3/d
12 369
13 383
13 383
Våtmarksyta ha
20
25
25
Ytbelastning mm/d
62
53,5
53,5
Uppehållstid d
7
9,35
9,35
Tot-N in mg/l
20
6,06
6,06
Tot- N ut mg/l
15
4,32
5,25
N-belastning kg/ha*år
4566
1106 (2009-2010)
1106 (2009-2010)
N-avskiljning kg/ha*år
1066
300 (2009-2010)
143 (2009-2010)
Tot-P in mg/l
0,17
0,297
0,297
Tot-P ut mg/l
0,12
0,09
0,09
BOD 7 in
mg/l
3,0
3,5
3,5
BOD 7 ut
mg/l
5,1
3,5
3,5
P-belastning kg/ha*år
38
58
58
P-avskiljning kg/ha*år
10
18
18
k20-värde (kväve)
18 (gäller kväve)
25 (gäller för kväve)
10 (gäller för kväve)
Kväveavskiljning
•
•
Kväve: (k20 = 25 m/år)
Modelleringen utifrån ingångsvärden
från 2009 och 2010 visar att ingående
medelhalt för nitratkväve ligger på
6,06 mg/l och utgående från
våtmarken på 4,32 mg/l.
Kvävebelastningen ligger på 1106
kg/ha*år och avskiljningen blir ca 300
kg/ha*år, vilket är en låg siffra.
• Avskiljd avskild mängd
kväve per år blir ca 7,5
ton. Detta motsvarar ca
30% kväveavskiljning.
•
•
Kväve: (k20 = 10 m/år)
Modelleringen utifrån ingångsvärden
från 2009 och 2010 visar att ingående
medelhalt för nitratkväve ligger på
6,06 mg/l och utgående från
våtmarken på 5,25 mg/l.
Kvävebelastningen ligger på 1106
kg/ha*år och avskiljningen blir ca 143
kg/ha*år, vilket är en låg siffra.
• Avskiljd avskild mängd
kväve per år blir ca 3,5
ton. Detta motsvarar ca
15% kväveavskiljning.
Kväveavskiljning
En låg belastning ger ofta en låg avskiljning
Hammargård
Fosforavskiljning
• En hög ytspecifik belastning ger
en hög ytspecifik avskiljning.
•
Medelbelastningen (baserat på utgående
vatten för 2007-2009 och en våtmarksyta
på 25 ha) på modellerad våtmark blir
drygt 58 kg/ha*år. (intervallet 44,6-60,4
kg/ha*år).
• Avskiljningen skulle om
den följer övriga
våtmarker då bli ca 40
kg/ha*år, vilket
motsvarar ca 1 ton
avskiljt fosfor per år.
Hammargård
Förslag till utformning av
våtmarken
Våtmarkens fyra delområden
Koppla ihop våtmarksanläggningen med
Kungsbackafjordens natura 2000-område till ett
Kungsbacka vattenrike
Fågeltorn/
gömsle
Varför Kungsbacka vattenrike
1. Miljömålen gynnas
– Reningen av avloppsvattnet förbättras med kompletterande
våtmark.
– Minskad övergödning av Kungsbackafjorden
2. Bra miljö för rekreation
– Kungsbacka får en attraktiv ”framsida”
– Turistattraktion
– Rekreationsområde för en växande befolkning i centralorten
– Promenad och cykelstråk till havet
– Staden möter vattnet
3. Ökad biologisk mångfald
4. Ekonomiskt fördelaktigt
– 90% av kostnaden bekostas av staten som våtmarksstöd.
Ekonomiskt stöd för våtmarker
•
•
•
•
•
•
•
Större våtmarksprojekt
Kan ge ersättning för hela kostnaden vid anläggning av våtmark. Det gäller större
våtmarksprojekt där länsstyrelser, kommuner eller konsulter har tagit initiativ till våtmarken. De
här våtmarkerna påverkar ofta flera markägare. I vissa fall kan du också få ersättning för att göra
en projektplan även om ansökan inte blir godkänd. Länsstyrelsen. (Hans Bjuringer 035/13 22
68)
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/ersattningforutvaldmiljo/anlaggaellerr
estaureraenvatmark.4.6a459c18120617aa58a80006922.html
LOVA –stöd (Lokala vattenvårdsprojekt)
Syfte att begränsa havsmiljön, genom att minska näringsbelastningen. Kan sökas av kommuner
och ideella sammanslutningar. Medel kan sökas f
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8474-5.pdf
LONA –stöd (Lokala naturvårdsbidrag)
Stöd för kommunen att söka i ett senare skede som handlar om t.ex. information, anläggande
av naturstigar, fågeltorn, gömsle etc.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Finansiering-naturvard/Lokalanaturvardssatsningen/
Områden att hämta inspiration
från
Rynningeviken/Oset, Örebro
Getterön, Varberg
Getterön Varberg
Från soptipp till fågelparadis
Naturreservatet är recipient för
reningsverket
I förgrunden syns den
restaurerade bassängen
Rynningeviken Örebro
Förr industrimark och soptipp.
Nu Örebroarnas rekreationsområde och
fågelparadis