Transcript Läs mer om domen här.

Sida l (10)
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Avdelning 2
DOM
2014-05-06
Meddelad i Jönköping
Mål nr
1946-13
1947-13
KLAGANDE
Skatteverket
MOTPART
VSM North America Finance AB, 556669-4617
c/o VSM GROUP AB
561 84 Huskvarna
Ombud: Olov Persson
Ernst & Young AB
Box 7850
103 99 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 3 maj 2013 i mål nr 11-12-12,
se bilaga A
SAKEN
Jjikomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig
ränta på koncerninterat lån
Inkomsttaxering 2007 och 2008 (eftertaxeringar)
Skattetillägg
Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt m.m.
Klagandcn/o mbudet
Motparten/ombudet
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Försäkringskassan
Förvaltningsrätten
1, Kammarrätten avslår överklagandet.
Socialstyrelsen
2. Kammarrätten beviljar VSM North America Finance AB ersättning för
För kännedom
kostnader i kammarrätten med 67 600 kr jämte mervärdesskatt.
För åtgärd
För delgivning
Dok.Idl51836
Postadress
Box 2203
550 02 Jönköping
Besöksadress
Slottsgatan 5
Telefon
Telefax
036-15 68 00 (vx)
036-16 19 68
E-post: [email protected]
www.kairmaarrattenijonkoping.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 2
Mål nr 1946-13
1947-13
BAKGRUND
Skatteverket har i omprövningsbeslut daterade den 10 december 2010 vägrat VSM North America Finance AB (bolaget) avdrag för icke marknadsmässig ränta på ägarlån med 28 148 059 kr avseende taxeringsår 2007 och
med 26 196 313 kr avseende taxeringsår 2008. Skattetillägg har påförts med
40 procent av den skatt som belöpt på vägrade ränteavdrag. Förvaltningsrätten har undanröjt Skatteverkets omprövningsbeslut för berörda taxeringsår
och tillerkänt bolaget ersättning för kostnader med 400 000 kr.
YRKANDEN M.M.
Skatteverket yrkar att kammarrätten fastställer Skatteverkets omprövningsbeslut den 10 december 2010 för taxeringsår 2007 och 2008. Skatteverket
yrkar vidare att bolaget inte ska medges någon ersättning för kostnaderna i
förvaltningsrätten.
Bolaget motsätter sig bifall till överklagandet. Bolaget yrkar ersättning för
sina kostnader i kammarrätten med 67 600 kr exklusive mervärdesskatt.
Skatteverket motsätter sig bolagets ersättningsyrkande i kammarrätten, men
vitsordar beloppet som i och för sig skäligt.
VAD PARTERNA ANFÖRT
Skatteverket
Räntenivån på ägarlånet
VSM NA Holding Inc:s (moderbolaget) kontroll över bolaget och insyn i
detta innebär att kreditrisken är lägre än för en extern långivare om villkoren i övrigt är lika. Det faktum att en ägare som långivare har möjlighet till
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 3
Mal nr 194643
1947-13
en omfattande insyn i låntagarens förhållanden och möjlighet att fatta beslut
som påverkar risken med utlåningen och avkastningen på utlånat kapital
måste beaktas. Den viktigaste faktorn är möjligheten att styra de kassaflöden som ger medel för att låntagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
Det handlar om faktiskt existerande omständigheter som inte går att bortse
ifrån och som påverkar långivarens risk. Kreditrisken utgör en mycket betydelsefull komponent vid prissättningen av en lånetransaktion. Närstående
och oberoende transaktioner är inte jämförbara om det finns betydande
skillnader i risk.
I den räntestudie som har upprättats av Trenwith har man utgått från att bolagets kreditrating varit CCC. Vid bedömningen av kreditrisken för moderbolaget har det bortsetts från att detta bolag har en fullgod säkerhet i aktierna i förvärvat bolag. Värdet på aktierna har bestämts utifrån CAPMmetoden. Kreditrisken för moderbolaget måste ha varit mycket liten, dels
p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a.
detta bolags samt underliggande bolags intjäningsförniåga. Den marknadsmässiga räntan på ägarlånet är 4,73 procent. Det innebär ett påslag för riskpremie med 1,4 procent (4,73 - 3,33) jämfört med räntan på femåriga
svenska statsobligationer per den 31 december 2004 som då var 3,33 procent.
RÅ 2010 ref. 67 (Diligentiamålet)
I Diligentiamålet var det fråga om utlåning där lånevolymen i stort sett motsvarade fastighetemas marknadsvärde. Trots denna höga belånings grad ansåg Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte att det var motiverat med en
högre riskpremie än 0,5 procent jämfört med den tioåriga statsobligationsräntan. Belåningsgraden är i förevarande fall lika hög som belåningsgraden i Diligentiamålet. Riskpremien på 1,4 procent kan därmed inte anses
ligga för lågt med beaktande av den bedömning domstolarna gjorde i Diligentiamålet. I målet var det förvaltningsrätten som kom fram till att den
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 4
Mål nr 1946-13
1947-13
tioåriga statsobligationsräntan med ett påslag på 0,5 procent var den mest
jämförbara räntan. Det var inte en räntesats som ingick i Skatteverkets jämförelsematerial. Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket
som har bevisbördan för att det skett en felaktig prissättning, men i Diligentiamålet var det dock fråga om eftertaxering ett av åren med det krav som då
ställs på oriktig uppgift. Trots det högre beviskravet vid eftertaxering har
domstolarna själva, utifrån de omständigheter som framförts i målet, kommit fram till vilken som var den mest jämförbara räntenivån för ägarlånen.
Eftertaxering
Bolaget har i avlämnade deklarationer gjort avdrag för ej marknadsmässiga
räntor på lån från sitt utländska moderbolag. Några andra uppgifter har inte
lämnats i deklarationerna än att räntekostnaderna avser lån från koncernbolagen. De uppgifter som har lämnats har varit otillräckliga för att kunna bedöma om det varit fråga om marknadsmässig ränta på koncerninterna lån.
Bolaget
Räntenivån på ägarlånet
Skatteverket har byggt det överklagade beslutet på en jämförelse med ett lån
som tagits upp av VSM Group AB hos Handelsbanken till en ränta om 4,73
procent. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar utan har runnit att en
armlängdsmässig ränta på det konceminterna lånet motsvarat 4,73 procent.
Bolaget har å sin sida åberopat två utredningar som ger stöd för att den
åsatta räntan om 9,75 procent varit armlängdsmässig.
Skatteverkets jämförelse med VSM Group AB:s lån brister i följande hänseenden. För det första tar Skatteverket felaktigt hänsyn till koncerntillhörigheten. För det andra har Skatteverket, oavsett om frågan om koncerntillhörigheten rättsligt kan beaktas eller inte, redovisat en ohållbar och Överdri-
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 5
Mål nr 1946-13
194743
ven uppfattning beträffande hur ett företags kreditvärdighet kan påverkas av
att vara del av en koncern. I denna del har Skatteverket inte förebringat någon som helst utredning utan endast schablonmässigt hänvisat till koncemtilihörigheten. För det tredje har Skatteverket vid jämförelsen med VSM
Group AB;s lån bortsett från bolagets höga skuldsättningsgrad, vilken har
påverkat risken vid utlåning till bolaget och därmed den ränta som en oberoende långivare skulle ha krävt. Skatteverket har inte heller några hållbara
argument för att frångå bedömningarna som redovisas i de av bolaget åberopade utredningarna.
Det är oklart hur Skatteverket menat att risken påverkas av insyn och kontroll i förevarande fall. I målet är ostridigt att långivaren haft säkerhet för
lånet. Skatteverket har i förvaltningsrätten stundom argumenterat utifrån
uppfattningen att lånet inte varit säkerställt och felaktigt jämförts med lån
som inte varit säkerställda i de analyser som åberopats av bolaget. Enligt
Skatteverket skulle lånet rätteligen ha jämförts med säkerställda lån p.g.a.
insyn och kontroll. Det bör mot denna bakgrund framhållas att de verkliga
förhållandena är att det koncerninterna lånet varit säkerställt och att detta
även beaktats i bolagets analyser av prissättningen. Bolaget uppfattar det
som att Skatteverket i sitt överklagande inte längre argumenterar utifrån den
felaktiga uppfattningen att lånet inte varit säkerställt.
Bolaget anser, till skillnad från Skatteverket, att ställningen i en verkställighetssituation är viktigast för bedömningen av kreditrisken som är förknippad med ett lån. Skatteverket har inte heller åberopat någon utredning beträffande vilken riskpremie en extern långivare, med säkerhet för sitt lån,
skulle kräva p.g.a. brist på kontroll över löpande betalningsflöden, Bolagets
uppfattning är i detta hänseende att en sådan långivare, genom att erhålla
fullgod säkerhet, hanterat den risk som eventuellt kunnat förknippas med
brist på insyn och kontroll. Under alla omständigheter ger inte Skatteverkets
argumentation någon egentlig ledning i denna fråga.
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 6
Mål nr 1946-13
1947-13
Vad gäller analysen från Trenwith kan det konstateras att det koncerninterna
lånet kunnat j ämföras med ett lån med betyget CCC för den händelse att det
inte skulle vara säkerställt och med lån med betyget CCC+ om det skulle
vara säkerställt. De jämförelseobjekt som Trenwith tagit fram har indikerat
att 9,75 procent (d.v.s. den tillämpade räntesatsen) varit en armlängdsmässig
räntenivå för ett säkerställt lån med fem års löptid.
