Transcript 4, 2011 - Tema: Medarbetarskap och ledarskap

Tema:
Medarbetarskap
& Ledarskap
S K O G S I N D U S T R I N S R Å D F ÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Nr 4 2011 | Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius
Björn Hultman Sveriges Ingenjörer:
Det fackliga
arbetet får
mig att
utvecklas
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
De jobbar båda på Billerud Skärblacka, Tomas Karlsson och Björn Hultman.
• Tomas har varit fackligt aktiv i 25 år. Nu väljer han att stiga åt sidan vid nästa
årsmöte med Ledarna.
• Björn Hultman är ny styrelsemedlem i Sveriges Ingenjörers fackklubb.
En på väg ut ur det aktiva fackliga arbetet, en på väg in. Vi sammanförde dem
tillsammans med personalchefen Christer Davidsson för att diskutera orsakerna
till ett personligt fackligt engagemang.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
JAG VAR NYFIKEN PÅ
FACKETS VARDAGSARBETE
D
E TROR BÅDA att de fackliga orga-
nisationerna idag har fått en allt
större roll som lokal samarbetspartner.
– Vi bidrar till företagets utveckling
här i Skärblacka, säger Björn Hultman.
Han var tidigare passiv medlem och
var relativt omedveten om fackets roll
på det lokala planet:
– För mig var det fackliga medlemsskapet mer som en försäkring, säger
Björn Hultman. Bra att ha om något
händer men inte för att engagera mig i.
Hans kollega Tomas Karlsson var först
aktiv i Pappers, men blev arbetsledare på
1990-talet och gick över till Ledarna där
han snabbt blev förtroendevald.
– Kamp ger bränsle, det blir dött annars, säger han och tänker tillbaka på
sin tid inom Pappers. Det måste finnas
en gnista, säger han.
– Men, säger han sedan, nu har jag en
fot i arbetsgivarsidan och engagemanget
är generellt sett lägre. Men motivatio-
nen, känslan av att vilja göra nytta, finns
ju kvar.
Vi träffas i Skärblacka tillsammans
med personalchefen Christer Davidsson. För Christer, som representant för
företaget, är kontakterna med de fackliga organisationerna viktig på många
sätt:
– Vi har ett samarbete, reglerat i det
lokala samverkansavtalet. Och det fungerar naturligtvis alltid bäst när de fackliga parterna har kunniga och pålästa
representanter, säger han.
Han poängterar samarbetet, de värdefulla samtalen och han ser en risk med
ett minskat fackligt engagemang:
– Där kanske vi också kan bidra för att
motverka en sådan utveckling.
Började måla omklädningsrum
33-årige Björn Hultman är civilingenjör i teknisk fysik. Första gången kom
han hit tillsammans med sin far (som
”Har du ett engagemang
- här är verktygen, använd
dem”
har målarfirma) och målade omklädningsrum i förrådet. Han följde upp
med semestervikariat som operatör på
rullmaskin i slutet på 1990-talet och var
semestervikarie när han pluggade regleroptimering för drygt fem år sedan.
Idag är Björn Hultman applikationsingenjör och jobbar med automation;
trimning, optimering och med det lokala informationssystemet. En förfrågan
om styrelsearbete från valberedningen
för fem år sedan tänkte han inte mycket
på. Det blev ett snabbt nej, han var inte
beredd att lägga den tiden:
– Jag mäktade inte med, jag jobbade
/fakta om Billerud Skärblacka
Personalchef Christer Davidsson diskuterar med Ledarnas Tomas Karlsson.
Skärblacka byggdes redan 1872 men
grunden till dagens moderna bruk
lades i början av 1960-talet. Tillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, vitt MG-papper och fluting samt
avsalumassa. Några viktiga slutprodukter är säckar, bärkassar, påsar, omslag
och medicinska förpackningar.
Produktionskapacitet ton/år
Brunt säckpapper 150 000
Vitt kraftpapper 90 000
Wellråvaror
90 000
Avsalumassa
70 000
Antal anställda 635 personer varav
360 i skiftgång.
Inom koncernen finns också tillverkningsenheter i Karlsborg (Kalix), Gruvön och Beetham.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Percy Schiöld är HR-specialist på Södra Cell i Mönsterås och har som projektledare byggt upp det Kompetenscenter som nu är en del av verksamheten i Mönsterås. ”Vi har arbetat på ett bra sätt förut också, säger han. Men idag gör vi det mer systematiskt och strukturerat. Vi vill få en uthållighet som vi saknat tidigare.”
