Lite svensk vatten- och avloppshistoria.

Vatten, avlopp och avfall

Genomgång i kursens Energiteknik 1 på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn av Anders Andersson.

• • • •

En miljard saknar rent vatten

Två problem:

Vattenbrist

(delar av Afrika och Asien) och

distribution

(storstäder). Föroreningar, vattenbrist, överbefolkning, distribution… Megastäder hotas av vattenbrist och föroreningar: Mexiko City, Buenos Aires, Calcutta, Karachi, Nairobi och Shanghai. Läs mer . Kolla bra vattenbild här: http://www.pmu.se/objfiles/2/ 0904grafik_579828199.pdf

180 l vatten/person och dygn i Sverige

Fördelningen av jordens vatten

Kostnad för dricksvatten i Sverige

• • Kranvatten: 1 öre/liter Mineralvatten: 9-24 kr/liter Priskolla här!

Filmer om vattnets kretslopp! Om dricksvatten Vatten länk :

• • •

Dricksvatten i Sverige

Råvaran kallas råvatten. Kommer från två källor: 1. Ytvatten (sjöar och åar), 50 % 2. Grundvatten (berg och grusåsar), varav hälften är konstgjort grundvatten (ytvatten passerar en grusås). Kan innehålla järn, arsenik och radon. Grundvatten via borrade eller grävda brunnar. Läs mer . Film om dricksvatten .

• • • •

Vattenhårdhet

Mäts i

tyska hårdhetsgrader

, o dH. Anger halten kalciumjoner. Mjukt vatten har låg halt och hårt vatten hög halt. Hög halt ej skadligt, men ger avlagringar i ledningar och maskiner och kräver mer tvätt/diskmedel.

Rening av dricksvatten i (yt-)

vattenverk

1. Filtreras grovt (skräp tas bort). 2. Genomgår en pH-justering. 3. Partiklar tas bort med kemikalier i flockningskammare. 4. Mer partiklar tas bort i sedimenteringsbassäng. 5. Passerar snabb- och långsamfilter i sandbädd. 6. Desinfekteras (dödar bakterier) med klor, ozon eller UV-ljus. 7. Vattentorn. 8. Vattenkran. Läs mer här !

Rening av ytvatten

Rening av grundvatten

Film om Stockholms vattenverk

Vattentorn

Avlopp

svatten

Två typer av avloppsvatten: 1. Dagvatten: Regnvatten, smältvatten. • 2. Spillvatten: Avloppsvatten från hushåll. Indelas i två typer: • Svartvatten: Från toaletter • Gråvatten: Från bad, dusch, disk, tvätt. Kallas även BDT-vatten. I städer finns ofta två skilda avloppssystem för dag- respektive spillvatten för att minska risk för översvämning i reningsverk och källare.

4.

5.

6.

1.

2.

3.

7.

8.

Separata avloppssystem

Dagvatten Spillvatten Tömning av dagvatten Spillvatten Dagvatten Avlopps reningsverk Behandlat gråvatten Bräddnings avlopp

Avloppsreningsverk

• Fram till 1960-talet släpptes avloppsvatten ut orenat i svenska vattendrag, vilket ledde till syrebrist, övergödning och skumbildning. • Kommunala reningsverk byggs i hela landet. Reningen består av främst tre steg: 1. Mekanisk rening. 2. Kemisk rening. 3. Biologisk rening. Sedan slutet av 1980-talet renas även från kväve.

Mekanisk rening

• • • • Avlägsnar större fasta material: Rensgaller (3 mm): Avlägsnar toalettpapper, plastpåsar, tops etc. Körs till deponi eller förbränning. Sandfång: Sand och grus sedimenterar för att minska slitage på pumpar. Försedimentering: Större organiska partiklar sedimenterar med tillsatta kemikalier och pumpas bort som slam. Läs mer

Biologisk rening

• • • • Avlägsnar främst syreförbrukande ( BOD ) ämnen och kväve: Via luftning av avloppsvattnet bryter bakterier snabbt ned organiskt material (små partiklar) till koldioxid, vatten och slam. Bakterier omvandlar kväve i vattnet till luftkväve.

dock av färg, olja och kemikalier i avloppet!

