Transcript Äldrepolitiskt program 2013-2020

LOVISA STADS
ÄLDREPOLITISKA
PROGRAM
2013–2020
Innehåll
1 INLEDNING ...................................................................................................................... 3
2. VISION, PRINCIPER FÖR VERKSAMHETEN OCH NATIONELLA MÅL SOM STYR
ÄLDREPOLITIKEN .............................................................................................................. 5
2.1 Lovisa stads vision ..................................................................................................... 5
2.2 Vision för Lovisa stads äldrepolitik – Lovisabon som blir äldre................................... 6
2.3 Verksamhetsidé.......................................................................................................... 6
2.4 Värderingar och etiska principer ................................................................................. 7
2.5 Nationella mål och kvalitetsrekommendationer som gäller vård av äldre i jämförelse
med läget i Lovisa ............................................................................................................ 8
2.5.1 Kvantitativa och kvalitativa mål för servicestrukturen ........................................... 8
2.5.2 Utvecklingsprogram och ny lag .......................................................................... 10
3 ÄLDREPOLITIK I FÖRÄNDRING ................................................................................... 12
3.1 Förändringar i befolkningsstrukturen ........................................................................ 13
3.2 Åldrandet som en resurs .......................................................................................... 15
3.3 Frivillighet för med sig välbefinnande ....................................................................... 15
3.4 Åldrerådet ................................................................................................................. 16
4 NULÄGET OCH OMVÄRLDEN FÖR TJÄNSTER FÖR SENIORER .............................. 17
4.1 Grundtrygghetens förvaltning ................................................................................... 17
4.1.1 Grundtrygghetscentralen ................................................................................... 17
4.1.2. Tjänster för seniorer .......................................................................................... 17
4.2 Främjande av välfärd och förebyggande arbete ....................................................... 18
4.3 Tjänster som stöder boende i hemmet ..................................................................... 20
4.3.1 Hemvård ............................................................................................................ 20
4.3.2 Närståendevård ................................................................................................. 21
4.3.3 Dagverksamhet.................................................................................................. 22
4.3.4 Korttidsvård........................................................................................................ 22
4.4. Boendetjänster ........................................................................................................ 22
4.4.1 Serviceboende med stöd ................................................................................... 22
4.4.2 Effektiverat serviceboende................................................................................. 23
4.4.3 Institutionsvård................................................................................................... 24
4.5 Servicesedel ............................................................................................................. 25
5. PERSONALEN INOM TJÄNSTER FÖR SENIORER .................................................... 26
5.1 Personalresurser ...................................................................................................... 26
5.2 Tillgång till personal.................................................................................................. 28
5.3 Utveckling av kompetens och arbetshälsa ............................................................... 28
6 STRATEGISKA ÅTGÄRDSPROGRAM .......................................................................... 29
6.1 Utveckling av servicestrukturen fram till 2020 .......................................................... 29
6.1.1 Hälsofrämjande arbete ...................................................................................... 29
6.1.2 Service som ges i hemmet................................................................................. 30
6.1.3 Utveckling av vården av personer med minnessjukdomar ................................. 32
6.1.4. Rehabiliterande vård- och omsorgsboende ...................................................... 34
6.2. Åtgärds- och utvecklingsplan 2013–2016................................................................ 39
7. BALANSERAD EKONOMI OCH EFFEKTFULLA PROCESSER ................................... 44
8. GODKÄNNANDE, UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ............................................ 44
9. KÄLLOR......................................................................................................................... 45
2
1 INLEDNING
För att trygga en planmässig utveckling av kvaliteten på tjänster och
verksamheten ska enligt de nationella rekommendationerna varje kommun ha
ett tidsenligt äldrepolitiskt program, som kommunens politiska ledning har
godkänt och vars verkställande är knutet till kommunens budget och
ekonomiplan.
En god strategi kräver att det förs en diskussion om värdefrågor i kommunen.
Det äldrepolitiska programmet skapar en helhetsbild över de äldres behov och
levnadsförhållanden samt om kommunens åtgärder och utveckling.
Programmet innebär ett val av linje och tyngdpunkt, att man ställer sig bakom
ett visst utvecklingsalternativ.
Utgångspunkten för denna utvecklingsplan är tanken om åldrandet som
resurs. Grunden för detta tankesätt ligger i att synen på åldrandet har
förändrats och att de äldres hälsa och funktionsförmåga har blivit bättre.
De äldre ansvarar i första hand själva eller med hjälp av sitt närnätverk för sin
egen välfärd. De använder till största delen samma tjänster som övriga
kommuninvånare. Servicesystemets uppgift är att i ett tidigt skede stöda,
handleda och motivera människor att ta ansvar för sitt eget välbefinnande och
sin hälsa. Med äldre avses i detta program personer som är över 75 år gamla,
fastän servicebehovet för äldre också utsträcker sig till personer i åldern 65–
74.
Grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad tillsatte 16.2.2010 en arbetsgrupp för
att bereda ett äldrepolitiskt program. Till representanter för grundtryggheten
valdes sjukhusets överläkare, servicechefen för tjänster för seniorer, de
serviceansvariga för tjänster för seniorer och välfärdskoordinatorn. På samma
sammanträde tillsattes en styrgrupp för att stöda arbetsgruppen. Till denna
styrgrupp valdes fyra representanter från centrala politiska grupperingar.
Dessutom utsåg äldrerådet på sitt sammanträde 8.5.2010 två representanter
till styrgruppen. Grundtrygghetsnämnden utsåg grundtrygghetsdirektören till
ordförande för båda grupperna.
Följande personer har bearbetat Lovisa stads äldrepolitiska program 2013–
2020:
Sten Frondén, grundtrygghetsdirektör
Carola Klawér, grundtrygghetsdirektör
Katariina Borup, sjukhusets överläkare
Lisbeth Forsblom, servicechef för tjänster för seniorer
Margareta Lepänaho, serviceansvarig för öppen vård
3
Mervi Takala, välfärdskoordinator
Päivi Heikkilä, välfärdskoordinator
Monica Sund, tf serviceansvarig
Hans Hellner, Armi Lindell, Nils Vainio,
Yvonne Wilenius, Anna Hiltunen, Erkki Tuormaa
Jens Rinne, Mauri Poikeljärvi, Ann-Lis Udd, Raili Äijö
Förberedelser inför midsommarfirandet på Taasiagården
4
2. VISION, PRINCIPER FÖR VERKSAMHETEN OCH NATIONELLA MÅL SOM STYR
ÄLDREPOLITIKEN
2.1 Lovisa stads vision
Lovisa är en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi och olika
energiformer och där havskusten, landsbygden och god närservice förhöjer
invånarnas och semesterfirarnas livskvalitet.
Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- och kulturliv utvecklas även
med hjälp av goda telekommunikations- och trafikförbindelser.
Principerna för verksamheten är:
Bra service
Vi betjänar kommuninvånarna på ett professionellt och uppskattande
sätt. Vi erbjuder tjänster för individuella behov där människorna finns.
Vi utvecklar servicen tillsammans med kommuninvånarna. Vi lägger
vikt vid förebyggande service.
Att göra tillsammans
Vi uppmuntrar till att delta.
Ansvarsfullhet
Vi använder våra gemensamma resurser på ett ekonomiskt sätt och
främjar på det sättet kommuninvånarnas likvärdiga välfärd och
personalens jämlikhet. Vi tryggar vår framtid genom att vi värnar om
miljön.
Initiativförmåga
Vi är kreativa och initiativrika. Vi söker aktivt nya idéer och
innovationer. Vi stöder kommuninvånarnas aktivitet, samarbete och
möjligheter att påverka samt kommunal demokrati.
Tvåspråkighet
Vi söker nya sätt att upprätthålla och utveckla tvåspråkigheten. Vi
lägger vikt vid att göra tillsammans och utvecklar nya sätt för att få
språkgrupperna att bättre verka tillsammans.
Värden
Lovisa stad iakttar följande värden i sin verksamhet:
öppenhet – rättvisa – tolerans – jämlikhet.
5
2.2 Vision för Lovisa stads äldrepolitik – Lovisabon som blir äldre
Lovisa stads äldrepolitiska program är en viktig del av utvecklingen av Lovisa
stad eftersom antalet personer som åldras kommer att stiga kraftigt från och
med 2020. Lovisa stads verksamhetsidé och vision utgör utgångspunkten för
servicestrategin för äldre.
Utvecklingen av tjänsterna för äldre är gemensam sak för alla
förvaltningsenheter och kommuninvånare. I utvecklingen av servicestrukturen
behöver grundtryggheten stöd av övriga branschers specialkompetens.
Viktiga samarbetspartner utöver den offentliga sektorn är tredje sektorn,
privata personer, anhöriga och de äldre själva. För självutveckling finns det ett
mångsidigt utbud av medborgar- och hobbyaktiviteter.
En helhetsbetonande äldrepolitik som stöder upprätthållandet av äldre
människors funktionsförmåga och vitalitet är den bästa förebyggande
verksamheten för att säkerställa att det är bra för äldre att leva och bo i
Lovisa.
Visionen för Lovisa stads äldrepolitik kan sammanfattas i två meningar:
En äldre person i Lovisa är en aktiv och kunnig medborgare som tar
ansvar för sitt eget välbefinnande. När den äldres funktionsförmåga
försämras ger servicestrukturen sitt tidiga stöd enligt personens
individuella behov och tillhandahåller ett tryggt servicesystem som
stöder personens egna resurser.
2.3 Verksamhetsidé
Verksamhetsidén skapar grunden för utförandet av tjänsterna för äldre på alla
verksamhetsfält:
Lovisa är en bra och trygg stad för äldre personer. Den mest centrala
uppgiften för tjänster för seniorer är att främja äldre personers
välbefinnande och förmåga att klara sig på egen hand samt god vård.
Syftet är att stöda och upprätthålla en god livskvalitet för klienterna i
hela den omvärld där de som behöver vård och tjänster bor.
Utgångspunkten för verksamheten ska vara äldre personers äkta
delaktighet, anlitande av närståendenätverk samt ett öppet,
gränsöverskridande samarbete mellan aktörer inom den offentliga,
tredje och privat sektorn.
6
2.4 Värderingar och etiska principer
Kvalitetsrekommendationen
om
tjänster
för
äldre
(socialoch
hälsovårdsministeriet, 2008:4) skapar grunden för de etiska principerna för
Lovisa stads tjänster för seniorer. Dessa principer styr varje anställds
verksamhet, och de ska också tillämpas i det dagliga arbetet.
Människovärde och det att människan är unik är inte enbart ord, utan de
avspeglas på verkligt sätt i varje handling, val och beslut. Alla bör agera så att
varje äldre person har tillfälle att så betydelsefullt som möjligt leva ett unikt liv
ända till dess slut.
