Transcript Kyrkoherdens visitationsrapport

Visitationsrapport
inför biskopsvisitationen i
Lovisa svenska församling
13-15 mars 2015
kyrkoherde
Karl af Hällström
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
Historik
I freden i Åbo 1743, efter hattarnas ryska krig (även känt som Lilla ofreden), måste Sverige
avstå en del av sydöstra Finland till Ryssland. Riksgränsen gick mellan det som idag är
Pyttis och Strömfors (som fortfarande på finska heter Ruotsinpyhtää). Viktiga städer som
Viborg och Fredrikshamn gick därmed förlorade. Kyrkligt kan noteras att Viborgs stift då
flyttade till Borgå.
En ny stad behövdes, och den nya gränsen behövde befästas.
I byn Degerby på Pernå sockens område grundades därför en stad år 1745. Samtidigt
grundades också församlingen. Då kung Adolf Fredrik besökte staden 1752, bytte
den ”med nådigt tillstånd” namn till Lovisa efter drottning Lovisa Ulrika.
Stadens betydelse definierades närmast av fästningen Svartholm vid Lovisavikens infart
och av bastionerna Ungern och Rosen, som fick namn efter garnisonskommendörer.
Lovisa var också en badort.
Bland församlingens kyrkoherdar kan nämnas Zacharias Cygnæus d.ä. (kyrkoherde 178091), som sedermera blev biskop i Borgå.
Staden brann 1855, och då förstördes också 1700-talskyrkan, som stod en bit nedanom
torget, ungefär där rest. Zilton är idag. Den nuvarande kyrkan invigdes 1865 på en ny plats
(och firar alltså 150-årsjubileum år 2015). Den är byggd i nygotisk stil efter ritningar av
arkitekterna von Chiewitz och Basilier och har senast renoverats på 2000-talet. Prominent
är altarskulpturen, en kopia av Thorvaldsens Kristus.
Orgeln i Lovisa kyrka är ett historiskt instrument från år 1898, byggt av orgelfirman J.A.
Zachariassen. Orgeln kom att bli Zachariassens näst största orgel, opus 92. Orgeln hade 35
stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Åren 1968-1971 kompletterades orgeln med
ett ryggpositiv som tillverkades av Veikko Virtanen och Hans Heinrich arbetade med
renoveringsarbetet. Det pneumatiska systemet ersattes av ett elektropneumatiskt och ett
nytt spelbord ersatte det gamla. Lovisa kyrkas orgel är den enda bevarade tremanualiga
orgeln av Zachariassen.
Staden annekterade efter Andra världskriget områden av Pernå (bl.a. Valkom hamn) och
Strömfors (bl.a. Hästholmen, där kärnkraftverket finns). Då den finska inflyttningen ökade
p.g.a. ovannämnda stora arbetsgivare delades Lovisa församling år 1958 på språklig grund
i Lovisa svenska församling och Loviisan suomalainen seurakunta.
~2~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
Samfälligheten
År 2010 slogs kommuner i nejden ihop med staden, och i Lovisanejdens kyrkliga
samfällighet ingår nu också Liljendal, Pernå och Strömfors församlingar, samt från 2015
även
Lappträsks
svenska
församling
och
Lapinjärven
suomalainen
seurakunta.
Samfälligheten består alltså av sju församlingar på två kommuners område: två
svenskspråkiga församlingar, två finskspråkiga, två tvåspråkiga med svensk majoritet och
en tvåspråkig med finsk majoritet. Alla församlingarna är små med mellan 913 (Lappträsks
svenska) och 3078 (Pernå) medlemmar 31.12.2014. Det sammanlagda medlemsantalet är
14 463, vilket ger en kyrkotillhörighetsprocent på 79,2. Finskan är majoritetsspråk både i
staden och i samfälligheten; förhållandet är ungefär 55-42.
Lovisanejdens kyrkliga samfällighet hör till Helsingfors stift. Domkapitlet där har utnämnt
kyrkoherden i Loviisan suomalainen seurakunta, Seppo Apajalahti, till ordförande för
gemensamma kyrkorådet för perioden 2015-16; han efterträder kyrkoherden i Pernå
församling, Robert Lemberg. Viceordförande för samma period är Thérèse Meriheinä från
Lovisa svenska församling. Som ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige fortsätter
Mia Aitokari från Pernå församling.
