Transcript Miljörapport 2014 - Hässleholms Vatten AB

2014 VITTSJÖ
MILJÖRAPPORT
2014
VITTSJÖ
AVLOPPSRENINGSVERK
Senast ändrad 2015-03-04 /PÅN
Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2014\MR-VIT2014\MR-VIT2014.indd
2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2013 Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens platsnummer: 1293-50-016
TEXTDEL
Vittsjö avloppsreningsverk
Kommun: Hässleholm
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB.
Verkställande tjänsteman är bolagets VD Henrik Brink.
Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet
åvilar övergripande Henrik Brink.
Delansvar för miljöfrågor enligt följande:
Avloppsreningsverk
Jan Sjöström
Pumpstationer”-”
LedningsnätThomas Nilsson
Process vid reningsverk
Per-Åke Nilsson
och provtagning
Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema.
Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema,
torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst
våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet.
Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm.
STYRELSE
VD
Henrik Brink
ADM / EKON / KUNDTJ
Lars Landgren
UTREDNING / PROJ
Stefan Lindgren
PRODUKTION / VA-VERK
Jan Sjöström
DISTRIBUTION / RÖRNÄT
Thomas Nilsson
LABORATORIUM
Per-Åke Nilsson
3
ANLÄGGNING
Lars Lennartsson
Verksamhetsområden
Verksamhetsområdet till Vittsjö avloppsreningsverk omfattar Vittsjö samhälle enligt nedanstående översiktliga kartskiss.
Verksamhetens påverkan på miljön
Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för
eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter.
Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt
stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte primärt i reningsverkets
uppdrag.
Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär
tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka
lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets
eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%.
Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser.
Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor
och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse
avfallsfraktioner som går till återvinning.
4
FUNKTIONSBESKRIVNING
Avloppsvattenrening
I våtmarken passerar vattnet först en gallerstation, där större föremål tvättas och därefter avskiljs som brännbar fraktion. I en luftningstrappa syresätts vattnet för att minska
luktproblem och förbättra slamavskiljning i de primära biodammarna (Bio 1 och Bio 2).
Dessa är försedda med möjlighet till slamtömning och huvuddelen av de fasta partiklarna
avskiljs i dessa. De har volymen 3400 resp 3470 m3 och en uppehållstid vid QDim på 5-6
dygn.
Vattnet leds därefter vidare till fördelningsdammarna (F1-F3) via breda översilnings-ytor.
Härifrån delas vattnet i två grenar av våtmarksdammar. En norra (N1-N2) samt en södra
gren S1-S3 där S2 är kompletterad med dräneringssystem.
Från dessa dammar infiltrerar/översilar
vattnet ned i naturliga våtmarksområden
med tvärgående fördelningsdiken för att
via uppsamlingsdiken samlas i utsläppspunkten där flödesmätning och provtagningspunkt finns.
Anläggningens totala uppehållstid vid
normalt flöde är >30 dygn.
N2
Styrning och övervakning sker
med en Flygts undercentral.
Automatiken är begränsad
till det inledande mekaniska reningssteget och
övervakningen omfattar dessutom nivå i
utloppsbrunnen för
automatisk flödesmätning.
N1
F2
Utg
M8
M9
F1
F3
OBS2m
117
Bio 2
S1
Bio 1
alju
nga
å
n
M6
Ink
Emm
Larm och processdata överförs via modem
till kontrollrummet vid
Hässleholms
reningsverk.
OBS3n
OBS1s
S3
5
M7
S2
Slambehandling
Slammet som avskiljs i de två inledande biodammarna transporteras vid behov vidare till
Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning.
Kemikaliehantering och energiförbrukning
Inga kemikalier för reningen används. Reningsverkets elförbrukning är ca 20 MWh.
Ledningsnät och pumpstationer
I Bilaga 3 redovisas anslutna pumpstationer och bräddningar från dessa.
Anslutna industrier
I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter
VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER,
VA-UTBYGGNADSPLAN
VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor.
Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut §77 1997-06-16. Den utgör ingen
detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en
VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten.
Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar,
spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen
10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel:
fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse.
I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för
det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och
ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av
bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger.
Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning):
• Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav
avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö.
• Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen.
• Optimera och förfina rening av spillvatten.
• Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda.
• Motverka bräddningar av orenat spillvatten.
• Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning
eller på grund av avloppsstopp.
• Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet.
• Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk.