1. Delaktighet
De äldre är värdefulla samhällsmedlemmar och de uppmuntras att
aktivt delta i planeringen av sin egen välfärd och vård. De äldres egen
aktivitet stöds och i vården tillämpas ett arbetssätt som upprätthåller
funktionsförmågan och stöder rehabilitering.
2. Individualitet
De äldres individuella önskemål respekteras och de tillmötesgås i den
mån det är möjligt. I service- och vårdplanen planeras vården
individuellt tillsamman med den äldre. De äldres individuella skillnader
accepteras och olika levnadssätt respekteras så att de äldre upplever
att deras liv är värdefullt och viktigt.
3. Trygghet
Med trygghetsprincipen avses fysisk, psykisk och social trygghet.
Människan kan lita på att omvärlden är trygg och att det finns tillgång till
tjänster. Trygghet innebär också förebyggande av olyckor, våld och
illabehandling.
4. Rättvisa
Med rättviseprincipen avses lika möjligheter att få tjänster på samma
nivå för likadana behov oavsett kön, etnisk bakgrund, språk, ålder
funktionshinder, religion eller någon annan orsak som gäller personen.
För att kunna trygga lika utgångspunkter kan det förekomma behov av
att ägna äldre särskild uppmärksamhet för att de ska kunna använda
tjänster.
5. Självbestämmanderätt
De äldre uppmuntras att delta i ärenden och beslutsfattande som rör
dem själva. De äldres kraftresurser beaktas och förstärks, så att de
äldre kan ge uttryck för sina egna åsikter. De äldres vårdviljan kartläggs
så att man säkerställer att de äldres egen önskan om vårdens
varaktighet beaktas.
7
2.5 Nationella mål och kvalitetsrekommendationer som gäller vård av äldre i jämförelse
med läget i Lovisa
År 2008 gav social- och hälsovårdsministeriet ut en reviderad
kvalitetsrekommendation
om
tjänster
för
äldre
(socialoch
hälsovårdsministeriet 2008:4) tillsammans med Finlands kommunförbund och
forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes. I
rekommendationen beaktas aktuella nationella riktlinjer
för
äldrepolitiken,
resultaten
av
utvärderingarna
av
kvalitetsrekommendationerna, de senaste forskningsrönen och förändringar i
omvärlden. Rekommendationen skapar riktlinjer för hur man kan förbättra
kvaliteten på äldreservicen och ge den större verkan inom tre delområden:
främjande av välfärd och hälsa och utveckling av servicestrukturen
boende- och vårdmiljöer
personaldimensionering, kompetens och ledning.
Dessutom sätter rekommendationen upp nationella kvantitativa mål för de
viktigaste tjänsterna för äldre, och utgående från dem kan kommunen sätta
upp egna mål.
2.5.1 Kvantitativa och kvalitativa mål för servicestrukturen
Följande mål för år 2012 sattes upp för personer som fyllt 75 år:
91–92 procent bor hemma självständigt eller med hjälp av
ändamålsenliga vård- och omsorgstjänster som beviljats med stöd av
en omfattande bedömning av servicebehovet
13–14 procent får regelbunden hemvård
5–6 procent får stöd för närståendevård
5–6 procent bor i effektiverat serviceboende
3 procent bor på ålderdomshem eller vårdas på hälsovårdscentralernas
långvårdsavdelningar.
Rekommendationen om effektiverat serviceboende gäller personer som fyllt
75 år, men beaktar inte 65–74 år gamla personers behov, fastän enligt vad vi
erfarit även 1–2 % av dem har behov av heldygnsvård. Det finns inte heller
någon rekommendation om vanligt serviceboende. Detta har beaktats i
tabellen nedan, som specificerar båda åldersgrupperna i Lovisa.
8
Tabell 1: Läget inom Lovisa stads tjänster för seniorer i juni 2012 och
målenligt servicebehov, prognos ända till 2040. (Källa: Statistikcentralen)
Personer över 75 Nuläget
6/2012
år
Rekommendation
Bor självständigt
hemma eller med
stöd av tjänster
1 456
År 2015
År 2020
År 2025
År 2030
År 2035
År2040
rekommendation
rekommendation
rekommendation
rekommendation
rekommendation
rekommendation
1 567
1 786
2 286
2 627
2817
2 969
223–240
254–273
325–350
373–402
400–431
422–454
85–103
98–117
125–150 144–172
154–185
162–195
(89 %)
(91,5 %)
Hemvård1
(13–14 %)
203 (12,4
%)
Närståendevård (5–6 51
%)
(3,2 %)
Effektiverat
serviceboende
(5–6 %)
115 (7
%)
86–103
98–117
125–150
144–172
154–185
162–195
Institutionsvård
64 (4 %)
51
59
75
86
92
97
Heldygnsomsorg för
65–74-åringar (1 %)
18
23
25
23
23
23
21
Hemvård1 (3 %)
52
69
76
70
69
68
64
Närståendevård (0,6 11
%)
14
15
14
14
14
13
Heldygnsomsorg
sammanlagt
Nuläge
År 2015
År 2020
År 2025
År 2030
År 2035
År2040
197
160–177
182–201
223–248
253–281
269–300
280–313
(ålderdomshem och
långtidsvård på
hälsovårdscentral)
(3 %)
Nuläge och
framtida behov
1
Regelbunden hemvård
Hambergska hemmet 15 p, Rosenkulla 14 p, Hemtrevnad +Tallbo serviceboende.
12 p, Emilhemmet 9 p, Maritahemmet 17 p, Hemgården 26 p, Lyckan 12 p,
Taasiagården 28 p samt genom avtal om köpta tjänster 42 p (Esplanad)+ övriga p
som köpta tjänster 22–25 → stadens egna platser 133 + platser genom avtal om
köpta tjänster 42 + platser genom betalningsförbindelser 22 sammanlagt 197 platser,
där antalet invånare över 75 år är 179.
2
9
2.5.2 Utvecklingsprogram och ny lag
Statsrådet fastställer vart fjärde år ett nationellt utvecklingsprogram för socialoch hälsovården (Kaste). I programmet fastställs målen för sektorns
utvecklingsverksamhet och åtgärderna för att nå målen.
Målet för Kaste-programmet är att
1. skillnaderna i välfärd och hälsa minskar
riskgruppernas delaktighet, välfärd och hälsa blir bättre
förebyggande arbete och tidigt stöd ger effekter
våldet i nära relationer och familjevåldet minskar
2. social- och hälsovårdens strukturer och tjänster ordnas klientorienterat och
ekonomiskt hållbart
klienterna litar på att servicen har bra kvalitet och är effektiv
genom ledarskap tryggas en fungerande service
en kunnig och välmående personal
servicestrukturerna är ekonomiskt hållbara och fungerande
Kaste-programmet består av sex delprogram, lagstiftningsreformerna i
anknytning till dem och rekommendationer. Ett delprogram är ”Struktur och
innehåll i tjänsterna för äldre förnyas”.
Programmet betonar betydelsen av att stöda boende i hemmet och att finna
riskgrupperna och stöda dem. Det behövs rådgivningstjänster, mångsidigare
tjänster till hemmen och rehabilitering.
Rehabiliteringens och andra välfärds- och hälsofrämjande tjänsters andel i
servicehelheterna för äldre bör ökas. För klienterna och de närstående som
tar hand om dem hemma bör det erbjudas individuellt skräddarsydda tjänster i
hemmet. För att minska institutionsvården och långvarig institutionsaktig vård
behövs det nya servicekoncept som kombinerar boende och service.
(Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2012–
2015)
Nationella handlingsprogrammet för minskning av hälsoskillnader 2008–2011
(social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:7) lyfter också fram
betydelsen av information, rådgivning och handledning i att ta fram de äldres
egna kraftresurser och att trygga ett lyckat åldrande. Syftet med rådgivningen
och handledningen är att bidra till en positiv utveckling av den fysiska,
kognitiva och psykosociala funktionsförmågan och att inverka på stödjande av
delaktighet, främjande av välfärd och hälsa samt riskhantering. Med hjälp av
10
information strävar man efter att nå speciellt de äldre som har svårigheter att
få information och delta. I programmet föreslås möjligheter till
lågtröskelkontakt och rådgivningscentraler, där de äldre utöver rådgivning och
handledning skulle erbjudas bedömning av funktionsförmågan och
hälsotillståndet och vid behov remitteras till tjänster.
Målet för den nya så kallade äldreomsorgslagen är att trygga äldre
personers tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Syftet med lagen är att
främja de äldres välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga. Tjänster som är
avsedda för äldre personer ska genomföras så att de stöder och främjar en
äldre persons förmåga att klara sig på egen hand, deltagande och
rehabilitering och förebygger behov av andra tjänster. Service ska ges så att
den möjliggör den äldre personens boende i hemmet eller på ett annat hemlikt
ställe så länge som möjligt.
(Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om
social- och hälsovårdstjänster för äldre, stadfäst 28.12.2012, i kraft från och
med 1.7.2013)
Seniorparken i Lovisa
11
3 ÄLDREPOLITIK I FÖRÄNDRING
”Befolkningen åldras, människorna lever i dag och i framtiden allt längre och
allt friskare liv, och de kommer också att konsumera allt mer boenderelaterade
tjänster. Det väsentliga är att den åldrande och statistiskt sett allt mer
välbeställda gruppen pensionärer också börjar vara redo att betala för tjänster
som gör livet lättare. Antalet åldersstigna personer ökar och en allt större del
av dem kommer att bo hemma. Hur ska vi möta den åldersstigna
befolkningens boendebehov?
tillgänglighet i planeringen och byggandet av bostäder, bostadshus och
bostadsområden
stöd åt boende i hemmet, välfärdsprodukter och -tjänster, att utnyttja ny
teknologi.”
(Lovisa stads bostadspolitiska program 2020)
Enligt undersökningar vill de äldre bo hemma så länge som möjligt. Att bo
ensam och den otrygghet som hör samman med det är dock faktorer som
leder till att de äldre vill flytta till en servicebostad. En bristfällig och avlägset
belägen bostad kan försvåra personens förmåga att klara sig på egen hand
och tvinga den att överväga flyttning. Dessa är dock inte de främsta orsakerna
till att de äldre flyttar till serviceboende: den primära orsaken är nedgång i
funktionsförmågan. Människornas val och hur de klarar sig är ändå
individuella. En del blir uttröttade och känner sig otrygga, medan andra inte vill
diskutera möjligheterna att flytta, de vill klara sig på egen hand hemma
(Stakes rapport 14/2007 Andersson Sirpa, på finska).
Också i Lovisa är målet att så många som möjligt ska klara sig på egen hand i
sitt eget hem och i en bekant boendemiljö i kretsen av sina närstående och
sociala nätverk. Antalet äldre människor ökar i betydande grad i framtiden.
Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer antalet personer över 65
år att öka i Lovisa före år 2020 med 950 invånare, varav cirka en tredjedel
består av personer som är över 75 år gamla.
För att främja boende i hemmet och för att bereda sig för behovet av lokaler i
framtiden har Lovisa stad beaktat följande faktorer i sitt bostadspolitiska
program:
öppnare bostadslösningar som kan byggas om
kraven på individualitet och olikhet, individuella och mångsidiga
bostadslösningar
i planeringen och byggandet av bostäder och bostadsområden
framhävs vikten av att beakta användarna samt tvärvetenskaplighet
(Lovisa stads bostadspolitiska program 2020)
12
3.1 Förändringar i befolkningsstrukturen
Den största utmaningen som äldrepolitiken står inför är att bereda sig för
förändringarna i befolkningsstrukturen. Förändringarna i befolkningsstrukturen
beror på att den förväntade livslängden ökar och att nativiteten är låg. Antalet
barn och unga minskar, befolkningen i arbetsför ålder minskar och antalet
äldre människor ökar. Den förutsedda ökningen i servicebehov förutsätter att
allt större uppmärksamhet ägnas åt främjandet av funktionsförmågan och
hälsan för personer i olika åldrar. Samtidigt måste man också kunna ta vara
på de äldres egna kraftresurser och de möjligheter som åldrandet för med sig.
(Virnes m.fl., 2006:13, på finska.)
Antalet personer över 75 år i Lovisaområdet kommer enligt prognoserna att
öka med cirka 300 personer under perioden 2011–2020. Av dessa ökar
antalet personer över 85 år med cirka 95 personer. Även om antalet äldre
ökar, så börjar den procentuella andelen i förhållande till hela befolkningen
stiga i betydande grad först efter 2020. Enligt detta skulle till exempel antalet
platser med heldygnsvård vara tillräckligt åtminstone ända till 2020 då man
utgår från stadens egna platser och antalet platser genom avtal om köpta
tjänster år 2012. Åren 2025–2030 tilltar behovet av serviceboende med
heldygnsvård, och under denna period ökar behovet i enlighet med dagens
rekommendationer med 51–84 omsorgsplatser.
Å andra sidan berättar prognosen gällande den äldre befolkningen från 2020
framöver hur viktigt det är att redan nu rikta tillräckliga resurser till att utveckla
den öppna vården, ordna en tillräcklig och mångsidig förebyggande
verksamhet, utreda de möjligheter som teknologin erbjuder samt att planera
en tillgänglig och lättframkomlig miljö. Det ska särskilt övervägas hur man
skulle kunna öka omsorgs- och vårdarbetets dragningskraft, så att uppgifterna
i branschen lockar tillräckligt med utbildad och yrkeskunnig personal. En
central utmaning utgörs av att trygga den ekonomiska grunden så att de
tjänster som staden bär ansvaret för också kan ordnas under de kommande
åren.
13
Tabell 2. Lovisa stads befolkningsstruktur, prognos ända till 2040
(Källa: Sotkanet 2011 Statistikcentralen)
2011
Åldersklasserna
sammanlagt
2015
15 552 15 513
2020
2025
2030
2035
2040
15 570 15 701
15 844
15 955
16 036
0–6
1 064
1 043
1 014
994
974
965
969
1 295
1 288
1 284
1 267
1 250
1 230
1 214
1 474
1 374
1 308
1 304
1 313
1 311
1 305
8 183
7 783
7 476
7 308
7 139
7 112
7 185
1 891
2 312
2 536
2 329
2 297
2 258
2 118
1 177
1 181
1 389
1 888
2 100
1 983
2 005
468
3 536
532
4 025
563
4 488
611
4 828
771
5 168
1 096
5 317
1 240
5 363
23
26
29
31
33
33
33
1 645
1 713
1 952
2 499
2 871
3 079
3 245
11
11
13
16
18
19
20
468
532
563
611
771
1 096
1 240
3
3
4
4
5
7
8
7–14
15–24
25–64
65–74
75–84
85+
Över 65 år
Procentuell andel
av befolkningen
Över 75 år
Procentuell andel
av befolkningen
Över 85 år
Procentuell andel
av befolkningen
14
3.2 Åldrandet som en resurs
Det åldrande samhället utmanar alla att se över och ändra sina uppfattningar
om ålderdomen som livsskede. Numera betraktas åldrandet positivt och ur
nya synvinklar. Åldrandet granskas ur en synvinkel som beaktar
helhetsmässigt resurstänkande och stödjande av kraftresurserna.
Det åldrande samhället är en ny omvärld, där också förenings- och
frivilligverksamheten söker sin plats. Effekterna av befolkningens åldrande på
frivilligverksamheten och utvecklingen av den är mångahanda. De åldrande är
inte enbart mottagare av frivillig hjälp, utan de har också en viktig roll som
personer som ger frivillig hjälp. Den åldrande befolkningen ska ses som en
resurs som är mångfasetterad, allt mera utbildad och allt friskare. De åldrande
utgör därför en stor potential för förenings- och frivilligarbetet. De ägnar också
mera tid än unga åt frivilligverksamhet – de har helt enkelt mera tid, särskilt
när de gått i pension.
3.3 Frivillighet för med sig välbefinnande
Frivilligverksamhetens betydelse i det åldrande samhället begränsar sig inte
enbart till att ge och ta emot frivillig hjälp. Frivilligverksamheten är också en
källa till hälsa och välfärd i likhet med till exempel motion. Undersökningar
visar att särskilt i pensionsåldern är deltagande i frivilligverksamhet ett viktigt
redskap för att upprätthålla hälsan och välfärden. När man sköter om sin eget
välbefinnande blir man också motiverad att delta. Att delta i olika former av
frivilligverksamhet piggar upp och skänker glädje, men man upplever också att
det frambringar såväl fysisk, psykisk som social välfärd.
Inom äldrepolitiken betonas olika organisationers och frivilligverksamhetens
betydelse för främjandet av de äldres hälsa och därigenom för det
förebyggande äldrearbetet. För främjandet av de äldres hälsa och välfärd
anses just tredje sektorn vara en speciellt viktig resurs, eftersom
organisationerna och föreningarna genom frivilligverksamheten kan
tillhandahålla de äldre förutom hjälp och stöd också meningsfulla aktiviteter,
gemenskap och delaktighet i samhället.
Frivilligverksamhet lindrar ensamhet, förebygger marginalisering, möjliggör
kamratstöd mellan äldre och erbjuder tillfällen för olika generationer att mötas.
Speciellt för främjandet av ett aktivt åldrande och beaktandet av de äldres
egna kraftresurser har frivilligverksamheten en central betydelse. För att så
många som möjligt i pensionsåldern ska kunna utnyttja de välfärdsfördelar
som deltagande för med sig, behövs det information om olika möjligheter att
delta och åtkomliga alternativ av många slag till att delta. Organisationernas
15
aktiva verksamhet för att engagera de äldre möjliggör att människor i
pensionsåldern och frivilligverksamheten möts allt lättare.
3.4 Äldrerådet
Enligt den så kallade äldreomsorgslagen1 ska varje kommun inrätta ett
äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och
påverka, samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar
Äldrerådet har en betydande roll i utvecklingen av klientorienterade tjänster för
äldre. Viktiga faktorer ur de äldres synvinkel är social- och hälsovården samt
tjänster som hör samman med boende, kommunikationsmedel och kultur.
Äldrerådet i Lovisa har varit verksamt sedan 2010 och dess viktigaste
uppgifter är att
främja samarbetet mellan myndigheter, de äldre och pensionärs- och
äldreorganisationer
öka äldre personers deltagande i och inverkan på kommunalt
beslutsfattande
följa det kommunala beslutsfattandet ur de äldres synpunkt särskilt vad
gäller tjänster och stödåtgärder som är avsedda för dem
lägga fram förslag och ta initiativ samt ge utlåtanden till stadens
myndigheter i frågor som gäller de äldre.
1
Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster
för äldre
16
4 NULÄGET OCH OMVÄRLDEN FÖR TJÄNSTER FÖR SENIORER
4.1 Grundtrygghetens förvaltning
Vid ingången av 2010 gick fyra kommuner i Lovisaregionen samman.
Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors bildade då nya Lovisa. Samtidigt
upplöstes samkommunen för hälsovården i Lovisanejden, och i stället bildades
ett nytt samarbetsområde för nya Lovisa och Lappträsk kommun.
Primärhälsovården och socialväsendet för de sammanslagna kommunerna
och Lappträsk kommun förenades och bildade grundtryggheten.
Äldreomsorgen i Lappträsk inkluderades dock inte i grundtryggheten, och
Lappträsk kommun ansvarar självständigt för anordnandet av den. På
grundval av dessa strukturella utgångspunkter inleddes utvecklingen av
tjänsterna processtyrt enligt livscykelmodell.
I livscykelorganisationen stärks klientens och patientens synvinkel och
multiprofessionaliteten. Serviceprocesserna byggs upp utgående från
individuella behov och med beaktande av smidig service.
4.1.1 Grundtrygghetscentralen
Grundtrygghetens uppgift är att främja och upprätthålla kommuninvånarnas
hälsa och välfärd. Grundtrygghetscentralens uppgift är att säkerställa att
social- och hälsovårdstjänsterna är fungerande, tillgängliga och tillräckliga.
Tjänsterna riktas i enlighet med andan i den nya hälso- och sjukvårdslagen
och i socialvårdslagen som är under beredning på ett klientorienterat sätt för
att trygga jämlika tjänster av god kvalitet, för att främja hälsa och välfärd, samt
för att tygla kostnadstillväxten.
4.1.2. Tjänster för seniorer
Den viktigaste uppgiften för tjänster för seniorer är att ordna verksamhet som
bidrar till de äldres välfärd och hälsa, och att stödja de äldres förutsättningar
för ett självständigt och meningsfullt liv i olika boende- och vårdmiljöer.
Målen för verksamheten är
att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och arbeta för deras
delaktighet
mångsidiga kundnära tjänster som stöder tryggt boende i hemmet
högklassigt och ändamålsenligt vårdboende
17
4.2 Främjande av välfärd och förebyggande arbete
Seniorservicecentralen ger information om tjänster som tillhandahålls,
individuell handledning och rådgivning. Personalen i servicecentralen står till
tjänst per telefon, med kundbesök, på överenskomna möten och tidpunkter på
stadens olika serviceställen, på rådgivningsevenemang med olika teman och
på olika tillställningar.
Personalen vid seniorservicecentralen genomför ordnandet av
rådgivningstjänster i enlighet med lågtröskelprincipen på olika
verksamhetsställen och som mobila tjänster hos kunderna. Syftet är att skapa
likvärdiga möjligheter för de äldre i Lovisa att delta i verksamhet som främjar
välfärd och hälsa, att komma till åtnjutande av tjänsterna och att utveckla
informationen som hör samman med välfärd, hälsa, tjänster och social
trygghet. I servicen ingår utöver allmän information och rådgivning också
servicehandledning, hälsoträffar med åldersgruppen 68 år, välfärdsfrämjande
hembesök för åldersgruppen 78 år, minnesrådgivning,
rehabiliteringsskötarnas tjänster samt gerontologiskt socialarbete.
