Transcript Prefekten har ordet Salomon Eberhard Henschen (1847

INST. FÖR NEUROVETENSKAP
Nyhetsbrev nr 4, www.neuro.uu.se
Oktober 2014
Prefekten har ordet
Institutionens budget för
nästa år..
berör oss alla! Vetenskapsområdets verksamhetsplan
för 2015 har presenterats
och ger oss ramarna för
nästa års ekonomi vad gäller undervisningen på grundnivå och avancerad nivå
liksom för vår fakultetsfinansierade forskning och forskarutbildning. Det kan på en
gång konstateras att det är
en stram budget vi har att
anpassa oss till och att det
blir viktigt att kreativt utnyttja ”vårt tredje ben”, den
stora externfinansierade
bidragsforskningen vi attraherat.
Institutionens styrelse har i
det kärva läget valt att ge
verksamhet hela nästa år. Vi
prefektgruppen och den tidi- ser fram mot fortsatta analygare strategigruppen i uppser av budgeten för de olika
drag att tillsammans med
forskargrupperna och hoppas
vår ekonomiadministration ta på gynnsammast möjliga refram olika modeller för hur
sultat!
fakultetens forskningsuppdrag, prestationsanslag samt Ted Ebendal
lokalanslaget för
BMC skall fördelas
för att uppnå både
stabilitet i verksamheten och förnyelse.
– En utmanande och
svår uppgift för de
närmaste veckorna
inför styrelsebeslut
den 25 november.
Utfallet kommer
Fr hö: Ted Ebendal med Gerd Holmström, Annegenomgripande
Marie
Landtblom & Christian Benedict vid informapåverka vår
tionsträffen/minglet i september på Psykiatrins hus.
Salomon Eberhard Henschen (1847-1930)
göra detaljerade neurologiska
analyser av hjärna och ryggmärg för att påvisa det anatomiska underlaget till patientens
symtom. Vid denna tid hade
djurförsök visat att motoriska
centra styr viljerörelserna. Henschen överförde kunskaperna
Henschens huvudintresse var till människohjärnan och utredhjärnan och dess sjukdomar. de sensoriska banor och centra.
Han drev tidigt utveckling- 1882 utnämndes han till proen av diagnostik genom att fessor i medicin i Uppsala.
Vid Institutionen finns ett
betydande antal spännande konstverk. På Akademiska, vid enheten
Neurologi finns en byst av
Salomon Eberhard Henschen (1847-1930).
Henschens stora insats var att
bevisa att syncentrum är beläget inom calcarinabarken i
nackloberna samt banor och
centra för hörseln. Han forskade även på de stationer där vi
upplever och tolkar det sedda
och hörda och de varifrån vi
ger uttryck genom tal och skrift
BUDGET 2015
I mitten av november
finns statsanslaget
tillgängligt i Universitetets budgetsystem.
Samtidigt pågår här
vid Institutionen
budgetdiskussioner
med respektive forskargruppledare samt i
Institutionsstyrelsens
strategigrupp.
Riktlinjer för budgeten beslutas på Inst
styrelsemöten den 11
november samt det
extra insatta styrelsemötet den 25 november.
Budget fastställs den
5 december 2014.
samt olika former av afasi.
Henschen var även engagerad i
Viktiga datum
- Halv arbetsdag
aktuella medicinska, hygieniska
31/10
och politiska frågor. Han var
mycket före sin tid, t ex att labo- Styrelsemöte 11/11
ratorier skulle bli det centrala i
samt extra möte om
framtidens sjukhus, förebygganbudgeten 25/11
det mot tuberkulos, alkoholforsk- Infoträff med
ning och hur fysisk aktivitet påafterworkmingel, 11
verkar patienten. Han inrättade
dec kl 15-17.30,
det första kliniska laboratoriet i
Tiseliussalen, B10:1,
Sverige vid Akademiska sjukhuBMC.
set samt reformerade undervisningen. Men framförallt gjorde
- Neurodagen, tisdag
hans diagnostik det tidigt möjligt 24 mars 2015.
att operera tumörer inom nervRedaktör: Cecilia Yates
systemet.
Salomon Henschens bronsbyst finns att beskåda på Akademiska
sjukhuset ing 85, 2 tr, vid enh för Neurologi.
