Transcript Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk

Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 1/21
Innehållsförteckning
1.
1.
Bilageförteckning .......................................................................................................................................... 2
Grunddel - Administrativa uppgifter ........................................................................................................................ 3
Textdel – Huvuddelen av miljörapporten ............................................................................................................... 4
1. Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................................4
2. Tillstånd ................................................................................................................................................................4
3. Anmälningsärenden beslutade under året...........................................................................................................4
5. Tillståndsgiven och faktisk belastning ..................................................................................................................5
6. Ledningsnät och flödesbelastning ........................................................................................................................6
Flödesmätningar.......................................................................................................................................................7
Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring ......................................................................................... 7
Bräddat avloppsvatten .................................................................................................................................. 7
7. Gällande villkor i tillstånd .....................................................................................................................................8
8. Naturvårdsverkets föreskrifter ...........................................................................................................................11
SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av
avloppsvatten från tätbebyggelse............................................................................................................... 11
SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,........................... 11
9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma
verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa ....................................................................................12
Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten ........................................................................ 12
Månadsmedelvärden .................................................................................................................................. 12
Gränsvärde - Årsmedelvärde ...................................................................................................................... 12
Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten. ................................................................. 13
Utvärdering av trender i slamanalyser ....................................................................................................... 14
Resultat från Slamanalyser ......................................................................................................................... 15
Recipientkontroll ........................................................................................................................................ 17
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ..................................................17
Driftkontroll ................................................................................................................................................ 17
Kalibrering och loggning av processvärden ................................................................................................ 17
Egenkontroll................................................................................................................................................ 17
11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm .......................17
Tillbud och störningar på ledningsnätet ..................................................................................................... 17
Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket .................................................................................... 17
12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi18
Energianvändning ....................................................................................................................................... 18
Energiinventering i verket. .......................................................................................................................... 18
Transporter. ................................................................................................................................................ 18
Råvaror ....................................................................................................................................................... 19
13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm ....................................................................................19
14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. .....................................................................................20
Avvattnat slam ............................................................................................................................................ 20
Annat icke miljöfarligt avfall ....................................................................................................................... 20
Miljöfarligt avfall ......................................................................................................................................... 20
15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 21
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 2/21
Bilageförteckning
Bilagor:
Bil. A
Processbeskrivning med processchema
Bil. B
Bräddat vatten på pumpstationer i Alfta ledningsnät
Bil. C
Energiinventering av utrustning i reningsverket
Bil. Y
Lista över analysresultat från utsläppskontroll
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
1.
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 3/21
2013-01-27
Pär Hisved
Grunddel - Administrativa uppgifter
Huvudman:
Ovanåkers kommun
Organisationsnummer:
212000-2304
Gatuadress:
Tekniska kontoret
Postnummer, ort:
828 80 Edsbyn
Kontaktperson:
Christer Engström
Telefonnummer:
0271-57000
Telefaxnummer:
0271-57374
Anläggningens namn:
Anläggningsnummer:
Fastighetsbeteckning:
Besöksadress:
Postnummer, ort:
Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet
Kommun:
Kontaktperson i miljöskyddsfrågor:
Alfta avloppsreningsverk
2121-010
Alfta Kyrkby 94:1
Runemovägen 41
822 92, Alfta
6804669;1516163
Ovanåker
Ylva Jedebäck Lindberg
Telefonnummer:
0271-57451
E-post:
Huvudbransch och tillhörande kod:
Ev övriga branscher och koder:
Kod för farliga ämnen:
Kod för avgifter:
Tillståndsgivande myndighet
Tillståndsdatum:
Tillsynsmyndighet:
Handläggare:
Miljöledningssystem:
[email protected]
90.001-1 (B)
90.001-1.3
Länsstyrelsen Gävleborgs län
1991-08-23 (beslutsnr. 2460-732-90)
Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun
Åsa Törngren
Nej
Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för
de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel 0271-57000.
Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av
Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
1.
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 4/21
2013-01-27
Pär Hisved
Textdel – Huvuddelen av miljörapporten
1. Verksamhetsbeskrivning
Alftas avloppsreningsverk renar vatten från samhällena Alfta och Runemo och är dimensionerad för ca 5000 pe.
Anläggningen är utförd för mekanisk rening (rensgaller och sandfång), biologisk rening enligt aktivslammetoden samt
kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används AVR. Slam från processen förtjockas och avvattnas
genom centrifugering.
Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning.
•
Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen
är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal.
•
Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende.
Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt.
•
Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är
störande för närboende.
2. Tillstånd
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1991-08-23 med beslutsnummer 2460-732-90, lämnat
Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från samhällena Alfta och
Runemo till Norrsjön i Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3000 personekvivalenter.
3. Anmälningsärenden beslutade under året
Datum
Beslutande myndighet
Ärende
Inga anmälningsärenden.
