Transcript Ekologibegrepp

Biologi 1
Uppgifter Ekologi
(enligt tidigare
sidor
10-14, 108-109, 161-180, 189-196, + 155-160 )
Begrepp att känna till
Laborationer och uppgifter
Prov vecka 20, tisdag
> = klickbar länk
1. biotop
26. blekjord rostjord
2. population
27. vittring
3. samhälle
28. enkelkornstruktur
4. växtsamhälle
29. aggregatstruktur (grynstruktur)
5. habitat
30. markandning
6. samevolution
31. kolloid
7. mutualism
32. jonbyte (hos rötter)
8. autotrofa organismer
33. grundvatten/kapillärvatten/markvatten
9. heterotrofa organismer
34. osmos
10. kvävefixering >
35. vedkärl
11. ammonifikation
36. silrör
12. nitrifikation
37. rottryck
13. denitrifikation
38. guttation >
14. aerob
39. primärproduktion
15. anaerob
40. nettoprimärproduktion
16. jordmån >
41. primärkonsumenter
17. jordart >
42. sekundärkonsumenter
18. sediment
43. trofisk nivå (trofinivå)
19. morän >
44. karnivor
20. moränlera
45. herbivor
21. isälvsmaterial
46. omnivor
22. förna
47. näringspyramid
23. mull
48. toppkonsument
24. podsol >
49. mikronedbrytare
25. mår
50. makronedbrytare
217
218
Laborationer och uppgifter
Biologi 1
Instuderingsfrågor
1. Växterna kallas för ekosystemens producen-
8. Vilka kväveinnehållande joner kan växter
2. På ett kalhygge planteras små tallplantor.
9. Vad sker vid följande processer
ter. Vad är det de producerar?
Efter 50 år har de vuxit upp till en stor skog.
De vuxna träden väger tusentals ton tillsammans. Vad består all denna massa av och var
har den kommit ifrån?
3. Vilka jordarter ligger som regel under brun-
jordar?
uppta?
10. a) Kvävefixering
11. b) Denitrifikation
12. Varför läcker en plöjd åker mycket mera
kväve till omgivande vatten än en bevuxen?
13. Vilka viktiga funktioner har nedbrytarna i
ett skogsekosystem?
4. Vilken jordmån bildas i barrskog?
5. Hur bildas den mycket typiska profilen i
denna jordmån?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns
det för jordbruket vid odling på sand- och
lerjordar?
14. Vissa nedbrytare bryter inte bara ned döda
organismer utan ger sig dessutom på levade
organimer. Vilka problem medför detta för
svensk ekonomi?
7. Hur påverkar sur nederbörd näringsinnehål-
let i jorden?
Grundämne
Beteckning
tas upp av växter
Kol
C
CO2
koldioxid
Syre
O
CO2
koldioxid
Väte
H
H2O
vatten
Järn
Fe
Fe
järnjon
Mangan
Mn
Mn
manganjon
Koppar
Cu
Cu2+
kopparjon
Zink
Zn
Zn
zinkjon
ammoniumjon
2+
2+
2+
+
4
3
Kväve
N
NH
Kväve
N
NO
Fosfor
Kalium
Kalcium
P
K
Ca
nitratjon
24
HPO
+
K
2+
Ca
2+
Magnesium
Mg
Mg
Svavel
S
SO4
2-
vätefosfatjon
kaliumjon
kalciumjon
magnesiumjon
sulfatjon
bildning av joner >