• Minska antalet akuta underhållsåtgärder.
• Minska energiförbrukningen för VA-driften.
• Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser.
• Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar.
• I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad.
6
Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från
VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10.
Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt.
För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att
kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen
visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över.
Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om
en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot
Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att
uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika
beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen.
En rapport benämnd ”Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun”,
daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt §65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän
VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som
idag saknar allmän VA-försörjning.
Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll.
Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och
inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter.
KONTROLLPROGRAM
Kontrollprogram för anläggningen är daterat 2006-11-07.
GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT
Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
• Länsstyrelsen i Skåne - beslut 1997-01-27
Utsläpp av avloppsvatten från Vittsjö samhälle till Emmaljungaån efter behandling i
våtmark i Havraljunga. Efter idrifttagning får som riktvärde resthalterna i det behandlade avloppsvattnet inte överstiga 10 mg/l BOD7 resp 0,4 mg/l totalfosfor.
• Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut ang överklagande 1998-06-22
Ytterligare villkor för tillståndet. Kontroll av vattentäkt på fastigheten Emmaljunga
1:25.
• Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2005-11-17
Fastställande av villkor gällande skydd av djurlivet och fiskedammar. Beslutet innebär
utvidgning av stängsel senast 2006-07-31 samt uppförande av ytterligare en referenspunkt för grundvatten. Smärre justeringar av detta beslut har därefter gjorts.
• Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2006-11-09
Ansökan om förändring av biodammarnas utformning och bottenmaterial avslogs och
Hässleholms Vatten ålades att utforma
7 dessa enligt ursprunglig beskrivning.
• Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2008-02-07
Fastställande av slutliga villkor. Riktvärde 0,3 mg Ptot/l och 10 mg BOD7/l som
månadsmedelvärde och gränsvärde 0,4 mg Ptot/10 mg BOD7/l som årsmedelvärde.
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
1. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga renings­effekt uppnås
med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.
Villkoret uppfyllt.
2. Det utgående avloppsvattnets pH-värde skall ligga mellan 6 - 9.
Villkoret uppfyllt. Medelvärdet i utgående vatten har under året varit 6,9.
3. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten.
Inga sådana störningar har förekommit.
4. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som
kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under
vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till tillsynsmyndigheten skall ske i de fall
avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen.
Villkoret uppfyllt.
5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion
skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderlig.
Desinfektion med mobil anläggning kan genomföras vid behov.
6. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer.
Villkoret uppfyllt.
7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt
som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Villkoret uppfyllt.
8. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i
recipienten eller omgivningen.
Villkoret bedöms uppfyllt.
9. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå
än 50 dB(A), kl 07 - 18, 45 dB(A) kvällstid, kl 18 - 22 och 40 dB(A) nattetid, kl 22 - 07
utomhus vid närmaste bostäder.
Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit.
10. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att
motverka störningar av detta.
Villkoret uppfyllt, inga klagomål har inkommit.
12. Om rening vid våtmarken avbryts skall kommunen återställa de om­råden som utnyttjats för reningsanläggningen. Tillsynsmyndigheten skall i sådant fall föreskriva villkor för
återställning.
Ej tillämpligt.
8
13. Inloppsdelen inklusive sedimenteringsdammarna och de första biolo­giska dammarna
skall förses med inhägnad som hindrar allmänhetens tillträde.
Villkoret uppfyllt. (Se även punkt 15)
14. Kommunen skall kontrollera vattnet i vattentäkter på fastigheten Emmaljunga 1:25
i den utsträckning tillsynsmyndigheten anger. Om det visar sig att vattnet påverkas av
reningsanläggningen skall kommunen vidta de åtgärder tillsynsmyndigheten föreskriver.
Villkoret uppfyllt
15. Ett område inom fastigheten Havraljunga 6:15, vars gränser framgår av bifogad ritning, skall inhägnas med stängsel för djurskydd senast 31 juli 2006.
Villkoret uppfyllt
16. Ett nytt observationsrör skall upprättas och utgöra en referenspunkt till det befintliga
observationsröret mellan avloppsanläggningen och fiskedammarna.
Villkoret uppfyllt.
17. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande.
Totalfosfor
BOD7
Riktvärde
Gränsvärde
0,3 mg/l, månadsmedelvärde
10 mg/l, månadsmedelvärde
0,4 mg/l, årsmedelvärde
10 mg/l, årsmedelvärde
(Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 14)
Villkoret uppfyllt.
18. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt
åtagit sig i ärendet.
(Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 15)
Villkoret uppfyllt.
9
Företagets beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en
absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta.
En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors
diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgå fortbildning
i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår
verksamhet.
Bästa möjliga teknik
Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter
och riskbedömningar centrala för teknikvalet.
Lokaliseringsprincipen
Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi
bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett
policybeslut angående skyddszoner för reningsverken.
Hushållning med råvaror och energi
Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska
minskas.
Punkter som vi arbetat med här är energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad
styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter.
Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms
kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter.
Rening i dammar som i Vittsjö innebär visserligen att stora markytor måste tas i anspråk,
men ger samtidigt stora miljövinster eftersom tekniken är energisnål och inte kräver
några kemikalier för att fungera. Med begränsad maskinell utrustning blir också behovet
av tillsyn och förnyelse mindre.
Produktvalsprincipen
Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium.
10
DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT
KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET
Reningsresultaten har med ett undantag under året legat mycket väl inom angivna
gränsvärden och driften har löpt problemfritt.
PROVTAGNING OCH UTSLÄPPSKONTROLL
Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1.
Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6
dygnsprov/år.
Utgående vatten provtas med frekvensen 24 prover/år i flödesmätningsbrunnen vid utloppet i ån.
Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg samt under punkten omgivningskontroll. Vissa problem med åtkomsten till privata brunnar finns.
TRANSPORTER
Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 525 mil, varav uppskattningsvis
70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av
automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar.
Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt.
11
OMGIVNINGSKONTROLL
Utgående vatten
Utöver den i Bilaga 2 redovisade utsläppskontrollen har enligt kontrollprogrammet halter
av mikroorganismer mätts enligt nedanstående tabell. Enhet CFU/100 ml.
Datum
E. Coli
Intestinala
enterokocker
Februari
<10
<10
Maj
10
<10
Augusti
20
20
<10
<10
November
Driftkontroll - anläggningens norra och södra gren
Utgående vatten kommer från två uppsamlingskanaler - en nordlig (M8) och en sydlig
(M9) halterna (mg/l) i dessa två grenar redovisas i tabellen.
M8
Datum
Ptot
BOD7
M9
COD
Ntot
pH
Ptot
BOD7
COD
Ntot
pH
2014-02-04
0,05
<3
41
12,0
6,6
0,02
<3
33
10,0
6,7
2014-05-12
0,08
<3
56
7,3
7,2
0,02
<3
33
5,0
7,0
2014-08-12
0,03
<3
56
7,8
6,9
0,09
<3
79
5,8
6,9
2014-11-11
0,11
<3
55
11,0
6,6
0,03
SF
42
8,8
6,9
Medel
0,07
1,8
52
9,5
6,8
0,04
1,3
47
7,4
6,9
(Kursiverade värden för totalkväve har mätts med förhöjd mätosäkerhet)
12
Grundvatten
Inom anläggningen tas prover i tre observationsbrunnar Obs 1s, 2m och 3n. Halterna av
klorid och nitratnitrogen i dessa punkter redovisas i följande tabell.
OBS1s
OBS2m
OBS3n
NO3-N
Cl-
NO3-N
Cl-
NO3-N
Cl-
2014-04-29
13
42
<1
34
3,7
31
2014-08-12
7,5
32
<1
34
<1
32
Medel
10
37
<1
34
2,0
32
Datum
I ett antal privata brunnar (bl a Emmaljunga 1:25, som nämns i villkoret) och obsbrunnar
utanför anläggningen mäts också nivåer, klorid och nitratnitrogenhalt.
Datum
Emmaljunga 1:25
Cl
-
Havraljunga 1:4
NO3-N
Cl
-
Havraljunga 1:8
NO3-N
Cl
-
Havraljunga 1:9
NO3-N
Cl
-
Havraljunga 6:46
NO3-N
Cl-
NO3-N
2014-07-09
-(*1)
-
6
2,2
6
<1
8
1,7
108
<1
2014-10-15
2
4,4
8
2,3
7
<1
7
1,4
116
<1
Oretorp 3:4
Ob3h
Cl-
NO3-N
7
1,7
-
1
2,3
9,0
Cl(*2)
Ob3i
OB 1 Ny
OB 2 Ny
OB 3 Ny
NO3-N
Cl-
NO3-N
Cl-
NO3-N
Cl-
NO3-N
Cl-
-
28
1,1
13
1,7
49
<1
17
NO3-N
3,6
4,1
27
1,1
9
<1
51
<1
18
4,0
*1) Platsen ej tillgänglig för provtagning, *2) Området översvämmat och ej tillgängligt för provtagning.