4. Andra gällande beslut
Datum
Beslutande myndighet
Ärende
Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 5/21
2013-01-27
Pär Hisved
5. Tillståndsgiven och faktisk belastning
Verket är dimensionerat för en anslutning av 5000 pe, motsvarande en organisk belastning av 375 kg BOD7 per dygn.
Detta motsvarar en belastning på 75 g BOD/person och dygn, normalt brukar 70 gram BOD per person och dygn
användas. I samtliga efterföljande beräkningar kommer därför 70 gram/pe att användas.
I tillståndsbeslutet anser länsstyrelsen att de maximalt tillåtna utsläppsmängderna bör vara baserade på 3000
anslutna personer. Vilket skulle motsvara en inkommande belastning på 210 kg (70 g BOD/pe)
Under 2011 renades 372500 m³ avloppsvatten med BOD-innehåll motsvarande 2670 pe (187 kg BOD/dygn). Detta är
är dock något missvisande eftersom mätpunkten är placerad så att provet blir påverkat av interna returströmmar. Ett
mer rättvisande värde är att beräkna antalet pe baserat på debiterad mängd avloppsvatten. Här används ett
schablonvärde på 175 liter per person och dygn. Detta ger en anslutning på 2213 pe – anslutningen överskrider inte
verkets kapacitet, vilket även visas av att verket klarat av att hålla mkt låga utsläppsnivåer under året.
Parameter
Ink. BOD7 kg/d
Pe (BOD7)
Pe renvatten
2006
151
2254
-
2007
248
3235
2536
2008
248
3540
2541
2009
194
2766
2388
2010
227
3237
2458
2011
232
3321
2276
2012
187
2670
2213
I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn.
Befolkningsmängden i området för Alfta
ledningsnät kan uppskattas grovt med
verktyget http://gis4.gavle.se/befostat.
Området till vänster är en grov
avgränsning av avloppsledningsnätet och
innehåller med stor sannolik flera
fastigheter som inte är anslutna.
Antalet personer inom området uppgår
till ca 2500 st,
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 6/21
2013-01-27
Pär Hisved
6. Ledningsnät och flödesbelastning
Alftas spillvattennät omfattar drygt 41 km ledningar. Totalt finns 15 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan.
Av dem finns 12 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 3 stationer är av typen LTA-pumpstation
(LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till huvudledningen, 1 av LTApumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande två drivs privat.
Pumpstationerna har hållits i drift på normalt sätt, inga extra ombyggnationer eller investeringar har utförts.
De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registrerats i GIS-systemet Geosecma. De störningar som
registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GIS-kartan. Under året har 48 mindre
avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun.
Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Denna sammanfaller med
budgettplanering för den kommande 5-årsperioden och uppdateras således årligen. I ordinarie underhåll och
utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Vid
arbetet med ledningsnätet används GIS-systemet ”Geosecma”. Under 2012 har förnyelsen av Ledninsnät Väst
huvudsakligen satsats på Edsbyns ledningsnät. Under året har 30 meter ledning lagts om.
UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER
Sträcka/Pumpstation
Åtgärd
Pellpers väg
Omläggning
*Koder
S = Spillvatten
D = Dagvatten
R = Renvatten
K = Kombinerad
N = yanläggningar
Kod*
S
Längd
(Meter)
30
Ledn.nät
Alfta
Huvudl..
**Orsak
ÅP =
A=
LB =
OG =
Ö=
Enl.Åtgärdsprogram
Akutåtgärd
Ledningsbrott
Ombyggnad gata
Övrigt
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 7/21
2013-01-27
Pär Hisved
Flödesmätningar
Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring
Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt provtagningsprogram. Under
3
år 2012 behandlades totalt 375 200 m avloppsvatten vid Alftas avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten
var 62% .Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2007-2012. Nederbörden har stor inverkan på andelen
ovidkommande vatten och bildar i det närmaste linjärt samband med mängden ovidkommande vatten.
Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten
Parameter
2007
2008
2009
2010
Årsnederbörd (mm)
414
485
497
697
3
Inkommande vatten (m )
274059
281159
315015
336293
3
Debiterat vatten (m )
162010
162306
152515
157010
Ovidkommande vatten (%)
41%
42%
52%
53%
2011
634
304771
142167
53%
2012
804
375200
141362
62%
Nederbörden har stor inverkan på andelen
ovidkommande vatten. Detta syns relativt väl om man
plottar andelen ovidkommande vatten mot
årsnederbörden (se diagram till höger).
Bräddat avloppsvatten
Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom pumpstationerna vid Östlings (SPU2058), Alfta industricenter
(SPU2060) och Runemo (SPU2064) tillsammans har lägre kapacitet än reningsverket.
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid på ledningsnätet var ca 173 timmar. De
orsakades av extremt höga flöden i samband med stor nederbörd samt driftstörningar. Pumpstationerna Ungmans och
Östlings stod 78 respektive 87 timmar. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Nedanstående tabell visar en
sammanställning över bräddningar vid Alfta reningsverk och dess ledningsnät under åren 2005 – 2012.