Det centrala i den individuella servicehandledningen är att klienten får råd
och att ärenden samordnas och sköts. Detta är nära kopplat till individuell
bedömning av servicebehovet samt planering och resurser.
Servicehandledaren står för expertisen när tjänsterna ordnas. I handledarens
uppgifter ingår att sammanställa en servicehelhet för äldre samt att arbeta på
ett förebyggande och rehabiliterande sätt.
Bedömning av servicebehov
Alla som fyllt 75 år eller som beviljats högsta handikappbidrag av FPA har rätt
att få en bedömning av sitt behov av service inom sju vardagar. Bedömningen
görs i regel av servicehandledaren. Inom hemvården bedöms klientens
servicebehov av servicehandledaren, det egna områdets hemvårdsledare
eller någon annan yrkeskunnig person inom social- och hälsovården.
Klientens helhetssituation är av avgörande betydelse vid bedömningen av
service- och hjälpbehovet. För att kartlägga klientens helhetssituation beaktar
man hälsan och den sociala situationen, boendemiljön, bostadsförhållanden
och klientens stödnätverk. Vid bedömningen används som stöd RAVAfunktionsmätare och vid behov MMSE-minnestest.
Hälsoträffen är en hälsogranskning, där man klarlägger klientens
hälsotillstånd, diskuterar ärenden som hör samman med klientens hälsa och
18
dagliga liv samt ger stöd i val som gäller hälsan i vardagen. Klienten kan
dessutom diskutera saker som sysselsätter tankarna och få information och
rådgivning som stöder egenvård. Hälsoträffar ordnas för personer i
åldersgruppen 68 år som inte anlitar tjänster samt deras närståendevårdare.
Syftet med välfärdsfrämjande hembesök är att främja de äldres välfärd och
funktionsförmåga så att deras möjligheter att bo hemma och klara sig på egen
hand förbättras och består så länge som möjligt. Under det välfärdsfrämjande
hembesöket görs en allmän bedömning av personens funktionsförmåga, och
risker som kan försämra funktionsförmågan, livskvaliteten och tryggheten i
hemmet utreds. På hembesöket får de äldre också råd och anvisningar om
hur man främjar sin välfärd och hälsa på eget initiativ. Dessutom berättar man
om de tjänster som finns till hands, och de äldre hänvisas till dessa tjänster.
De välfärdsfrämjande hembesöken riktas i Lovisa till 78 år gamla personer
som inte regelbundet anlitar social- och hälsovårdstjänster.
Med minnesrådgivning ger man stöd till personer med minnessymtom eller
minnesjukdomar och deras anhöriga genom att informera om
minnessjukdomar och frågor som hör samman med dem. Syftet är att hänvisa
personer med minnessjukdomar i ett så tidigt skede som möjligt till
undersökningar och därigenom till individuellt planerade tjänster för att uppnå
en så bra livskvalitet som möjligt.
Inom primärhälsovården i Lovisa finns det en minnepoliklinik som fungerar
enligt lågtröskelprincipen, vilket innebär att man kan besöka polikliniken utan
remiss av läkare. Via minnespolikliniken kan klienten hänvisas vidare till
geriatriska mottagningen. Hemvårdens minnesskötare utför minnestest
hemma hos klienten eller på mottagningen, och de stöder klienten och
familjen efter diagnosen.
Rehabiliteringsskötarna kartlägger de äldres egna resurser och förmåga att
klara av dagliga göromål på egen hand. De uppmuntrar de äldre att klara sig
självständigt och ger handledning i träning som utvecklar balansen och
muskelkonditionen. Målgrupp är i första hand klienterna inom hemvården. Till
rehabiliteringsskötarnas uppgifter hör också att handleda närståendevårdarna
satt att ge råd om val av hjälpmedel och hur man använder dem.
Det gerontologiska sociala arbetet har som uppgift att stödja de äldre i
svåra livssituationer. Avsikten är att redan i tillräckligt god tid finna lösningar
på olika sociala problem som till exempel ekonomiska svårigheter, missbruk
av rusmedel, våld och illa behandling. Socialarbetarna ger råd och
handledning, reder ut problematiska situationer och söker olika alternativ till
lösningar tillsammans med klienten, de anhöriga och övriga samarbetspartner.
19
SAS-gruppen (seuraa-arvioi-sijoita – utred-bedöm-placera)
SAS-gruppen är en multiprofessionell arbetsgrupp vars uppgift är att
koordinera användningen av tjänsterna för äldre i såväl öppna vården som
institutionsvården. Målet är att i första hand utreda den öppna vårdens
möjligheter att ordna tjänsterna och därefter att finna en ändamålsenlig
vårdplats i servicebostäderna eller på vårdavdelningar. Vid prioriteringen av
vårdenhet används i kommunen som vägledande verktyg en mätare som
bedömer klientens funktionsförmåga och beräknar ett RAVA-index för
klienten.
4.3 Tjänster som stöder boende i hemmet
4.3.1 Hemvård
Med hemvård avses hemservice i enlighet med socialvårdslagen (710/1983 §
20) och hemsjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010 §
25). Hemvården hjälper och stöder klienten att klara av sina dagliga aktiviteter
när klientens funktionsförmåga på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är
tillfälligt eller permanent nedsatt.
Tjänster som ges i hemmet i Lovisa är hemservice, hemsjukvård och
stödtjänster. Omfattningen av och innehållet i tjänsterna som ges i hemmet
utgår ifrån klientens egna kraftresurser och den service- och vårdplan som
gjorts upp gemensamt av klienten, närstående och hemvårdens skötare.
Anhöriga och den närmaste kretsen uppmuntras att delta i vården och
omsorgen.
När tjänsterna beviljas följs de kriterier för hemvården som
grundtrygghetsnämnden godkänt. För regelbunden eller tillfällig hemvård kan
man erbjuda servicesedlar. Med servicesedelalternativet kan klienten själv
välja det privata hemvårdsföretag som klienten vill anlita för att få hjälp.
Vid bedömningen av behovet av hjälp använder man RAVA-mätaren för att
mäta funktionsförmågan och vid behov minnestestet MMSE. RAVA- indexet
ska i allmänhet vara minst 1,5. Dessutom beaktas klientens eventuella
minnessjukdom, åldersdepression, psykiska sjukdom eller missbruksproblem
eller andra sociala grunder.
Hemvården är uppdelad i tre områden: östra området, centrum och västra
området. Cirka 25 % av hemvårdens tjänster köps av privata
serviceproducenter.
20
Rehabiliterande hemvård
Hemvårdens uppgift är att handleda och uppmuntra klienten till att finna och
använda sina egna kraftresurser. Med hjälp av program för gymnastik i
hemmet och test som hör samman med dem uppmuntras klienterna till att öka
mängden aktiviteter som tränar muskelstyrka och balans. Utöver den fysiska
funktionsförmågan ses rehabiliteringen som en helhet, där också psykiska och
sociala behov beaktas. Klientens känsla av delaktighet och gemenskap stöds
genom att man hänvisar dem till verksamhet, där äldre personer kan träffa
varandra.
Omsorg och vård
Hemvården bistår klienterna i de vardagliga bestyr som de inte klarar av på
egen hand. Målet är att öka den personliga basvården av och omsorgen om
klienten samt klientens sociala trygghet och trivsel. Att stödja klienternas
funktionsmöjligheter är det centrala målet för vården och omsorgen.
Hemsjukvård
Hemsjukvården, som ingår i hemvården, är vårdplansenlig sjukvård som ges i
hemmet och enligt läkarordination.
Stödtjänster och ordnandet av dem
Den öppna vårdens stödtjänster stöder klienten att bo i hemmet och klara sig
på egen hand samt skapar trygghet. Stödtjänster är måltids-, trygghets-, tvätt-,
bad- och butikstjänster samt dagvård och dagverksamhet. Klienterna hänvisas
till att köpa städtjänster av privata serviceproducenter.
4.3.2 Närståendevård
Med närståendevård avses att vård och omsorg av en äldre, handikappad
eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller
någon annan som står den vårdbehövande nära. Stödet för närståendevård är
en helhet som omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den
vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service
till stöd för närståendevården. Vårdarvodet för närståendevård graderas enligt
hur bindande och krävande vården är.
I handledningen av närståendevårdare ingår rådgivning och handledning i
olika situationer av närståendevård, stöd för närståendevårdaren och
ordnande av tjänster som stöder närståendevården samt ordnande av
kamratstödsgrupper.
21
4.3.3 Dagverksamhet
Dagverksamheten i Lovisa ges som dagvård och aktivitetsdagar. Avsikten
med dessa är att aktivera och rehabilitera de äldre, upprätthålla deras
funktionsförmåga och att stöda de närstående att orka. Dagverksamheten
höjer också sinnesstämningen och ökar de äldres samhörighet, och stärker på
detta sätt den sociala välfärden.
Dagvård ges i Servicehuset Esplanad fem dagar i veckan. Servicen är ägnad
för äldre som behöver mycket stöd och som har någon typ av minnesjukdom.
Aktivitetsdagarna som ordnas för olika grupper cirka en gång i månaden är
ägnade för personer som fortfarande är i tämligen gott skick och som bor
hemma. Dessa äldre bor till en stor del i byar utanför stadens centrum.
Aktivitetsdagar ordnas på olika områden i Lovisa (Tessjö, Pernå kyrkoby,
Forsby, Sarvsalö, Liljendal och Lovisa centrum).
4.3.4 Korttidsvård
Korttidsvården tillhandahåller äldre personer som behöver omsorg sådana
heldygnstjänster som stöder klientens kraftresurser och vården i hemmet
tillfälligt eller i återkommande perioder. Målet är att klienten ska känna sig
uppiggad och att funktionsförmågan ska bli bättre eller att ge närstående
möjlighet att vila sig. Korttidsvård ges i stadens omsorgsenheter.
4.4. Boendetjänster
Permanent serviceboende söks genom bedömning av servicebehovet. För
ordnandet av boendetjänsterna ansvarar i första hand
utskrivningskoordinatorn som arbetar inom tjänsterna för seniorer. Till stöd för
bedömningen anlitas SAS-arbetsgruppen (SAS = seuraa-arvioi-sijoita – utredbedöm-placera).
4.4.1 Serviceboende med stöd
Serviceboende med stöd är en så kallad lättare form av boendeservice för
äldre, där vårdpersonalen inte är på plats dygnet runt. Invånarna har dock
möjlighet att få tjänster och stöd från hemvården ända från morgonen till
sena kvällen, och vid behov utryckningshjälp även på natten.