Har du tips till nyhetsbrevet eller
webbsidan, majla:
[email protected]
eller ring 471 4771
Sida 1
Nedsättningar i procedurminnet kan påverka
dyslektiska läsproblem
Martina Hedenius, universitetsadjunkt och forskare inom
logopedi, har fått anslag från
Kungliga Vetenskapsakademien, Lennarts "Aktiestinsen"
Israelssons stiftelse individ
och samhälle, för projektet
Procedural and declarative memory in children with developmental dyslexia.
” ..MÅLET ÄR
FÖRBÄTTRADE
METODER OCH
HJÄLPMEDEL FÖR
BARNS SPRÅK–
OCH LÄSUTVECKLING.”
Martina Hedenius
Målsättningen med projektet är
att med hjärnavbildningstekniker undersöka en hypotes om
att nedsättningar i procedurminnet är relaterade till de läsproblem som tar sig uttryck i dyslexi. Procedurminnet används
när vi lär in och med övning allt
lättare utför vissa rörelser och
handlingar. Martina ska även
mer allmänt undersöka om barn
med dyslexi har nedsatt procedurminne, när det gäller såväl
initial inlärning, konsolidering
som automatisering av procedurer. Inom projektet ska det vidare undersökas huruvida det
deklarativa minnet, som gör att
vi på olika sätt kan återge sådant vi erfarit eller lärt in, kan
kompensera för brister i procedurminne. Martina berättar:
– Projektet är en förlängning av
mitt avhandlingsarbete och syftar till att pröva en hypotes om
att en del av de svårigheter
som är typiska för dyslexi kan
förklaras av en generell nedsättning i förmågan att lära
in, konsolidera och/eller automatisera kognitiva/motoriska
färdigheter (s.k. procedurminne). Vi ska även studera om det
finns tecken på naturliga kompensatoriska mekanismer hos
barn med dyslexi via andra
minnessystem. Det långsiktiga
målet är att öka kunskapen
om inlärnings- och minnesförmågor hos barn med språk-/
lässvårigheter, vilket skulle
kunna ha stor betydelse för
utformandet av nya interventionsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel. Beteendestudie &
hjärnavbildningsstudie
Projektet består av två delstudier där den ena är en beteendestudie och den andra en
hjärnavbildningsstudie. I beteendestudien kommer Martina
att studera inlärning, konsolidering och automatisering av
procedurminne över längre
tid. I hjärnavbildningsstudien
kommer hon att undersöka
eventuella skillnader i hjärnaktiveringsmönster hos barn
med dyslexi och typiskt utvecklade barn. I hjärnavbildningsstudien kommer man också kunna undersöka eventuell
kompensatorisk hjärnaktivitet
hos barn med dyslexi. Projektet förväntas pågå under ca
3 år.
– Det här anslaget betyder
enormt mycket för mig som
nydisputerad forskare och jag
känner mig oerhört hedrad och
glad, säger Martina vidare! Anslaget ger mig
möjlighet att förverkliga en projektidé som jag
funderat på
länge och det är
ett stort privilegium att få möjlig-
het att fortsätta forska inom
mitt stora intresseområde! Framtida patientnytta
– Min förhoppning är att
kunna bidra till en ökad kunskap och förståelse för de
underliggande kognitiva förmågor som påverkar språkoch läsutveckling hos barn,
med ett särskilt fokus på inlärnings- och minnesfunktioner. På lite längre sikt hoppas jag att forskningen ska
kunna komma till direkt patientnytta genom förbättrade
interventionsmetoder och
kompensatoriska hjälpmedel. Martina har även fått pris
för den bästa avhandlingen
(klin) på medicinska fakulteten 2013/2014 och har nu i
september fått ta emot
Hwasserska priset.
– Fantastiskt roligt! Det känns
särskilt kul att kunna bidra
till att ämnet logopedi får
positiv uppmärksamhet inom
fakulteten. Vi är ju en liten
enhet och relativt okända för
många så priset betyder
jättemycket för oss! Avlutar
Martin Hedenius.
Läs mer om Martina Hedenius forskning på vår hemsida, Inlärnings – och minnesfunktioner,
under logopedi.
Läs Martinas avhandling, ”Procedural and Declarative Memory in Children with Developmental Disorders of Language and Literacy” som har belönats med Hwasserska priset, klicka här i DiVA.
Martina Hedenius
Sida 2