Bräddningar vid Alftas avloppsreningsverk
Typ av bräddning
2005
2006
Bräddat vid
0
0
avloppsreningsverket
Bräddat på
203 h
ledningsnätet
2007
0
2008
0
2009
0
2010
0
2011
0
2012
0
-
565 h
7,6 h
202 h
667 h
173 h
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 8/21
7. Gällande villkor i tillstånd
Villkor 1.
Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning,
utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad
kommunen i övrigt åtagit sig.
Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden de
av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms
inte kunna medföra ökning av förorening eller annan
störning till följd av verksamheten.
Kommentar
Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt
vad som har angivits i ansökningshandlingarna.
Villkor 2.
Byte av fällningskemikalie får ske endast efter
godkännande av tillsynsmyndigheten.
Kommentar
Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för
att utröna om de är bättre än den som används.
Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas
godkännande från tillsynsmyndighet.
Under året har inga testkörningar gjorts.
Villkor 3.
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta
möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt
rimliga insatser.
Kommentar
Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt.
Villkor 4.
Kommentar
Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och
på inkommande och utgående vatten skall finnas.
utgående vatten.
Villkor 5.
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som
riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15
mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids
riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att
utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten
vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet
upprepas.
Kommentar
Riktvärden uppfylls.
Högsta månadsmedelvärdet
Tot-P = 0,24 mg/l
BOD7= 16 mg/l
Beräknat på två provtagningsdygn per månad.
Villkor 6.
Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet
får som gränsvärde ej överstiga 0,9 kg/d resp 27 kg/dygn
beräknat som medelvärde över 12 månader.
Kommentar
Gränsvärden uppfylls.
P-tot: 0,17 kg/dygn
BOD7: 7,7 kg/dygn
Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där
halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en
utredning och man försöker komma fram till orsaken.
Villkor 7.
Kommentar
Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att
anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får
tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året.
tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 9/21
får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att
nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa
föroreningsutsläppen.
Villkor 8.
Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av
utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den
omfattning som hälsovårdande myndigheter finner
erforderligt.
Kommentar
Desinfektion utförs vid behov. Under året har inget behov
av desinfektion funnits.
Villkor 9.
Kommentar
Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit
att olägenheter för omgivningen inte uppkommer.
Villkor 10.
Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall
fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt
som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av
grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av
obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat
avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med
naturvårdsverkets gällande föreskrifter.
Vid bräddning får tillsynsmyndigheten föreskriva att
nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa
föroreningsutsläppen
Kommentar
Underhåll av ledningsnätet utförs varje år.
Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageföreckning.
Reningsverket kan inte brädda då kapaciteten är högre än
pumpstationernas förmåga att pumpa in avloppsvatten.
Bräddat vatten i ledningsnät mäts och registreras.
Villkor 11.
Kommentar
För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd.
snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en
aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten.
Planen skall med tidsangivelse för de olika
utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten
för godkännande senast 1992-07-31.
Villkor 12.
Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens
funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej
tillföras anläggningen.
Villkor 13.
Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall
erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa
störningar.
Villkor 14.
Buller från anläggningen skall begränsas så att
Kommentar
Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA)
innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant
avloppsvatten.
Anslutna industrier redovisas i processbeskrivningen (se
bilaga).
Kommentar
Inga klagomål på lukt har förekommit
Kommentar
Inga klagomål på buller har förekommit
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 10/21
verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå
än 50 dB dagtid (07-18) , 45 dB kvällstid (kl 18-22) och 40
dB nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder.
Villkor 15.
Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte
journalföring och rapportering av resultaten skall ske i
huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets
gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från
avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande
kontroll av kommunala avloppsanläggningar.
Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med
tillsynsmyndigheten och redovisas senast 1992-11-30.
Kommentar
Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter
redovisas i miljörapporten.
Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna
provtagningar och utförda analyser på proverna.
Villkor 16.
När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning
verket är dimensionerat för eller om reningsverkets
kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens
huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen
miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan
för utsläpp av avloppsvatten.
Kommentar
För närvarande finns ingen orsak att åter pröva
tillståndsfrågan.
Kontrollprogram med datum 1992-06-01 har upprättats i
samråd med tillsynsmyndighet.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 11/21
8. Naturvårdsverkets föreskrifter
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av
avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2
Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska
lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en
installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Aktuell
X
Ej aktuell
X
X
X
X
Av ovanstående är två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk.
SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten
från tätbebyggelse.
På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov
ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har
rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras.
•
COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe
Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans,
och pH på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av
SWEDAC.
Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel.
För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen
delats med 365.
∑ koncentration∗provdygnsflöde = massa /år =mg / l
flöde/ år
∑ provdygnsflöden
SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,
Reningsverket levererar idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Borab eller Forsbacka för kompostering och
omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam.
•
•
•
Torrsubstans och glödgningsförlust, pH
Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N)
Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N
Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys.
Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 12/21
9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma
verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa
Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten
Månadsmedelvärden
Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per
månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l.
Samtliga månadmedelvärden för fosfor ligger under riktvärderna.
För BOD-värdena finns ett avvikande månadsmedelvärde. Det beror på ett
pvouttag från den 11e oktober, halten i provet var 27 mg/l mot normalt ca
5 mg/l. Även COD-halt var förhöjd och låg vid samma tllfälle på ca 70 mot
normalt ca 36. Flödet var 868 m3 per dygn, vilket är normalt.
Någon motsvarande ökning kunde inte ses på kväve, fosfor och
suspenderade substanser.
Provuttaget sammanfaller med en driftstörning där drivningen av
slamskraporna gick sönder. Verkets biosteg var avstängt och
reningsförmåga var inte optimal under renoveringstiden.
Driftstörningen har utretts och redovisats i vår utredning ”HVAB-2012-038
- Rapportering av driftstörning Alfta Reningsverk”
Gränsvärde - Årsmedelvärde
Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 27
kg BOD7/dygn och max 0,9 kg fosfor per dygn.
Sammanställningen över analysresultat visar att Alfta reningsverk har klarat
dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 7,7 kg/dygn och
fosforutsläppet ligger på 0,2 kg/dygn. .
Riktvärden
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
BOD7 (mg/l)
15 mg/l
8,5
10
12
10
7
5,5
3,5
7
5
16
4
6,5
P-tot (mg/l)
0,5 mg/l
0,105
0,155
0,246
0,190
0,113
0,240
0,221
0,220
0,105
0,140
0,102
0,090
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 13/21
2013-01-27
Pär Hisved
Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten.
Metallhalt ha kontrollerats vid tre tillfällen, prov togs på inkommande och utgående vid samma tidpunkt.
Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället.
Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de
tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket
leder att mängden kvicksilver är överskattad.
Inkommande provtagningspunkt är påverkad av intern belastning vilket leder till att inkommande mängder
överskattas.
Inkommande flöde, Medelvärden
Antal prov
2012
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
mg/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
3
12,45
4,83
0,22
82,52
3,25
0,03
3,45
183,04
Beräknad vikt i inkommande flöde
2012
Flöde
Fosfor
(m³/år)
kg
375200
4672,74
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
1,81
0,08
30,96
1,22
0,01
1,29
68,68
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
Utgående flöde, Medelvärden
Antal prov
Fosfor
mg/l
2012
3
0,12
0,14
0,11
2,71
0,36
0,07
0,95
22,90
Beräknad utsläpp till recipient, via utgående flöde
2012
Flöde
Fosfor
(m³/år)
kg
375200
Bly,Pb
44,21
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
0,05
0,04
1,02
0,13
0,03
0,36
8,59
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
Procentuell avskiljning
Fosfor
2012
99,05%
97,04%
49,58%
96,71%
89,00%
-118,63%
72,54%
87,49%
Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet
ÅR
Fofor (kg)
kg
2012
4628,54
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
1,76
0,04
29,94
1,09
-0,01
0,94
60,09
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 14/21
Utvärdering av trender i slamanalyser
Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början 2001. Varje år har 4 slamprover tagits.
Fosforinnehållet samt tungmetallerna kadmium, bly, kvicksilver och koppar har en mycket svagt sjunkande trend.
Krominnehållet i slammet är anmärkningsvärt på så vis att det under lång tid haft relativt höga värden, men under det
senaste året sjunkit till ca c 13 mg/kg TS. Förmodligen har det att göra med att Kemira haft problem med att leverera
AVR och att man istället blivit tvungna att använda ALG. ALG är en fällningskemikalie tillverkad för bruk i vattenverk.
fosfor
Pb
30000,00
35,000
25000,00
30,000
25,000
20000,00
20,000
15000,00
15,000
10000,00
10,000
5000,00
5,000
0,000
0,00
Cd
0,900
0,800
0,700
0,600
0,500
0,400
0,300
0,200
0,100
0,000
Cu
300,000
250,000
200,000
150,000
100,000
50,000
0,000
Cr
70,000
Hg
0,900
0,800
0,700
0,600
0,500
0,400
0,300
0,200
0,100
0,000
60,000
50,000
40,000
30,000
20,000
10,000
0,000
Ni
Zn
25,000
600,000
20,000
500,000
15,000
400,000
300,000
10,000
200,000
5,000
100,000
0,000
0,000
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 15/21
2013-01-27
Pär Hisved
Resultat från Slamanalyser
Alfta reningsverk har skickat 570 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 19,9% torrhalt och vikten är
strax under 113 ton räknat som torrsubstans (TS).
Provuttag sker på kvartalssamlingsprov och analyseras fyra gånger per år hos alcontrol .
Med utgångspunkt medelvärdet av de fyra slamproverna beräknas utsläpet av tunga metaller via slammet till följande:
Kvoten kadmium i förhållande till mängden fosfor i slammet är ca 34 mg kadmium/kg fosfor, vilket om verket vore
Revaq-certifierat ligger på gränsen till godkänt. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde
på ca 26 mg/pe och år.
