Transcript här - Sveby
2011-09-16 Referensgrupp Normalisering av byggnadens energianvändning Pär Carling, EQUA Solutions Per Isakson, Installationsteknik, KTH Uppgift Hur väl fungerar normalårskorrigering för olika slags byggnader? Kan energianvändning för komfortkyla normalårskorrigeras? Normalårskorrigering med en projektspecifik simuleringsmodell? Väderfiler SMHI:s solstationer 1983-2005 (23) Torbjörn Grönbergs, SMHI Företag&Media Roland Jonsson, HSB Riksförbund Joel Kronheffer, NCC Construction Sverige Tomas Kyhlström, Skanska Sverige Per Levin, Projektengagemang EoKA Magnus Rödin, SMHI Företag&Media Projektledare: Sonny Myrefelt, Skanska Sverige Metod — test med syntetiska mätvärden Simulering med IDA ICE Några olika slags byggnader Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå Många väderfiler Normalårskorrigering med tre metoder Idealt skulle alla korrigerade årsvärden vara lika stora och därmed ge byggnadens Energiprestanda. Normalårskorrigering • SMHI Graddagar • SMHI Energiindex (endast MESAN) • Egen implementation av Energisignatur MESAN-filer för 1999-2008 (10) system för att hantera väderinformation manuella och automatiska observationer, satelliter, radar upplösning 11 km SMHI’s produkter baseras på MESAN 1 2011-09-16 Testcell, TC06 Presentera resultatet (1) Parameterstudie Hur påverkas korrigeringsmetodernas prestanda av 1) ”värmeförlustfaktorn” 2) solinstrålning genom fönster 3) internt avgiven värme Exempel: Presentera resultatet (2) TC06 Stockholm Solstationerna Graddagar Absolut och relativ energi Bäst resultat för nytt hus och stor internlast Sämst resultat för ”passivhus” och stor internlast 621 årssimuleringar Rapporten innehåller många kombinationer TC06, Mesan, alla orter, alla metoder Äldre hus, fönsterglugg, låg internlast Nytt hus, måttliga fönster, normal internlast TC06, summering Totalt för alla fall av TC06 är EI något bättre än GD. För GD är det endast för tre av 4×27 fall, som alla korrigerade värden ligger i intervallet, [-2%,+2%], och för EI är det i tolv av 4×27 fall. De flesta avser modeller med höga värmeförlusttal. ”Passivhus”, stora fönster, stor internlast kWh/m2,år Spridningen minskas, en del systematiska fel 2 2011-09-16 Punkthus, PH11 PH11, alla väderfiler, alla orter, alla metoder LNM Frånluft-ventilerat Fjärrvärme GBM STM LUM MESAN MD GD EI ES Rumsvärmare styrs mot +21°C 48 50 52 54 50 55 60 55 60 65 85 90 95 2011-08-20 06:46:47 - PH11, 1d, Sbuf 2010_BoxWhisker ”Sommarvädring” styrs mot +24°C LND GBG STH LUL Solstationerna MD Vintervädring och vvc-förlust i modellen GD ES Cirka 110 kWh/m2,år i klimatzon 3 varav 15 fastighetsel, 25 varmvatten 50 55 60 65 50 55 60 65 Vintervädring och vvc-förlust i modellen Cirka 55 kWh/m2,år i klimatzon 3 varav 15 fastighetsel, 25 varmvatten med fast COP 70 75 80 85 90 95 100 105 110 kWh/m2,år PH81, solstationerna, alla orter, GD STH LUL CalcGD GBG CalcGD_Year ”Sommarvädring” styrs mot +24°C 65 SetPoint_12m Rumsvärmare styrs mot +21°C 60 Fler år från solstationerna d.v.s. bättre underlag LND Bergvärme + elpatron 55 2011-08-20 06:27:00 - PH11, 1d, Sbuf 2010_BoxWhisker Punkthus, PH81 Frånluft-ventilerat 70 75 0.82 0.94 1.06 1.18 0.82 0.94 1.06 1.18 0.82 0.94 1.06 1.18 0.82 0.94 1.06 1.18 2011-08-24 08:37:24 - PH81, Fixed_Heating_Rel, Sbuf 2010_TMW_341_Fixed_trial Korrigering inte meningsfull i klimatzon 3 Kontorshus, KH02 KH02, kyla, solstationerna, alla orter, ES FTX Fjärrvärme och fjärrkyla CAV, 1.5 l/s,m2, drifttid kl 7-19 vardagar Radiatorer styrs mot +21°C Passiva kylbafflar styrs mot +23°C Cirka 113 kWh/m2,år i klimatzon 3 varav 25 fastighetsel, 2 varmvatten ES-kyla minskar spridningen men medelvärdet förskjuts; egenskaperna hos normalåret spelar stor roll. 3 2011-09-16 En alternativ korrigeringmetod i nya byggnader— projektspecifik simuleringsmodell Först måste byggnaden vara felfri Samma angreppssätt som EI men modellen skräddarsydd efter den faktiska byggnaden. Modellen existerar av andra skäl. Om modellen perfekt motsvarar den faktiska byggnaden blir normalårskorrigeringen perfekt Justering mot verklig byggnad innan modellen används M( X 0) M( X 1) S( X 0) S( X 1) M(X0) byggnadens energiprestanda M(X1) uppmätt energi tolvmånadersperioden S(X0) simulerad energi för normala året S(X1) simulerad energi för tolvmånadersperioden 4