Transcript Gryaab - Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Gryaabs användning av
vattenvårdsförbundets mätningar
Jan Mattsson, Gryaab
Miljöbalken


Kap. 2, § 1
Bevisbörderegeln:
Det är den som bedriver en verksamhet som ska
visa att han inte bryter mot miljöbalkens mål och
regler. Det gäller såväl vid ansökan som vid
tillsyn. Myndigheter kan därför begära de
uppgifter som behövs för att bedöma
miljöpåverkan utan att betala ersättning.
Miljöbalken

Kap. 2, § 2
 Kunskapskravet:
Verksamhetsutövaren ska ha tillräckliga
kunskaper om den egna verksamheten
och dess risker, vilka hälso- och
miljöproblem som finns förenade med
verksamheten och hur dessa problem
kan lösas.
Miljöbalken 26 kap Tillsyn och
egenkontroll

Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som
kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa
eller påverka miljön ska fortlöpande planera och
kontrollera verksamheten för att motverka eller
förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan
verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska också
genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla
sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens
påverkan på miljön. Den som bedriver sådan
verksamhet ska lämna förslag till kontrollprogram
eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten,
om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om kontrollen.
Årlig miljörapportering
Utdrag ur Miljörapporten för 2012:
Recipientkontroll

Recipienten är Göta älvs och Nordre älvs
estuarie, typ nr 25 enligt NFS 2006:1.

Kustvattenkontrollen är samordnad för hela
Bohuskusten från sydligaste delen av Göteborgs
skärgård till Strömstad i norr. Huvudman för
undersökningarna har sedan 1990 varit
Bohuskustens vattenvårdsförbund där Gryaab är
en av medlemmarna. Resultaten av mätningarna
redovisas fortlöpande i förbundets rapportserie. I
undersökningsprogrammet undersöks allt från
vattenkemi till bottendjurens samhällsstruktur.
Vart femte år genomförs en mer omfattande
studie av förekomsten av miljöfarliga ämnen i
levande organismer och sediment.
Miljörapport, forts





2012 publicerades tre rapporter i vattenvårdsförbundets rapportserie. Årets rapporter var:
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten,
Trender 1990-2012, Cia Hultcrantz, SMHI.
Årsrapport Växtplankton 2012, Marie Johansen,
SMHI
Årsrapport Hydrografi 2012. Cia Hultcrantz,
SMHI.
Trenderna för ammonium har varit fortsatt
positiva (sjunkande) under året längs hela
Bohuskusten. Totalfosfor ökar vid Skalkorgarna
trots att utsläppen från Ryaverket minskat 8 ton
sedan föregående år. För fosfatfosfor är däremot
trenden minskande.
Särskilda utredningar krävs vid tillståndsprövningar
Ryaverkets senaste utbyggnad minskade utsläppen med:
Fosfor
- Från ca 50 ton till ca 25 ton per år
Kväve
- Från 1400 ton till ca 1100 ton per år
Bättre partikelavskiljning
- från 95 till 98 procent
Foto: R. Kautsky/azote.se
Särskilda utredningar vid tillståndsprövningar
Göteborgs Posten april – juli 2004
Utredningsuppdrag till 4 institut:




Danska DHI
Norska NIVA
Prof. Lars Rydberg Oceanografiska
institutionen, Göteborgs Universitet
Prof. Kerstin Johannesson, Tjärnö
Marinbiologiska laboratorium, Göteborgs
Universitet
Spädning och spridning av
Ryaverkets utsläpp - 0,4 mg/l
1-7 feb 2002
1-7 jun 2002
Beräknade effekter i havsmiljön av
utbyggnaden:

Fosfor
- Koncentrationen av fosfor i Rivö och Danafjord minskar
med 1–2 %
- Minskad tillväxt av plankton i närområdet

Kväve
- Koncentrationen av ammonium-kväve i Rivö- och
Danafjorden minskar med 5-10 %
- Biologiska effekten i närområdet begränsad på grund av
den stora transporten av kväve med Göta älv.
Ammonium, före och efter kväverening
Skalkorgarna
Danafjord
3
3
2
2
1
1
0
1990-97 1998-09
0
1990-97 1998-09
2010
2010
Klorofyll, före och efter kväverening
Skalkorgarna
Danafjord
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
1990-97
0
1990-97
1998-09
2010
1998-09
2010