Per Levin 11-05-03

Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att:

• Möta funktionskraven i BBR • Skapa en rimlig standard för alla aktörer i byggprocesser • Undvika tvister mellan olika aktörer

Finansiärer och arbete i implementeringsfasen

• Huvudfinansiärer är CERBOF och SBUF. • Följande branschrepresentanter är nu delfinansiärer (styrgrupp): NCC, Hannes Schmied Skanska, Jonas Gräslund JM, Kjell Åke Henriksson Svenska Bostäder, Yngve Green Veidekke, Johnny Kellner HSB, Roland Jonsson Diligentia, Lars Pellmark Byggherrarna, Mats Björs Fastighetsägarna, Yogesh Kumar SABO, Gösta Gustavsson • Arbetsgrupper i delprojekten • Referensgrupp

Från 2006 17 st definierade projekt, varav: 10 är slutförda 5 pågår ett par projekt har tillkommit på vägen.

Sveby-programmet Översikt 1 5 3 4 16 6 7 2 2 2 2 2 2 2 2 9 8 12?

11 13 14

Avtalsprojekt Beräkningsprojekt Verifieringsprojekt

Klara delprojekt

• Ordlista • Brukarindata – bostäder • Särskilda Mätföreskifter för Energikrav 09 • Arbetsprocess för uppföljning - Energiverifikat 09 • Brukarindata – Kontor och övriga lokaltyper • Hantering av avvikelser – Energiprestandaanalys 10 • Beräkning av energiprestanda - Beräkningstävling april 2009 april 2009 april 2009 januari 2010 april 2010 sept 2010 mars 2011

Brukarindata för bostäder

• Ta fram och presentera brukarrelaterade standardiserade indata för nya bostäder. • Indata ska vara spårbara och förankrade i branschen.

Kan brukarna stämma byggherren och kräva ersättning om han inte uppfyller Boverkets byggregler på specifik energianvändning ?

? ?

Teckning: Kalles retorik

Illustration Hans Sandqvist

Beteende

Temperatur Hur vet byggherren vilken inomhustemperatur den boende har och hur mycket de vädrar ?

Framtagna brukarindata Parameter

Innetemperatur vid uppvärmning Behovsstyrt luftflöde vid forcering i kök Vädringspåslag på energiprestanda Solvskärmningsfaktor Tappvarmvattenschablon Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten Internvärme från tappvarmvatten som är möjlig att tillgodogöras Hushållselschablon Internvärme från hushållsel som är möjlig att tillgodogöras Närvarotid för personvärme Effektavgivning per person

Värden för flerbostadshus

21 o C 30 min per dag 4 kWh/m 2 år 0,5 25 kWh/m 2 år 20 % besparing 20 % 30 kWh/m 2 år 70 % 14 timmar per dygn 80 W 21 o C

Värden för småhus

30 min per dag 4 kWh/m 2 år 0,5 20 kWh/m 2 år Ingår i värdet ovan 20 % 30 kWh/m 2 år 70 % 14 timmar per dygn 80 W

Brukarindata för kontor - exempel

Parameter Innetemperatur Luftflöden Solavskärmning Tappvarmvatten Verksamhetsel Personvärme Delparameter Värme Kyla Verksamhetsberoende flöden Avskärmningsfaktor Energi Energi Internvärme Antal personer Närvarotid Effektavgivning Delparameter Kontor Total (Fast och rörlig) Årsschablon Årsschablon Värden 21 o C min 23 o C max 1,5 l/sm 2 Atemp 0,5 (0,71 och 0,71) 2 kWh/m 2 50 kWh/m²år 70 % tillgodogjord 20 m 2 /person 9 timmar per dygn och person 108 W per person

Energiberäkningstävling - Så här gick det till

• September 2010. Utlysning i riktat utskick, tidskrifter och på hemsida.

• Prekvalificering. Ekonomiskt bidrag till 9 företag för att säkerställa spridning av program och användare • Beräkning steg 1 - Projektering. Handlingarna består av information som är tillgänglig vid normal projektering (ritningar, PM). Sveby-anvisningar.

• Redovisningsmallar för indata och resultat.

• Beräkning steg 2 – Driftuppföljning. Kompletterande driftdata (el, luftflöden, h -FTX, innetemp, uteklimat) • Slutinlämning 15/12. 18 inlämnade bidrag av 12 st företag.

• Tävlingsbidragen analyserades och värderades av juryn med stöd av projektledningen.

Varför en energiberäkningstävling?

Problem: 1. Osäkerhet om säkerhetsmarginaler på beräkningar 2. Varierande trovärdighet om beräkningars precision Mål: 1. Ge spridningsbild från olika användare och beräkningsprogram för flerbostadshus 2. Sprida användningen av Sveby-anvisningarna

Jury

Arne Elmroth, Professor Emeritus LTH, ordf. Signhild Gehlin, Energi och Miljötekniska föreningen Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm

Vinnarkriterie

r Inkomna resultat, både steg 1 och steg 2, bedömdes: dels på slutresultatets närhet till byggnadens korrigerade uppmätta energiprestanda, dels på framräknade delposter.