Diligentiamålet
Skatteverket synes använda det lån som prövades i Diligentiamålet som
jämförelseobjekt i förevarande mål. Enligt OECD:s riktlinjer måste valet av
jämförelseobjekt grundas på en noggrann analys av den kontrollerade transaktionen. I förevarande fall finns det, till skillnad från i Diligentiamålet,
korrekt utförda analyser av den armlängdsmässiga räntenivån. I Diligentiamålet har domstolarna något schablonmässigt bestämt räntan till 6,5 procent
eftersom det i vart fall fanns all anledning att anse att den åsatta räntan
översteg en armlängdsmässig nivå. Vidare torde domstolarna ha uppfattat i
praktiken säkerställda lån till ett fastighetsbolag utan annan belåning som
förknippade med låg risk. Det finns inte någon grund för uppfattningen att
risken förknippad med lånet i Diligentiamålet skulle motsvara den risk som
är förknippad med lånet i nu aktuellt mål. Snarare framstår det vid en initial
betraktelse som om risken med lånet i Diligentiamålet är avsevärt lägre än
risken för det lån som är aktuellt i nu förevarande mål. Sammantaget är det
orimligt att försöka härleda en armlängdsmässig ränta på det koncerninterna
lånet ur Diligentiamålet.
Finansiering av räntebetalningar med koncernbidrag
Bolaget har sedan den 13 februari 2006 ägts av VSM NA Holdings Inc utan
att VSM Group AB haft något direkt eller indirekt ägande i bolaget. Därmed
har inte VSM Group AB - eller något annat bolag - kunnat lämna koncernbidrag med avdragsrätt till bolaget avseende nu aktuella taxeringsår.
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida?
Mål nr 1946-13
1947-13
Övriga faktorer
Skatteverkets resonemang om att långivarens kreditrisk måste ha varit
mycket liten dels p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a. detta bolags och underliggande bolags intjänandeförmåga, är inte underbyggt av någon egentlig analys. Vidare har dessa faktorer, liksom andra relevanta faktorer, beaktats i de analyser som bolaget har
åberopat. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att prissättningen av
bolagets koncerninterna lån varit felaktig. Skatteverket har inte uppfyllt
denna bevisbörda eftersom verket har underlåtit att analysera de faktorer
som påverkar risken på det konceminterna lånet. I stället har Skatteverket
på ett mycket schablonmässigt sätt likställt det koncerninterna lånet med
VSM Group AB: s lån utan att gör a några korrigeringar. Skatteverket synes
som komplement numera även använda Diligentias lån, vilket prövades i
Diligentiamålet, som jämförelse. Därigenom bortses det från de analyser
som är tillgängliga i förevarande mål och som grundar sig på de verkliga
förhållandena,
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Korrigeringsregeln
Frågan i målen är om förutsättningarna för att tillämpa korrigeringsregeln i
14 kap. 19 § IL är uppfyllda.
Korrigeringsregeln ska, jämte vissa ytterligare förutsättningar, tillämpas när
en näringsidkares inkomst blivit lägre till följd av att villkor avtalats som
avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare och innebär att resultatet ska beräknas till det belopp som det
skulle uppgått till om sådana icke marknadsmässiga villkor inte funnits.
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 8
Mål nr 1946-13
1947-13
Det är Skatteverket som har bevisbördan för att bolagets resultat blivit för
lågt till följd av icke marknadsmässiga avtalsvillkor. Eftersom de förevarande målen rör eftertaxering har Skatteverket att göra det mycket sannolikt
att det förhåller sig så. Om Skatteverket kan göra det, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan för att de icke marknadsmässiga villkoren
beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap.
Skatteverket anser att den avtalade räntenivån är för hög och att detta delvis
beror på att det vid bestämmande av räntesatsen inte beaktats de särdrag
som prissättningen av ett koncernintemt lån medför. Skatteverket menar att
den insyn och kontroll som tillkommer ett moderbolag som långivare medför att kreditrisken på lån till dotterbolag blir lägre, vilket därmed påverkar
vad som kan anses vara marknadsmässig ränta. Till stöd för sin uppfattning
att den tillämpade räntesatsen därmed inte är armlängdsmässig har Skatteverket åberopat RÅ 2010 ref. 67. Kammarrätten kan konstatera att det målet
gällde räntevillkor mellan två svenska bolag och ett lån som saknade säkerhet. Vidare gällde målet inte en tillämpning av korrigeringsregeln. Med
tanke på dessa skillnader kan den räntenivå som angavs i RÅ 2010 ref. 67
knappast användas för att visa vilken räntenivå som är marknadsmässig i nu
aktuellt mål. Rättsfallet ger heller inte i övrigt någon vägledning hur en
marknadsmässig räntenivå ska bestämmas. Det är visserligen möjligt att den
insyn och kontroll som moderbolaget hatt i aktuellt fall har kunnat påverka
kreditrisken. Skatteverket har dock inte presenterat någon konkret utredning
avseende hur moderbolagets insyn och kontroll i förevarande fall skulle
påverkat vilken ränta som är att anse som marknadsmässig.
Skatteverket anser att en marknadsmässig ränta, vid en försiktig bedömning,
uppgår till 4,73 procent. Till stöd för sin bedömning har Skatteverket åberopat ett lån som tagits av VSM Group AB från Handelsbanken, ett ytterligare
lån som bolaget tagit av moderbolaget, uppgift om genomsnittlig räntesats
för långfristiga externa lån hämtad ur koncernredovisningen samt räntesat-
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
Sida 9
Mål nr 1946-13
1947-13
ser för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte) Fixing 12 månader, Sveriges femåriga statsobligationer och USA:s feraåriga statsobligationer.
Av OECD:s riktlinjer framgår att det vid fastställande av armlängdspris är
irrelevant att jämföra den konceminterna transaktionen som ska bedömas
med andra konceminterna transaktioner och att denna typ av jämförelser
därför inte ska användas av skattemyndigheter (punkt 3.25). Kammarrätten
finner därför att det koncerninterna lånet inte är av intresse vid bedömningen av vilken ränta som är marknadsmässig.
Av OECD:s riktlinjer framgår vidare att ett korrekt armlängdspris uppnås
genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag
skulle komma överens om vid en jämförbar transaktion under jämförbara
omständigheter. Vad gäller frågan om en transaktion mellan två oberoende
företag är jämförbar med den koncerninterna transaktionen som ska bedömas anges att de ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna
måste vara tillräckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader
som finns mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras,
alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera för dessa skillnader vid j ämforbarhetsbedömningen (punkterna 1.3 och 1.33).
Kammarrätten kan konstatera att lånet från Handelsbanken uppgår till ett
väsentligt lägre belopp än det aktuella lånet och att det även skiljer sig bl.a.
vad avser valuta. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar för dessa
skillnader. Lånet från Handelsbanken kan därmed, enligt kammarrättens
mening, i vart fall inte ensamt tjäna som ledning vid bedömningen av om
den avtalade räntan är marknadsmässig. Vad gäller de övriga åberopade
räntesatserna har Skatteverket inte angett varför dessa skulle vara tillämpliga vid fastställande av det marknadsmässiga priset för den aktuella lånetransaktionen. Bolaget har till stöd för sin uppfattning presenterat två undersökningar av vilken räntenivå som är marknadsmässig. Skatteverket har
visserligen åberopat omständigheter som kunnat ge anledning att ifrågasätta
DOM
KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Sida 10
Mål nr 1946-13
1947-13
värdet av dessa undersökningar. Skatteverket har dock inte, som redan konstaterats, presenterat någon undersökning som visar vilken annan räntenivå
som skulle vara marknadsmässig. Mot denna bakgrund finner kammarrätten
att Skatteverket mot vad bolaget åberopat inte med tillräcklig grad av sannolikhet visat att villkoren i det aktuella låneavtalet inte är marknadsmässiga
och att den ränta som bolaget yrkat avdrag för överstigit marknadsmässig
ränta. Någon korrigering enligt 14 kap. 19 § IL ska därför inte ske. Kammarrätten ansluter sig således till den bedömning förvaltningsrätten gjort.
Skatteverkets överklagande ska därför avslås gällande beskattningsfrågan.
Ersättning för kostnader
Bolaget har vunnit bifall till sin talan och är därför berättigat till skälig ersättning för sina kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten. Skatteverkets överklagande gällande kostnader i förvaltningsrätten ska därför avslås och bolaget bör beviljas yrkad ersättning för sina kostnader i kammarrätten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3).
Gert S venson
/Maria Krönmark
referent
Föredragande; Olle Molin
Bi l a g a A
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
UlfNordberg
DOM
2013-05-03
Meddelad!.
Jönköping
Mål nr
11-12-12
Fiskal 2:5
Sida l (13)
p^h ^N
KLAGANDE
VSM North America Finance AB, 556669-4617
c/o VSM GROUP AB
561 84 Huskvarna
Ombud: Olov Persson
Ernst &Young AB
Box 7850
103 99 Stockholm
MOTPART
Skatteverket
403 32 Göteborg
ÖVERKLAGADE BESLUT
Skatteverkets beslut 2010-12-10, se bilaga 1(2007)
SAKEN
Inkomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig ränta
på koncerninternt lån
Eftertaxering avseende inkomsttaxering 2007 och 2008
Skattetillägg
Ersättning for kostnader
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet
Förvaltningsrätten tillerkänner bolaget ersättning med 400 000 kr.
BAKGRUND
Skatteverket beslutade genom eftertaxering den 10 december 2010 att höja.
VSM North America Finance AB:s (bolagets) inkomst av näringsverksamhet med 28 148 059 kr avseende taxeringsåret 2007 samt med
26 196 313 kr avseende taxeringsåret 2008. Verket beslutade även att påDok!d91174
Postadress
Box 2201
550 02 Jönköping
Besöksadress
Hamngatan 15
Telefon
036-156600
E-post:
Telefax
036-156655
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
föra skattetillägg med 40 procent av de tillkommande skattebeloppen. Beslutet avseende taxeringsåret 2007 finns som bilaga till denna dom. Beslutet avseende taxeringsåret 2008 överensstämmer i allt väsentligt med beslutet avseende taxeringsåret 2007.
YRKANDEN
Bolaget yrkar att de i inkomstdeklarationerna begärda avdragen för räntebetalningar medges samt att påförda skattetillägg undanröjs eller efterges.
Bolaget yrkar även ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med
665 076 kr inklusive mervärdesskatt.
Skatteverket vidhåller de överklagade besluten och anser att bolagets ersättningsyrkande ska avslås. För det fall bolaget vinner bifall till sina yrkanden kan ett ersättningsbelopp på 321 750 kr inklusive mervärdesskatt
vitsordas som skäligt i och för sig.
