Transcript Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk

Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 1/22
Innehåll
1.
Grunddel - Administrativa uppgifter .................................................................................. 3
2.
Textdel – Huvuddelen av miljörapporten .......................................................................... 4
1. Verksamhetsbeskrivning ...............................................................................................................................4
2. Tillstånd ........................................................................................................................................................5
3. Anmälningsärenden beslutade under året ....................................................................................................5
4. Andra gällande beslut ...................................................................................................................................5
5. Tillståndsgiven och faktisk belastning ...........................................................................................................7
6. Ledningsnät och flödesbelastning .................................................................................................................8
Pumpstationer .............................................................................................................................................................................................8
Flödesmätning .............................................................................................................................................................................................9
Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten ......................................................................................................................9
Bräddat avloppsvatten .................................................................................................................................................................................9
Bräddning på pumpstation ........................................................................................................................................................................10
Bräddning på ledningsnät ..........................................................................................................................................................................10
7. Gällande villkor i tillstånd ........................................................................................................................... 11
8. Naturvårdsverkets föreskrifter .................................................................................................................... 13
SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av
avloppsvatten från tätbebyggelse..............................................................................................................................................................13
SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, ...........................................................................13
9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar .................................................... 14
Utvärdering av analysdata .........................................................................................................................................................................14
Riktvärde - Kvartalsmedelvärde .................................................................................................................................................................14
Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten..................................................................................................................15
Resultat från Slamanalyser ........................................................................................................................................................................16
Recipientkontroll ........................................................................................................................................................................................17
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ............................................. 17
Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden ...................................................................................................................17
Egenkontroll ...............................................................................................................................................................................................17
11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm .................. 18
12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi ............................................. 19
Energi produktion och användning ............................................................................................................................................................19
Transporter. ...............................................................................................................................................................................................19
Råvaror ......................................................................................................................................................................................................19
13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm .............................................................................. 20
14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. ............................................................................... 21
Avvattnat slam ...........................................................................................................................................................................................21
Annat icke miljöfarligt avfall ......................................................................................................................................................................21
Miljöfarligt avfall .......................................................................................................................................................................................21
15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa ............................................................... 22
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Bilageförteckning
Bilagor:
Bil. A
Processbeskrivning med processchema
Bil. B
Bräddat vatten på ledningsnätet.
Bil. Y
Resultat utsläppskontroll
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 2/22
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 3/22
1. Grunddel - Administrativa uppgifter
Huvudman:
Organisationsnummer:
Gatuadress:
Postnummer, ort:
Kontaktperson:
Telefonnummer:
Bollnäs kommun
212000 - 2361
Teknik-, service- och fritidsförvaltningen
821 80 BOLLNÄS
Teknisk chef: Anders Aune
0278 - 250 00
Anläggningens namn:
Anläggningsnummer:
Fastighetsbeteckning:
Besöksadress:
Arbrå reningsverk Av 6
2183 - 018
Forsön 1:4
Idrottsvägen 45
Postnummer, ort:
820 10 , Arbrå
Kommun:
Bollnäs
Kontaktperson i miljöskyddsfrågor:
Ylva Jedebäck Lindberg, 0271-57541
Kontaktperson på plats
Sven-Åke Olsson, tel 0278 - 406 88, 070-5888741
E-post:
[email protected]
Huvudbransch och tillhörande kod:
Ev övriga branscher och koder:
Kod för farliga ämnen:
Kod för avgifter:
Tillståndsgivande myndighet
Tillståndsdatum:
Tillsynsmyndighet:
Miljöledningssystem:
90.001-1 (B)
90.001-1.3
Länsstyrelsen Gävleborgs län
Länsstyrelsen 1998-11-09
Länsstyrelsen
Nej
Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är
tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders
Aune, tel 0278-25000.
Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av
Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 4/22
2. Textdel – Huvuddelen av miljörapporten
1. Verksamhetsbeskrivning
Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är
dimensionerad för 3250 pe.
Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIO-Pprocess samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen
förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan.
Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning
Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg
med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden.
• Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden,
Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god
marginal.
• Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar.
• Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende.
•
Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att
det inte är störande för närboende.
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 5/22
2. Tillstånd
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 2009-01-21 med beslutsnummer 551-1706-05, lämnat Bollnäs
kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och
Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter.
Datum
Beslutsmyndighet
Lst 1998-11-09 Länssyrelsen
Lst 2009-01-21 Länsstyrelsen
Beslutet avser
Beslutsnummer 551-1706-05, tillstånd baserat på en anslutning av
3250 personekvivalenter.