Tävlingsbyggnaden

Precision på uppmätt värde ?

Uppmätta värden

Avdrag el till:

Hushållsel för gruppboende Gårdsbelysning Tvättstuga på gården Motorvärmare

Avdrag värme till:

Tvättstuga på gården Fjärrvärme Fastighetsel kWh/m 2 kWh/m 2 100,6 24,7 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,8 -2,1 -1,6 -2,5 -1,0 0,0

Korrigering för felaktiga indata:

Kulvertförluster Försämrad temp.verkningsgrad

Tappvarmvatten SUMMA -10,3 -7,4 -19,3 63 0,0 0,0 0,0 20 TOTALT kWh/m 2 125,3 -2,1 -1,6 -2,5 -1,0 BBR-värde ca 105 -0,8 -10,3 -7,4 -19,3 82

A temp beräkning

8 7 6 5 1 0 4 3 2

A temp (m 2 )

dwg&pdf pdf dwg

Beräknade vägg-, fönster- och dörrareor

9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 A B C D E F G H I J

Bidrag

K L M N O P Q R fönsterarea dörrarea väggarea

Precision i beräkningsresultat (efter steg 2) ?

4 3 2 1 0 Fastighetsenergiprogrammet (1) Energy Plus (1) Enorm (2) BV2 (1) www.energiberakning.se (1) IDA (5) VIP (7)

kWh/m 2 A temp ,år

Vinnare (i bokstavsordning)

• Christopher Irminger Street, NCC • David Burman, Sweco • Kajsa Flodberg, NCC

Motivering:

”Med mycket god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning genom professionell värdering av indata och med pedagogisk redovisning.”

Delprojekt under arbete

• Normalisering av byggnadens energianvändning 201106 • Energikrav 09 (ny förhandlingsomgång) • Information och utbildning 201106 201110 • Harmonisering och verifieringsmodell • Fallstudier 201110 201206

Normalisering av byggnadens energianvändning



Hur väl fungerar normalårskorrigering för olika slags byggnader?



Kan energianvändning för komfortkyla normalårskorrigeras?



Är metoderna tillräckligt bra?

Numeriskt experiment – Simulering med IDA ICE

Några olika slags byggnader  Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå  Väderfiler från SMHI:s solstationer 1998-2005 och Mesan-filer för 1999-2008. Totalt 132 väderfiler.

 Normalårkorrigering med SMHI:s Graddagar och EnergiIndex.  Idealt skulle alla korrigerade årsvärden vara lika stora och därmed ge byggnadens Energiprestanda. KH02, kontorshus TC05, testcell PH11, punkthus

25 20 15 10 5 160 150 140 130 120 110 100

TC05, STH, Graddagskorrigering

P112 P212 P122 P222 70 60 50 40 30 P132 P232 1985 1990 1995 2000 2005 1985 1990 P312 P322 P332 1995 2000 2005 1985 1990 1995 2000 2005 2011-04-28 21:16:23 - TC05, STH, CalcGD, Pxx2_Heating_Plt

TC05, STH, Graddagskorrigering

P112 P122 P132 P212 P222 P232 P312 P322 P332 100 109 118 127 136 145 154 30 36 42 48 54 60 66 5 8 11 14 17 20 23 2011-04-28 22:27:43 - TC05, STH, CalcGD, Pxx2_Heating_Abs

TC05, STH, Graddagskorrigering

P112 P122 P132 P212 P222 P232 P312 P322 P332 0.82

0.94

1.06

1.18

0.82

0.94

1.06

1.18

0.82

0.94

1.06

1.18

2011-04-28 22:52:49 - TC05, STH, CalcGD, Pxx2_Heating_Rel

PH11, bostadshus, fjärrvärme, frånluft, mesan-väder

LNM GBM STM 65 60 55 50 45 65 60 55 50 45 2000 2002 2004 2006 2008 2000 2002 2004 2006 2008 2000 2002 2004 2006 2008 2011-04-28 23:06:10 - PH11, Fixed_Heating_Plot, Sbuf 2010_TMW_x31_Fixed_trial

PH11, bostadshus, fjärrvärme, frånluft, mesan-väder

LNM GBM STM LUM 0.82

0.94

1.06

1.18

0.82

0.94

1.06

1.18

0.82

0.94

1.06

1.18

0.82

0.94

1.06

1.18

2011-04-28 23:20:11 - PH11, Fixed_Heating_Rel, Sbuf 2010_TMW_x41_Fixed_trial

Energikrav 09

Avtalsmall som tillförsäkrar byggherren att energihushållningskraven I BBR uppfylls i relation till totalentreprenör.

1.