VAD PARTERNA ANFÖR
Bolaget anger följande huvudsakliga grunder till stöd för sin talan. Dessa
utvecklas vidare under respektive rubrik. Den avtalade fasta räntenivån på
9,75 procent är marknadsmässig. Räntesatsen har bestämts i förhållande
till hur marknaden för motsvarande säkerställda externa lån, d.v.s. lån där
långivaren hade panträtt i låntagarens tillgångar, såg ut vid tillfället för
låneavtalets ingående. Bolaget har i samband med lånets upptagande låtit
utomstående expertis (Tremvith Valuation LLC) göra en analys för att säkerställa att den avtalade räntan var marknadsmässig, d.v.s. baserad på
prissättningen av lån med jämförbar risk och villkor mellan oberoende parter vid tidpunkten för avtalets ingående. Skatteverket har inte uppfyllt sin
bevisbörda i förhållande till korrigeringsregeln, Vidare har Skatteverket
felaktigt tagit hänsyn till den insyn och kontroll som följer av en närståen-
Sida 2
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
derelation. Skatteverket har inte heller gjort mycket sannolikt att förutsättningarna för eftertaxering föreligger. Bolaget har inte lämnat oriktig uppgift eftersom bolaget öppet redovisat uppgifter om de aktuella aktie ägarlånen vid den taxeringsrevision som genomfördes år 2007 avseende taxeringsåret 2006.1 vart fall har Skatteverkets utredningsskyldighet inträtt.
Eftertaxering skulle även vara uppenbart oskälig i bolagets fall. Eventuell
oriktig uppgift har inte heller medfört att taxeringsbeslut blivit felaktiga
eller inte fattats. Under alla förhållanden finns skäl för befrielse från påförda skattetillägg med hänsyn till skälighet och proportionalitet i förhållande till eventuell felaktighet.
Grunderna för räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln
Såväl 14 kap, 19 § IL som OECD:s riktlinjer är klara. För att avgöra om
komgeringsregeln ska tillämpas ska en jämförelse göras med avtal mellan
oberoende parter. Därvid ska hänsyn inte tas till faktorer som har sin grund
i ägargemenskap mellan långivare och låntagare. Det som är relevant är
den ränta som en oberoende part skulle tillämpa på ett lån till bolaget baserat på dess kreditvärdighet och villkoren för lånet. Att denna ränta är i enlighet med den av bolaget avtalade styrks av två analyser, en från Trenwith
Valuation samt en från PwC. Trenwith Valuation:s ränteanalys bekräftar
att räntan på 9,75 procent är den marknadsmässiga räntenivån för ett femårigt bottenlån i amerikanska dollar som är säkerställt och har motsvarande
kreditrisk som den som gällde for lån till bolaget vid tidpunkten för låneavtalets ingående. En jämförelse har gjorts med lån med säkerheter som har
lämnats på liknande premisser. PwC: s analys innebär att ett lån som motsvarar det koncerninterna lånet prissatts till ungefär 11 procent, d.v.s. högre
än de 9,75 procent som är den aktuella räntan på det koncerninterna lånet.
Skatteverket har inte genom egen utredning, jämförelsestudie eller annat
sätt med objektiva uppgifter visat vad en marknadsmässig ränta skulle ha
uppgått till. Skatteverkets argumentation bygger på obestyrkta påståenden
om räntenivån på ett helt annat lån med en helt annan kreditrisk, lämnat på
Sida 3
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
Sida 4
11-42-12
DOM
helt andra premisser till ett helt annat bolag inom koncernen. Skatteverket
har inte visat att lånevillkoren och räntan som förelåg för VSM Group
AB:s lån från Handelsbanken är jämförbar med det koncerninterna lån som
bolaget har tagit upp. Den ränta som Skatteverket anser vara marknadsmässig härstammar från ett annat koncernbolag, VSM Group AB, som har
en helt annan intjäningsförmåga, skuldsättning och följaktligen en helt annan kreditrisk än bolaget. Vidare har det lån som Skatteverket refererar 1ill
ingåtts då VSM var en fristående koncern, hade en annorlunda organisations- och frnansierrngsstruktur, samt innehåller avtalsvillkor vilka är
mycket olika de som avtalats i nu aktuellt låneavtal. Någon justering eller
hänsyn till de olika förutsättningarna och de olika villkoren som finns melj
lan de två lånen har inte gjorts. Inget närstående bolag har på något sätt
gentemot externa intressenter manifesterat någon avsikt garantera bolagets
åtaganden. Situationen r förevar ande fall skiljer sig alltså från en situation i
vilken det går att sluta sig till att det finns en garanti baserat på aktörernas
faktiska handlande.
Eftertaxering
Bolaget har vid taxeringsrevisionen 2007 till Skatteverket lämnat in låneavtalet med lånevillkoren samt räntestudien gjord av Trenwith Valuations.
Bolaget har således redan vid tidpunkten for granskningen av deklarationerna taxeringsåren 2007 och 2008 öppet redovisat underlaget för ränteavdragen och räntenivån. Vid den taxeringsrevisionen bedömdes samma lån
med samma räntevillkor inte strida mot armlängdsprincipen och således
accepterades räntan öra 9,75 procent som marknadsmässig.
Bestämmandet av vad som är marknadsmässig ränta är en komplicerad
frågeställning eftersom det som regel krävs ett anlitande av utomstående
expertis för att verifiera vad som är en marknadsmässig räntenivå. Skatteverket utredde och granskade ränteavdragyrkandet vid taxeringsrevisionen
avseende taxeringsåret 2006. Revisionen föranledde ingen ändring av taxe-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
DOM
I JÖNKÖPING
Enhet 2
ringen utan avdragsyrkandet godkändes. Givetvis har bolaget förlitat sig på
detta och fortsatt att yrka avdrag för räntan på lånet. Avdraget har godkänts
av Skatteverket vid de ordinarie deklarationsgranskningarna. Nu, långt
senare, har Skatteverket bytt åsikt och vill genom ettertaxering avseende
taxeringsåren 2007 och 2008 vägra det ränteavdrag som verket vid taxeringsrevisionen för taxeringsåret 2006 har godkänt. Enligt 4 kap. 18 § andra
stycket TL samt dess förarbeten är ett ettertaxeringsbeslut i denna situation
oskäligt och får inte meddelas.
Bolaget utgick från rättsläget då lånen togs upp under 2004 och då deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 lämnades in. Bolaget följde
vad som Skatteverket uttalade som sin uppfattning i handledningen för
internationell beskattning. Skatteverket har efter den s.k. Diligentia-domen
ändrat uppfattning. Skatteverket anser numera att intressegemenskap ska
beaktas vid bestämmandet av ränta vid lån mellan koncernbolag, och att
det inte är relevant att säkerhet saknas och att lån är efterställda. Om bolaget i deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 hade upplyst om alla
fakta kring lånet, så hade det, på grund av Skatteverkets dåvarande uppfattning om rättsläget 2007 och 2008, inte påverkat taxeringen. En upplysning i deklarationen om samtliga fakta kring lånen hade således inte medfört att taxeringen skulle ha blivit annorlunda än den blev. Orsakssambandet som är en förutsättning för eftertaxering brister därför.
Skattetillägg
Om bolaget ska anses ta lämnat sådan oriktig uppgift som kan läggas till
grund för påförande av skattetillägg finns det ändå skäl för befrielse. Med
beaktande av det material bolaget lämnat in vid taxeringsrevisionen 2007
står det inte i rimlig proportion till eventuella fel att vid senare ettertaxeringar ta ut fullt skattetillägg. Eftersom bolaget har redovisat underlaget för
räntenivån öppet har risken för att ett eventuellt fel inte skulle upptäckts
varit obefintlig eller i vart fall obetydlig.
Sida 5
11-42-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
IJÖNKÖPJNG
Enhet 2
DOM
Skatteverket åberopar följande huvudsakliga grunder. Förutsättningarna
for atteftertaxeringsvis tillämpa korrigeringsregeln är uppfyllda. Bolaget
har lämnat oriktig uppgift och det föreligger sådant orsakssamband som
utgör en förutsättning för eftertaxering. Det har även funnits skäl att påföra
skattetillägg i enlighet med de överklagade besluten. Skäl for befrielse föreligger inte.
Grunderna for räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln
Internprissättning av krediter - till skillnad från mtemprissättning av
många andra produkter och tjänster - har särdrag som gör att det inte per
automatik och i varje fall inte är lämpligt att jämföra de skriftliga avtalsvillkoren i en kontrollerad transaktion (d.v.s. mellan bolag i ekonomisk
intressegemenskap) med de skriftliga avtalsvillkoren i en okontrollerad
transaktion (d.v.s. mellan bolag som är sinsemellan oberoende) utan att
först göra vissa justeringar. I en situation där långivaren äger och kontrollerar låntagaren kan ibland behöva beaktas vissa prispåverkande skillnader
för att uppnå jämförbarhet. Vid jämförelse med oberoende parter ska hänsyn tas till ägandets betydelse för kreditrisken. Bolaget gör gällande att det
vid tillämpning av armlängdsprincipen, som den har kommit till uttryck i
OECD:s riktlinjer, inte ska tas hänsyn till koncemtillhörigheten. Dock saknas tydligt stöd för den slutsatsen. Bolaget har tagit upp det nu aktuella
lånet från sitt utländska moderbolag, som i sin tur ägs av VSM Group AB.
Den kontroll och den funktion som VSM Group AB har över bolaget medför att det långivande utländska koncernbolaget tar en lägre kreditrisk jämfört med en extern långivare när omständigheterna i Övrigt är likartade.