Slutliga villkor
3. Anmälningsärenden beslutade under året
Datum
Beslutande myndighet
Ärende
Inga anmälningsärenden.
4. Andra gällande beslut
Datum
Beslutande myndighet
Ärende
2006-10-25
Länsstyrelsen,
555-12226-06, 2183-018
Minnesanteckning - Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk
2009-01-21
Länsstyrelsen
551-1706-05, 2183-018
Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk
2010-01-15
Länsstyrelsen
555-3802-09, 83-018
Beslut - Miljörapport 2008, Arbrå
2010-12-21
Länsstyrelsen
555-1770-10, 83-018
Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk
2011-09-09
Länsstyrelsen
555-1699-11, 83-018
Underrättelse Arbrå, angående 2010 års mijörapport
2011-11-18
Länsstyrelsen
555-2011-11m, 83-018
Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram
Arbrå
2012-01-10
Länsstyrelsen
555-6830-11, 83-018
Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 - Beslut från Länsstyrelsen
2012-12-10
Helsingevatten
HVAB-2012-047
Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
Utfärdare
Pär Hisved
2013-01-14
Länsstyrelsen
555-8786-12, 2183-018
Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät
2013-02-04
Länsyrelsen
555-921-13, 2183-018
Minnesanteckning- Tillsynsmöte
2013-05-08
Länsyrelsen
555-2466-13, 2183-018
Beslut- 2012 års miljörapport, Arbrå
2013-06-10
Länstyrelsen
555-3867-13, 2183-018
Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk
2013-08-26
Länstyrelsen
555-1456-13, 2183-018
Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk
2013-09-04
Länstyrelsen
Kartläggning av pumpstationer
555-4722-2013, 2183-018
HVAB-2014-002
Sida 6/22
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 7/22
5. Tillståndsgiven och faktisk belastning
Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en
belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För arbrå
reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1006 m³. Av
detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar
är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning.
I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning
baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn).
Parameter
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Pe (BOD7)
3238
1996
1850
3376
2173
2682
3252
2470
2815*
2772*
2889*
2708*
2604
2573
2509
PE (deb.avloppsvatten) 2677
I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde.
* Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat
avloppsvatten.
Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år.
Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det
beräknade medelvärdet för BOD7-halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett
betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten
grad från år till år.
Befolkningsmängden i området
för Arbrå ledningsnät kan
uppskattas grovt med verktyget
http://gis4.gavle.se/befostat.
Området till vänster är en grov
avgränsning av
avloppsledningsnätet och
innehåller med sannolikt flera
fastigheter som inte är anslutna.
Antalet personer inom området
uppgår till ca 2600 st,
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 8/22
6. Ledningsnät och flödesbelastning
Pumpstationer
Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan.
Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som
LTA-stationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter.
En av de nämnda LTA-stationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå.
Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen
på nätet samt vid avloppsreningsverket.
Underhåll av ledningsnätet
Underhåll sker kontinuerligt. Det finns en förnyelseoch åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av
ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar
både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät
och utbyggnad av dagvattenledningar.
Under året förnyades 6080 meter ledningar i hela
Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan
ledningsnät i kommunen är ca 829 km, förnyelsen
2013 motsvarar ca 0,74% av ledningsnätet.
I Arbråområdet förnyades totalt 1190 meter under
året.
Kod
Sträcka
(m)
S
150
S
RN
S
R
D
60
50
150
150
150
S
80
R
80
D
120
SN
100
RN
100
info
Sanering
Tennisplan
Skeppstavägen
Parten Vallsta
Rengatan
Rengatan
Rengatan
Del av
Västergatan
Del av
Västergatan
Del av
Västergatan
Ny avs
Nyhemsvägen
Ny avs
Nyhemsvägen
Åtgärd
Ledningstyp
omlägg.
Huvudl.
omlägg.
Ny ledning
Oml/Infodr
Oml/Infodr
Oml/Infodr
servis
Huvudl.
Huvudl.
Huvudl.
Huvudl.
Oml/Infodr
Huvudl.
Oml/Infodr
Huvudl.
Oml/Infodr
Huvudl.
Ny avs.
servis
Ny avs.
servis
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 9/22
Flödesmätning
Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten
Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år
3
2013 behandlades totalt 315198 m avloppsvatten. Andelen ovidkommande vatten var 49 %. Se nedanstående tabell
för en jämförelse av perioden 2007-2013.