Klargör och säkerställer kravspecifikationer angående energiprestanda 2. Kompletteringar av besiktningsmodeller

Särskilda mätföreskrifter för Energikrav 09

Byggnadens uppmätta specifika energianvändning korrigerad med avseende på normalår och byggnadens brukande.

§1-12 som kan användas som bilaga vid kontraktskrivande.

Verifiering av byggnaders energiprestanda genom mätning

- Handledning

Mätdel 1:

Byggnadens energiprestanda

( §1-12) Mätdel 2:

Underlag för analys vid eventuell avvikelse.

( §13-17) Mätdel 3:

Förebyggande mätningar.

( §18-24)

Energiverifikat 09 – uppföljning av energikrav under byggprocessen

Ett generellt underlag som beskriver ansvarsfördelning, gränsdragningar och rekommendationer för uppföljning av energikrav under byggprocessen.

Per Wickman och Åsa Wahlström

Byggprocessen

Riktlinjer består av:

•

Checklista för energiuppföljning

•

Energiverifikat

•

En sammanställning av energitekniska funktionskrav

•

Verifikationsplan

•

Effekt och prestandaprov vid olika driftfall

och klimatförhållanden utomhus i samband

med vinter- och sommarfallsprov.

Energiberäkningar

: •Systemhandling •Bygghandling •Verkligt utförande

Checklista för ansvarsfördelning vid energiuppföljning

Energiverifikat

1.

Energiverifikatet innehåller följande punkter som även kan utgöra register: 2.

Energimål och energitekniska funktionskrav • Prioriteringar (miljö (CO • Programkrav 2 ), ekonomi, bästa prestanda etc) • Byggnadens energiprestanda • Projekterad energiprestanda för byggnaden • Energitekniska funktionskrav för installationer och klimatskärm • Ekonomi och kalkylförutsättningar 3.

Övergripande systembeskrivning 4.

Reviderade energiberäkningar med specificerade indata • Systemhandling • Bygghandling • Verkligt utförande (efter vinter- och sommarfallsprov) 5.Energirelaterade kostnadskalkyler

Energiprestandaanalys 10 vägledning för verifiering av energikrav

Vägledning för hur energikrav kan verifieras genom att stegvis analysera uppmätt energiprestanda i jämförelse med kontrakterad energiprestanda Åsa Wahlström, Bengt Bergsten och Per Levin

Avvikelseanalys

Steg 1: Korrigerad uppmätt energiprestanda -

normalårskorrigering värme korrigering för tappvarmvatten

Steg 2: Indikering av orsak till avvikelse

- boendegrad, innetemperatur, vädring, internvärme drifttid/närvarotid, uthyrningsgrad, mycket varmt väder

Steg 3: Verifiering av orsak till avvikelse

systematiskt tillvägagångssätt

Verifieringshjälpmedel och harmonisering

• Harmonisering medför uppdateringar av rapporterna.

• Ordlistan lite tung och mindre uppdateringsbehov finns. Engelsk översättning?

• Mätföreskrifter innehåller enstaka motsägelser. Värmepumpar?

• Revideringsrunda hösten 2011. Sammanslagning av rapporter? Energiverifikat innehåller schema som hänvisar. Dokumentstyrning?

• Verifieringshjälpmedel

Fallstudier för nya byggnader

Syfte: Öka spridningen och få återkoppling från användningen.

Krav: Ifylld avsiktsförklaring Förankrat i företagsledningen och kontaktperson (intern eller extern) utsedd Lämplig byggnad, dvs verifierbar, inte för liten, rätt läge i processen I första hand bostads- och kontorshus, men även andra kan komma ifråga.

- Sveby materialet ska användas – återkoppling till Sveby via kontaktpersonen - Dokumentation.

Hittills anslutna byggnadsprojekt: Fortverket 2 st, PEAB Vi vill ha fler projekt!!

Hämta alla dokument gratis på nätet !

Nuvarande och kommande rapporter och handböcker kan fritt läsas och laddas ner från www.fastighetsagarna.se

snart även på www.sveby.net

Sveby-programmet

1 Definition av begrepp och parametrar för kravspecifikation, upphandling och verifiering. 2 Fallstudier 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Indata till energiberäkningar avseende standardiserad användning av bostäder.

Beräkning av specifik energianvändning i lokalbyggnader.

Validering av energiberäkningsmodeller.

Nya avtal mellan beställare och konsult Nya avtal med incitament mellan byggherrar och entreprenörer.

Arbetsprocess för uppföljning av energikrav Mät- och kontrollplan.

Kostnadseffektiva mätmetoder och kontroller.

Verifiering av energianvändning med beaktande av byggfukt, outhyrda ytor mm. som avviker från normal anv.

Prognos vid överlämnande och slutbesiktning.

Analys av avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning.

Byggherrens säkerställande av rätt energianvändning i bruksskedet Ansvar och eventuella sanktioner om energianvändningen är för hög Kravspecifikation för projektering och upphandling av delentreprenader och produkter Normalisering av byggnadens energianvändning