Tomas Karlsson, facklig veteran från Pappers och Ledarna, personalchefen på Billerud Skärblacka, Christer Davidsson och den facklige nybörjaren
Björn Hultman. från Sveriges Ingenjörer. På bruket har både Sveriges Ingenjörer och Ledarna drygt 30-talet medlemmar vardera.
i projekt och hade långa arbetsdagar, vi
renoverade hemma och det var svårt att
få tiden att räcka till.
Han kom dessutom från en företagarfamilj och traditionen att vara fackligt
aktiv fanns inte från hemmet. Men när
han fick frågan igen 2009 så ändrade
han sig.
– Jag var ute med barnvagnen, var pappaledig och tänkte att jag kan ju vara
med och se, att inte av instinkt bara säga
nej. Jag ville veta lite vad det innebar, jag
hade ju ingen koll.
Kräver mindre
Idag är han en av sex i styrelsen och
säger själv att arbetet tar mindre energi
än han trodde:
– Och jag har också fått ökad förståelse för hur företaget resonerar. Liksom
ökade kunskaper om löneförhandlingar
och MBL.
Björn tog också initiativ till ökad information till medlemmarna och han
gör nu ett digitalt månadsbrev.
– Jag gick från att vara soffliggare till
att bli ansvarig för informationen inom
Sveriges Ingenjörer i Skärblacka. Jag var
ju medveten om hur lite en vanlig medlem känner till. Vi återmatar så mycket
vi kan. Det skapar intresse och delaktig-
het. Och själv har jag utvecklats och har
lärt mig prioritera bättre, blivit effektivare.
Han har också gjort en enkät om medlemmarnas synpunkter om arbetstider,
löner och kompetensutveckling.
Känslan av att göra nytta
Björn är på väg in i det fackliga engagemanget. Tomas Karlsson är istället
veteranen som är på väg att lämna det
fackliga styrelsearbetet. Han uppskattar
Björns engagemang men är ändå orolig
för framtiden:
– Det ökade politikerföraktet i samhäl-
let spiller över på det fackliga arbetet,
tror han. Allt fler vill inte ta på sig att
jobba för andra.
Samtidigt ser också han mervärden,
både för företaget och för den enskilde,
av ett ökat fackligt engagemang:
– Motivationen kommer av känslan
av göra nytta. Att påverka är att hitta ett
värde i arbetet, att plantera idéer som
lever vidare.
– Den som satsar får en chans att lära
sig och drivs ofta av en personlig kärnfråga, anser Tomas Karlsson. Har du ett
engagemang - här är verktygen, använd
dem.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
BÖRJA MED KONKRETA PROJEKT
Det var ett enskilt projekt som fick
Anna-Karin Magnusson att engagera
sig i det fackliga arbetet på Billerud
Paper i Skärblacka.
– På ett årsmöte ville jag att vi skulle
utreda flextid och fick i uppdrag att göra
en sammanställning av hur andra bruk
jobbade med flextid. Och vi fick bättre
villkor efter sammanställningen och det
beslutsunderlag som jag tog fram, berättar hon.
Anna-Karin Magnusson tror att det
sätt som fick henne fackligt engagerad
för sju år sedan kan fungera som en bra
mall också för andra:
• Att börja med ett projekt som engagerar den enskilde medlemmen.
• Att företaget också öppnar upp och
låter de fackliga organisationerna påverka.
– Annars tappar man ju sugen, säger
Anna-Karin, som idag är ordförande i
den lokala fackklubben.
Ökad tydlighet
Anna-Karin tror att det fackliga engagemanget ökar om styrelsen blir tydligare.
– Vi visar vad vi gör och har alltid ett
extra medlemsmöte
på hösten när vi bjuder in någon extern
gäst.
Under senare år
har både en nytillträdd platschef och
en personalchef presenterat sig själva
och svarat på frågor.
– Jag vet att andra klubbar inte vill
ha externa gäster, särskilt inte från företagsledningen. Men vi jobbar ihop
med företaget, inte emot. Vi vill jobba
smidigt, men alltid för medlemmarnas
bästa. Vi lallar inte med, men vi skyndar
långsamt med grundinställningen att
företaget och vi jobbar mot samma mål,
betonar Anna-Karin Magnusson.
Något hemligt...
Vice ordförande hos ingenjörerna
i Skärblacka är Catrin Axén. Hon har
jobbat på bruket som processingenjör i
elva år och blev vice ordförande ganska
nyligen.
Helén Gustafsson, ordf. Unionen, tillsammans med Thomas Sipinen i ett av manöverrummen.
