Transcript Skatteverket hittar felaktiga deklarationer med prediktiv analys

Skatteverket hittar felaktiga
deklarationer med prediktiv analys
Skatteverket har två viktiga mål: att den skatt som ska redovisas blir
den rätta och att den fastställda skatten sedan betalas. Med hjälp av
nya analyslösningar kan Skatteverket lättare hitta riskprofiler och på så
sätt förebygga och stoppa skattefusk och slarv med deklarationerna.
− Skatteverket står, som många andra, inför en
framtid med krympande resurser. Detta ökar
behovet av automatiserade lösningar och krav
på bättre resurshantering genom en väl underbyggd riskanalys, säger Andreas Voxberg
som är analytiker/urvalsansvarig på Skatteverkets analysenhet.
− Vi har en god skattemedverkan i Sverige,
både vad gäller redovisningen och betalningen
av skatt. Detta understöds bland annat av bra
systemlösningar där till exempel arbetsgivarna
betalar preliminärskatten för de anställda och
lämnar kontrolluppgifter till Skatteverket. Ändå är
förstås målet att skattefelet ska vara så litet som
möjligt, säger Joacim Danielsson som är analytiker/statistiker på Skatteverkets analysenhet.
Skattefelet, det vill säga den skatt som borde
ha redovisats men som inte har det, beräknas
vara ungefär tio procent av den teoretiskt riktiga skatten. Skatteverket har som ett av sina
mål att halvera skattefelet och en av analysenhetens uppgifter är att identifiera hot mot att
detta mål uppnås.
För att minska andelen skattefel har Skatteverket strävat efter att förenkla så mycket som
möjligt för skattebetalarna och gått mot allt
enklare deklarationer. Andra vägar har varit olika kontrollåtgärder och informationskampanjer.
− Vi har lagt ut information om delar av de
kontroller vi gör på internet, så att privatpersoner och företag själva kan kontrollera innan
de lämnar in sin deklaration och slipper fångas
i kontrollen. Det spar tid både för dem själva
och för skatteverket, säger Andreas.
− Det kontrollnät genom vilket alla inkomstoch skattedeklarationer, såväl från privatpersoner som från företag, passerar sätts upp av
Skatteverkets urvalsprojekt. Projektets uppgift
är att utifrån verksamhetsplanen och dess olika aktiviteter identifiera risker på deklarationsnivå. Riskanalysen på en mer övergripande
nivå hanteras av analysfunktionen på Skatteverket och
används som beslutsunderlag för vilka insatser som
ska sättas in för att hantera riskgrupperna, berättar
Andreas.
För att få träffsäkra riskprofiler använder Skatteverket
analyslösningar som datamining och statistisk analys. Andreas framhåller att
det inte handlar om någon
regelrätt rating av skattebetalarna. Snarare är det en
modell för att få fram riskabla beteenden. Med hjälp
av Skatteverkets nya analyslösningar har man kunnat utvidga riskgranskningen från
detalj- till helhetsnivå.
− Vi behöver så tidigt som möjligt hitta dem
som inte kommer att betala. Med hjälp av prediktiva modeller kan vi identifiera riskprofiler
och indikatorer så att vi kan hålla fokus där
riskerna för utebliven betalning är som störst,
säger Joacim.
− Med hjälp av prediktiv analys kan vi identifiera riskprofiler och på
så sätt förebygga och stoppa skattefusk och slarv med deklarationerna, berättar Joacim Danielsson (tv) och Andreas Voxberg (th) på
Skatteverkets analysenhet.
Nästa intressanta utmaning
är enligt Andreas och Joacim att gå från företagsnivå till nätverksnivå. Genom att sätta
risken i ett större sammanhang, ett nätverk,
skapas en rikare bild. Målet är att ytterligare
försvåra skattefusk.
Arbetet med att identifiera deklarationer där riskerna för fel är störst bedrivs inom Skatteverkets
urvalsprojekt där Andreas och Joacim är projektledare respektive biträdande projektledare.
När det gäller risker för utebliven betalning av
skatt så är det ett område som blivit alltmer
viktigt, inte minst med anledning av den finansiella krisen. Andelen skatter som betalas uppgår till 99,7 procent, vilket innebär att endast
0,3 procent inte betalas.
Samtliga deklarationer granskas. De genomgår en maskinell kontroll och vissa av dem
väljs dessutom ut för fördjupad kontroll enligt
vissa kriterier som kan variera mellan åren.
− Där handlar det mer om att upprätthålla nivån, säger Andreas som samtidigt framhåller
att även 0,3 procent av Sveriges totala skatteintäkter uppgår till miljardsiffror.
Tillsammans med två masterstudenter från
Köpenhamns handelshögskola går man just
nu igenom den rika forskningslitteraturen för
att om möjligt förbättra sina kreditriskmodeller
med flera indikatorer på bristande betalningsförmåga på företags- och makronivå.
Joacim ser många fördelar med den förbättrade riskanalysen, förutom Skatteverkets ökade
effektivitet:
− För gäldenärerna är det bra om vi kan hitta
dem tidigt så att vi kan hjälpa till och att de
också kan betala innan ärendet hamnar hos
kronofogden. För samhället är det förstås positivt att få in ett bättre skatteunderlag för till
exempel välfärdsinsatser.
Reflektion & Resultat – nummer 2, 2010 |
7