Samfällighetens grundstadga säger i korthet att församlingarna har hand om
verksamheten, medan samfälligheten sköter fastigheter, begravningsväsendet, löner och
annan ekonomisk administration. Ett särdrag är att församlingarnas byråsekreterare är
underställda samfälligheten, inte församlingarna.
De många små församlingarna är naturligtvis tvungna att samarbeta på många sätt. De sex
kyrkoherdarna (Liljendal och Lappträsks svenska har gemensam kyrkoherde) samlas
månatligen till överläggningar, ibland tillsammans med samfällighetens ledande
tjänstemän. Också kantorerna har liknande möten. Ungdomsarbetsledare, barnarbetare
och diakonissor samlas yrkesgruppsvis på prosterinivå. Tyvärr faller de tre präster, som
inte är kyrkoherdar, utanför dessa nätverk. Vi är dock medvetna om problemet och skall
försöka komma till en lösning.
Särskilt viktigt är samarbetet för de enspråkiga församlingarna, som ju har samma
geografiska områden i Lovisa centrum resp. Lappträsk. I båda fallen löper samarbetet
smärtfritt. Detta är särskilt glädjande i Lovisa, eftersom stämningen under den förra finska
kyrkoherdens tid emellanåt var mycket spänt. Detta är nu historia.
Mindre trevlig är den inflammerade situationen i Strömfors församling. I maj 2014 såg sig
domkapitlet i Helsingfors stift tvunget att avskeda kyrkoherden där. Församlingen har nu
~3~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
en t.f. kyrkoherde, men den förra kyrkoherden har fortfarande anhängare bland
församlingsmedlemmarna, och hon har också besvärat sig över uppsägningen. Ingenting
definitivt kan ske innan förvaltningsdomstolen kommer med sitt utlåtande, vilket torde
dröja.
En ekonomisk hotbild har uppseglat inför nästa år genom omvandlingen av
samfundsskatten till statsbidrag. Eftersom Lovisanejdens församlingar till medlemsantalet
är små, men det på orten finns storindustri (närmast kärnkraftverket), innebär det en stor
nedskärning av resurserna – det talas om ca 185 000€ ur en budget på sammanlagt kring
tre miljoner. Hur vi kommer att tackla detta är inte ännu klart.
Församlingens nuläge
Lovisa svenska församling omfattar den gamla Lovisa stads område. Vid utgången av år
2014 hade församlingen 2 607 medlemmar. Under året döptes 11 personer medan 61 avled
(minus 50), 130 flyttade till och 105 från församlingen (plus 25), och 7 skrev in sig i kyrkan
medan 32 skrev ut sig (minus 25). Det innebär en minskning med 50 personer (1,9 %) från
året innan. I Lovisanejdens kyrkliga samfällighet som helhet är minskningen 2,5 % under
år 2014.
Siffrorna kan jämföras med motsvarande siffror för Loviisan suomalainen seurakunta, som
har samma geografiska område. Där är helhetsminskningen mindre (39 personer, 1,3 %),
vilket till stor del beror på ett lägre antal avlidna. Dock är medlemsflykten betydligt större
(16 in och 69 ut, ett minus på 53 personer). Det verkar alltså som om de svenskspråkiga
skulle vara bättre rotade i kyrkan. Alltför långtgående slutsatser ska man dock knappast
dra av dessa små siffror.
Åldersstrukturen i församlingen är rätt intressant. Det finns ganska många barn och
ungdomar, men från 18–20-årsåldern flyttar de ofta bort för att studera. Sedan är det en
tydlig svacka under några årtionden, tills barnen börjar bli vuxna och föräldrarna flyttar
tillbaka till Lovisa i 50–60-årsåldern. Medlemsstrukturen har alltså gott om barn och
pensionärer, men relativt lite personer i förvärvslivet. Detta skapar naturligtvis
utmaningar, i fråga om både verksamhet och ekonomi.
Personalen
Församlingen har sju personer anställda, varav en på halvtid.
~4~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
Prästerskapet består av kyrkoherde Karl af Hällström och församlingspastor Eva-Lotta
Blom, som är anställd på 51 %. Den övriga tiden sköter hon en halv gemensam
församlingspastorstjänst i Lappträsks svenska och Liljendal församlingar. Hon arbetar i
regel två veckor i Lovisa och två veckor i Lappträsk-Liljendal.