Parameter
2007
3
Inkommande vatten (m )
3
2008
2009
2010
2011
2012
2013
306 363 374 042 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198
Debiterat vatten (m )
179 806 177 049 184 507 172 961 171 338 164 354 160 299
Längd huvudledning (m)
50 440
3
Inläckage (m )
Inläckage (%)
3
Inläckage (m /km*dygn)
50 440
50 440
50 440
50 440
50 440
50 440
126 557 196 993 202 411 158 152 151 095 176 370 154 899
41%
53%
52%
49%
48%
52%
49%
6,9
10,7
11,0
8,6
8,2
9,6
8,4
Diagramet till vänster visar det
sammanlagda inläckaget i kubikmeter per
km huvudledning för hela Bollnäs kommun
i jämförelse med resten av landets
kommuner.
Inläckaget säger något om kvaliteten på
ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är
att trots en relativt hög procentsats så är
mängden tillkommande vatten relativt låg
mätt per meter huvudledning.
Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är
betydligt lägre än riksgenomsnittet.
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 10/22
Bräddat avloppsvatten
Bräddning har skett en gång på Arbrå reningsverk under 2013, det var under 4 dygn i april 14/4 – 18/4. Totala volymen
var 335 m³ och orsaken till bräddningen var snösmältning. Provtagning på bräddvattnet har skickats till alcontrol för
varje dygn det brädda. Det sammanlagda utsläppet pga bräddning uppskattas till 280 gram fosfor och 6198 gram BOD
och påverkar årsmedelvärdet relativt lite.
Vid rapportering i miljörapporteringsportalen användes dessa värden vid beräkning på mängden bräddade
näringsämnen. För beräkning av bräddad mängd tungmetaller används resultat från ordinarie provtagning på
inkommande vatten.
Bräddning på pumpstation
Ingen bräddning har registrerats vid pumpstationerna under året.
Bräddning på ledningsnät
Ingen bräddning har registrerats på ledningsnätet för Arbrå avloppsreningsverk.
Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät
Typ av bräddning
2010
2011
Bräddat vid avloppsreningsverket
63 m3
841 m3
Bräddat på ledningsnätet
1200 m3
Bräddat från pumpstation
0
2012
149 m3
300 m3
77 m3
2013
335 m3
0
0
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 11/22
7. Gällande villkor i tillstånd
Villkor 1.
Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller
åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av
detta beslut.
Kommentar
Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt
vad som har angivits i ansökningshandlingarna.
Villkor 2.
Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga
reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och
energiförbrukning.
Kommentar
Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt.
Villkor 3.
Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får
användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter
godkännande av tillsynsmyndigheten.
Kommentar
Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har
lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av
tillsynsmyndigheten.
Villkor 4.
Provtagningsplats för uttag av representativa prover på
inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt
nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9.
Kommentar
Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och
utgående vatten samt för bräddat vatten.
Bräddad volym mäts och registreras dagligen.
Villkor 5.
Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att
anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får
tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av
villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att
föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa
föroreningsutsläppen..
Kommentar
Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att
tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2013.
Villkor 6.
Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i
omgivningen p g a slamhantering eller annat skall
erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar.
Kommentar
Inga klagomål på lukt har förekommit.
Villkor 7.
Buller från anläggningen inklusive transporter inom
området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån
vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena:
55 dB(A) dagtid (kl 07-18)
50 dB(A) kvällstid (kl 18-22)
45 dB(A) nattetid (kl 22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55
dB(A) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse.
Kommentar
Inga klagomål avseende buller har förekommit .
Villkor 8.
Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant
Kommentar
Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 12/22
sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena
mark, recipient eller vatten som skall eller har
behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall
skall vara noggrant märkta med innehåll.
sätt som föreskrivs i villkoret.
Villkor 9.
En förteckning skall upprättas över de kemikalier och
kemiska produkter som används i verksamheten.
Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i
miljörapporten.
Kommentar
Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk.
Villkor 10.
Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att
anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter
uppstår, skall inte tillföras anläggningen.
Kommentar
Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA)
innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant
avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt
avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget
industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket
Villkor 11.
Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från
verket skall fort-löpande ses över och underhållas i syfte
att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat
eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden
ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket.
Kommentar
Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som
föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns.
Villkor 12.
Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till
tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten
bestämmer.
Kommentar
Ett reviderat förslag lämnades i april 2011.
Villkor 13.
Kommentar
En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter Förstagångsbesiktning har utförts.
ombyggnad och upprustning av reningsverket.
Villkor 14.
Kommentar
Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal.
Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient
från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3
mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD7.
Villkor 15.
Kommentar
Gränsvärden har ej överskridits.
Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat
samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31
december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga
4800 kg BOD7 och 180 kg totalfosfor och från den 1
januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg
BOD7 och 155 kg totalfosfor.
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 13/22
8. Naturvårdsverkets föreskrifter
Naturvårdsverkets föreskrifter
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av
avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2
Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska
lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en
installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Aktuell
X
Ej aktuell
X
X
X
X
Nedanstående två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk.
SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten
från tätbebyggelse.
På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden.
På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs.
•
COD, BOD7, P-tot, N-tot
Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium,
suspenderad substans, och pH på utgående vattenflöde.
För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Analysresultat redovisas i bilaga Y
enligt bilageförteckning. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats
enligt nedanstående formel.
∑ koncentration∗provdygnsflöde = massa /år =mg / l
flöde/ år
∑ provdygnsflöden
Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som
numeriskt värde. För att erhålla utsläpp i kg/dygn har årsmedelhalt multiplicerats med avläst total årsvolym och sedan
delats med 365.
SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,
Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2013 har
ingen slam levererats till jordbruket. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs.
•
•
•
Torrsubstans och glödgningsförlust, pH
Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N)
Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N
Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Slammet körs för närvarand inte till jordbruksmark
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 14/22
9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar
(Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens
påverkan på miljön och människors hälsa)
Utvärdering av analysdata
Riktvärde - Kvartalsmedelvärde
BOD7
(mg/l)
P-tot (mg/l)
Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per
månad för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l.
Riktvärden
10 mg/l
0,3 mg/l
Q1
4,4
0,07
Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de
avlästa haltresultaten per kvartal.
Q2
4,3
0,05
Q3
3
0,05
Detaljerad redovisning av analysresultat redovisas i tabellform i ”Bilaga Y –
detaljerade analysresultat”
Q4
8,3
0,08
Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet..
Gränsvärde - Årsmedelvärde
Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BOD-utsläppet är max 12,5 kg BOD7/dygn och max 0,5 kg fosfor
per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal.
Parameter
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
BOD7: utsläpp (kg/dygn)
4,43
6,84
8,30
4,66
6,10
4,0
4,0
Fosfor: utsläpp (kg/dygn)
0,125
0,148
0,141
0,109
0,07
0,07
0,05
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 15/22
Analysresultat – Metaller i inkommande och utgående vatten.
Som en del av Revaq-certifieringen ska Arbrå reningsverk utföra undersökningar för att ta reda på metallhalt i
inkommande och utgående avloppsvatten. Under året har 6 provuttag genomförts på inkommande och utgående
vatten. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid
provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan.
Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x.
Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är
överskattad.
Inkommande flöde
Medelvärden
Antal prov
2013
6
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
mg/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
6,14
2,85
0,14
54,32
2,5
0,1
2,69
152,97
Beräknad vikt i inkommande flöde
2013
Flöde
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
(m³/år)
kg
gram
gram
gram
gram
gram
gram
gram
315198
1934
900
44
17096
800
31,5
850
48 217
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
mg/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
mikrog/l
0,05
0,39
0,02
8,2
0,78
0,1
1,67
14,2
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
(m³/år)
kg
Gram
gram
Gram
Gram
Gram
Gram
Gram
315198
17
121,8
7,2
2599,7
246,3
31,5
528
4487
Fosfor
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
99,14%
86,48%
83,71%
84,79%
69,04%
0%
37,85%
90,69%
Utgående flöde
Medelvärden
Antal prov
2013
6
Beräknad vikt i utgående flöde
Flöde
2013
Procentuell avskiljning
2013
Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet
ÅR
2013
Fofor (kg)
Bly,Pb
Kadmium,Cd
Koppar,Cu
Kromtot,Cr
Kvicksilver,Hg
Nickel,Ni
Zink,Zn
kg
gram
gram
gram
gram
gram
gram
gram
1917
779
36
14496
549
0
322
43731
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 16/22
Resultat från Slamanalyser
Arbrå reningsverk har skickat 513,97 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 21,18% torrhalt och
vikten är strax under 100 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos alcontrol .
Med utgångspunkt medelvärdet av de fyra slamproverna beräknas utsläpet av tunga metaller via slammet till följande:
Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 24 mg kadmium/kg fosfor, vilket är ett lågt och bra värde. Omräknat till
jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 18 mg/pe och år. Med utgångspunkt från uppgifter om
kadmiuminnehåll i fällningskemikalien så kommer ca 4% av kadmiumet från fällningskemikalien PAX XL100.
Reningsverket är certifierat enligt revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat
mängden tungmetaller i slammet.