Emmaljungaån
I Emmaljungaån tas årligen fyra prover med för 2014 följande resultat.
Datum
Uppströms
Nedströms
Ptot
Ntot
Ptot
Ntot
2014-02-04
0,013
<1
0,014
1,1
2014-05-12
0,029
<1
0,040
1,0
2014-08-12
0,028
<1
0,030
1,2
2014-11-11
0,025
1,0
0,029
1,2
Medel
0,024
0,9
0,028
1,1
Halter i mg/l. Kursiverade värden är uppmätta med förhöjd mätosäkerhet orsakad av störande innehåll av organiska ämnen. Vid
beräkning av medelvärde har samtliga mätningars värde använts.
13
BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING
Kommun
Hässleholm
Avloppsreningsverk
Vittsjö
Anslutning till verket
Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p)
1733
Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p)
1715
Medelvärde,
Maxdygn
se bilaga 8
Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn)
964
1545
- därav industri (pe)
0
- därav externbelastning (uppskattat antal
pe)
0
-mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar
0
- slam från andra avloppsreningsverk
0
Dimensionering (antal pe)
-
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
20
Medelvärde (m3/d)
469
Maxvärde (m3/d)
964
Minvärde (m /d)
337
3
Totala årsflödet (m /år)
171316
Mängd ovidkommande vatten (m3/år)
44403
(26%)
3
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
8,8
Medelvärde (m /d)
211
Maxvärde (m /d)
800
3
3
Minvärde (m /d)
0
3
Totala årsflödet (m /år)
76982
3
Dimensionerande flöde
m3/h
-
m /d
-
3
14
BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8
Inkommande vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde (maxdygn)
Typ av och antal prov
(dp, vp, annat)
Mängd
mg/l kg/d
mg/l
kg/d
ton/år
BOD7
162
76
238
108
28
6 dp
CODCr
395
185
574
254
68
6 dp
P-tot
3,9
1,8
5,0
2,3
0,67
6 dp
N-tot
29
14
36
16
5,0
6 dp
Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning.
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten?
Nej
Utgående vatten, årsvärden
Medelvärde
mg/l kg/d
Maxvärde (maxdygn)
Mängd
mg/l
kg/d
ton/år
Typ av och antal prov
(dp, vp, annat)
BOD7
<3
0,31
3,3
0,64
0,11
23 sp
CODCr
42
8,8
59
22
3,2
23 sp
0,019
0,002
23 sp
3,8
0,60
23 sp
P-tot
N-tot
0,028 0,006 0,071
7,8
1,6
12
15
BILAGA 3 - BRÄDDNING
Bräddat vatten vid reningsverket
Antal bräddningar
Tid
h
Volym
m3
Kvartal 1 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 2 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 3 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
Kvartal 4 Med behandling
0
0
0
Utan behandling
0
0
0
0
0
0
Summa
Orsak
Typ av behandling av bräddat vatten
Försedimentering+biologisk rening
Total bräddad volym p g a
drifthaveri (m3/år)
0
Total bräddad volym p g a
hydraulisk överbelastning (m3/år)
0
Bräddad volym i % av totala årsflödet
0,00%
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket
Maxvärde
(mg/l) (maxMedelvärde (mg/l)
dygn)
BOD7
0,0
CODCr
0,0
P-tot
0,0
N-tot
0,0
Total
mängd
(ton/år)
Bilaga 3 fortsätter på nästa sida
16
Forts, bilaga 3 - Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer
Mängd vatten totalt (m3/år)
0
Mängd p g a drifthaveri (m /år)
3
Mängd p g a hydraulisk
överbelastning (m3/år)
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och
pumpstationer
Total mängd
(ton/år)
BOD7
0
CODCr
0
P-tot
0
N-tot
0
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns.
17
Fortsättning bilaga 3 - Specifikation, bräddning på ledningsnät och
pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de
inte bräddat)
Anläggning
Tillsyn/
vecka
Larm
Antal
pumpar
Nödutlopp
Bakvattenstopp
Bräddmagasin
Recipient
Antal
Bräddtid h
Bäckabro
pstn.
