Transcript Ingemar Cato - Miljögiftsundersökningar för BVVF

Bohuskustens Samordnade Miljökemiska
Undersökningsprogram 1990-2011 av
-sediment och biota
Ingemar Cato, professor
Sveriges geologiska undersökning,
Maringeologi, GVC, Göteborgs universitet,
MenloPark AB, Stockholm
Människan påverkar sin omgivning på olika sätt
- miljön behöver därför övervakas
Swedish National
Programme for
Monitoring
Contaminants in
Sediment
dvs
den Nationella
miljöövervakningen
som omfattar
16 provtagningsstationer
Bvvf samordnar miljöövervakningen av miljögifter
utmed Bohuskusten inom följande program:
• Bvvf svarar för Bohuskustens regionala
miljöövervakningsprogram omfattande sediment och biota.
• GÄV svarar för miljöövervakningen av sediment i Göta älv och
dess utlopp Göteborgs hamn.
• Stenungsundsindustrierna svarar gemensamt för
recipientkontrollen i sediment i Stenungsunds kustvatten.
• Preemraff svarar för recipientkontrollen i sediment i
Brofjorden.
• Lst svarar för miljöövervakningen av sediment i
Gullmarsfjorden.
• Göteborgs kommun svarar för recipentkontrollen av
blåmusslor i Göteborgs skärgård.
Bvvf:s
övervakning av
miljögifter utmed
Bohuskusten
år 2006
(exklusive
recipientkontroller)
omfattar:
• 14 sedimentstationer
• 8 biologisk stationer
Övervakning av
miljögifter i
Stenungsund
år 2011
(Stenungsundsindustrierna och Bvvf)
•
•
•
•
13 sedimentstationer
(1975: 43 stationer)
(1985: 27 stationer)
1 biologisk station
Övervakning av
miljögifter i
Brofjorden
år 2000/2001
(Preamraff AB
och Bvvf)
• 8 sedimentstationer
• 1 biologisk station
Övervakning av
miljögifter i Gullmaren
år 2000/2001
(Länsstyrelsen och
Bvvf)
• 2 sedimentstationer
• 1 biologisk station
Den sammanlagda
övervakningen (samordnad
av Bvvf) av miljögifter
utmed Bohuskusten
år 2011
sker på:
• 39 sedimentstationer
• 8 biologisk stationer
• 5 musselstationer i Göteborg
Övervakningen omfattar bl.a.:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Näringsämnen (kväve, fosfor, kol)
12 metaller, bl.a. As, Cd, Cu, Hg, Pb, Zn
Organiska tennföreningar bl .a. TBT
Alifatiska kolväten
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Klorerade ämnen, PCB, HCB, CS,, DDT,HCH, klordaner
Klorfenoler
Dioxiner/furaner
Monoaromater (BTEX)
Ftalater (mjukgörare)
Bromerade difenyletrar (flamskyddsmedel)
Vattenhalt, torrsubstanshalt, skrymdensitet (sediment),
fetthalt (biota)
Sedimentprover genomfördes 2006 och 2011 med:
Bottenytebesiktning föregår provtagning
Videokamera
Enbart ytprover
tas med Box-corer
Snittning av sedimentkärna
Genom röntgenteknik kontrolleras kvaliten på
sedimentkärnorna som väljs för
analys
06-0008
GAV 2
06-0009
31 Arend
06-0011
Valö 1
06-0038
Brofjorden
S129
Delar av den biologisk matrisen nyttjas också i den
regional miljöövervakningen av Bohuskusten
Hg i blåstång, Bohuskusten
0,06
mg/kg TS
0,05
0,04
0,03
1992
0,02
1997
0,01
2001
0
2006
2011
Hg i tånglake, Bohuskusten
0,5
mg/kg TS
0,4
0,3
0,2
0,1
0
2006
2011
Cu i tånglake, Bohuskusten
mg/kg TS
6
4
2
2006
2011
0
Metaller i Tånglake 2006-2011
miljökvaliet
ELEMENT
As
Station
mg/kg TSmg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
mg/kg TS
2006
2011
4 Danafjord
As
Cd
2011
Cd
2006
16,5
Co
2011
0,0022
2006
Co
Cu
2011
0,0208
Cu
2006
Ni
2011
1,32
Ni
2006
Pb
2011
0,0423
Pb
2006
0,0313
2 Skalkorgarna
12,8
<0.01
<0.01
5,31
0,588
<0.1
10 Stenungsund
7,41
<0.01
0,016
4,12
0,593
<0.1
13 Brofjorden
9,84
15,2
<0.002
0,012
0,0123
<0.01
0,83
3,14
0,0498
0,459
<0.02
17 Kungshamn
14,5
<0.002
0,0063
0,681
<0.02
<0.02
16 Kosterfjorden
23,3
<0.002
0,0212
1,13
0,0211
<0.02
<0.09
Sum 7PCB i tånglake, Bohuskusten
20
µg/kg TS
15
10
5
2006
2011
0
Sum DDT i tånglake, Bohuskusten
µg/kg TS
3
2
1
2006
2011
0