Räntenivån ska därför bedömas utifrån den genomsnittliga räntenivå som
har gällt för externa lån inom den svenska koncernen. Enligt OECD:s riktlinjer ska i första hand en marknadsprisjämförelse ske med oberoende jämförbara transaktioner. D en-bästa jämförelsen uppnås om det är s.k. intern
cup, där den granskade transaktionen jämförs med liknande transaktioner
Sida 6
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
som förekommer mellan å en sidan foretag inom intressegemenskapen och
å andra sidan oberoende parter. Skatteverkets bedömning bygger på en
sådan intern cup, d.v.s. koncernens upplåning från Handelsbanken. Den
jämförelse som bolaget gjort i sin ränteanalys är missvisande eftersom en
jämförelse gjorts endast mellan de skriftliga villkoren i den interna långivarens avtal (aktieägarlånet) och extern långivares låneavtal. De avtal som
jämförs ingicks dessutom vid olika tidpunkter. IPwC:s utlåtande nämns
inte att Fortress-lånet endast fanns under en kortare tid och ersattes av ett
fördelaktigare lån. Utifrån, den slutsats PwC kommit fram till i sin analys,
att aktieägarlånet och Fortress-lånet varit jämförbara på de flesta punkter är
det oförklarligt att inte aktieägarlånet avslutades och ersattes med ett annat
lån med bättre kreditvillkor. Bolaget kan inte jämföras med de bolag som
omfattas av Trenwith Valuations ränteanalys. Jämförelsen med bolag som
har HassificermgenNon-Investment grade är inte trovärdig eftersom bolaget har tillskapats som ett förvärvsbolag och kreditratingen är en följd av
en avsiktligt vald kapitalstruktur. Det mest naturliga är att anta ett s.k. going concern-perspektiv vid kreditvärderingen, där fokus istället ligger på
framtida intjäningsförmåga och låntagarnas vilja och förmåga att ta ansvar
för sina betalningsförpliktelser och inte på risken för oförmåga att betala
ränta och kapitalbelopp. I moderbolagets balansräkning har aktierna i VSM
Sewing Inc bytts ut mot motsvarande fordran på bolaget. Den ekonomiska
riskförändringen för moderbolaget är dock mycket liten.
Eftertaxering och skattetillägg
Vid den revision som bolaget hänvisar till i överklagandet utreddes inte om
räntesatsen på lånet var marknadsmässig. Revisionens inriktning var om
konstruktionen med räntor på koncerninterna lån som finansierades av
koncernbidrag kunde angripas med skatteflyktslagen. Skatteverket anser
därför inte att bolaget genom revisionen kan anses ha fått acceptans för sin
bedömning att räntan var armlängdsmässig. Lånet kunde sägas upp utan
sanktionsavgifter. Räntenivån på lånet får därför prövas utifrån de förhål-
Sida?
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
IJÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
landen som var gällande under den tid som lånet löpte. Vidare är det enbart
de uppgifter som den skattskyldige lämnat till ledning för sin taxering som
ska beaktas vid bedömningen huruvida oriktig uppgift har lämnats. Ägandets betydelse ska beaktas.
Ersättning
Beträffande yrkandet om ersättning för ombudskostnader anför Skatteverket att ersättning för överklagandet och jämförelseanalysen ska utgå med
yrkat belopp om 266 750 kr. Vad gäller yttrandena daterade 12 september
och 2 juli bör ersättningen begränsas till 5 000 kr. Tidsåtgången för dessa
kan inte ha uppgått till 30 timmar. För yttrandet daterat den 11 april 2012
bör ersättningen begränsas till ett skäligt belopp om 50 000 kr.
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Gällande regler
Huvudfrågan i målen är om det finns förutsättningar att med stöd av den
s.k. korrigeringsregehi i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL,
justera bolagets skattepliktiga resultat vid 2007och 2008 års taxeringar.
Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket som har den primära bevisbördan för att en felpris sättning ägt rum (se t.ex. prop.
2005/06:169 s. 102). För en tillämpning av korrigeringsregehi krävs utöver
att en prisawikelse kan konstateras^ att denna avvikelse negativt påverkat
näringsverksamhetens resultat. Av såväl förarbeten som praxis framgår att
regeln ska tillämpas med försiktighet. Högsta förvaltningsdomstolen har
exempelvis i RÅ 1991 ref. 107 uttalat att korrigeringsregeln bör tillämpas
med försiktighet och också att detta är särskilt påkallat när det är fråga om
påstådda avvikelser som relativt sett är små (jfr Kammarrättens i Jönköping dom den 11 februari 2013 i mål nr 1965-1966-11). I de fall Skatteverket kan visa detta, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan
Sida 8
11--12-12
FÖRVALTMNGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
fot att denna i sig oriktiga prissättning beror på något annat än ekonomisk
intressegemenskap (se t.ex. prop. 1982/83:73 s. 11 f.).
Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL utgör en specialbestämmelse for internationella förhållanden som har företräde framfor generella regler vid
beräkning av en näringsverksamhets resultat (se RÅ 2004 ref. 13 och RÅ
2006 ref, 37), Lagtexten i 14:19 EL ger inte någon närmare ledning för tilllämpningen av korrigeringsregeln. Av såväl praxis som förarbeten framgår
dock att ledning kan hämtas i OECD;s s.k. riktlinjer för internprissättning
(se RÅ 1991 ref. 107 samt prop. 2005/06:169 s. 87-90).
I den senaste versionen, av riktlinjerna^ från juli 2010, framgår bl.a, följande vad avser fastställande av armlängdspriser.
Syftet med OECD:s riktlinjer är att ge uttryck för gemensamma principer
som staterna kan vara överens om och som därmed kan användas vid fast. ställandet av armlängdspriser i internationella forhållanden. Genom sådan
internationell konsensus kan staterna skydda sin respektive skattebas samtidigt som risken för internationell ekonomisk dubbelbeskattning minimeras.
Ett korrekt s.k. annlängdspris uppnås enligt riktlinjerna genom att fastställa
de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens
om vid en j ärnforbar transaktion under j ärnforbara omständigheter (punkt
1.3). Vid fastställande av armlängdspriser ses varje enskilt bolag i en multinationell koncern som en enhet för sig vid bedömningen av deras avtal
med varandra, den s.k. separate entity approach. Dessa avtal jämförs sedan
med vad som hade avtalats mellan två oberoende företag vid en jämförbar
transaktion under jämförbara omständigheter. Denna jämförbarhetsanalys
är central vid fastställande av armlängdspriser (punkt l .6). Vad avser frågan om en transaktion mellan två oberoende företag är jämförbar med den
Sida 9
11--12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
koncerninterna transaktion som ska bedömas, anges i riktlinjerna att de
ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna måste vara tillräckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader som finns
mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras, alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera for dessa skillnader
vid j ämförbarhetsbedömningen (punkt 1.33).
Vid fastställandet av armlängdspris är det dock enligt riktlinjerna irrelevant
att jämföra den koncertibiterna transaktionen som ska bedömas med andra
koncerninterna transaktioner. Denna typ av jämförelser ska därför inte användas av skattemyndigheter som stöd för en korrigering (punkt 3.25).
Fastställande av armlängdspriser kräver klara nationella procedurregler
(punkt 4.4). I de jurisdiktioner där bevisbördan för felprissättning åvilar
skattemyndigheten, kan det förhålla sig så att den skattskyldige inte har
några krav på sig att visa att prissättningen är armlängdsmässig, så länge
skattemyndigheten inte fullgjort sin bevisbörda (punkt 4.12). Mot bakgrund av de svårigheter som föreligger med att fastställa armlängdspriser
är det dock OECD:s uppfattning att inte vare sig skattemyndigheter eller
skattskyldiga ska utrryttj a bevisregler på ett otillbörligt sätt (punkt 4.16). Se
.även Kammarrättens i Stockholm dom den 4 april 2013 i mål nr 70637066-11 och Kammarrättens i Göteborg dom den 8 juni 2012 i mål nr
6565-6569-10.
Utredning
Bolaget har enligt låneavtal daterat den 31 december 2004 tagit ett koncerniaternt lån på 77 100 000 USD från sitt moderbolag VSM NA Holdings
Inc. Aktierna i bolagets dotterbolag VSM Sewrng Inc har ställts som säkerhet. Enligt villkoren har bolaget kunnat återbetala lånet när som helst
utan någon avgift (ränteskilmadsersättning). Löptiden har varit fem år.
Sida 10
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
Trenwith Valuation har på uppdrag av VSM Group AB dels gjort en värdering av VSM Sewing Inc och dess dotterbolag VSM Canada Inc., dels en
bedömning av armJängdsmässig ränta för ett lån till belopp motsvarande
värdet enligt värderingen. Med löptid på 5 år och säkerhet i aktierna i de
nämnda bolagen uppgår armlängdsmässig ränta enligt Trenwith Valuation
till 9,75 procent. Trenwith Valuation:s bedömning avser forhållandena per
den 17 december 2004. I december 2010 har PwC gjort en jämförbarhetsanalys enligt marknadsprismetoden. Detta efter att ha ombetts av bolaget
att utföra en ob eroende j ämförbarhets analys för att fastställa huruvida räntenivån på det koncerninterna lån som belöper mellan VSM NA Holdings
och bolaget är armlängdsmässig ränta. Som grund för sin jämförbarhetsanalys har PwC använt ett låneavtal som ingåtts mellan Fortress Credit Corp
och VSM Group AB m.fl. i syfte att finansiera SVP Groups förvärv av
VSM Group. Lånet ingicks den 13 december 2006. Enligt vad PwC förstått
har detta lån senare ersatts med lån från UBS, men det nämnda lånet passar
enligt PwC:s mening inte bara bättre i tidpunkt utan innehåller även ur justeringssynpunkt viktiga klausuler vilka anger ett antal olika räntemarginaler beroende på olika nivåer av kreditrisk. PwC:s slutsats är att en oberoende part i samma situation hade begärt en högre ränta (ungefär 11 procent) än den ränta VSM NA Holdings debiterat bolaget för det aktuella
koncerninterna lånet.
VSM Group AB upptog den 16 juni 2003 ett lån motsvarande
15 352 834 USD ftån Handelsbanken med räntesatsen 4,73 procent. I det
överklagade beslutet har Skatteverket även angivit att bolaget tagit ytterligare ett lån fiån sitt moderbolag för att betala räntan på det tidigare lånet.