Församlingen har en diakonissa, Martina Kastrén, och en kantor, Vera Tollander. Den
sistnämnda blir moderskapsledig från början av mars 2015 och kommer att vikarieras av
Paula Jokinen.
Ungdomsarbetsledare är Ann-Mari Karlsson.
För barn- och familjearbetet har församlingen två anställda. Ledare för barn- och
familjeverksamheten är Gunne-May (Gy?) Kaustell, som har varit tjänstledig sedan hösten,
men förhoppningsvis är tillbaka i tjänst vid visitationen. Hon planerar att gå i pension från
hösten 2015. Barnledare Linda Lönnroth är moderskapsledig. För att fylla behovet av
arbetskraft har församlingen gjort läroavtal med Jenny Andersson.
Byråsekreterarna är underställda samfälligheten, men Monica Björklund sköter ärenden
som berör Lovisa svenska församling och kan ses som en del av teamet, i praktiken om än
inte formellt. Församlingsmästarna är naturligtvis viktiga för församlingens verksamhet,
men också de är underställda samfälligheten.
Församlingens sju anställda och Björklund samlas till arbetskonferens varje onsdag
morgon. Den inleds med andakt (första onsdagen i månaden mässa) och morgonmål, vars
gemenskapsskapande funktion är viktig.
Utrymmen
Alla fastigheter inom Lovisanejdens kyrkliga samfällighet ägs av samfälligheten.
Fastighetschef är Niklas Turku.
De utrymmen som Lovisa svenska församling använder är följande. Lovisa kyrka är
huvudkyrka. Den firar sitt 150-årsjubikeum i år, vilket uppmärksammas med en
konsertserie och en serie konstutställningar längs året samt en festmässa på hösten.
I Valkom kyrka (1968) nära hamnen fanns det tidigare ett visst mått av sjömanskyrkoverksamhet. Denna har sedan länge upphört. Nu har församlingen där sporadiskt
gudstjänster och förrättningar samt familjearbetets s.k. puzzelkvällar en gång i månaden.
I centrum ligger församlingshemmet, som nu är under renovering, men förhoppningsvis är
~5~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
i bruk i höst igen. Där samlas olika grupper, men den volymmässigt största verksamheten
där är eftis, som samlas alla vardagar. Under renoveringen är eftis i hyrda utrymmen i
närheten.
I samma fastighet som församlingshemmet finns prästgården (”Prästis”). Kyrkoherden har
boendeplikt där, men af Hällström har personlig dispens från boendeplikten. Därför kan
Prästis användas av barn- och ungdomsarbetet. Båda församlingarnas anställda i dessa
sektorer har sina kanslier där, och ungdomskvällar och liknande hålls där. För tillfället är
en del av finska församlingens ungdomsverksamhet förlagd till den finska prästgården,
men samfälligheten planerar att sälja den, varefter också finnarna antagligen flyttar
tillbaka till Prästis.
I kvarteret bredvid församlingshemmet finns församlingsgården. Där finns de övriga
anställdas arbetsrum, liksom också församlingens kansli och ekonomi-, fastighets- och
gravkontoren. I andra våningen finns samlingsutrymmen, som används för olika
sammanträden och verksamhet. I källaren finns Tikva, ett rätt öppet utrymme som delvis
är socialutrymme för personalen men också används för samlingar och sammanträden.
På församlingens område finns två begravningsplatser (den gamla och den nya) på var sin
sida av åsen. På nya begravningsplatsen finns ett kapell (1983), där jordfästningarna i
allmänhet förrättas. Kapellet rymmer ca 80 personer, och om man väntar fler besökare,
förrättas jordfästningarna i allmänhet i kyrkan.
Varken församlingen eller samfälligheten har ägt någon lägergård. Med Lappträsks
kyrkliga samfällighet kom vid årsskiftet 2015 lägergården Pyhäjärvi i Porlom till
Lovisanejdens kyrkliga samfällighet.
Verksamhet
Gudstjänsterna i Lovisa kyrka hålls åren 2015-17 kl. 10 varje sön- och helgdag. Den
finska församlingens gudstjänster hålls kl. 12; församlingarna byter gudstjänsttider
sinsemellan med tre års mellanrum. I regel firas varannan gudstjänst (jämna veckor) som
högmässa med nattvard.