Servicebostäderna och en del av pensionärsbostäderna är belägna i eller nära
seniorservicecentrumen i centrum av Lovisa, i kyrkbyarna i Pernå och
Liljendal och i Tessjö. Invånarna i dessa bostäder har möjlighet att utnyttja
vissa av de tjänster som omsorgsenheterna tillhandahåller, till exempel
22
måltids- och badtjänster, och att delta i den stimulerande verksamhet som
enheterna erbjuder.
En del av bostäderna är handikappanpassade, varför de också lämpar sig väl
för rullstolsburna personer. När bostäderna saneras är tillgänglighet,
teknologilösningar och allmän trivsel bland de viktigaste faktorerna som ska
beaktas.
Tabell 3. Serviceboende med stöd i Lovisa
Bostäder
Pensionärsbostäderna i
Torsby
Servicebostäderna
Liljendal
Lindebo
Servicebostäderna i
servicehuset Esplanad
Pensionärsbostäderna
Tessjö
Ehtookartano
Gavelbostäderna
Emilhemmet
antal
läge
ägare
16 Pernå
i
stiftelse
8 Liljendal
staden
19 Liljendal
38 Lovisa
stiftelse
stiftelse
i
12 Tessjö
staden
i
12 Tessjö
2 Tessjö
stiftelse
staden
Sammanlagt 107 servicebostäder med stöd
4.4.2 Effektiverat serviceboende
Lovisa stad har fem enheter som tillhandahåller effektiverat serviceboende.
Invånarna i dessa enheter har klart nedsatt funktionsförmåga och de behöver
omsorg och vård dygnet runt. Dessutom köper staden boendetjänster av
stiftelsen för servicehuset Esplanad med ett avtal om tjänster. Vid behov
skaffar staden ytterligare boendetjänster med enskilda betalningsförbindelser.
Servicesedelalternativet kan också användas inom det effektiverade
serviceboendet.
Rosenkulla
Hemtrevnad
Serviceboende i Tallbo
Emilhemmet
Hambergska hemmet
Lyckan
Helenahemmet
Eleonora
Antal
07/12
14
10
2
9
15
12
10
15+17
läge
ägare
Liljendal
Pernå
Pernå
Strömfors
Lovisa
Pernå
Lovisa
Lovisa
staden
staden
staden
staden
staden
staden
stiftelse
stiftelse
23
Med betalningsförbindelse eller
servicesedel, bl.a. Gyllene Tiders
hem, Ulrikahemmet
Sammanlagt
24
128
Helenahemmet och Eleonoras demensavdelning i Lovisa centrum,
Servicebostäderna i Tallbo och Hemtrevnad i Pernå, Rosenkulla i Liljendal
och Emilhemmet i Tessjö tillhandahåller effektiverat serviceboende för
personer med medelsvåra eller svåra former av minnesjukdomar.
Hambergska hemmet och Eleonora, som är belägna i centrum av Lovisa,
och servicehuset Lyckan som är beläget i Pernå, tillhandahåller också
effektiverat serviceboende. Hambergska hemmet och ¨servicehuset Lyckan
lämpar sig dock inte för personer med svår minnessjukdom.
4.4.3 Institutionsvård
Institutionsvård ges personer som är i behov av hjälp, vård eller annan
omvårdnad som inte kan ordnas eller som det inte är ändamålsenligt att ordna
i personens eget hem eller i någon annan boendeenhet inom socialvården.
Institutionsvård + intervallvård
Taasiagården
Hemgården
Maritahemmet
Sammanlagt
antal
28
26
17
71
läge
Strömfors
Pernå
Lovisa
ägare
staden
staden
staden
Hemgården i Pernå (avdelningarna Regnbågen och Tallbo) och
Taasiagården(avdelningarna Blåklockan och Linnéa) i Tessjö är
ålderdomshem som tillhandahåller långtidsvård. Enheterna ger också
korttidsvård. Vård och omsorg tillhandahålls dessutom i Maritahemmet, som
finns i hälsovårdscentralens sjukhus i Lovisa. Avdelning 5 på Lovisa
hälsovårdscentrals sjukhus, erbjuder också korttidsvård för äldre personer.
24
4.5 Servicesedel
Bestämmelser om bruket av servicesedlar finns i lagen om servicesedlar inom
social- och hälsovården (569/2009). Bruket av servicesedlar är ett sätt att
ordna kommunala lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Klienten kan
med servicesedel köpa av privata serviceproducenter sådana social- och
hälsovårdstjänster som det ankommer på kommunen att ordna åt sina
invånare. Tjänster som köpts med servicesedel är alternativ till de tjänster
som staden producerar.
Det är möjligt att få servicesedel om man är berättigad till att få social- och
hälsovårdstjänster av staden. Servicesedel beviljas när klientens
servicebehov har bedömts. Bedömningen utförs av anställda inom social- och
hälsovården tillsammans med klienten. Staden beslutar hurudana social- och
hälsovårdstjänster man kan skaffa med servicesedel. I Lovisa kan man med
servicesedel till exempel köpa hemvård, effektiverat serviceboende och
temporär vård eller rehabiliterande verksamhet som stöd för närståendevård.
25
5. PERSONALEN INOM TJÄNSTER FÖR SENIORER
5.1 Personalresurser
När personaldimensioneringen planeras och beräknas ska man övergripande
beakta de faktorer som hör samman med klienternas funktionsförmåga och
hjälpbehov, servicestrukturen, produktionen av och tillgängligheten till tjänster,
personalen och organiserandet av arbetet. Det är av största vikt att klienternas
rättigheter och de krav som ställs på verksamhetens kvalitet och effektivitet tas
i beaktande.
Enligt den nationella rekommendationen ska alla anställda som deltar i den
direkta vården av klienten ingå i beräkningen av personaldimensioneringen för
olika tjänster. Det ska finnas minst 0,5–0,6 vårdanställda per klient och dygn
inom heldygnsvården. Det större antalet (0,6) är att rekommendera om
klienterna har svåra somatiska symptom eller beteendestörningar eller om
vårdmiljöns storlek och/eller strukturella ramar medför att det behövs mer
personal. En bra personaldimensionering i heldygnsvård är 0,7–0,8. När
klienter som behöver medicinsk behandling vårdas på hälsovårdscentralernas
vårdavdelningar ska antalet vårdanställda vara minst 0,6–0,7 och gärna 0,8
per klient. Det gäller ändå att komma ihåg att utgångspunkten för
dimensioneringen alltid är klienterna och deras behov oberoende av den
enhet där de vårdas (social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2008:4).
Vårdenheternas klienter kommer i framtiden att vara i allt sämre skick och de
kommer att behöva mera vård och omsorg.
Personaldimensionering i vårdenheter
VÅRDENHET
Boende Avdel- Sjuk-platser ningsskötare
skötare
Närvårdare
Rosenkulla
Hambergska
hemmet
Hemtrevnad
Emilhemmet
Hemgården
Maritahemmet
Taasiagården
Lyckan
Sammanlagt:
14
15
1
1
9
8
10
9
28
17
28
12
133
1
1
2
1
2
6,5
6
16,5
7
15
5,5
73,5
9
0,5
3
1
0,5
5
TimStädarbete ning
0,65
0,5
Vårdperso- Vikarienal
pool.
DimenSammanl.
sionerin
g
10
9,65
0,70
0,63
7,5
7,0
19
11
18
6,0
88,65
0,73
0,75
0,66
0,64
0,63
0,50
0,65
1,5
1
2,5
26
Obs! I dimensioneringen ingår inte ordinarie vikarier. Av avdelningsskötarnas arbetstid har 20
% överförts till administration = ingår inte i dimensioneringen.
Rosenkulla: egen nattskötare, utryckning till Lindebo och servicebostäderna
Hambergska hemmet: egen nattskötare
Hemtrevnad: nattvård från Hemgården (beaktat i dimensioneringen)
Emilhemmet: egen nattskötare, som också bistår nattskötaren på Taasiagården; liten enhet:
=> förvränger dimensioneringstalet
Avdelningarna på Hemgården: Hemgårdens nattskötare har också hand om Lyckan och
utryckningar till pensionärsbostäderna i Torsby (beaktat i dimensioneringen)
Maritahemmet: ingen egen nattskötare (beaktat i dimensioneringen), invånarnas mat färdigt
på en bricka
Avdelningarna i Taasiagården: Taasiagårdens nattskötare gör utryckningar till Ehtookartano.
Personaldimensionering i hemvården
Hemvårdsledare/
-koordinatorn
HEMSÅRDSTEAM
Västra teamet
Östra teamet
Centrumteamet
1
1
1
Sjukskötare
1,5
1,0
2,0
Närvårdare
12
11
21
En tillräcklig personaldimensionering varierar beroende på nivån på
svårighetsgraden av vården av klienterna/patienterna samt på vårdenheternas
läge, storleken på enheten och hur funktionella byggnaderna är. Därför kan
personaldimensioneringen variera utan att det säger något om den verkliga
kvalitetsnivån. I en liten enhet, där det finns en nattskötare, kan
dimensioneringen verka hög, men i verkligheten är personalantalet under
dagen och natten ändå inte högt, eftersom personalstyrkan fördelas över
dygnet i sin helhet. Antalet äldre personer i Lovisa stad kommer att stiga rätt
så våldsamt före 2020. I anknytning till detta ska dimensioneringen av
personalen också alltid beakta verksamhetens kostnadseffektivitet och
verksamheten i sin helhet. Därför kan personaldimensioneringen i framtiden
variera mellan minimiantal och ett gott antal medan nivån på vården ändå kan
vara av god kvalitet.
För dimensioneringen av personalen inom hemvården har det ännu inte getts
rekommendationer. I dag strävar man efter att människorna ska bo så länge
som möjligt hemma även när de är sjuka. Detta innebär att klienter som kräver
allt mera vård kommer att skötas inom hemvården. Detta ökar för sin del
behovet att höja personalantalet.
Lovisa stad håller sig underrättad om kommande ändringar i
rekommendationer, förordningar och lagar, och dimensionerar personalen i
enlighet med dem.
27
5.2 Tillgång till personal
Utöver det att personalen är tillräckligt stor ska man också säkerställa
tillgången till personal, så att kvaliteten på tjänsternas kan säkerställas. I
social- och hälsovårdsbranschen finns det redan nu svårigheter att få
arbetskraft och särskilt då inom åldringsvården. Eftersom arbetskraften blir
äldre och behovet av service samtidigt ökar kan man förutse att dessa
svårigheter kommer att tillta. Lovisa samarbetar med läroanstalter inom
branschen och utbildar närvårdare genom läroavtalsutbildning.