1
FMC
2
pumpsump
Ja
-
Ferne-Luxus
pstn.
0,5
-
2
NB till dag
-
Lyran pstn.
0,5
FGC
2
NB till dag
Vittsjö pstn.
(Gamla AVR)
1
FMC
3
Pickelsjön
pstn.
0,5
APP500
Porrarp pstn.
0,5
Södra industriomr pstn
Västanskog
pstn.
Volym
m3
Lerhultsbäcken
0
0
0
-
Vittsjön
0
0
0
-
-
Gustav
Adolfsån
0
0
0
pumpsump
-
-
Gustav
Adolfsån
0
0
0
2
NB till dag
-
-
Pickelsjön
0
0
0
-
2
pumpsump
till dag
-
-
Vege sjö
0
0
0
0,5
-
2
pumpsump
till dag
-
-
Vege sjö
0
0
0
0,5
APP500
2
pumpsump
till dag
-
-
Oresjön
0
0
0
Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler
och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns
larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt.
18
BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket
ton/år
BOD7
0,11
CODCr
3,2
P-tot
0,002
N-tot
0,60
19
BILAGA 5 - SLAM
Slam, årsvärden
Medelvärde Maxvärde
Mängd (kg/år)
(mg/kg TS) (mg/kg TS)
Hg
Cd
Pb
Cu
Zn
Cr
Ni
N-tot
P-tot
Toluen
PCB, summa
PAH, summa
Nonylfenol
Slammängder
Producerad mängd
0
m3/år
mängd TS totalt
ton TS/år
[TS-halt
%
Externslammängd till
vattenfas
Externslammängd till
slambehandling
-från enskilda
avloppsanläggningar
-från andra reningsverk
-från andra verksamheter
Uttransport av slam
m3
ton TS
Åkermark
Energigröda
Energiskog
Täckning deponi
Övrig markanvändning
Deponering
Till annat reningsverk
Förs register över åkermark där slam sprids? Ja
Vem för register:
20
Nej x
Typ av och
antal prov
BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING
Avfall
Typ
EWC-kod
Ursprung Mängd
Rens
19 08 01
0
Sand
19 08 02
0
Brännbar rensrest
19 12 10
Slutbehandling
Deponi
Deponi
1,11 m Återvinning
3
Deponiavfall
0
Deponi
Skrot
0
Återvinning
Kemikalier
Typ
Mängd (ton/år)
Fällning
0
Slambehandling
0
Desinfektion
0
Annat
Energihushållning
Förbrukad mängd energi (MWh/år)
Bränsletyp
Förbrukning (m3 el. ton)
Olja
El
25
Gasproduktion
Nej
Mängd prod. gas/år
(m3)
Gasens
energiinnehåll
(kWh/m3)
Facklad mängd
(m3/år)
Användning av
gasen
Har energibesparande åtgärder gjorts
under året?
Nej
21
BILAGA 7 VILLKORSUPPFÖLJNING
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet.
Årsmedelvärden
P-tot
2014
BOD7
mg/l
%
mg/l
%
0,028
7%
<3
14%
Månadsmedelvärden
P-tot
BOD7
mg/l
%
mg/l
%
Jan
0,031
10%
<3
15%
Feb
0,026
9%
<3
17%
Mar
0,017
6%
<3
11%
Apr
0,019
6%
<3
12%
Maj
0,022
7%
<3
12%
Jun
0,018
6%
<3
17%
Jul
0,043
14%
<3
25%
Aug
0,023
8%
<3
12%
Sep
0,022
7%
<3
14%
Okt
0,033
11%
<3
16%
Nov
0,038
13%
<3
10%
Dec
0,071
24%
<3
11%
22
BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR
Analyserande laboratorium
Analyser av Ptot, BOD7, CODCr, Ntot, NH4-N och pH för avloppsvatten har utförts på eget
laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets
ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784.
Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, AlControl i Malmö t o m
1 september och därefter Eurofins.
Beräkningsmodeller
Beräkningar av halter och mängder mm på inkommande och utgående vatten sker enligt
följande:
n
Medelhalt =
∑C
i =1
i
n
där Ci är uppmätt halt vid respektive provtagnings-
tillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m3/d)
Maxhalt (mg / l ) = Maxin=1 (Ci )
Medelhalt (mg / l ) ⋅ Medelflöde (m3 / d )
Dygnsbelastning (kg / d ) =
1000
Maxmängd (kg / d ) = Maxin=1 (
Årsbelastning (ton / år ) =
Belastning pe =
Qi ⋅ Ci
)
1000
Dygnsbelastning (kg / d ) ⋅ 365
1000
CBOD 7 (mg / l ) ⋅ Q (m3 / d )
70
Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD7<3 tas vid medelvärdesberäkningar
med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover.