Vissa helgdagar (t.ex. Annandag jul och Annandag påsk) firar vi gudstjänsten i Valkom
kyrka.
I Lovisa svenska församling använder vi i princip fyra olika gudstjänstagendor. De är
Högmässa, Gudstjänst, Högmässa i fastan och Gudstjänst i fastan. Vissa special~6~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
gudstjänster kan dessutom ha egna agendor. Agendorna finns i PDF-format på
församlingens hemsida (lovisasvenskaforsamling.fi) under fliken Gudstjänster.
Den första onsdagen i månaden firar vi en kort morgonmässa kl. 08 i kyrkan. Ett par
gånger per termin är det mässa eller gudstjänst med små och stora på söndag kl. 10 och
emellanåt ung mässa på fredag kvällar. På Alla helgons dag har vi en parentationsgudstjänst.
Lovisa svenska och finska församlingar firar emellanåt gemensam tvåspråkig gudstjänst.
Då är tidpunkten kl. 11, mitt emellan församlingarnas vanliga tider. Detta har under de
senaste åren skett bl.a. på Första söndagen i advent och vid fredsmässan i samband med
Lovisa fredsforum i augusti.
Regelbundna gästpredikanter, oftast en gång per termin, är lokalpastorn i Lovisa svenska
metodistförsamling, Birgit Grönqvist, och lekmannapredikanter från Laestadianernas
fridsföreningars förbund LFF.
Under år 2015 blir tre av församlingens gudstjänster radierade. Dessa är Trettondagen 6.1,
Tredje söndagen efter påsk 26.4 och Alla helgons dag 31.10.
Förrättningarnas tyngdpunkt ligger klart i jordfästningarna. Vi har få dop i förhållande
till mängden avlidna. Vi har också förvånande lite vigslar. Allt detta torde vara beroende av
åldersstrukturen (se ovan).
Musikverksamhetens uppgift är att genom sång och musik förmedla det kristna
budskapet i församlingen. Gudstjänstmusiken är central och de musikgrupper som verkar i
församlingen har koppling till gudstjänstlivet. Musikverksamheten är ett stöd för alla
verksamhetssektorer.
I församlingen finns flera olika körer. I barnkören Lovisaklangen sjunger barn i förskola
och årskurserna 1-6. Den uppträder med sång i kyrkan under gudstjänster, sjunger under
konserter och deltar i körresor. Ungdomskören är för den som går i högstadiet eller
gymnasiet. Den sjunger visor, gospel, pop, ballader och lovsånger enstämmigt och
flerstämmigt. Gudstjänstkören, ett samarbete med Pernå församling, är en projektkör för
vuxna som sjunger i gudstjänsten en gång i månaden (turvis i Pernå och i Lovisa) och
kören övar torsdagen innan gudstjänsten.
I samband med Lovisa kyrkas 150-årsjubileum framför Lovisanejdens oratoriekör
15.4.2015 Påskoratorium, op. 190 av Roland Forsberg. Verket framförs av kör, solister och
orkester. Påskoratoriet är ett samarbete mellan församlingarna i Lovisanejden, där såväl
~7~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
finskspråkiga som svenskspråkiga korister medverkar. Oratoriet, som är komponerat åren
2006-07, sjungs på svenska och texten är författad av Ragnwei Axellie samt ur Johannes
och Matteusevangeliet.
Vidare medverkar kantorn naturligtvis i gudstjänster, förrättningar och andakter av olika
slag.
Målet med barn- och familjeverksamheten i församlingen är att stöda familjerna i
den kristna fostran, ge barnen dopundervisning och få barnen och familjerna att känna sig
delaktiga i den gudstjänstfirande församlingen. Vi vill också att alla som deltar i
verksamheten känner sig sedda och viktiga.
I verksamheten kan nämnas vuxen-barn-gruppen som samlas två förmiddagar i veckan
samt puzzelkvällar en gång i månaden; kvällarnas puzzelbitar består av pyssel, mat
(frivillig avgift), sång, spel och andakt. Dessutom besöker Kaustell ofta skolor och dagis.