5.3 Utveckling av kompetens och arbetshälsa
Att leda äldreomsorgen är utmanande och kräver yrkeskunskap, så att
ändringarna kan genomföras på ett kontrollerat sätt. Målet för allt ledarskap är
att arbetsenheterna, organisationerna och kommunerna kan uppnå de
kvantitativa och kvalitativa mål som satts upp för verksamheten.
Arbetsledningen, d.v.s. de närmaste cheferna, ansvarar för att arbetet
organiseras på ett ändamålsenligt sätt, att arbetsmetoderna och personalens
kompetens utvecklas och att personalens arbetshälsa och arbetarskyddet på
arbetsplatsen förbättras (social- och hälsovårdsministeriets publikation
2008:4).
Personalen goda yrkesskicklighet, arbetshälsa och engagemang i arbetet har
en positiv inverkan på vårdens kvalitet. En yrkesskickliglig personal som har
intresse för att utveckla sin egen kompetens och som är motiverad i sitt arbete
utgör den viktigaste delfaktorn i god vård och service för äldre. Med god
personalpolitik säkerställer man en tillräcklig kontinuitet i vården av klienten.
Arbetet för att utveckla personalens arbetshälsa sker i samarbete med
stadens övriga aktörer och företagshälsovården.
28
6 STRATEGISKA ÅTGÄRDSPROGRAM
6.1 Utveckling av servicestrukturen fram till 2020
Tjänsterna inom äldreomsorgen ska betraktas som en helhet. Delarna i
helheten inverkar på varandra och samtidigt på den totala efterfrågan på
tjänster. En balanserad servicestruktur tillgodoser de lokala behoven och
grundar sig på de resurser som står till förfogande. Utvecklingen av
servicestrukturen ska vara långsiktig och ske till alla behövliga delar. I tider av
knappa resurser måste ändå utvecklingsbehovet av tjänster bedömas enligt
hur brådskande åtgärderna är.
6.1.1 Hälsofrämjande arbete
I de nationella rekommendationerna betonas det att man ska öka
förebyggande och välfärdsfrämjande verksamhet tillräckligt tidigt och på ett
månsidigt sätt för att förbättra åldrande personers funktionsförmåga. Samtidigt
poängteras det att den öppna vården ska prioriteras vid ordnandet av tjänster.
Möjligheterna till motion som stärker muskelstyrkan och balanssinnet ska
utökas. Innehållet i rehabiliteringstjänsterna ska utvecklas, särskilt då de
rehabiliteringstjänster som ges i hemmet.
Lovisa stad deltar i projektet Kraft i åren. Projektet pågår 2011–2013.
Programmet Kraft i åren är ett nationellt hälsomotionsprogram för äldre.
Programmet främjar äldres möjligheter att klara sig på egen hand i hemmet
och en god ålderdom genom att utveckla motionsaktiviteter med styrke- och
balansinnehåll för personer som bor hemma. Verksamheten strävar också
efter att förebygga fallolyckor, marginalisering och alltför tidig hem- eller
institutionsvård. Verksamheten ordnas tillsammans med organisationer och
olika ansvarsområden inom den offentliga sektorn. Lovisa stad har 1,5
konditionsskötare som ger rehabiliteringstjänster hemma hos de äldre.
Konditionsskötarna utför olika konditionstest och lägger upp individuella
konditionsprogram. Avsikten är att den kompetens som byggts upp under
projektets gång och utvecklingen av verksamheten ska bli permanenta.
Målet är att öka det förebyggande arbetets andel och tidigt ingripande i
missförhållanden. Detta förutsätter att olika förebyggande och rehabiliterande
arbetsmetoder och tjänster förankras i hemvården. Två konditionsskötare
inom tjänsterna för seniorer har genomgått Äldreinstitutets
handledarutbildning (42 timmar) för programmet VoiTas (voima ja tasapaino – styrka och balans). I utbildningen ingår bland annat styrke- och
balansövningar. Målet är att årligen utbilda personal inom hemvården och
29
vårdenheterna till rehabiliterande vårdare (kunnonhoitaja) och vid behov
kamratstödshandledare, som på finska kallas ”vertaisverturit”.
Inom projektet Kraft i åren har man samarbetat med fritidsväsendet och
utbildat frivilliga motionskompisar, som motionerar regelbundet med
rörelsehindrade äldre personer. Samarbetet med frivilliga ska upprätthållas
och utökas.
6.1.2 Service som ges i hemmet
Bra hemvård är alltid förutseende. Den bygger på en omfattande bedömning
av funktionsförmågan och reagerar snabbt på förändringar i klienternas
hälsotillstånd och funktionsförmåga. En bra hemvård stöder rehabilitering och
svarar målinriktat på de äldre klienternas fysiska, kognitiva, psykiska och
sociala rehabiliteringsbehov (social- och hälsovårdsministeriets publikation
2008:4).
Utgångspunkten är att med stadens all verksamhet och alla tjänster främja de
äldres möjligheter att bo hemma i olika livsskeden. Servicestrukturen ska
stödja boende i hemmet, förebyggande tjänster och olika
serviceboendelösningar. Målet är att minst 90 % av personer som fyllt 75 år
ska bo hemma. Detta förutsätter att tillgången till hemvård och
dagverksamheten enligt principen 24–12 timmar och 7 dygn ökar.
Den regelbundna hemvården i Lovisa täcker just nu 12,5 % av befolkningen
som fyllt 75 år. Rekommendationen är 13–14 %. Inom hemvården kan man
inte för närvarande tillhandahålla vård under olika tider på dygnet på ett jämlikt
sätt, varför det finns behov att omorganisera hemvården och öka resurserna
för att säkerställa jämställd tillgång till hemvård, inklusive hemsjukvård, främst
på kvällarna och under veckoslut. Inom hemvården upplever man att det inte
finns tillräckligt med tid för att skapa en känsla av trygghet för klienten, särskilt
på kvällarna och under veckoslut. Behovet av nattlig vård ska redas ut i
framtiden.
Hemvården i Lovisa består av såväl köpta tjänster som verksamhet i egen
regi. Staden köper cirka 25 % av hemvårdsverksamheten av privata
serviceproducenter. Det faktum att det är svårt att övervaka privata
serviceproducenters verksamhet har upplevts som utmanande och
samarbetet mellan stadens egna anställda och de privata företagen är inte
alltid smidigt.
I Märlaxområdet är både stadens egen hemvård och en privat
serviceproducent verksamma. Ur klientens synvinkel är detta inte en bra sak,
eftersom det kan hända att många olika personer besöker klienten under en
30
och samma dag. Om hemvården ordnades sin helhet i egen regi, skulle man
kunna planera hemvårdens omsorgsarbete på ett effektivare sätt.
Organiseringen och utvecklingen av arbetet skulle också vara mera flexibelt
om hela personalen var stadens egen personal.
Diagram: Antal personer över 75 år som enligt kvalitetsrekommendationerna bör få
regelbunden hemvård (14 %). Utfallet för 2012 och rekommendationen särskiljda
(205/230)
Särskild uppmärksamhet ska ägnas utvecklingen av stödet för närståendevård
och andra tjänster som främjar boende i hemmet och närståendevårdarnas
krafter att orka, bland annat genom att det blir möjligt för närståendevårdarna
att hålla lediga dagar och genom att man ger dem stöd.
Klientantalet inom stödet för närståendevård ligger under de nationella målen.
I Lovisa får 3,2 % av 75 år fyllda personer stöd för närståendevård.
Rekommendationen är 5–6 %. Genom att instruera personalen och via
uppsökande arbete som stöds av hembesök som främjar klienternas hälsa,
hälsogranskningar och servicehandledning kan man finna de personer som är
berättigade till stöd för närståendevård. Med tjänster som stöder vården och
vårdarvoden som beviljas i tillräckligt god tid kan fasen med övrig vård
senareläggas och såväl närståendevårdarens som vårdtagarens krafter,
energi och en bra livskvalitet förhöjas.
Det tilltagande servicebehovet kan tillgodoses med att erbjuda servicesedlar
som ett alternativ till vårdtjänster. Målet är att med hjälp av servicesedlar öka
klienternas valfrihet och självbestämmanderätt och att förbättra tillgången till
tjänster.
31
Tillvägagångssättet för att ordna nya tjänster ska utvecklas. Det ökade
ibruktagandet av ny teknologi riktas till lösningar som främjar boende i
hemmet och trygghet. I synnerhet produktionen av stödtjänster styrs till privata
serviceproducenter eller tredje sektorn.
Diagram: Antal personer över 75 år som enligt kvalitetsrekommendationerna bör få
stöd för närståendevård (6 %). Utfallet för 2012 och rekommendationen särskiljda.
6.1.3 Utveckling av vården av personer med minnessjukdomar
Minnesjukdomar är bland de viktigaste faktorerna som bidrar till ökat
servicebehov. Genom tillräckliga och ändamålsenligt riktade vård- och
omsorgstjänster kan också personer med demenssymptom bo hemma längre
och institutionsvården senareläggas (social- och hälsovårdsministeriets
publikationer 2008:4).
I Finland har vi gemensamma nationella redskap för diagnostisering av
minnessjukdomar. Grunden för diagnosen utgörs av läkarens intervju och
undersökning av patienten samt en bedömning av symptomen (frågeformulär
gällande minnesproblemen till både patienten och en närstående). Andra
undersökningar är minnestest (till exempel en serie uppgifter som kallas
CERAD), neuropsykologiska undersökningar samt magnetundersökning av
hjärnan. En tidig diagnos möjliggör en tidigt insatt behandling av
bakomliggande orsaker och av själva minnessjukdomen. Patienten kan därtill
få stöd för att klara sig självständigt i vardagen.
Lovisa har en minnespoliklinik som är en enhet inom hälsovården.
Minnespolikliniken har en minneskoordinator. Neurologitjänster ordnas med
köpta tjänster. Neurologen har mottagning 2–3 dagar i månaden.
Minnespoliklinikens verksamhet ska utvecklas som en del av helheten för
32
tjänster för seniorer, varvid man kan satsa allt mera på förebyggande och
rehabiliterande arbete.
Det ska fortsättningsvis utbildas minnesskötare för hemvården.
Minnesskötarna stöder arbetskollektivet i saker som hör samman med
minnessjukdomar. Minneskoordinatorn och minnesskötarna är av största vikt
när så kallad behandling utan mediciner och anpassningsträning i hemmet
tillämpas. Personer med minnessjukdomar och deras närstående behöver
stöd i livet efter diagnosen och för rehabiliteringen i hemmet, och detta stöd
ska utvecklas vidare i fortsättningen.
Under de kommande åren kommer personer med minnessjukdomar att utgöra
den största användargruppen inom såväl hemvården som heldygnstjänsterna.
Även i utvecklingen av stödet för närståendevård ska denna växande grupps
behov tas i beaktande.