I de fall då enskilda analysresultat redovisas kan det inträffa att analysen inte producerar
resultat som är mätbart. Framför allt rör detta BOD7 där syreförbrukningen vid analysen måste ligga inom intervallet 1/3<x<2/3 av ursprunglig syrehalt, något inte alltid är
möjligt oavsett spädning. Vidare accepteras vid totalkväveanalysen inte störande förekomst av humusämnen som ger en absorbans överskridande 5%. I dessa fall då provtagning inte har kunnat utföras eller analysen ej producerat ett resultat av ovanstående skäl
anges i tabellerna värdet SF (”fel vid analys eller provtagning”).
23
BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG
VITTSJÖ
NILSSON INGMAR
15
EL AB WIDELL OLLE
22
BOSSES MASKINSERVICE
23
WIWOOD HB
23
VITTSJÖ ORIENTERINGSKLUBB
25
TRÖJTRYCKAREN I VITTSJÖ AB
38
GDM OST OCH CHARKDELIKATESSER
50
BERNES SERVICE
66
VITTSJÖ FORDONSSERVICE AB
75
VITTSJÖ MEK VERKSTAD AB
75
GRUS O MAKADAM I VITTSJÖ AB
92
KRISTIANSSON ÖSTEN AB
95
RUBEN AB
113
PRIMÄRVÅRDEN SKÅNE
128
BETOMATIC
141
BOXZZEN I HALMSTAD AB
167
WIWOOD AB
177
IGELSTRÖM STEFAN
196
RUBEN LIGHTING AB
273
BERGSKOGEN AB
274
LYDÉN BIRGIT
276
VÅNGENHUS AB
286
MLADENIVIC MILOVAN
377
VITTSJÖ FASTIGHETS KB
377
TORNET
458
BRA PLAST I VITTSJÖ AB
529
ROES EMUFARM AB
533
VILLABACKEN BYGG AB
565
OFFASSON AB
635
VITTSJÖ SKORSTENSSERVICE AB
730
ADYTON AB
768
VITTSJÖSLÄGGAN KB
900
VITTSJÖ-VERUMS
1038
GORDIC SWEDEN AB
1122
WVT AB
1348
VITTSJÖ TURISTTRAFIKFÖRENING
1425
HÄSSLEHEM AB
1919
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
2698
VITTSJÖ SJUKHEM AB
3711
GUNDRASTORPS TOMTÄGAREFÖRENING
4083
PARTNERGRUPPEN SVENSKA AB
4828
24
BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER
Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför
redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen.
1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till
reningsverk
Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk.
Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat
ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer
och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer
och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och
förorenar marken eller grundvatten.
Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i
spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar
förnyades.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades.
• Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt
avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
totalt 117 m spillvattenledningar förnyades.
• Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar
förnyades.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351
meter spillvattenledning förnyades.
• Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation.
Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining.
2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar
Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan
översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande
projekt:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för
att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration
sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket
varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av
dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning.
• Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka
översvämningar.
• Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar.
• Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin.
25
3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät
Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora
grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och
3620 meter tryckavloppsledning förnyades.
• Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115
meter vattenledning förnyades.
• Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt
förnyades 567 meter vattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för
Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar
för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning.
4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor
Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera
vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är
likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt
följande:
• Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning.
• Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på
Köpmannagatan i Hästveda.
• Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och
flödesmätarutrustning.
• Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation.
• Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation.
5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till
recipient
Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller
då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk.
Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och
om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning.
Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten:
• Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband
med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare
och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar
vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband
med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna
förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott.
26
•
•
•
•
Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat
framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell
tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor.
Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för
att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten.
Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer
lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet.
Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade
stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt
inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat
belastningen vid sådana tillfällen.
6. Investeringar syftande till minskad energianvändning
Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera
energiförbrukningen:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett
förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt
samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket.
• Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet.
• Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av
spillvattnet från Bjärnum.
• Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid
pumpning.
7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt.
Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten
avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till
grundvattnet inom vattenskyddsområdet.
27