Det senare lånet upptogs ett år efter det första och uppgick till 73 293
USD. Lånet avsåg tiden från den l juli till den 31 december 2005 och hade
räntesatsen 3,9 procent. Därutöver uppgick koncernens snittränta på finansiella skulder med bindningstid l - 3 år till fem procent enligt bolagets
årsredovisning för år 2006. Skatteverket har även gjort en jämförelse med
Sida 11
11-12-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
IJÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
räntorna för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte) Fixing 12 mån,
Sverige statsobligationer 5 åriga och USA statsobligationer 5 åriga.
Förvaltningsrättens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2010 ref. 67 prövat en
fråga om prissättning av lån i ett fall där såväl låntagare som långivare var
svenska bolag. Detta fall avsåg även, i övrigt säregna förhållanden. Rättsfallet ger därför inte någon vägledning av avgörande betydelse i förevarande mål.
Vid bedömningen av om prissättningen vid gränsöverskridande koncerninterna transaktioner varit armlängdsmässig ska koncerntillhörigheten som
sådan i princip inte beaktas. Om det finns särskilda förhållanden, såsom att
ett eller flera övriga koncernbolag lämnat garantier eller liknande utfästelser ska detta dock beaktas.
I förevarande fall har bolaget åberopat ett utlåtande från Trenwith Valuation som kan anses utgöra dokumentation för de bedömningar som legat till
grund for prissättningen av de nu ifrågasatta transaktionerna. Enligt förvaltningsrättens mening framstår denna som korrekt och godtagbar i enlighet med bolagets uppfattning. Vad Skatteverket anfört ombl.a. den bedömning av bolagets kreditvärdighet som gjorts föranleder inte annan bedömning. Även PwC:s utlåtande har enligt förvaltningsrättens bedömning
visst bevisvärde. Mot detta har Skatteverket bl.a. åberopat ett lån som tagits från Handelsbanken av VSM Group AB, uppgift om genomsnittlig
koncernintern räntesats, samt räntesats för Stibor (Stockholm laterbank
Offered Råte) Fixing 12 mån, Sverige statsobligationer 5 åriga och USA
statsobligationer 5 åriga. VSM Group AB:s lån skiljer sig på ett avgörande
sätt från bolagets lån. Det har bl.a. tagits av ett annat koncernbolag med
andra förutsättningar, vid en annan tidpunkt och avser ett väsentligt lägre
belopp. Räntesatserna för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte)
Sida 12
11-12-12
FÖRVALTNINGSRATTEN
I JÖNKÖPING
Enhet 2
DOM
Fixing 12 mån, Sverige statsobligationer 5 åriga och USA statsobligationer
5 åriga avser väsentligen räntesättning vid transaktioner med låg eller försumbar risk. Vidare har Skatteverket framfört argument utifrån ägandets
betydelse for kreditrisken. Dessa argument är mot bakgrund främst av vad
som anförs i OECD:s riktlinjer tveksamma. Skatteverket har inte heller
närmare preciserat på vilket sätt ägandet minskar kreditrisken i det förevarande och konkreta fallet. Det saknas även närmare uppgift hur en sådan
minskning av kreditrisken till följ d av ägarförhållandena kan kvantifieras.
Skatteverket kan mot bakgrund av det anförda inte anses ha visat att den
avtalade räntesatsen på bolagets lån från moderbolaget avviker från vad
som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Skäl
att vägra bolaget avdrag för räntekostnader hänförliga till aktuella lån saknas således. Till följd av detta ska påförda skattetillägg undanröjas.
Bolaget har vunnit bifall till sina yrkanden och det finns därför skäl att
tillerkänna bolaget ersättning för kostnader som skäligen behövts för att
tillvarata dess rätt. Då bolaget inte är registrerat till mervärdesskatt ska
mervärdesskatt inkluderas i tillerkänd ersättning. Av yrkade 665 076 kr
inklusive mervärdesskatt har Skatteverket vitsordat 321 750 kr inklusive
mervärdesskatt. Förvaltningsrätten finner att ersättningen skäligen bör bestämmas till 400 000 kr inklusive mervärdesskatt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (D V 3104 D)
Hans-Erik Jonasson
f.d. lagman
I avgörandet har även nämndemännen Lärs-Erik Ahlgren, Christina Bernevång och Per-Ivan Eriksson deltagit.
Sida 13
11-12-12
Bilaga
Skatteverket
i(i3)
OMPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
,
010-5735089
Datum
Pnr/Orgnr/Dnr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
VSM North America Finance AB
c/o VSM Group AB
561 84 HUSKVARNA
Skattebetalare:
VSM North America Finance AB
Organisationsnr;
556669-4617
Taxeringsår:
2007
Omprövning på initiativ av: Skatteverket
Omprövat beslut:
Grundläggande b eslut om årlig taxering
Omprövningen gäller:
Inkomst av näringsverks amhet
Skattetillägg
Eftertaxering
BESLUT
Skatteverket beslutar att medge avdrag för ränta på aktieägarlånmed 26 521 976
kr mot yrkat 54 670 035 kr. Därmed höjs bolagets inkomst av näringsverksamhet
genom eftertaxering med 28 148 059 kr
Skatteverket beslutar att påföra skattetillägg genom eftertaxering med 40 % av
den skatt som ska betalas på 28 148 059 kr.
Skatteverket bestämmer taxeringen till belopp som framgår av bilaga.
MOTIVERING
Skatteverket har i promemoria 2010-10-20 redovisat vad som harframkommitvid
företagen revision. Bolaget har beretts tillfälle att yttra sig över innehållet i
promemorian. Bolaget har inte svarat på promemorian.-.
l
Ränta internt lån
Frågan gäller om den ränta som bolaget kostnadsfört avseende internt lån är
marknadsmässig. Det interna lånet har tecknats 2004-12-31 som ett led i ett s.k.
Check the Box upplägg.
Skatteverket
2(13)
OMPRÖVMNGSBESLUT
Gunnel Linde
Datum
Pnr/Orgw/Dnr
010-573 50 89
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Beskrivning
VSM North America Finance AB (bolaget) ingår i VSM-gruppen (Viking Sewing
MacMnes) som tillverkar och säljer symaskinerna Husqvarna Viking ocli Pfaff.
Bolagets adress är till VSM gruppens lokaler i f.d. symaskinsfabriken i
Husqvarna. Bolagets verksamhet är begränsad till ägandet av aktierna i dotterbolaget samt att betala räntor på internt lån vilka finansieras med koncernbidrag •
från det svenska rörelsedrivande bolaget VSM Group AB.
Det amerikanska riskkapitalbolaget Kohlherg & Co har 2006-02-13 genom-sin
bolagsgrupp SVP Worldwide (SW) förvärvat VSM-koncernen. Före Kohlberg &
Co:s förvärv har bolaget ingått i den koncern där VSM Group Holding AB
(556619-6712) varit moderbolag och lämnat koncernredovisning. Det rörelsedrivande bolaget i VSM-koncernen, VSM Group AB (org.nr 556538-8666) äger
övriga försäljningsbolag och har bland annat ägt VSM Sewing Inc., USA jämte
dess dotterbolag VSM Canada Inc., Canada som bedriver försäljning av
symaskiner under varumärkena Husqvarna Viking samt Pfaff.
Vid styrelsemöte 2004-12-10 i VSM Group AB har beslutats att ett nytt holdingbolag ska bildas i USA samt att detta holdingbolag ska bilda ett svenskt finansbolag och att detta finansbolag ska förvärva aktierna i VSM Sewing Inc., USA (ett
dotterbolag till VSM Group AB). Det nya holdingbolag som följaktligen bildats i
USA är delawarebolaget VSM NA Holdings Inc. och det svenska finansbolag som
bildats är VSM North America Finance AB (bolaget). Av styrelseprotokollet
framgår att skälen till dessa transaktioner främst är skattemassiga samt att det
enda affärsmässiga skälet är att då man överväger forvärv i USA så är det en
fördel att ha ett holdingbolag. där; Av bilaga till protokollet framgår att den nya
strukturen kommer att leda till att koncernens skatter kan reduceras med mellan
1,6-2,2 MUSD beroende på det åsatta värdet på aktierna i VSM Sewing Inc. och
räntesatsen på förvärvslånet. Dessa värderingar görs av Trenwith Securities som
. är delvis ägt av BDO. Vidare framgår att det svenska finansbolaget kommer art ha
en skattemässigt avdragsgill räntekostnad som täcks av ett skattemässigt avdragsgillt koncernbidrag från det existerande svenska bolaget. Motsvarande inkomstränta i det amerikanska holdingbolaget är inte skattepliktig i detta fall beroende på
en amerikansk specialregel. Specialregeln innebär att när man valt att betrakta det
svenska finansbolaget i USA som en del av USA-bolaget så far inte betalningar
mellan bolagen några skattemassiga konsekvensert USA, men är däremot legala i
alla andra avseenden. En ev. ändring av denna specialregel uppges inte kunna ha
någon retroaktiv effekt.
Händelseförloppet etter styrelsemötet är följande. Det rörelsedrivande bolaget i
koncernen, VSM Group AB, tecknar 2004-12-14 aktier i delawarebolaget VSM
North America Holdhigs Inc. och överför dagen efter dotterbolagen i USA och
^ Skatteverket
3(i3)
OMPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
010-5735089
,
,
.
Datum
Pnr/Orgnr/Dnr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Canada till delawarebolaget via apportemission. Det noteras att bokfört .värde på
dotterbolagens aktier per 2003-12-31 uppgått till 83 986 380 kr. Därefter lämnar
VSM Group AB bolaget som aktieägartillskott till delawarebolaget per
2004-12-27. Slutligen per 2004-12-31 köper bolaget dotterbolagen i USA och
Canada från delawarebolaget for marknadspris 77 100 000 USD eller 509 823 750
kr (kurs 6,6125). Köpet har finansierats med ett internt lån från säljarenpå samma
belopp.