Förekomsten av medelsvår och svår demens i Finland återges med följande
andelar:
65–74 år gamla personer 4 %
75–84 år gamla personer 11 %
över 85 år gamla personer 35 %
(Voutilainen P, tidskriften Muisti 3/2008)
Källa: Statistikcentralen, tidskriften Muisti 3/2008.
33
6.1.4. Rehabiliterande vård- och omsorgsboende
De äldre i framtiden kommer att vara medvetna om sina rättigheter på ett
annat sätt än de äldre i dag. De har levt i mer gynnsamma förhållande, och
detta inverkar på utvecklingen av äldreomsorgen i sin helhet inklusive
omsorgsboende för äldre. Även anhöriga till äldre som är i behov av
heldygnsvård är måna om att lokalerna uppfyller moderna krav på boende och
att de är trivsamma och ändamålsenliga.
I nya vårdenheter för långtidsvård bör i huvudsak byggas bara tillräckligt
rymliga enkelrum med ett eget hygienutrymme. För par ska man dock alltid
reservera dubbelrum. Rekommendationen är att 10 % av rummen ska vara
dubbelrum. Vid ombyggnad av gamla lokaler är målet i övrigt att andelen
enkelrum ökas. Senast år 2015, också i samband med ombyggnader, bör
endast enkelrum byggas.
Vid enheterna för långtidsvård och i institutionerna bör boende- och
vårdmiljöerna göras mer hemtrevliga och trivsamma så att lokalerna blir
fungerande, möter klienternas behov och präglas av normalt liv. En
välplanerad och välbyggd långvårdsmiljö ökar de äldres välbefinnande och
hälsa, och är ett stort stöd i det rehabiliteringsfrämjande arbetet. En trygg och
trivsam miljö där man kan röra sig obehindrat gör det möjligt att klara av saker
på egen hand och stöder delaktighet. Vid byggande och sanering av
boendeenheter för personer med demenssymtom ska deras specialbehov
beaktas, till exempel tämligen små enheter med 12–15 platser, och
möjligheter till trygg utevistelse (social- och hälsovårdsministeriets
publikationer 2008:4)
Målet är att öka andelen platser inom korttidsvård och rehabilitering med
tanke på det behov av sjukvård som förutses uppkomma när befolkningen
åldras. Långtidsvårdens andel minskas i motsvarande grad. Utvecklingen av
täckningen för heldygnsvård är också den faktor som har största inverkan ur
kostnadssynpunkt.
Stadens egna klientplatser för heldygnsvård tillsammans med platserna som
ordnas med avtal om köpta tjänster skulle enligt befolkningsprognosen täcka
behovet nästan ända till 2020, men efter det ökar behovet av vårdplatser
snabbt.
Problemet just nu är att den heldygnsvård för äldre som Lovisa ordnar ges på
institutioner och att en del av vårdhemmen är i dåligt skick och därmed inte
fyller moderna krav. Vi har vårdhem som är små och som inte är
34
kostnadseffektiva. Långtidsvården för äldre kommuninvånare bör ses över
genom omläggning av strukturer och verksamhetsformer. Långtidsvård på
hälsovårdscentralernas vårdavdelning utan medicinsk grund bör ersättas med
andra alternativ. Då kan hälsovårdscentralernas vårdavdelningar koncentrera
sig på snabb och flexibel akutvård och rehabilitering. Det behövs också flera
klientplatser inom korttidsvården, och korttidsvården bör koncentreras till en
enda vårdenhet. Dessutom bör vården utvecklas till sitt innehåll.
Enligt befolkningsuppgifterna 2012 överskrids antalet heldygnsvårdplatser för
personer som fyllt 75 år (sammanlagt 179 platser) med cirka 40 platser i
jämförelse med rekommendationerna.
Diagram: Antalet personer över 75 år (8,5 %) som enligt
kvalitetsrekommendationerna bör få heldygnsvård. Utfallet för 2012 och
rekommendationen särskiljda.
Leif Berg spelar kortspel för att förbättra sitt minne
35
Lovisa stads vårdhem
Jämförelse av vårdenheternas skick och omsorgstjänster
ROSENKULLA, Liljendal
Beskrivning
Effektiverat
serviceboende
Tio platser för klienter
med demens, varav en
plats för intervallvård
Fyra platser för äldre i
dålig fysisk kondition
Plus
o Byggnaden är i gott skick
o Varje rum har egen WC +
dusch
o Beläget vid servicehuset och
pensionärsbostäderna
o Trevlig innergård, lätt att föra
klienterna utomhus
o Badrummet vid bastun har
en bred dörr, vid behov kan
duschbår användas
Minus
o Fyra dubbelrum, vilket är för
mycket i en så här liten enhet
o Platserna för klienter i dålig
fysisk kondition (fyra platser)
ligger separat från det
egentliga grupphemmet, vilket
försvårar skötarnas arbete
o Nattetid finns det endast en
skötare i huset
Rosenkulla ligger i
Liljendal cirka 20 km från
centrum av Lovisa.
LYCKAN, Pernå kyrkoby
Beskrivning
Servicehus, 12 lägenheter
Bastu som också betjänar
hemvårdens klienter
(främst invånarna i det
närbelägna
pensionärshuset).
Nattskötaren i
Hemgården, som ligger
bredvid Lyckan, tar emot
larm och besöker också
Lyckan av andra orsaker
vid behov.
Plus
Minus
o Byggnaden är i gott skick,
o Byggnaden är relativt liten,
den nyare delen är cirka 6 år
cirka 12 klientplatser
gammal, den äldre delen
beroende på antalet par.¨
cirka 15 år gammal.
o Ingen egen nattskötare
o Bostäderna är stora, cirka 42
m², lämpar sig väl för par.
o Varje bostad har ett separat
sovrum med stor WC och
badrum.
o Byggnaden ligger på
marknivå, det gör det lättare
att förflytta sig in och ut, det
är lätt att ta sig fram i rullstol.
o Handikappanpassade
köksskåp i sex bostäder.
Lyckan ligger i Pernå
kyrkoby 13 km från
centrum av Lovisa.
36
HEMGÅRDEN + HEMTREVNAD, Pernå kyrkoby
Beskrivning
Plus
Hemgården och
o På Hemgårdens sida finns
Hemtrevnad finns i
det endast enkelrum.
samma byggnad.
o Det finns två nattskötare i
huset, vilket gör det möjligt
Hemgården är ett
att ta emot larm från Lyckan.
ålderdomshem, 28
o Eget kök, som tillhandahåller
klientplatser, varav 2
service åt hemvårdens
platser avsedda för
klienter, Kyrkoby skola,
intervallvård.
Lekgården och Koskenkylän
koulu.
Hemtrevnad
o Stora gemensamma
tillhandahåller effektiverat
badrum, där det är lätt att
serviceboende för
använda duschbår.
personer med
o Vacker innergård
minnessjukdomar, 10
klientplatser.
Hemgården ligger 13 km
från centrum av Lovisa.
MARITAHEMMET, Lovisa hälsovårdscentral
Beskrivning
Plus
Ålderdomshemsavdelning o Avdelningen är vackert
17 klientplatser
renoverad.
o Sjukskötarna på andra
Ligger i centrum av Lovisa
avdelningar kan vid behov
(i hälsovårdscentralen)
bistå med hjälp och
konsultation.
o Laboratoriet ligger nära.
o På vardagar finns det alltid
en läkare i huset.
HAMBERGSKA HEMMET, centrum av Lovisa
Beskrivning
Plus
Effektiverat
o Bra läge,
serviceboende
hälsovårdscentralen ligger
nära
Minus
o Byggnaden är gammal, över
60 år och anstaltsliknande.
o Byggnaden är i dåligt skick,
ventilationen är mycket dålig.
o Nästan alla rum saknar egen
WC och dusch.
o En del rum är mycket små,
cirka 11 m²
o Byggnaden är byggd i tre
våningar, den ena
ålderdomshemsavdelningen
och Hemtrevnad finns i andra
våningen.
o Bastun och tvättstugan finns i
källarvåningen, vilket
försvårar arbetet, till exempel
används bastun sällan.
o Köket är för litet och kräver
reparation.
o Innergården är svårtillgänglig
eftersom avdelningarna inte
ligger på marknivå.
Minus
o Det finns endast dubbelrum
på avdelningen.
o De gemensamma rummen är
vackra, men klientrummen är
ans
o Avdelningen ligger i andra
våningen.
o Enligt rekommendationerna
bör en hälsovårdscentral
endast vårda patienter med
behov av sjukvård.
Minus
o Byggnaden består av många
våningar och är labyrintaktigt.
o Klientrummen är små.
37
15 klientplatser
Ligger i centrum av Lovisa
o
Matsalen i huset är
hemtrevlig och byggnaden
går i övrigt också i vacker
funkisstil.
o
o
o
o
o
TAASIAHEMMET, Tessjö
Beskrivning
Plus
Ålderdomshem
o Hemlik
o Byggnaden är i tämligen gott
Två avdelningar
skick (21 år gammalt).
o Rummen följer
28 klientplatser
rekommendationerna, egen
WC och dusch.
Ligger i Tessjö cirka 5 km o Två av rummen är
från centrum av Lovisa.
dubbelrum, vilket är lämpligt
i relation till antalet
klientplatser.
EMILHEMMET, Tessjö
Beskrivning
Grupphem för personer
med minnessjukdomar
9 klientplatser
Ligger i Tessjö cirka 5 km
från centrum av Lovisa.
Plus
o Litet och hemlikt
o Ligger nära Taasiagården,
nattskötarna kan vid behov
hjälpa varandra.
o Enkelrum med egen WC och
dusch.
o Egen lättillgänglig gård
Klientrummen är försedda
med egna badrum (WC och
dusch), men de är för trånga,
tillgänglighet med rollator svår
och med rullstol omöjlig.
Det är svårt att ta sig till
matsalen, som ligger på en
annan nivå än klientrummen.
Byggnaden är allmänt i dåligt
skick, det skulle krävas en
totalrenovering.
Ventilationen är dålig.
Den fysiska miljön är inte
planerad för äldre med
nedsatt funktionsförmåga.
Flertalet av invånarna
använder rollator eller rullstol.
Minus
o Bastun finns inte i anknytning
till avdelningarna, utan i en
annan del av huset, invånarna
förs till bastun genom ett
gemensamt rum.
o Det finns onödiga rum mellan
avdelningarna, vilket försvårar
nattskötarens arbete.
o För lite utrymme för förvaring.
o Tvättstugan är för liten.
Minus
o Liten till antalet klientplatser
o Dålig ventilation, verkligen
hett på sommaren
o Skötarnas kansli är mycket
litet.
o Gården är i dåligt skick och
ojämn.
o Yttertaket på huset bör
förnyas.