Sambandsanalyser för Hg i sediment och
biota utmed Bohuskusten
Bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav
(Naturvårdsverket Rapport 4914, 1999)
Metaller Avvikelsegrad
Klass
(Analystyp: Sv. Std)
Klass 1
Ingen/obetydlig
Klass 2
Liten
Klass 3
Tydlig
Klass 4
Stor
Klass 5
Mycket stor
Org miljö- Tillståndsklass
gifter
Klass 1
Ingen halt
Klass 2
Låg halt
Klass 3
Medelhög halt
Klass 4
Hög halt
Klass 5
Mycket hög halt
Koppar (Cu) i sediment i Stenungsund
miljöövervakningsprogram
Bedömning av miljökvalitet, koppar i Stenungsund(NV1999)
mg/kg
A3
B3
C2
D1
D7
E1
E2
E3
F2
F4
G1
G2
H3
I2
K2
Cu
1972
Cu
1975
30
33
27
20
Cu
1981
70
220
61
51
Cu
1985
28
28
26
22
Cu
1995
21
22
23
20
48
48
46
47
46
42
99
80
90
121
87
84
34
31
35
56
36
140
38
37
36
72
84
88
26
34
28
24
22
25
78
27
26
24
24
24
26
Metaller
Avvikelse från jämförvärde
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Klass 4
Klass 5
Ingen obetydlig avvikelse
Liten avvikelse
Tydlig avvikelse
Stor avvikelse
Mycket stor avvikelse
Cu
2000
23
23
22
14
19
20
22
23
32
22
20
24
20
23
24
Cu
2006
Cu
2011
23
21
24
14
23
20
23
23
25
16
77
22
27
24
15
25
20
25
24
28
25
25
23
21
25
26
Sum 7 PCB i sediment i Stenungsund
miljöövervakningsprogram
Station
ug/kg
A3
s7 PCB s7 PCB
1994
1995
8,8
5,7
s7PCB
2000
1,3
s7PCB s7PCB
2006
2011
7,0
3,6
B3
7,5
0,48
3,7
C2
3,9
0,58
2,0
D1
3,6
1,8
1,4
1
3,7
4,8
4,4
6,4
6,9
6,4
0,21
0,1
3,7
3,6
0,99
3,0
3,12
6,2
G1
5
0,79
2,8
G2
5,4
0,33
3,4
H3
6,4
1,3
3,1
I2
6
0,92
4,8
K2
7,6
1,4
4,3
D7
E1
E2
E3
F2
F4
6,5
6,7
6,9
5,9
7,1
2,5
2,6
26
2,0
4,3
Organiska miljögifter
Klass 1 Ingen halt
Klass 2
Klass 3
Klass 4
Klass 5
2,2
3,5
3,1
2,9
2,6
4,1
Låg halt
Medelhög halt
Hög halt
Mycket hög halt
Hexaklorbensen (HCB) i sediment i Stenungsund
miljöövervakningsprogram
Hexaklorbensen (HCB) i sediment i Stenungsund
miljöövervakningsprogram
Station
ug/kg
A3
B3
C2
D1
D7
E1
E2
E3
F2
F4
G1
G2
H3
I2
K2
HCB
1994
60
5,2
1,7
2,3
2,7
1,9
HCB
1995
0,2
0,4
1,7
6,6
7,9
1,1
1,1
1,5
0,9
1,3
0,7
1,0
1,1
0,4
HCB
2000
0,14
0,13
0,70
2,00
7,00
1,90
0,78
1,40
1,30
0,53
0,33
0,11
0,33
0,22
0,68
HCB
2006
0,2
0,32
1,0
2,5
11
2,3
HCB
2011
0,32
0,74
0,89
0,13
0,96
8,9
0,91
1,3
0,53
1,2
0,51
0,57
0,58
2,15
0,57
0,67
0,50
0,22
0,36
Organiska miljögifter
Klass 1 Ingen halt
Klass 2
Klass 3
Klass 4
Klass 5
Låg halt
Medelhög halt
Hög halt
Mycket hög halt
Flamskyddsmedel PBDE-47 i sediment ,
Stenungsund 2000 - 2011
Organiska tennföreningar är en av de mest
skadliga substanser som mänskligheten spritt ut
- jämförbart med dioxiner och furaner
Organiska tennföreningar
4. Toxicitet
•
•
•
•
Förstör mitrokondiestrukturen
Blockerar omvandlingen av testosteron
Hämmar tillväxten
Dödligt
Tributyltenn (TBT) i svenska havssediment
TBT koncentrationer i ytsediment utmed Bohuskusten
2003-2004
Nätsnäcka
(Nassarius natidus)
Imposex (maskulinisering) av honsnäcka
(foto M Magnusson)
Vas deferens
sequence index (VDSI)
i honsnäckor
(Nassarius nitidus)
från Västkusten 2004.
Marinor
VDSI i honsnäckor (Nassarius nitidus).
Klassning 0-4
TBT i Brofjordens sediment 2006-2011
TBT i blåmussla, Bohuskusten
µg/kg TS
75
50
25
2006
2011
0
TBT i blåstång, Bohuskusten
µg/kg TS
60
40
20
0
1992
1997
2001
2006
Sammanfattning av TBT undersökningar i Sverige
2003-2007
• Höga till mycket höga halter av TBT påvisas i sediment i
marinor och hamnar
• TBT är spritt utmed hela den svenska kusten och i öppet hav
(i synnerhet i Östersjön)
• Höga halter av TBT påvisas i nätsnäckor
• Starkt utvecklad imposex (VSDI +4) hos nätsnäckor
• Populationer av nätsnäckor har lokalt slagits ut sannolikt
som en följd av reproduktionsstörningar
• Indikationer på att TBT fortfarande användes i marinor fram
till 2008 (förbjöds 1989)
END