Enligt det interna låneavtalet 2004-12-31 lovar bolaget att betala till sitt
moderbolag ett belopp om 77 100 000 USD per 2011-12-31. Säkerhet för lånet
utgörs av aktierna i dotterbolaget VSM Sewing Inc. Fast ränta 9,75 % ska
beräknas per 30 juni och. 31 december och ska betalas i efterhand.per 30 juni och
31 december med första betalning 2005-06-30. Låntagaren kan återbetala
utestående lån och ränta när som helst utan straffavgift. Bolaget har uppgivit att
räntan kapitaliseras på ett separat internt lån. Vidare har bolaget uppgivit att
köpeskillingen lika med lånebeloppet samt räntan 9,75 % bestämts utifrån den
utredning, som gjorts i samband med den värdering som skett i samband med
köpet av aktierna.
Bolaget har lånat till räntan på detta lån enligt avtal mellan bolaget som låntagare
och moderbolaget som långivare. Låneavtalet på ett lånebelopp om 3 758 625
USD med en ränta om 3,9 % eller 73 293 USD för tiden 2005-07-01 till
2005 -12-31. Bolaget har uppgivit att denna räntesats motsvaras av marknadsränta
för USD-lån enligt kreditavtal med Handelsbanken.
Av bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2006 framgår av not 15 att
koncernens snittränta på finansiella skulder, dvs, långfristiga externa lån, med
bindningstid 1-3 år uppgår till 5 %.
Skatteverket har vid revisionen begärt uppgift om externa-lån i koncernen per
2004-12-31. Bolaget har därvid svarat att vid-denna tidpunkt har förelegat extern
upplåning från Handelsbanken i SEK mot säkerhet i företagsinteckning där den
fasta räntesatsen uppgått till 4,73 % . Detta lån om 117 572 000 kr har tecknats
2003-06-16 av det rörelsedrivande bolaget VSM Group AB och förfallit till
betalning 2'007-07-30.
Bolaget har vid revisionen som koncernens kreditpolicy företett en uppställning
upprättad av de nya ägarna vari fcamräknats viktade koncernräntor kvartalsvis .
under åren 2007 till och med 2009. Härvid har man utgått från rörlig Libor ränta
med tillägg för de räntemarginaler som de nya ägarna betalar på sina förvärvslån.
I november 2007 har bolaget erhållit ett aktieägartillskott med 537 717 tkr (USD
84 414 000) från sitt moderbolag, VSM North America Holdings tac., i syfte att
Skatteverket
4(isj
OMPRÖVNINGSBESLUT
iel Linde
010-5735089
Datum
Pnr/0fg nr/Dnr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
återställa det egna kapitalet efter nedskrivning av aktierna i dotterdotterbolaget
VSM Canada Inc. till noll från ett bokfört värde 421 796 tkr. Detta då i samband
med att bokslutet 2006-12-31 upprättats och nedskrivning av dotterbolagsaktier
genomförts har styrelsen konstaterat att bolagets egna kapital är förbrukat.
Aktieägartillskottet har dock inte utbetalats utan bokförts som en fordran på
moderbolaget.
Det noteras att lånet om USD 77 100 000, som enligt avtalet löper till 2011-12-31,
jämte upplupna räntor har återbetalats 2008-12-31 genom att avräkning skett mot
fordran på aktieägartillskott på moderbolaget.
Gällande rätt
Av dens.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (IL) framgår att
resultatet ska korrigeras om det upptagits for lågt på grund av intressegemenskap
mellan parterna. Följande tre rekvisit ska vara uppfyllda för tillämpning av
bestämmelsen.
1. den som på grund ay avtalsvillkoren far ett högre resultat inte ska beskattas för detta i
Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan
parterna, och
3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än
ekonomisk intressegemenskap.
Regeringsrätten har den 28 juni 2010, mål nr 2483-2485-09, avgjort det s.k.
Diligentiamålet. Regeringsrätten har därvid uttalat att lån från moderbolag till
dotterbolag har särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan och som
saknas när långivare och låntagare är fristående från varandra. Vid lika villkor i
övrigt kan därför den vid beskattningen godtagbara räntan inte utan vidare
bestämmas till vad som skulle ha ansetts marknadsmässigt om långivaren hade
varit extern.
Lämnade synpunkter
Bolaget har vid revisionen hävdat att då den fasta räntan 9,75 % på det interna
lånet fastställts enligt en extern värdering "Trenwith Valuation" s å motsvarar den
marknadsmässig ränta.
Bolaget har kommenterat det tidigare koncemmoderbolaget VSM Group AB :s
externa lån från Handelsbanken. Lånet på 117 572 000 kr har tecknats 2003-06-16
med förfallodag 2007-07-30, mot säkerhet i företagsinteckning med fast ränta
Skatteverket
5(i3)
OMPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
010-573 50 89
•
Pnr/Orgnr/Dnr
Oatwn
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
4,73 %. Bolaget säger härvid att låntagare är ett helt annat bolag, löper i annan •
valuta och inte heller i övrigt har jämförliga villkor eller förutsättningar.
Skattemässig bedömning
Bolaget har per 2004-12-31, som ett led i ett kbncemintemt förfärande, tecknat ett
intenit femårigt lån från moderbolaget om USD 77 100 000 till fast ränta 9,75 %.
Lånet utgör betalning vid köp av aktier från det amerikanska moderbolaget
samma dag till samma belopp. Räntan ska betalas halvårsvis i efterhand per 30
juni och 31 december. Låntagaren kan när som helst återbetala lånet. Bolagets
enda verksamhet har varit att inneha dessa aktier samt kostnadsfbra och dra av.
räntor på det interna förvärvslånet. Räntorna har finansierats via koncernbidrag
från det svenska rörelsedrivande bolaget. Mottagaren av räntorna, det
amerikanska delawarebolaget, beskattas inte för dessa ränteintäkter. Lånet har inte
föraoletts av något kreditbehov uian förvärvet av aktierna och lånet ingår i ett
Check the Box upplägg där avdrag erhålles för räntorna medan mottagaren inte
beskattas för dessa.
Fråga har uppkommit om den fasta räntan är marknadsmässig. Jämförelsevis har
bolaget Likaledes tecknat ett lån från moderbolaget till 3,9 % ränta per
2005-12-31. Vidare har vid denna tidpunkt 2004-12-31 i det rörelsedrivande
koncernbolaget VSM Group AB funnits extern upplåning från Handelsbanken i
SEK mot säkerhet i företagsinteckning där fast ränta uppgått till 4,73 %. Jämför
även följande marknadsräntor,
Typ av ränta
Ränta % 2004-12-31
Stibor Fixing 12 mån
2,3 %
Sverige statsobligationer 5 åriga 3,33%
USA statsobligationer 5 ånga
3,635%
Ränta % 2005-12-31
2,460%
3,130%
4,357%
Ränta % 2005-12-31
3,7450%
3,82 %
4,7012%
Av uppställningen framgår att räntan stigit något mellan 2004-12-31 och
2005-12-31 vilket innebär att jämförelse kan göras med räntan på det interna lånet
om 3,9 % per 2005-12-31. Vidare kan jämföras med att koncernens snittränta på
finansiella skulder år 2006, med bindningstid 1-3 år uppgår till 5 % enligt bolagets
årsredovisning år 2006. Vidare framgår att per 2004-12-31 är den av bolaget
uppgivna externa upplåningen till 4,73 % i fas med marknadsräntorna.
Motivering har begärts av bolaget tiH den höga räntesatsen på aktieägarlånen om
9,75 %, Detta med-tanke på att långivaren har ett ägarinftytande i bolagen, vilket
kan jämställas med säkerhet. Bolaget har inte företett någon förklaring utan endast
hänvisat till tidigare företedd studie. Vidare har bolaget anfört att det externa lånet
i Handelsbanken till fast ränta 4,73 % inte har jämförbara villkor eller
fortsättningar. Bolaget har dock inte preciserat varför lånet inte är jämförbart.
^ Skatteverket
.
OMPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
Datum
Pnr/Orgnr/Dnr
010-573 50 89
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Bolaget har ingett en studie utförd i 17 december 2004 av Trenwith Valuation,
LLC varav framgår att marknadsräntan bestämts utifrån förutsättningen att
bolagets kreditrating varit CCC eller med aktier som säkerhet CCC+, Det innebär
att en mycket förenklad värdering skett. Då VSM-koncernen vid denna tidpunkt
varit mycket lönsam förefaller detta dåliga kreditbetyg CCC+, innebärande att
kredit avrådes, inte rimligt. Skatteverket har begärt underlag för denna värdering
samt klargörande av hur denna raring har fastställts samt vilka nyckeltal som
använts. Något sådant material har dock inte erhållits. Bolaget har därvid som svar
endast insänt ny kopia av den tidigare erhållna värderingen.
Vidare har Skatteverket vid revisionen begärt uppgifter om vilken kreditrating •
som förelegat för koncernen vid tiden för Kohlbergs & Co;s förvärv. Bolaget har
svarat att man inte har någon uppgift om koncernens kreditrating vare sig per
2004-12-31 eller vid Kohlbergs & Co:s förvärv 2006-02-13.
Därmed saknas underlag för den raring om CCC+ som Trenwith använt vid sin
värdering. Uppenbarligen har inte heller ägaren och långivaren haft uppfattningen
att bolaget och koncernen varit i så dåligt skick som en raring CCC skulle
innebära. Endast mycket vinstgivande koncerner har anledning att genomföra
kostsamma upplägg för att minska skattekostnaderna, Det har inte heller förelegat
något kreditbehov, några penningmedel har inte utväxlats utan lånet har enligt
ovan lämnats som del i en lånekonstruktionlor att erhålla ränteavdrag utan att
långivaren beskattas för motsvarande ränteintäkter.
Skatteverket bedömer därmed att studien helt saknar relevans för räntenivån för
det här aktuella interna lånet, där moderbolaget som ägare haft full styrning av
kassaflöden och verksamhet. Studien är inte jämförbar med det koncerninterna lån
som ska bedömas.