Den volymmässigt viktigaste verksamhetsformen i sektorn är ändå eftis, som ordnas varje
vardag mellan 12:15 och 16. Dit kommer barn från de fyra första klasserna, särskilt sådana
som inte (längre) kan vara med i stadens eftisverksamhet. Dessutom är avgifterna i
församlingen lägre än i staden, och vårt eftis har därmed också en diakonal dimension. I
samband med eftis ordnas varje fredag den s.k. vardagskyrkan, en variant av söndagsskola.
En del av eftisbarnen sjunger i barnkören Lovisaklangen under ledning av kantorn.
Ett par gånger i terminen firar vi gudstjänst med små och stora. På somrarna ordnar
församlingen barn- och juniorläger. En gång om året är det födelsedagsfest för fyraåringar.
Det regelbundna ungdomsarbetet i Prästis består av Klubbis (åk 5 uppåt) tisdag och
onsdag eftermiddagar och öppet hus för ungdomar (från åk 7) ungefär varannan fredag
kväll. Ung mässa firas en gång i terminen. Ungdomskören nämndes redan under musikverksamheten.
Hjälpledarutbildningen är gemensam för Pernå, Liljendal, Lappträsks svenska, Strömfors
och Lovisa svenska församlingar.
Församlingens ungdomar deltar också i Ungdomens kyrkodagar och Höstdagarna.
Ungdomsarbetsledaren dejourerar regelbundet i högstadiet och gymnasiet.
Församlingen har i snitt ca 40 konfirmander per år. Vi brukar ordna två grupper, en
som går på vintern ungefär varannan vecka och en som deltar i ett läger på sommaren.
Sommargruppen deltar månatligen i lektioner på vintern. Lektionerna hålls i regel i
församlingsgården på söndag efter gudstjänsten och inleds med lunch.
~8~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
I år är båda grupperna i stort sett lika stora, men det varierar från år till år.
I vuxenarbetet finns många olika smågrupper – och en del större. Samkristen
förbönstjänst samlas en gång i månaden liksom bibelstudiegrupperna Bisagruppen (för
män) och Kvinnorna i Bibeln (för kvinnor). Den sistnämnda leds av pastor Blom, medan
aktiva lekmän leder de båda förstnämnda. På torsdag morgnar samlas folk till morgonkaffe
i Tikva; under sommaren ordnar vi i stället sommarcafé på tisdag eftermiddagar.
Lovisa svenska församlings pensionärer r.f. är en självständig förening som arbetar inom
församlingen. Föreningen håller sina samlingar vanligen på församlingsgården varannan
tisdag under ledning av församlingens pensionerade pastor Tord Carlström, som också
leder en bibelstudiegrupp varannan vecka.
Till vuxenarbetet kan också räknas de andakter som prästerna, diakonissan och kantorn
håller på äldreboenden och sjukhusavdelningar i staden.
Den ekonomiska krisen märks, naturligtvis, i diakoniarbetet. Många församlingsbor
behöver stöd, både ekonomiskt och annat, när samhällets nätverk blir för glest. Utfärder
och samlingar för ensamma och sjuka människor föder ofta stort intresse.
Diakonissan gör hembesök bl.a. till sådana som fyller många år. För dem som fyller 70, 75
eller 80 år ordnar vi halvårsvis en gemensam födelsedagsfest, som verkar vara uppskattad.
Under diakonin sorterar också Gemensamt Ansvar –insamlingen.
Församlingen stöder missionen genom budgetmedel och kollekter. Vi har avtalsmissionärerna Carola Salo-Back och Lars Back, som FMS har skickat till Taiwan.
Mycket av det som nämnts under vuxen- och diakoniarbetet kunde också kallas
evangelisation. Vi räknar ändå in under denna rubrik särskilt De vackraste julsångerna
samt Ordets och bönens kvällar, som vi ordnar månatligen tillsammans med lektor UllaChristina Sjöman. P.g.a. hennes stigande ålder och vacklande hälsa kommer vi dock snart
att behöva fundera på hur vi skall lägga upp dem i fortsättingen.
Församlingen för ut information genom annonsering i Kyrkpressen och genom
hemsidan lovisasvenskaforsamling.fi. Dessutom producerar vi ett enkelt handprogram
med information om vårens, sommarens, höstens och julens verksamhet.