38
6.2. Åtgärds- och utvecklingsplan 2013–2016
I åtgärds- och utvecklingsplanen för Lovisa stads tjänster för seniorer framförs
det många konkreta tillvägagångssätt för att utveckla vården av och tjänsterna
för äldre.
Tabellen nedan redogör för mål, åtgärder, tidtabeller och ansvarspersoner på
ett tydligt sätt.
MÅL
Att förstärka det
välfärdsfrämjande
och rehabiliterande
arbetet
ÅTGÄRD
TIDTABELL
ANSVASRPERSON
Att utbilda
rehabiliterande vårdare
(”kunnonhoitaja”)
Fr.o.m. 2013
2 grupper/år
2013 →
Konditionsskötarna
Att utbilda nya
motionskompisar
Fortlöpande
verksamhet
Konditionsskötarna
Att utveckla samarbetet Fortlöpande
med tredje sektorn och verksamhet
övriga sektorer och
tillsammans med
kulturväsendet och
fritidsväsendet.
Den serviceansvariga
Fortlöpande
Att styrke- och
balansgruppernas
verksamhet fortsätter
och uppföljs samt att
utbilda handledarna och
vårdpersonalen
Konditionsskötarna
Att ordna hälsoträffar för Fortlöpande
68 år fyllda personer
som inte står i
regelbunden kontakt
med social- och
hälsovårdstjänsterna
Utskrivningskoordinatorn
Fortlöpande
Att ordna
välfärdsfrämjande
hembesök åt 78 år fyllda
personer som inte står i
regelbunden kontakt
med social- och
hälsovårdstjänsterna.
Servicehandledaren
39
Att utveckla
rådgivningstjänsterna:
att effektivera
informationsgivningen,
att uppdatera
serviceguiden och att
förnya och uppdatera
webbplatsen
Att utveckla
hemvården
2014
Servicechefen/den
serviceansvariga
1.4.2014
Att omorganisera
hemvården. Hemvården
i sin helhet i egen regi.
Grundtrygghetsdirektören
/Servicechefen för
tjänster för äldre
Att ta i bruk ett mobilt
system i hemvården
(Pegasos ”mukana”)
2014–2015
Servicechefen/hela
personalen inom
hemvården
(att förstärka
sjukvårdstjänsterna) →
antalet sjukskötare ska
ökas
2014–
Servicechefen /
den serviceansvariga/
hemvårdsledarna
Att effektivera
läkartjänsterna i
hemvåden
2013–
Sjukhusets överläkare/
hemvårdsledarna
Att förnya och
2013–
uppdatera kriterierna för
hemvården
Att utnämna ansvarig
arbetstagare för klienter
inom hemvården
1.7.2013
Att utarbeta egenkontroll 2013–
2013–
Att förstärka och
utveckla servicen på
kvällar och veckoslut på
hela stadens område
Att reda ut behovet av
nattpatrull
Att utveckla
stödtjänsterna och att
göra dem mera
Den serviceansvariga/
hemvårdsledarna
Hemvårdsledarna
Servicechefen/Närmaste
chefer
Servicechefen/Den
serviceansvariga
2014–
Servicechefen
2014–
Servicechefen/hela
personalen inom
hemvården
40
mångsidiga:
Användningen av
matautomaten
MENUMAT ökas
Att utvidga
användningen av
servicesedel
Att utveckla vården
av personer med
demens
Att utöka andelen
av närståendevård
Att utveckla
transporttjänsterna
(stödtjänsterna
inkomstrelaterade?)
2016–
Servicechefen/den
serviceansvariga
Att ta i bruk
välfärdsteknologi
2014–
Servicechefen/den
serviceansvariga
Att utvidga omfattningen 2014–
av tjänster som ges
hemma hos veteraner
Den serviceansvariga
2013–
Att utvidga
användningen av
servicesedel inom den
regelbundna hemvården
Servicehandledaren/
hemvårdsledarna
Att utöka användningen
av servicesedel i det
effektiverade
serviceboendet
Att skapa
kamratstödsgrupper/
grupper för de anhöriga
2013–
Servicehandledaren/
utskrivningskoordinatorn
2014–
Minneskoordinatorn
2014
Att koordinera
minnesjukas
vårdprocess som en del
av seniorprosessen
Grundtrygghetsdirektören
/servicechefen för tjänster
för seniorer
vårdkedja enligt gängse 2014
vård
Minneskoordinatorn
Att utöka antalet
närståendevårdare
2013–
Serviceansvariga/service
handledaren
Att skapa
kamratstödsgrupper
2013–
Servicehandledaren
Att utveckla
avlösarservicen
2013–
Den serviceansvariga
41
Att ordna
ändamålsenligt
omsorgsboende av
bra kvalitet
Att utveckla
korttidsvården
Att stärka
personalens
kompetens i ett
förebyggande och
rehabiliterande
arbete
Att säkerställa
tillgången till
personal
Utredning
2012–2013
Tekniska väsendet/
grundtrygghetsväsendet/
stadsfullmäktige
2013–2014
Att utreda hur nytt
omsorgsboende ska
skaffas och i vilken form
tjänsterna ska ges
Grundtrygghetsväsendet/
tekniska väsendet/
stadsfullmäktige
Att utarbeta egenkontroll 2013–
Avdelningsskötarna
Att utreda behovet att
öka antalet klientplatser
2016–
Grundtrygghetsväsendet
Att förstärka trivseln i
omsorgsenheterna och
att tygla
reparationskostnaderna
2013–
Servicechefen/tekniska
väsendet
utredning av
vårdplatsbehovet för
äldre klienter med
mental- och
alkoholproblem
2014
Servicechefen/
grundtrygghetsväsendet
Att flytta korttidsvården
från Lovisa
hälsovårdscentral till en
ny omsorgsenhet
Att ordna olika
utbildningar
2015–2016
Servicechefen/grundtrygg
hetsväsendet
Fortlöpande
Servicechefen/den som
är ansvarig för resursen
Att engagera
personalen
Fortlöpande
Närmaste chefer
Att leda personalen på
ett hållfast,
uppmuntrande och
interaktivt sätt
Att rekrytera
Fortlöpande
Servicechefen, den
serviceansvariga och de
närmaste cheferna
Fortlöpande
Cheferna/hela personalen
Att skapa en positiv
arbetsgivarbild
Fortlöpande
Att marknadsföra
Fortlöpande
Att ersätta byggnader
som inte uppfyller
moderna krav med nya
omsorgsenheter.
42
seniorservicen som en
bra arbetsplats
Att främja
arbetshälsa
Att ordna
hälsofrämjande
verksamhet på
arbetsplatserna (TYKYverksamhet)
Att ge tidigt stöd/att
reagera
Att föra
utvecklingssamtal
åtminstone 1 ggr per år
Fortlöpande
Cheferna
Att öka
kompetensen
Att personalen får
yrkesmässig utbildning
regelbundet
Att personalen får bra
introduktion i arbetet
Fortlöpande
Cheferna
Ethel Berg är nöjd med maten från Menumat
43
7. BALANSERAD EKONOMI OCH EFFEKTFULLA PROCESSER
En balanserad ekonomi föds genom välplanerade processer. Med hjälp av
effektiva processer strävar man efter att undvika överlappning, men också
efter att säkerställa att de lagstadgade uppgifterna fullgörs. Samtidigt ska dock
servicesystemet ändras så att tyngdpunkten ligger på öppen vård och att de
äldres egna resurser utnyttjas. Inom tjänsterna för äldre är vi öppna för
innovationer och kreativitet.
Det ökande behovet av service som uppstår när befolkningen blir äldre, de
knapphändiga ekonomiska resurserna och tillgången till yrkesutbildad
personal kommer att utgöra de största utmaningarna under följande
planeringsperiod. Användningen av social- och hälsovårdstjänster kommer
dock inte nödvändigtvis att öka i relation till antalet äldre människor. I och med
att livslängden ökat har också åren med funktionsförmåga tilltagit.
Nya boendeserviceenheter kommer att utgöra de mest betydande åtgärderna
ur ekonomisk synvinkel, och när de ekonomiska konsekvenserna av dessa
uppskattas, ska man samtidigt ta i beaktande att man samtidigt avstår från
klientplatser inom institutionsvård. Detta kommer dock att kräva en höjning av
investeringsutgifterna.
8. GODKÄNNANDE, UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
I Lovisa stads äldrepolitiska program och i åtgärds- och utvecklingsplanen för
servicestrukturen framförs det många konkreta åtgärder för att utveckla
äldreomsorgen. Det äldrepolitiska programmet ska utarbetas som en del av
den strategiska planeringen i kommunen. Planen ska godkännas av
stadsfullmäktige och den ska revideras en gång per fullmäktigeperiod.
Planeringsskedet bör därför också följas av att åtgärderna verkställs, för
endast på så sätt kan de uppställda målen nås. Det förutsätter att olika aktörer
har gemensamma strategiska avsikter och idkar ett aktivt samarbete. I
samband med kommande budgeter och verksamhetsberättelser kommer man
att årligen bedöma behoven och utfallet för åtgärderna.
Styrgruppen för utarbetandet av det äldrepolitiska programmet har fungerat
som ett forum med många aktörer. Det vore bra att utnyttja denna verksamhet
även i uppföljningen och bedömningen och att utveckla gruppen till en
samarbetsgrupp som sammanträder en gång om året med uppgift att delta i
bedömningen av utfallet för åtgärdsplanen. Genomförandet av det
äldrepolitiska programmet förutsätter systematisk uppföljning och utvärdering
och rapportering på utsatta tider. I åtgärdsdelen har varje mål tilldelats
ansvarspersoner.
44
9. KÄLLOR
Andersson Sirpa, Palveluasuntoja ikäihmisille. Stakes rapport 14/2007, på finska
Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010
Lovisa stads strategi 2020
Lovisa stads bostadspolitiska program 2020
Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och
hälsovårdstjänster för äldre (980/2012)
Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009)
Socialvårdsförordning 607/1983
Socialvårdslag 710/1982
Social- och hälsovårdsministeriet, Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre. Socialoch hälsovårdsministeriets publikationer 2008:4. Helsingfors 2008.
Social- och hälsovårdsministeriet, Nationella handlingsprogrammet för minskning av
hälsoskillnader 2008–2011. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:7.
Helsingfors 2009.
Social- och hälsovårdsministeriet, Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och
hälsovården (Kaste) 2012-2015. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2012:2.
Helsingfors 2012.
Statistikcentralen, Befolkningsprognosen 2011 efter ålder och kön enligt område 2011–
2040.
Virnes, E. & Sahala, H. & Majoinen, K. & Laukkarinen, H. 2006, Ikäpolitiikka kunnissa.
Strategia johtamisen tukena. Suomen Kuntaliitto. Helsinki: Kuntatalon paino.
Voutilainen, P., Palvelujärjestelmän kehittäminen muistisairaiden ihmisten tarpeisiin.
Tidskriften Muisti 3/08.
45