Bolaget är ert holdingbolag vars enda verksamhet är att äga aktierna i dotterbolaget Dessa aktier är vid det första räkenskapsårets utgång 2005-12-31
bokförda till förvärvspriset USD 77 100 000 eller 507 896 tkr. Bolaget är underkapitaliserat och utan koncernbolagens medverkan hade bolaget inte kunnat
finansiera förvärvet. Förvärvet har bestämts av styrelsen i det rörelsedrivande
koncernbolaget VSM Group AB. Av styrelseprotokoll vid möte 2004-12-10 i
VSM Group AB framgår att skälen till att bilda bolaget främst är skatternas siga.
Fråga är om ett s,k. check the box-upplägg där avdrag erhålles för räntekostnader'
medan långivaren,, det amerikanska delawarebolaget, inte beskattas för
motsvarande ränteintäkter.
Av OECD:s Guidelines, avsnitt 7.13, nämns att koncemtillhörighet kan medföra
en annan "credit-rating" än om bolaget hade varit självständigt. Den fördel som
6(13)
^ Skatteverket
7(i3)
OMPRÖVNMGSBESLUT
Gunnel Linde
Oatum
010-5735089
2010-12-10
'
Pnr/Orgnr/Dnr
556669-4617
480691100-10/5472
det enskilda bolaget härigenom far, är inte att betrakta som koncerngemensam
tjänst. Någon betalning för sådan tjänst ska inte ske.
Räntor skiljer sig från de flesta andra tjänster och även frän varutransaktioner.
Säljer man en vara eller en tjänst till en extern kund eller till ett koncernföretag så
har ägarkontrollen inte någon betydelse när det gäller att bedöma ett armlängdsmässigt pris på den interna försäljningen. När det gäller storleken på räntan består
den av två delar, en basränta och en marginal där storleken på marginalen bl. a.
avspeglar kreditrisken. En extern långivare kan normalt inte bestämma över hur
låntagaren bedriver sin verksamhet och är beroende av säkerheter för art minska
risken för förlust. Låntagaren skulle annars kunna avyttra alla tillgångar och dela
ut pengarna till ägaren. Ett moderbolag som lånar ut pengar har kontroll över hur
dotterbolaget bedriver sin verksamhet och kan bestämma över vad som händer
med tillgångarna. Moderbolaget bestämmer till stor del själv över dotterbolagets
fcreditvärdighet. KontroHen ersätter behovet av säkerheter. Eftersom koncernen
varit kreditvärdig och långivarna haft kontroll och kurmat styra över vad
låntagaren gör kan man i det här fallet säga att lånet är att jämställa med ett lån
med säkerhet. I en hypotetisk situation där en extern långivare skulle ha samma
möjlighet till styrning och kontroll över kassaflöden skulle det inte heller behövas
några säkerheter.
Enligt OECD motsvarar en armlängdsränta den räntesats som vid tidpunkten för
skuldförhållandets uppkomst skulle ha debiterats i oberoende transaktioner under
likartade förhållanden. För att fastställa vilken räntenivå som kan anses vara
marknadsmässig bör följande faktorer beaktas:
- typ av lån
- låntagarens kreditvärdighet
- om säkerhet finns
- löptid.
De faktorer som nu är aktuella är kreditvärdighet och säkerhet. Det lån som
föranlett de räntor som ärendet avser har avsett förvärv av ett bolag koncerninternt
och finansieringen har helt och hållet skett genom lån från säljaren. Ägaren har
fattat "beslutet om bolagsköpet och den interna finansieringen, Vid sådant
förhållande är det inte relevant att diskutera någon kreditrisk eftersom koncernens
tillgångar och skulder är oförändrade. Ägaren har haft full kontroll över de
aktuella bolagen såväl före som efter omstrukrureringen. Dessa omständigheter är
väsentliga och bör ha stor betydelse för bedömningen av vilken räntenivå som är
relevant i ärendet, på samma sätt som koncemomständigheter hade betydelse i
Diligentiamålet. Skatteverket delar således inte bolagets uppfattning att man ska
bortse från att långivaren ingår i samma koncern, vilket framgår av
Diligentiadomen.
^ Skatteverket
g(i3)
OMPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
010-5735089
.
Datum
Pnr/Orgnr/Onr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Det förhållandet att säkerhet saknas i ett koncerninternt lån bör ha liten betydelse
vid jämförelse med ett motsvarande externt lån där det finns säkeihet Däremot
innebär ägarrelationen att frågan om kreditvärdigheten far stot betydelse för
jämförelsebedömningen. Den kontroll och den styrning som ägaren kan utöva
gentemot dotterbolaget innebär att kreditrisken för långivaren kan minskas på ett
sätt som inte vore möjligt för det fall lånet hade lämnats av en extern långivare.
Den ränta som bedöms marknadsmässig for lån utan säkerhet som lämnats av en
extern långivare är inte jämförbar med den ränta som bedörns marknadsmässig
vid ett konceminternt lån utan säkerhet.
Skatteverket bedömer att en utomstående långivares insyn och kontroll inte kan
jämställas med det förfogande ett.moderbolag har över sitt dotterbolag samt den
styrning och kontroll av kassaflödena som ett moderbolag besitter. Någon
konkuissituation har inte varit aktuell här.
Regeringsrätten har den 28 juni 2010, mål nr 2483-2485-09, avgj ort det s.k.
Diligentiamålet. Regeringsrätten har givit följande motivering.
"Av central betydelse vid prissättning av lån är risken för att låntagaren inte kan
fullgöra sina betalningar och det behov av säkerhet som kan finnas. För ett moderbolag
som lämnar ett lån til ett dotterbolag gäller delvis andra förutsättningar än for en extern
långivare. Medan moderbolaget har kontroll över dotterbolaget har den externe
långivaren typiskt sett håra viss insyn. Den externe långivaren kan också vara osäker på
moderbolagets intentioner, t.ex, vad gäller viljan att vid behov stötta dotterbolaget
finansiellt och på annat sätt.
Vad nu sagts illustrerar att lån från moderbolag till dotterbolag liar särdrag som
påverkar kreditrisken och därmed räntan och som saknas när långivare och låntagare är
fristående från varandra. Vid lika villkor i övrigt kan därför den vid beskattningen
godtagbara räntan inte utan vidare bestämmas till vad som skalle ha ansetts
marknadsmässigt om långivaren hade varit extern."
Diligentiamålet gäller lån mellan två svenska bolag som saknar koncernbidragsrätt. Samma Mgeställningar uppkommer beträffande räntenivån som vid koncerninterna transaktioner mellan svenska och utländska bolag där korrigeringsregeln
är tillämplig.
Moderbolagets kontroll över dotterbolaget och insyn i detta innebär att kreditrisken är lägre än för en extern långivare om villkoren i övrigt är lika. Ett lån från
moderbolaget utan säkerhet kan därför inte jämställas med ett lån utan säkerhet
från en extern långivare. Vid en bedömning om den avtalade räntenivån är
marknadsmässig måste en prövning ske i varje enskilt fall.
Skatteverket
9(13)
OMPRÖVMNGSBESLUT
Gunnel Linde
Datum
010-573 50 89
2010-12-10
Pnr/Orgnr/Dnr
556669-4617
480691100-10/5472
Det är mot denna bakgrund en tillämpad räntesats ska bedömas. Den typ av analys
av räntenivå som bolaget gjort är inte relevant för bedömningen av en marknadsmas sig ränta i nu aktuellt ärende.
Det nu aktuella forvärvet av ett koncernbolag har helt finansierats genom ett
koncemlån. Då lån valts istället för tillskott av eget kapital framgår att kreditvärdigheten bedömts vara tillräckligt hög för att bolaget ska kunna bära ett lån och
att återbetalning bedömts vara möjlig.
Bolaget har utgått från den situationen att en extern långivare utan insyn i
koncernen skulle tänkas vilja lämna ett efterställt lån med motsvarande belopp
och villkor och utan någon som helst säkerhet. Så är inte fallet här utan fråga är
om ett moderbolag med full insyn och kontroE hos det låntagande bolaget.
Bolaget har inte inkommit med några synpunkter på en marknadsmässig ränta för
någon i motsvarande situation.
Skatteverket anser inte att det interna lånet utan säkerhet kan jämföras med
externa lån utan säkerhet. Detta då moderbolaget som lämnat lånet har en indirekt
säkerhet för lånen genom att det har kontroll över den ekonomiska situationen. I
ett fall som detta har ägandet självklart betydelse. Ett ägarbolag har full
ekonomisk kontroll över dotterbolagets verksamhet och dess ekonomiska
situation. Ägaren kan styra över tillgångar, skulder och ekonomisk inriktning på
ett sätt som inte är möjligt för en fristående långivare, Kreditrisken är därmed
något som en ägare kan hantera på ett helt annat sätt än exempelvis en oberoende
part. Vid en intern långivning är utställandet av säkerheter inte vanligt helt enkelt
av det skälet att det i praktiken inte medför en förändring av kreditrisken. I
Diligentiamålet har ägarskapet ansetts vara likställt med säkerhet.
Skatteverket anser att koncerntillhörigheten ska vägas in när bedömningen görs
om räntenivån har varit marknadsmässig. För det aktuella lånet gäller enligt
låneavtalet en fast ränta om 9,75 % per 2004-12-31. Marknadsmässiga villkor ska
tillämpas vid affärer mellan olika bolag, även om de ingår i en koncern och har
koncembidragsrätt. Eftersom kreditrisken närmast är försumbar i detta fall får en
ränta om 9,75 % bedömas väsentligt överstiga marknadsmässig ränta vid
tidpunkten för lånets tecknande 200442-31,
De nya ägarna har upprättat en uppställning vari framräknats viktade koncernräntor kvartalsvis under åren 2007 till och med 2009. Härvid har man utgått från
rörlig Libor ränta med tillägg för de räntemarginaler som de nya ägarna betalar på
sina förvärvslån. De härvid framräknade viktade räntesatserna saknar relevans for
att visa marknadsmässig fast ränta per 2004-12-31, Förutom skillnaden i ränteläge
mellan dessa tidpunkter så har också koncernens skuldbelastning ökat betydligt i
ÄJh Skatteverket
10(13)
OMPRÖVNINGSBESL1JT
- Pnr/Drgre/Dnr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Gunnel Linde
010-5735089
Oatum
och med de nya ägarnas förvärv i februari 2006. Vidare föreligger inte jämförbara
förhållanden då koncernens ekonomiska status försämrats sedan 2004-12-31.