Parameter
Torrsubstans
Glödgn.förlust
Totalforsfor
N-tot
NH4-N
Kalium
Kalkverkan(CaO)
pH
Järn
Aluminium
Silver
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
Kobolt
Cyanid
Nonylfenol
PAH
PCB
DDT
Diftalater (DEHP)
PBDE *
Enhet
Medelvärde
vikts-%
% av TS
% av TS
% av TS
% av TS
% av TS
19,90%
74,40%
1,53%
4,78%
1,18%
2,53%
RSD
%
Antal värden
Kvot Cd/P Mängd
Varav från
större än gränsvärde mg/kg
Kg/år
Fällningskemikale
SFS 1985:840
kg
2,1%
113 430
5,2%
6,3%
1 730
12,0%
5 416
35,3%
1 336
15,0%
2 870
6,75 5,5%
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
0,9 8,7%
mg/kg TS
11,2 18,7% 0 st
mg/kg TS
0,52 12,8% 0 st
mg/kg TS 192,50 17,2% 0 st
mg/kg TS 14,25 10,5% 0 st
mg/kg TS
0,23 8,9% 0 st
mg/kg TS
8,65 9,1% 0 st
mg/kg TS 392,50 13,4% 0 st
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
4,0 58,2%
mg/kg TS
0,0
Na
mg/kg TS
0,0
NA
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
> 100
>2
> 600
> 100
> 2,5
> 50
> 800
34,1
0,103
1,270
0,059
21,8
1,616
0,026
0,981
44,52
0,454
0,003
0,003
0,167
0,013
0,023
0,126
0,017
0,084
0,047
13 %
21 %
0,1 %
7,8 %
64 %
8,5 %
0,1 %
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 16/21
2013-01-27
Pär Hisved
Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam
Beräknad ansamling i slam (gram) Analyserat innehåll i slam (gram)
Fosfor
4628
1730
Bly
1760
1270
Kadmium
40
60
Koppar
30 000
22 000
Krom
1000
1600
Kvicksilveer -10
26
Nickel
940
980
Zink
60 000
44500
Kvod Cd/P
8,6
34,7
Som nämnts tidigare så påverkas vatten i inkommande provtagningspunkt av intern belastning, vilket gör att halter av
fosfor, BOD etc blir för höga. Kvoten för Cd/P är 8,6 ovan, vilket är nära hälften av vad som beräknas vara lägsta möjliga
nivå i kommunalt avloppsvatten.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 17/21
Recipientkontroll
Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad
recipientkontroll.
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
Driftkontroll
Kalibrering och loggning av processvärden
Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Årligen kommer en
servicetekniker från Hach Lange och går igenom utrustningarna. Mätutrustningen har under året fungerat
tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket.
T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker
vid årets slut.
Egenkontroll
Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid
avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering
av de dokumenterade rutinerna gjordes 2002-08-20. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett
kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-06-01, dock kompletterat eller modifierat enligt senare
utkomna förordningar och föreskrifter.
11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm
Tillbud och störningar på ledningsnätet
Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet på
Edsbyns reningsverk. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder har
utförts för att avhjälpa deras orsaker.
Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående.
Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät.
Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket
Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Alfta reningsverk.
Under 2012 har ett allvarligare driftavbrott inträffat. Detta skedde i oktober när driften till slamskraporna havererade.
Händelsen är dokumenterad i ”HVAB-2012-038 - Rapportering av driftstörning Alfta Reningsverk”
Inga klagomål på lukt eller buller har förekommit under året 2012.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 18/21
2013-01-27
Pär Hisved
12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och
energi
Energianvändning
Användning av energi mäts och noteras månadsvis under året. Reningsverket i Alfta förbrukade 280 MWh under år
2012. Reningsverket har sedan mitten av 90-talet värmts med värmepump. I början av 2010 byttes den gamla mot en
ny cellpoxluftare kombinerat med värmepump. Detta har ytterligare förbättrat verkets energieffektivitet.
Månadsförbrukningen i Edsbyns reningsverk har en
fördelning som klart och tydligt visar att en del av
tillförd energi går till värme under kallare delar av
året. Att det förhåller sig på det viset är nästan
oundvikligt så länge man inte isolerar verket med
nästan överdrivet mycket isolering.
Uppskattningsvis skulle det gå att spara ca 68 000
kwh om man kunde undvika värmespillet helt och
hållet.
Beräknad potentiell värmebesparing, kwh
2008
2009
2010
2011
2012
57 000 51 000
81 000
61 000
68 000
Ovanstående beräkning är ett idealvärde som i
verkligheten är mycket svårt att uppnå.
Beräkningen gör antagandet att den månad med
lägst energiförbrukning också är den månad som
kräver minst energi för uppvärmning.