Dör

Kväve (som är ett gödningsämne) i avloppsvatten bidrar annars till vattendrag växer igen. algblomning och att Läkemedelsrester (t.ex. hormoner från P-piller) går igenom reningsverket.

Kemisk rening

• • • • Avlägsnar främst fosfor (fosfater) från tvättmedel: Fosfaterna fångas i bassänger med tillsatser av järnklorid eller aluminiumjoner. Dödar fiskar? Se NWT 2012-08-29 En fällning bildas, som sjunker till botten i form av slam, som blandas med slammet från biologiska reningen. Fosfor (som är ett gödningsämne) i avloppsvatten bidrar annars till algblomning och att vattendrag växer igen. Kolla SMHI bild!

• • • • • •

Slambehandling

Slamstabilisering med bakterier minskar lukt och volym (med 40 %). Slammet rötas i en rötkammare vid 46 o C och bildar metangas (biogas). Vatten i rötslammet avlägsnas via centrifug. Slammet torkas eventuellt. Används som gödning på åkrar eller i energiskog. Kontroversiellt:

läkemedelsrester

.

Kan innehålla tungmetaller från bildäck, klädfärg och

Årligen 200 000 torrt slam i Sverige. Kolla LRF

Reningsverk

Film om Öresundsverket

Enskilt avlopp – för hus på landet

• • • Saknas kommunalt avlopp måste varje fastighet ha enskilt avlopp. Avloppet måste vara godkänt av kommunens miljönämnd. Innehåller slamavskiljare (trekammarbrunn), kväve- och fosforfälla, samt förhindrar smittspridning.

WC och infiltration

• • • Bra länk: http://husagare.avloppsguiden.se

Renat avloppsvatten infiltreras i marken. Kan påverka grundvattnet.

Infiltration

• Avloppsvattnet från trekammarbrunnen infiltreras i marken. Läs mer .

Sluten tank och infiltration av BDT

• Toalettavlopp leds till en sluten tank, som töms av slambil.

Urinsorterande WC och markbädd

• • • Samlar upp näringsrik urin. Renar sjukdomsalstrande bakterier i markbädd. Vatten leds till dike.

Markbädd

• Avloppsvattnet från trekammarbrunnen infiltreras i markbädd och rinner ut i dike. Mer!

Urinsorterande torrtoalett och kompaktfilter

WC med kemisk fällning och markbädd

• Kemikalie tillsätts vid handfat eller diskbänk för rening av fosfor. Kväve renas i ett resorptionsdike .

WC med minireningsverk och efterbehandling

Film om Uppnor minireningsverk.

Olika

toaletter

• Dass, vattentoalett, urinseparering, mulltoa…

Sopor, avfall och återvinning

• • • Se filmen En sopas väg på http://www.sopor.nu/ensopasvag.aspx

Kommunens återvinningscentral tar emot farligt avfall ; färg, kemikalier, elavfall, läkemedel, batterier. Kolla sid 16 i http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/U tveckling/Rapporter_2011/SAH_111014_low.pdf

för årlig materialåtervinning.

Avfallsförbränning

• • • • • • • Deponering av organsikt avfall (sopor) förbjöds år 2005. 50 % av svenskt hushållsavfall förbränns. I Sverige kommer 15 % av fjärrvärme och 0,5 % av el från avfallsförbränning. Förbränningen ger rökgaser med tungmetaller, exempelvis bly och kvicksilver, samt dioxiner. Utsläppen renas med modern rökgasrening . Ur askan återvinns metaller, samt slaggrus. Film från Karlskoga Energi & Miljö.