Skatteverket bedömer vidare att den företedda uppställningen inte heller återspeglar marknadsmässiga räntor for VSM-koncernen år 2007. Detta då de lån som
utgör underlag för den viktade räntan är extrema högrisklån som har tagits av
riskkapitalbolaget Kohlberg & Co och dess ägarbolag på Bermuda for att
finansiera sina uppköp. Det har inte heller förelegat något kapitalbehov för
bolaget i det fall man skulle valt att återbetala lånet, då man per 2007-11-30
erhållit en fordran på moderbolaget avseende aktieägartillskott på ett belopp
överstigande lånebeloppet Det kan också noteras att lånet i förtid bokats bort mot
denna fordran på moderbolaget inför den nya ränteavdrags lagstiftningen som trätt
i kraft 2009-01-01.
Med en försiktig bedömning kan det sägas att den marknadsmässiga räntan per
2004-12-31 motsvarar räntesatsen 4,73 % som koncernen haft vid extern
upplåning från Handelsbanken i SEK, mot säkerhet i företagsinteckning, vid den
tidpunkt då lånet tecknats. Det kan även noteras att räntan i det interna låneavtalet
per 2005-12-31 har uppgått till 3,9 %.
Under år 2006 har ränta på ägarlånet USD 77 100 000 kostnadsförts med
54 670 035 kr utifrån fast ränta om 9,75 %.
Om ränta på ägarlånet USD 77 100 000 beräknas efter 4,73 % så uppgår räntan till
USD-3-j646 830 per år. Skatteverket har vid revisionen rekonstraegat bolagets
ränteberäkning och använt samma omräkningskurser som bolaget för åren 2006
enligt följande.
Tidsperiod
Lånebelopp
USD
2006-01-01—12-31 77100000
2006-01-01—12-31 77100000
2006-01-01—12-31 77100000
Ränta %
Ränta
USD
Ränta
SEK
9,75%
4,73%
Skillnad
7023810
3646830
54670035
-26 521976
28148059
Kriterierna i 14 kap. 19 § IL är uppfyllda enligt följande.
- Storleken av räntekostnaderna innebär att det utländska moderbolaget far ett
högre resultat. Detta bolag beskattas inte i Sverige utan i USA.
- En ekonomisk intressegemenskap föreligger då bolagen är helägda bolag i
samma koncern.
Bolaget har inte visat att de för höga räntekostnaderna har tillkommit av andra
skäl än den ekonomiska intressegemenskapen.
Skatteverket
11(13)
O3VJCPRÖVNINGSBESLUT
Gunnel Linde
Datum
Pnr/Orgnr/Dnr
010-573 50 89
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Bolagets resultat ska därför beräknas som om de på bolaget debiterade räntekostnaderna för koncemlånen-har beräknats efter marknadsmässiga grunder.
Bolaget har för beskattningsåret 2006 yrkat avdrag för räntor på detta lån med
54 670 035 kr. Skatteverket medger avdrag"med 26 521 976 kr. Därmed har
felaktig prissättning skett med 28 148 059 kr.
Förutsättningar föreligger enligt 14 kap, 19 § IL för att höja bolagets inkomst av
näringsverksamhet med 28 148 059 kr.
2
Eftertaxering
FelaMgheter har framkommit avseende ej* marknadsmässig ränta på lån från sitt
utländska moderbolag.
Om tiden för vanlig omprövning p å Skatteverkets initiativ till den skattskyldiges
nackdel har gått ut får Skatteverket med stöd av 4 kap. 15-16 §§ taxeringslagen
(TL) ompröva genom att fatta beslut om eftertaxering. För detta krävs att den
skattskyldige i självdeklarationen eller på annat sätt under förfarandet hos
Skatteverket lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Den oriktiga
uppgiften ska ha medfört att ett taxeringsbeslut har blivit felaktigt eller inte har
fattats.
Enligt 4 kap, 18 § TL måste ändringen avse belopp av någon betydelse.
Eftertaxering får inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt eller
om Skatteverket tidigare fattat beslut om eftertaxering som avser samma fråga.
Som framgår ovan anser bolaget att räntan är marknadsmässig.
Bolaget har dragit av ej marknadsmässiga täntor på lån från sitt utländska moderbolag.
Vid 2007 års taxering har årsredovisning inkommit först efter taxeringsperiodernas utgång.
Skatteverket har konstaterat att i koncernen, vid tidpunkten för det interna lånet
2004-12-31, har funnits externa lån med säkerhet i foretagsinteckning med. ränta
4,73 %, vilket motsvarar marknadsmässig ränta. Räntan 9,75 % på nu aktuellt lån
avviker därmed väsentligt från marknadsmässig ränta.
Skatteverket
12(13)
OMPRÖVMNGSBESLUT
Linde
010-5735089
Datum
Pnr/Orgnr/tinr
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Bolagets utgångspunkt för räntesättningenhar skett från felaktiga förhållanden
eftersom i ett fall som det nu aktuella inte föreligger j ämförbarhet mellan ett
koncentintemt lån utan säkerhet och ett motsvarande externt lån.
Mot "bakgrund av den väsentliga skillnad som föreligger mellan den tillämpade
räntan på aktieägarlånet och den ränta Skatteverket finner marknadsmässig samt att fråga är om betydande belopp anser Skatteverket att oriktig uppgift har lämnats
och att därmed eftertaxering kan ske vid 2007 års taxering.
3
Skattetillägg
Felaktigheter har framkommit avseende ej marknadsmässig ränta på lån från sitt
utländska moderbolag.
Av 5 kap. l § TL framgår att skattetillägg ska tas ut om den skattskyldige på
något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till
ledning för taxeringen respektive beskattningen. En uppgift ska anses vara oriktig
om det klart framgår att en uppgift som den skattskyldige har lämnat är felaktig
eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för taxeringen
respektive beskattningen som han varit skyldig att lämna.
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget 40 % av den inkomstskatt
som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den
skattskyldige (5 kap. 4 § TL).
Av 5 kap. 14 § TL framgår att den skattskyldige helt eller delvis ska befrias från
särskild avgift om felaktigheten framstår som ursäktlig eller om det annars skulle
vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp, Om den skattskyldige delvis
befrias från avgiften, ska den sättas ned till hälften eller en fjärdedel.
Vid bedömningen av om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt
belopp ska det särskilt beaktas om avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten.
Som framgår ovan anser bolaget att räntan är marknadsmässig.
Bolaget har dragit av ej marknadsmässiga räntor på lån från sitt utländska moderbolag.
Vid 2007 års taxering har årsredovisning inkommit först efter taxerhigsperiodernas utgång.
^jft Skatteverket
13(13)
OMPRÖYNINGSBESLUT
Gunnel Litlde
Datum
Pnr/Orgnr/Dnr
010-5735089
2010-12-10
556669-4617
480691100-10/5472
Skatteverket har konstaterat att i koncernen, vid tidpunkten för det interna länet
2004-12-31, har funnits externa lån med säkerhet i företagsinteckning med ränta
4,73 %, vilket motsvarar marknadsmässlg ränta. Räntan 9,75 % på nu aktuellt lån
avviker därmed väsentligt från marknadsmässig ränta.
Bolagets utgångspunkt för räntesättningen har skett från felaktiga förhållanden
eftersom i ett fall som det nu aktuella inte föreligger jämförbarhet mellan ett
koncernintemt lån utan säkerhet och ett motsvarande externt lån.
Mot bakgrund av den väsentliga skillnad som föreligger mellan den tillämpade
räntan på aktieägarlånet och den ränta Skatteverket finner marknadsmässig samt
att fråga är om betydande belopp anser Skatteverket att oriktig uppgift har
lämnats.
Någon grund för befrielse från skattetillägget har inte framkommit.
Skatteverket anser att felaktigheterna inte framstår som ursäktliga med hänsyn till
uppgifternas art eller annan omständighet samt att det inte är oskäligt att ta ut
skattetillägg. Vidare avser ändringarna belopp av betydelse, Skattetillägg ska
därför tas ut,
Förutsättningar föreligger för att ta ut skattetillägg med 40 % av den skatt som
ska betalas på 28 148 059 kr för taxeringsåret 2007.
Övrigt
Beslut har fattats i skattenämnden.
-i
Hur man begär omprövning eller överklagar - se bilaga.
Skatteverket
BESLUT
Person-/Org-/Reg,nr
Be$!utsdatum
Handläggare i detta ärende:
Gunnel Linde
010-5735089
2010-12-10
556669-4617
Taxeringsår
Diarienummer
2007
4 80 691100-10/5472
VSM North America Finance AB
c/o VSM GROÖP AB
561 84 HUSKVARNA
BESLUT
Skatteverket beslutar enligt följande
Taxering
Taxerad inkomst
Beskattningsbar inkomst
Före ändring Efter ändring
24599660
52747720
24599660
52747720
SÄRSKILDA AVGIFTER
Överskott av näringsverksamhet 40%
28148059
Debitering
Ytterligare skatt enligt bilagda
besked
11034039
Höjd slutlig skatt m,m. som uppstår genom detta beslut
kommer att belasta skattekontot på förfallodagen. På
kontot måste det då finnas ett tillgodohavande som
motsvarar beloppet inklusive ränta. Hänsyn har inte
tagits till saldot på skattekontot vid denna
beräkning.
Motivering
Information om hur man begär omprövning eller
överklagar samt om betalningstidpunkt och anstånd
lämnas på bilaga SKV 2400a.
Gunnel Linde
Spara detta beslut. Det kan i vissa fall behövas för
deklarat ionen.
9
o
o
o
Storföretagsskattekontoret Gbg
Postadress
Besöksadress
w ww.s katteverket .se
Telsfon
E-postadress