Elförbrukning per m³ avloppsvatten
Parameter
Avloppsvattenflöde m³
Elförbrukning (MWh)
3
Elanvändning per m
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
371030
274059
281159
315015
336293
304771
375200
277
0,75
277
1,01
280
1
236
0,75
269
0,8
279
0,91
280
0,75
Energiinventering i verket.
2009 skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen ger
en uppskattad årsförbrukning på ca 258 MWh. 2012 års elförbrukning var ca 280 MWh.
En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning.
Transporter.
Avvattnat slam transporteras till Borab i Bollnäs och Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord.
Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Slam från de mindre
reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning.
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 19/21
Råvaror
Verksamhetens huvudsakliga ”råvara” är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med
fällning och avvattning.
13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm
Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier (AVR) och polymer
för avvattning (Superflock C-1596).
Vid en serie av fällningsförsök under åren 2001 – 2003 visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid Alfta
reningsverk. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvalitén på både det renade avloppsvattnet och på slammet
tagits i beaktande.
Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Inga nya kemiska
produkter har tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier har skett under 2011, både fällningskemikalie och
polymer köps av Kemira. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och
hälsa.
Kemiska produkter
Produkt
AVR
Zetag 7565
Skf fett smörjning
Kraft grovrent rengöring
Ratema alu clean rengöring
Allfleet plus motorolja
Ultraplan 46 hydralolja
High perf växelolja
Anv.område
Fällningkemikalie
Polymer för avvattning
Smörjning centrifug
Rengöring maskiner, golv biltvätt
Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner
Används i pumpar, maskiner, bilar
Används i inloppspumpar, skrapspel
Används i maskiner,växlar
Mängd
46506 kg
1079 kg
5 kg
40 liter
50 liter
20 liter
0 liter
10 liter
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 20/21
14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Avvattnat slam
Reningsverket producerade 570 ton avvattnat slam år 2012. Slammet analyseras och resultat från analyserna
redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på
jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Borab eller Gästrike Återvinnares
anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord.
Annat icke miljöfarligt avfall
Förutom producerat slam avskiljdes 880 liter pressad grovrens, vilket transporterades till Sävstaås avfallsanläggning i
Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme.
Miljöfarligt avfall
Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet
transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild avsedd plats. Avfallet
transporteras sedan vid behov till BORAB.
MILJÖFARLIGT AVFALL
80111
130112
130205
200121
Färg och lack
Biologisk hydralolja
Mineralbaserade oljor
Lysrör, uv lampor och vippor
Transportör
Mottagare
Mängd
Härjelast
Härjelast
Härjelast
Härjelast
BORAB
BORAB
BORAB
BORAB
5 Kg
0 Kg
25 liter
0 st
Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk
Datum
Utfärdare
2013-01-27
Pär Hisved
Arkiveras: Memopärm 2013
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2013
HVAB-2013-006
Sida 21/21
15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors
hälsa
Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna
miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell.
Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av
tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år.
De huvudsakliga riskerna i verksamheten är:
1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden,
strömbortfall eller läcka på ledningsnätet.
2. Utsläpp av fällningskemikalie.
3. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningsnätet
4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte,
kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten.
5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet.
6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar.
7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.
Miljörapport 2012, Alfta reningsverk
Bilaga A – Processbeskrivning
Sida 1 (2)
Uppdaterad: 2009
Avloppsreningsverket i Alfta har varit i drift sedan 1974 och är konstruerat för mekanisk, biologisk och kemisk rening av
avloppsvatten från Alfta och Runemo samhällen. Det renade avloppsvattnet leds till Voxnan. Driftövervakningen vid
reningsverken och pumpstationerna datoriserades mellan 1993-2000. Avloppsreningsverket är dimensionerat för
föroreningsmängder motsvarande 5000 pe. Dimensioneringsdata framgår av tabell 1.
Tabell 1, Dimensioneringsdata
Anslutna personer
Total avloppsvattenmängd
5000 pe
2500 m3/d
Dimensionerad avloppsvattenmängd (Qdim)
BOD7 - mängd
1
P-tot - mängd
140 m3/h
375 kg/d
17,5 kg/d
Dagens anslutning omfattar cirka 780 abonnenter vilket motsvarar ca 2600 personer samt viss industri. Till
avloppsreningsverket anslutna industrier framgår av tabell 2.