Tidigare annonserade vi också i lokaltidningen Östra Nyland, men måste för ett par år
sedan avstå av ekonomiska skäl. Vi har också diskuterat att avstå från massprenumerationen på Kyrkpressen, men hittills har vi lyckats hitta medel till den.
~9~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
Samtidigt märks det att nedskärningen av informationen har en inverkan. Det är tydligt att
folk inte är lika medvetna om vad som sker i församlingen och därför ofrivilligt uteblir från
olika tillfällen. En helhetsstrategi för informationen inom församlingen och samfälligheten
som helhet vore därför välkommen.
Hur i framtiden?
Lovisa svenska församling är en rätt typisk folkkyrkoförsamling. De flesta vill gärna
bibehålla sitt medlemskap, men inte engagera sig dess vidare i församlingens verksamhet.
Undantaget är naturligtvis de stora familjefesterna – vigsel, dop, konfirmation och
begravning. Tyvärr finns också en grupp som bara behöver en impuls för att skriva ut sig
ur kyrkan. Att de samtidigt skriver ut sig ur lokalförsamlingen tänker de kanske inte på
eller bryr sig inte om, även om de inte i sig har något otalt med den. Men detta är tyvärr
också typiskt i dagens folkkyrkoförsamlingar.
När medlemsantalet krymper, och därmed också församlingens inkomster, kommer det i
något skede en gräns då status quo inte längre kan bibehållas. Om kännbara
nedskärningar i utgifterna skall ske, är det i praktiken i personalkostnaderna de kan göras;
själva verksamhetsmedlena är bara en bråkdel av församlingens budget. Men i så fall
måste också verksamheten läggas om och få färre tyngdpunkter. Som framgår ovan, har
församlingen en mångsidig och god verksamhet, som eventuellt kan betecknas som en
smula spretig. För att upprätthålla denna verksamhet, arbetar dock personalen på gränsen
för vad den orkar med – och ibland över gränsen. Detta är inte bra.
Men var och hur skall det skäras och vad skall vi satsa på? Den diskussionen måste öppnas
mycket snart. Kyrkoherden har en tanke om att strax efter visitationen samla
förtroendevalda och anställda för att diskutera frågan, och sedan eventuellt tillsätta en
arbetsgrupp för att utreda saken vidare.
En faktor i detta pussel är att en anställd går i pension i år, vilket ger en möjlighet till
nedskärningar utan uppsägningar. Men församlingens framtidsstrategi kan naturligtvis
inte baseras endast på sådana tillfälligheter, utan verksamheten måste granskas utgående
från vilka behoven och resurserna är.
En annan möjlig väg att gå är församlingssammanslagningar. De skulle inte eliminera
behovet av personalnedskärningar, men kunde kanske göra dem mer hanterbara genom
att flera skulle beröras. Dessutom skulle prästresurser frigöras genom att de flesta
~ 10 ~
Visitationsrapport
Lovisa svenska församling 2015
kyrkoherdar skulle bli kaplaner, som inte så mycket behöver befatta sig med
administration.
På flera håll i församlingarna i Lovisanejden finns en känsla av att vi kanske borde frångå
de sju nuvarande församlingarna och gå in för t.ex. två, en finsk och en svensk. Dessa
skulle fortfarande inte vara direkt stora, med kanske 6000-8000 medlemmar, men ändå
mer flexibla än vad läget är idag. Också denna process är naturligtvis arbetsam för både
personalen, de förtroendevalda och de aktiva medlemmarna, särskilt i ljuset av de
sammanslagningar som redan har skett under de senaste åren – kommunsammanslagningen och den nya samfälligheten år 2010 och samfällighetssammanslagningen i år –
men det kan hända att den är nödvändig.
På lång sikt är det nästan självklart att den tjänstemannakyrka som vi har byggt upp under
det senaste halvseklet – där man har löst behov genom att anställa mer folk – snart
kommer till vägs ände. I stället borde vi bygga upp en struktur av frivilliga medarbetare
(om nu de anställda är ofrivilliga) som kunde ta ett större ansvar för verksamheten, så att
det inte behöver vara en anställd med på varje samling. Vi har ett par exempel på sådan
verksamhet redan i vår församling, nämligen Bisagruppen och Samkristen förbönstjänst.
Mer är dock nödvändigt.
I vilket fall som helst är det nu hög tid att initiera en framtidsdiskussion.
~ 11 ~