Mottaget externslam
Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda
avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Under året har verket också tagit emot ca 39 m3
slam från Kilafors reningsverk. Totalt tog verket emot 621 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1963 m³ från de
externa verken.
Parameter
Torrsubstans
Glödgn.förlust
Totalforsfor
N-tot
NH4-N
Kalium
Kalkverkan(CaO)
pH
Järn
Aluminium
Silver
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
Kobolt
Cyanid
Nonylfenol
PAH
PCB
DDT
Diftalater (DEHP)
PBDE *
Enhet
Medelvärde
vikts-% 21,18%
% av TS 69,75%
Mg/kg TS 18750
Mg/kgTS 50500
Mg/kg TS 14500
Mg/ kgTS
2125
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
RSD
%
Antal värden
Kvot Cd/P Mängd
Varav från
större än gränsvärde
mg/kg
år
Fällningskemikalie
SFS 1985:840
Kg
%
5,88%
75929
4,54%
6,71%
2041
7,50%
5 497
3,98%
1 578
13,52%
231
7,25
3,98%
0,85
4,55
0,47
127,5
11,175
0,29
6,125
360
13,97%
41,64%
10,10%
18,53%
26,41%
67,03%
28,48%
12,63%
3,8
0,3
0,0
30,76
NA
NA
0 st
0 st
0 st
0 st
0 st
0 st
0 st
> 100
>2
> 600
> 100
> 2,5
> 50
> 800
19,21
0,092
0,495
0,051
13,88
1,216
0,032
0,667
39,2
0,413
0,030
0,002
0,008
0,002
0,016
0,039
0,000
0,012
0,035
0,004
1,59%
3,08%
0,11%
3,24%
0,37%
1,77%
0,09%
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 17/22
Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam
Beräknat ansamling i slam (gram) Analyserat innehåll i slam (gram)
Fosfor
1917 kg
2041
Bly
779
495
Kadmium
37
51
Koppar
14 496
13 880
Krom
549
1216
Kvicksilveer 0
32
Nickel
322
667
Zink
43 731
39 200
Recipientkontroll
Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad
recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida.
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden
Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under
året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande
kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss
sammanställning sker vid årets slut.
Egenkontroll
Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid
årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901)
om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Periodisk besiktning
Under året skedde ”periodisk besiktning” med anledning av de åtgärdsförslag som kom fram under besiktningen har
följande punkter utförts.
1.
2.
Riskgranskning av processen
Uppdaterade drift och skötselinstruktioner
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 18/22
11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor
mm
Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå
reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året.
Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att
störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet.
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 19/22
12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi
(Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi)
Energi produktion och användning
Arbrås reningsverk har ingen egen värmeproduktion. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja
vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 376986 kWh, 38707 kWh av detta avleddes till den del
av reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med
hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen
(mer energi krävs för luftningen).
Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som
tyder på att en del av tillförd energi går till värme under kallare
delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan
oundvikligt så länge man inte isolerar verket med nästan
överdrivet mycket isolering.
AV006 - Reningsverk Arbrå
60,00
50,00
40,00
Baserat på 2013 års elförbrukning kan man uppskatta att det
skulle det gå att spara ca 148 000 kwh, om man kunde undvika
värmespillet helt och hållet.
30,00
Beräknad potentiell värmebesparing, kwh
2011
2012
2013
105 000
73 000
148 000
20,00
10,00
Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst
energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi
för uppvärmning. Värdet är ett idealvärde som i verkligheten är
mycket svårt att uppnå.
0,00
januari
mars
maj
juli
september
november
Elförbrukning per m³ avloppsvatten
3
Avloppsvattenflöde
m /år
Elanvändning totalt
kWh/år
3
Elanvändning
kWh/m
Inköp av eldn.olja
m /år
3
2008
2009
2010
2011
2012
2013
374 041
386 918
331 113
317 408
340 724
315 198
-
-
446 106
451 976
385 839
376 986
-
-
1,35
1,42
1,13
1,20
7,6
7,6
11,4
7,4
3
3
Transporter.
Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi.
Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten
från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning.
Råvaror
Verksamhetens huvudsakliga ”råvara” är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 20/22
fällning och avvattning.
13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm
Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning
Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några
förändringar i kemikalieinköp.
Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i
slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll
av tungmetaller än andra aluminiumprodukter.