Tabell 2, Företag med processer anslutna till spillvattennätet
Företag
Nivå
Verksamhet
AI*: Alfta Component AB
B
Alfta Pall AB
AI*: Alfta skärteknik AB
Avlopp
Tillverkning av svetsade konstruktioner i plåt och
gjutgods, chassi och ramar till skogs-maskiner. CNC- och
NC-styrd bearbetning, fräsning och svarvning
Tillverkning av Europapallar bla
C
2D vattenskärning i alla material. Försänkning, svarvning, tvätt
fräsning, bockning och svetsarbeten
AI*: Alfta Kvalitetslego AB
C
Legotillverkning, mekanisk verkstad. Till-verkning av
ventilblock, cylindrar, hydralprod. CNC –
fleroperationssvarvar och –mask iner
Olje-avskiljare,
golvbrunn
Alfta Frakt AB
C
Åkeri, tvätt- och smörjservice
tvätt
Alfta Industrilack
B
Målning/lackering av komponenter till verkstads- och
annan industri
Nefab Emballage AB
B
Tillverkning av emballagelådor, målning, tvätt av
traktorer mm
Nordanå trä AB
B
Tillverkning av sågade trävaror
Q8 bensin och hyrbil
C
Drivmedelsförsäljning, uthyrning av fordon
tvätt
HALI Transport AB
C
Åkeri, tvätt, återvinning
tvätt
Tvätthall
tvätt
Lindbloms snickerier
EA Betong AB
Knagga
*AI=Alfta industricenter
1 P-tot Total fosfor mängd
Tillverkning av betong och betongprodukter
Miljörapport 2012, Alfta reningsverk
Bilaga A – Processbeskrivning
Sida 2 (2)
Avloppsvattenbehandling
Reningsanläggningen består av de behandlingssteg som beskrivs i tabell 3.
Tabell 3, Behandlingssteg vid Alfta avloppsreningsverk
Rens och slambehandling
Grovrens avskiljes ur inkommande avloppsvatten i ett trappstegsgaller. Därefter behandlas renset i
tvättpress och mottrycksskruv och utlastas till ett sopkärl. Kemslam och biologiskt överskottsslam förtjockas separat.
Det förtjockade slammet avvattnas med centrifug. För att förbättra slammets avvattningsegenskaper tillsätts en
polymer före avvattningen.
Kemikaliehantering
3
Fällningskemikalie förvaras i silo. Polymer köps i tankar med volymen 1 m .
Ledningsnät och pumpstationer
Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Cirka 70 % av ledningsnätet är
utformat som kombinerat system.
Saneringsplan
En uppdatering av saneringsplanen för ledningsnätet gjordes 2002. I ordinarie underhåll och nybyggnation av
ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar.
Energianvändning och köldmedia
Uppvärmning av avloppsreningsverket sker med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet.
Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en olja/elpanna. Sedan en ny värmepump installerats år 2001
har ingen eldningsolja förbrukats vid Alfta reningsverk.
Alfta Reningsverk, Bräddat på pumpstationer
Bilaga B till miljörapport 2012
Pär Hisved
Sida 1/1
Alftas spillvattennät omfattar drygt 41 km ledningar. Totalt finns 15 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Av dem finns 12 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 3 stationer är av typen LTApumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till
huvudledningen, 1 av LTA-pumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande två drivs privat.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Pumpstationer
Lomtjärn
Forsparken
Ungmans
Förråd Alfta*
Kockens
Kyrktjärnsbäcken
Östlings
SRG_HALI
FMG
ÖSA skolan
Vestmans
Sunnanåker
Runemo
Gäddviksvägen 20**
Per-Jans**
Nr
2051
2052
2053
2054
2056
2057
2058
2059
2060
2061
2062
2063
2064
2065
2066
* Lågtryckpumpstation i kommunal drift
** Lågtryckpumpstation i privat drift
Upprättat: 2010-05-07
Senast reviderad:
2010 (h)
2011 (h)
40
177,5
78
Nederbörd
50
21,5
90
187
87
Nederbörd
8
Sten i pumphjul
45
9
69
2012 (h) Kommentarer 2012
135
Miljörapport för år:
2012
Bilaga C
Avloppsanläggning/Kommun
Alfta RV
Energiinventering av utrustning i Reningsverket
drifttid timmar effektförbrukning effektförbrukning
effektföbrukning Per dygn
Per dygn
Per år
Grovrens
Rensgaller
Renspress
0,37
2,5
0,15
0,033333333
0
0
20
30
Luftbasäng
Celpox 1
Cellpox 2
7,5
7,5
24
10
180
75
65700
27375
Vägverket (ej HVAB, endast tillsyn)
slamskrapa
Returslampump 1
Returslampump 2
slampump överskott
slampump förtjockare
flytslampump
0,75
3,9
3,9
3,9
3,9
2,2
24
24
24
2,4
0,3
0,7
18
94
94
9
1
1
6570
34164
34164
3416
475
535
Avr Dosering'
doserapparat
Omrörare 1
Omrörare 2
Omrörare 3
Omrörare 4
0,29
0,25
0,25
0,25
0,25
24
24
24
24
24
7
6
6
6
6
2540
2190
2190
2190
2190
kembasäng
slamskrapa
Slampump 1, överskott
Slampump 2, överskott
slampump förtjockare
0,75
3,9
3,9
3,9
7
0,1
0,1
0,12
5
0
0
0
1916
142
142
166
slamavvattning
matarpump
centrifug
transportband
polymerpump
polymerdospump
1,5
18,5
0,75
0,66
0,55
5
5
5
5
0
7
85
3
3
0
2503
30869
1251
1101
13
3,9
3,1
0,55
4
4
0,33
1
0
0
2
96
707,530619
475
0
3
876
35040
258248,676
övriga pumpar
internslampump
externslampump
länspump
kompressor
Blåsmaskin
endast vid slamkörning
0,02
0,6
24
Tabell1
Miljörapport 2012
Bilaga Y – individuella analysresultat
Alfta Reningsverk
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
Datum
2012-12-20
2012-11-22
2012-10-11
2012-09-25
2012-08-08
2012-07-25
2012-06-14
2012-05-23
2012-04-25
2012-03-13
2012-02-16
2012-01-19
Månad
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Flöde
873
994
868
750
1453
1124
1313
1237
944
993
647
763
BOD7 (ATU)
430
21
120
340
57
130
60
130
140
240
720
150
996,58333
medelvärde
211,500
rapporteringsgräns
Månad
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
Utgående
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
dygnsprov
2012-12-20
2012-12-05
2012-11-22
2012-11-08
2012-10-25
2012-10-11
2012-09-25
2012-09-13
2012-08-29
2012-08-08
2012-07-25
2012-07-17
2012-06-28
2012-06-14
2012-05-23
2012-05-09
2012-04-25
2012-04-11
2012-03-21
2012-03-13
2012-02-16
2012-02-01
2012-01-19
2012-01-10
12
12
11
11
10
10
9
9
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
Flöde
873
900
994
1274
1568
868
750
689
909
1453
1124
1964
885
1313
1237
1265
944
844
937
993
647
644
763
790
Summa 1026,1667
antal under rapporteringsgräns
medelvärde
Metaller, inkommande vattenflöde
Volym
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
750
1237
763
2012-09-25
2012-05-23
2012-01-19
Metaller, Utgående vattenflöde
Volym
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
750
1237
763
2012-09-25
2012-05-23
2012-01-19
Aluminium, Al
pH
1
0,66
0,62
1,1
1,1
0,54
0,52
0,65
0,78
1,4
1,9
1,4
0,79
1,3
0,69
0,69
0,83
0,63
1,1
0,7
0,72
0,61
0,52
0,44
7,3
6,6
7,4
7,4
7,4
6,5
7,3
7,2
7,4
7,3
7,4
6,6
6,6
7,4
7,3
7,2
6,5
7,4
7,3
6,5
6,9
7,4
7,3
7,3
COD(Cr)
980
54
250
930
160
340
160
190
390
590
1600
380
Kväve tot, N
66
9,4
17
43
19
24
26
18
29
32
85
27
502,000
32,950
3
30
BOD7 (ATU)
COD(Cr)
9 <30
4 <30
4
34
4
36
5
40
27
68
4
34
6
43
6
32
8
35
4
34
<3
<30
4
37
7
42
9
37
5
36
11
42
9
39
18
56
6
36
14
54
6
39
7
41
10
45
Fosfor tot, P
12
0,96
1,3
8,1
1,6
3,4
4
20
5
7,8
19
4,5
7,305
0,05
Kväve tot, N
Fosfor tot, P
18
0,13
16 <0.050
16
0,054
15
0,15
13
0,17
25
0,11
22
0,1
23
0,11
26
0,14
16
0,3
19
0,35
12
0,092
18
0,079
21
0,4
14
0,14
14
0,086
19
0,2
19
0,18
20
0,4
18
0,091
25
0,17
24
0,14
21
0,11
23
0,1
5
Susp.substans
<10
<5.0
<6.7
<6.5
<9.5
5,1
<5.0
<8.0
7,3
13
13
<6.7
8,7
13
9,5
5,9
12
9,4
18
<5.0
9,9
<5.0
<5.0
<5.0
0
0
1
3
0
1
12
0,862
7,121
7,917
39,583
19,042
0,161
7,700
Bly, Pb
µg/l
13
1,5
2,2
Kadmium, Cd
µg/l
0,42
0,14
0,14
Koppar, Cu
µg/l
220
26
39
Krom tot, Cr
µg/l
7,2
2
1,4
Kvicksilver, Hg
µg/l
0,12
<0.1
<0.13
Nickel, Ni
µg/l
6,8
2,5
1,7
Zink, Zn
µg/l
420
98
88
Bly, Pb
µg/l
<0.2
<0.2
<0.2
Kadmium, Cd
µg/l
0,14
0,16
<0.02
Koppar, Cu
µg/l
2,3
4,7
1,9
Krom tot, Cr
µg/l
<0.5
<0.5
<0.5
Kvicksilver, Hg
µg/l
<0.1
<0.1
<0.13
Nickel, Ni
µg/l
1,2
1,4
1,3
Zink, Zn
µg/l
32
32
20
Sida 1
Dosering
136
164
124
98
82
186
133
113
150
83
111
78
145
96
165
145
134
128
157
172
162
227
168
195