Tabell över använda kemikalier
Produkt
PAX XL100
Zetag 7565
Smörjfett
Grovrent rengöring
Rengöring
Motorolja (hydraway bio se 46)
Hydralolja
Växelolja
Anv.område
Fällningkemikalie
Polymer för avvattning
Smörjning centrifug
Rengöring maskiner, golv biltvätt
Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner
Används i pumpar, maskiner, bilar
Används i inloppspumpar, skrapspel
Används i maskiner,växlar
Mängd
39400 kg
1500 kg
1 kg
5 liter
0 liter
0 liter
0 iter
0 liter
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 21/22
14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Avvattnat slam
Under 2013 producerades sammanlagt 513,9 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 21,18 %. Slam från Arbrå
reningsverk är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2013 och
uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal
om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning
av anläggningsjord/täckmaterial.
Annat icke miljöfarligt avfall
Förutom slam uppkommer pressat grovrens och avskiljd sand. Grovrenset transporterades av Reaxcer till Sävstaås
avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Sanden transporterades till Borab.
ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL
Transportör
Mottagare
Mängd
Härjelast
Härjelast
BORAB
BORAB
4500 Kg
2930 Kg
Pressat grovrens
Sand
Miljöfarligt avfall
Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket.
Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och
transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200-liters fat för spillolja. Fatet skickas för
återvinning när det är fullt.
Tabell över miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten
MILJÖFARLIGT AVFALL
Transportör
80111
130112
130205
200121
Färg och lack
Biologisk hydralolja
Mineralbaserade oljor
Lysrör, uv lampor och vippor
* Lysrör etc omhändertas av elfirma som byter ut lysrören
.
Härjelast
Härjelast
Härjelast
Härjelast
Mottagare
Mängd
BORAB
BORAB
BORAB
BORAB
0 liter
0 liter
0 liter
*
Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk
Arkiveras på : Memopärm 2014
Datum
2014-01-22
Utfärdare
Pär Hisved
Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2014
HVAB-2014-002
Sida 22/22
15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa
(Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa)
I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt
fortfarande aktuell.
Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl,
kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med
fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens
volym.
Under 2013 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller
människors hälsa.
De huvudsakliga riskerna i verksamheten är:
1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppledningar
2.
Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte,
kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten.
3.
Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet.
4.
Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar.
5.
Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.
Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta.
Riskanalysen är uppdelad i två delar:
1.
Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den
inte behöver revideras rutinmässigt.
2.
Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur
både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier.
Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i
samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på
åkermark som gödslats med slam.
Miljörapport 2013, Arbrå reningsverk
Bilaga A – Processbeskrivning
Sida 1 (1)
Senast uppdaterad: Maj 2013
Beskrivning av verksamhetsområde och avloppsledningssystem
Karta med verksamhetsområdets gränser, ledningssystem (huvudledningar), pumpstationer och bräddpunkter
bilades miljörapporten för år 2006.
Beskrivning av reningsanläggningen
I tillståndsansökan efter ombyggnaden 1999 lämnades följande dimensioneringsdata för Arbrå-verket:
Dim. anslutning
3 250 pe
BOD7-belastning
160 kg/d
3
Qdim
46 m /h
3
Maxflöde, rensgaller
200 m /h
3
Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio)
92 m /h (= 2*Qdim)
Efter mindre förändring av verket 2004 (se anmälan daterad 2004-06-28) i syfte att minska bräddningar gäller
följande dimensioneringsdata
Dim. anslutning
3 250 pe
BOD7-belastning
160 kg/d
3
Qdim
46 m /h
3
Maxflöde, rensgaller
400 m /h
3
Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio)
136 m /h (ca 3*Qdim)
Processen är en s k biologisk fosforreningsprocess (BIO-P).
Avloppsvattnet genomgår först grovrening genom ett rensgaller. Renset tvättas och avvattnas i en renstvätt
och transporteras med en skruv till en container. Efter rensgallret passerar vattnet ett sandfång och leds
sedan till biologisk rening med aktivslam (en luftningsbassäng + två parallella sedimenteringsbassänger).
Första delen av luftningsbassängen är en anaerob zon med enbart omrörning.
Därefter rinner vattnet till en inblandningskammare med intensivomrörning där kemisk behandling påbörjas
med dosering av fällningskemikalie. Föroreningar fälls ut i 4 st flockningskammare med omrörare. Vattnet
fortsätter till två parallella sedimenteringsbassänger där föroreningarna avskiljs och sjunker till botten
(kemiskt slam). Kemslammet förs normalt tillbaka till luftningsbassängen. Klarfasen avdrages i vid ytan
placerade rännor och förs vidare till recipienten, Ljusnan.
Slamfasen: Biologiskt överskottsslam inkl kemslam pumpas till en slamförtjockare och vidare till två slamluftningsbassänger för stabilisering. Det stabiliserade slammet leds vidare till ett slamlager och därifrån till
centrifug för avvattning. Reningsverket producerar ca 500 ton avvattnat slam per år med en TS-halt mellan
ca 20 - 28 %. Avvattnat slam hamnar i container, när containern är full körs den till slutanvändaren (1-2
veckors mellanrum). Avvattnat slam används antingen i jordbruk eller på BORABs avfallsanläggning för
deponitäckning.
Internt slam
Arbråverket tar hand om slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa.Det interna slammet
tas direkt in i långtidsluftarbassängerna för att sedermera gå till avvattning med centrifug.
Extern slam
Det externa slammet från slutna tankar(enskilda avlopp)släpps på inkommande ledning och går den normala
processvägen genom verket.
Slam från trekammarbrunnar tas ej emot på grund av REVAQcertifiering.
Miljörapport Arbrå 2013
Bilaga B, Bräddning vid pumpstationer
Sida 1/2
Pumpstationer i Arbrås spillvattennät
Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan.
Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på
Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat.
De mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar
samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet
genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem.
Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna
station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal
ställen på ledningsnätet.
Med utgångspunkt från anslutna adresser i avloppsledningsnätet och förbrukningsstatistik i vår kunddatabas
har flödet av debiterat avloppsvatten beräknats till följande volymer per år. Det verkliga flödet är i praktiken
högre pga inläckage.
ID-nr
APU_310
APU_301
APU_302
APU_312
Arbetsnamn
Orbaden,
Trollbo
Orbaden,
Orfa Stugby
Orbaden,
Badstrand
Orbaden
Byggår
Flödesbelast
ning m3 per
år
Antal
bräddningar
Sammanlagd
tid/volym
1986
1750
0
-
1969
1973
2006
5100
100
17 000
0
0
0
-
APU_309
APU_303
Vallsta,
Sågvägen
Vallsta,
Östernäs
1978
200
0
-
1973
1300
0
-
APU_311
Vallsta,
Posten
1993
27 000
0
APU_304
Karlsbro
2008
30 000
0
-
APU_305
Törnfelts
1976
30 000
0
-
APU_306
Kalle
Hennings
1976
30 000
0
8h
10 h
2h
2h
-
-
APU_307
Nytorp
1995
31 000
2013-17-04
2013-18-04
2013-19-10
2013-27-10
APU_308
Norränge
1978
10 000
0
Orsak
Snösmältning
Snösmältning
Regn
Regn
-
Övervakning
Recipient
Vippa, DT1
Dike vid järnväg
Vippa
Dike
NEJ
NEJ
Tryckgivare
R-Op45*
Ljusnan
Vippa
Dike invid
pumpstation
vippa, DT1
Dike till myr
Tryckgivare
R-Op45*
Partån
Tryckgivare
R-Op45*
Tryckgivare
R-Op45*
Tryckgivare
R-Op45*
Brunn på åker
(6818723, 572970)
Tryckgivare
R-Op45*
Ljusnan
(6817936, 573710)
Tryckgivare
R-Op45*
Våtmark, ljusnan
(6816398, 573986)
Partån
Åmyrbäcken-Partån
OP45* bräddningar registreras genom övervakning med larm till processdator
Benämningen APU är ett inarbetat arbetsnamn, i Geosecma används benämningen SPU för samtliga stationer.
Miljörapport Arbrå 2013
Bilaga B, Bräddning vid pumpstationer
Sida 2/2
Översiktskarta för Arbrå ledningsnät
Pumpstationernas placering i förhållande till varandra.
I rutorna visas mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012).
Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till
Reningsverket
Tabell1
Miljörapport 2013
Bilaga Y – individuella analysresultat
Arbrå Reningsverk
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
inkommande dygnsprov
Datum
2013-01-16
2013-02-14
2013-03-11
2013-04-24
2013-05-21
2013-06-12
2013-07-24
2013-08-15
2013-09-23
2013-10-09
2013-11-20
2013-12-16
Månad
Flöde
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
780
739
2014
1844
945
839
695
714
1980
621
812
2108
1174,25
medelvärde
BOD7 (ATU)
200
230
210
50
170
120
140
200
400
200
200
190
COD(Cr)
410
600
450
150
350
260
490
510
2700
440
500
420
192,500
606,667
39,833
4,858
Aluminium, Al
0,25
0,57
0,81
1,4
0,39
0,43
0,89
0,69
0,6
0,51
0,83
0,66
0,3
0,24
0,43
0,25
0,16
0,53
0,38
0,81
0,59
0,88
1,2
0,89
3
BOD7 (ATU)
<3
<3
5
5
4
5
6
<3
4
5
4
4
<3
<3
<3
<3
<3
3
<3
<3
8
5
23
8
30
COD(Cr)
<30
<30
42
36
33
<30
35
<30
<30
34
37
34
<30
31
<30
44
<30
<30
31
34
32
43
85
46
Kväve tot, N
13
16
26
26
29
18
26
9,5
16
23
24
23
26
30
39
34
20
29
33
26
20
29
33
26
rapporteringsgräns
Månad
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
Utgående dygnsprov
2013-01-08
2013-01-16
2013-01-30
2013-02-14
2013-03-11
2013-03-26
2013-04-11
2013-04-24
2013-05-06
2013-05-21
2013-06-12
2013-06-26
2013-07-09
2013-07-24
2013-08-15
2013-08-29
2013-09-12
2013-09-23
2013-10-09
2013-10-24
2013-11-06
2013-11-20
2013-12-05
2013-12-16
Flöde
1
1
1
2
3
3
4
4
5
5
6
6
7
7
8
8
9
9
10
10
11
11
12
12
910
780
702
739
2014
762
915
1844
3619
945
839
972
744
695
714
125
626
1980
621
2515
643
812
634
2108
antal under rapporteringsgräns
medelvärde
27258
Månad
Bräddat
Bräddat
Bräddat
Bräddat
2013-04-15
2013-04-18
2013-04-17
2013-04-16
17
88
80
150
335
0,05
Fosfor tot, P
<0.050
<0.050
0,097
0,093
<0.050
<0.050
0,069
<0.050
<0.050
0,055
0,05
0,064
<0.050
<0.050
0,059
0,055
0,059
<0.050
0,058
<0.050
<0.050
0,07
0,16
0,079
5
Susp.substans
<5.0
<5.0
5
7,5
<5.0
<5.0
5,6
<5.0
<5.0
<5.0
<7.3
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<5.0
<6.7
<6.7
15
6
0
10
9
0
11
19
0,612
4,958
36,125
24,771
0,063
5,588
Medelvärde
BOD7 (ATU)
24
10
27
13
18,50
COD(Cr)
Kväve tot, N
47
6,9
61
8,3
130
9,1
70
10
77,00
8,58
Fosfor tot, P
0,96
0,65
0,98
0,75
0,84
utsläpp pga bräddning
BOD7 (ATU)
kg
5,40
COD(Cr)
kg
27,07
Kväve tot, N
kg
3,08
Fosfor tot, P
kg
0,26
Volym
4
4
4
4
Summa
Kväve tot, N Fosfor tot, P
39
4,5
54
4,1
48
5,2
12
1,4
40
4,8
29
3,8
52
6,1
50
6,6
39
9,3
42
3,7
33
3,9
40
4,9
Metaller, inkommande vattenflöde
inkommande dygnsprov
2013-01-16
inkommande dygnsprov
2013-03-11
inkommande dygnsprov
2013-05-21
inkommande dygnsprov
2013-07-24
inkommande dygnsprov
2013-09-23
inkommande dygnsprov
2013-11-20
780
2014
945
695
1980
812
Bly, Pb
1,4
1,3
1,3
2
6,5
1,8
Kadmium, Cd
0,24
<0.02
0,11
0,1
0,27
0,09
Koppar, Cu
21
21
17
26
140
27
Krom tot, Cr
2,3
1,2
1,2
1,6
5,5
1,1
Kvicksilver, Hg
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
Nickel, Ni
1,4
2,5
2,1
2,4
4,2
1,7
Zink, Zn
99
76
100
140
300
110
Metaller, Utgående vattenflöde
Utgående dygnsprov
2013-01-16
Utgående dygnsprov
2013-03-11
Utgående dygnsprov
2013-05-21
Utgående dygnsprov
2013-07-24
Utgående dygnsprov
2013-09-23
Utgående dygnsprov
2013-11-20
780
2014
945
695
1980
812
Bly, Pb
0,4
0,3
<0.2
<0.2
0,7
<0.2
Kadmium, Cd
<0.02
<0.02
<0.02
<0.02
0,03
<0.02
Koppar, Cu
12
7,1
10
2,8
8,5
9,5
Krom tot, Cr
1,3
1,2
<0.5
0,5
<0.5
<0.5
Kvicksilver, Hg
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
<0.1
Nickel, Ni
2,7
1
1,1
1,3
2,6
1,1
Zink, Zn
18
16
13
7
15
12
Sida 1