Hon hade länge sett den fackliga verksamheten från sidan, ofta undrat vad
styrelsen höll på med.
– Det kändes nästan som något hemligt...
Så när den aktiva valberedningen kontaktade henne var hon nyfiken.
– Att vara
med skulle ju
stilla min nyfikenhet. Det
var ett sätt att
ta reda på vad
som händer,
engagerar man
sig inte kan
man ju inte påverka alls.
Idag har hon fått svar på många frågor.
– Jag inser att vi inte kan påverka så
mycket, men däremot kan vi bevaka våra
medlemmars intressen. Bevaka mer än
förhandla. Och ge synpunkter på olika
frågor.
Hon tycker arbetet är roligt och vill
gärna engagera sig mer.
– Jag tycker t ex att pension och försäkringar är intressanta områden,
Hon tror att kollegor tvekar inför
styrelseuppdrag av tidsbrist ”ingen annan tar ju över mina projekt när jag är
borta”. Men att det också finns en inställning där många gärna tycker mycket
men av okunskap inte vet hur frågor kan
drivas.
– Men då har vi formellt en facklig väg
att använda, tycker Catrin Axén.
Samverkansgruppen
Helén Gustafsson, produktionstekniker på PM 4 är ordförande för Unionen i
Skärblacka. Hon kom in som suppleant,
blev sedan kassör och är ordförande sedan två år. Hon uppskattar inte minst
samverkansgruppen där de fackliga representanterna tillsammans möter företagsledningen och då också får information och genomgångar.
– Jag har idag en helt annan helhetsbild när jag får både medlemmarnas
och företagets syn, säger Helén som
ännu inte upplevt några större rekryteringsproblem till styrelsearbetet:
– Men det kan komma i takt med att
alla får allt mer att göra, säger hon.
Pappers Avd 54
Pappers Avd 54 har en heltidsanställd
ordförande i Pontus Georgsson.
– För mig har viljan att påverka och
förändra alltid varit en drivkraft, ända
sedan tonåren, säger han. Med sina 42
år tillhör han de yngre i styrelsen men
upplever inte
att det är svårt
att rekrytera
yngre idag.
– De yngre
ser inte världen riktigt på
samma
sätt
som vi lite äldre, men vi står
med öppen famn om de vill engagera sig
och vi har några nya som är på väg in i
studiekommittén, säger han.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Anders Kjellberg, professor i Lund, ser hur de fackliga organisationerna får allt svårare att rekrytera unga personer.
• Fråga de yngre på arbetsplatsen - undersökningar visar att många
är beredda att ta fackliga uppdrag, men de blir aldrig tillfrågade.
• Använd tillfälliga arbetsgrupper som en väg in i det fackliga arbetet. Konkreta frågor och en avgränsad tid.
”Vissa fackliga organisationer
är enhetliga yrkesgrupper som
underlättar rekryteringen”
De yngre måste få ta plats
i det lokala fackliga arbetet
ANDERS KJELLBERG, sociologiprofessor i
Lund, som profilerat sig som sakkunnig
på facklig rekrytering och organisering,
har de två konkreta råd här ovan för
ökad facklig aktivitet bland yngre.
– Inte minst att tillsätta arbetsgrupper
för konkreta problem, tror jag på, säger
han. Det är en möjlighet att förnya den
fackliga styrelsen successivt. Yngre får
känna på arbetet utan att de behöver
uppleva att de riskerar att sitta i styrelsen i åratal.
Organisationsgraden faller
Den fackliga organisationsgraden har
fallit under ett antal år och ligger idag
på 65 procent inom privat sektor. Inom
vissa sektorer, och särskilt bland ungdomar, är ännu färre med i facket. Facken
har förlorat nära en kvarts miljon i med-
lemmar under en tioårsperiod. Detta
samtidigt som arbetsmarknaden vuxit.
De största förlorarna är LO-förbunden,
medan tjänstemannaförbund och akademikerförbund vänt trenden och sedan
några år tillbaka växer i medlemsantal.
Ett generellt bekymmer är dock anslutningsgraden hos ungdomar.
Konsekvenserna för den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt
och framtid är oklar, men det blir förändringar, tror Anders Kjellberg:
• Det kan bli ökade krav på statlig
Fortfarande bäst i världen
Sverige är fortfarande bäst i världen
när det gäller facklig anslutningsgrad (tätt följt av Finland). Sju av tio
arbetstagare i Sverige är fackanslutna,
i Tyskland en av fem och i Frankrike
färre än en av tio.
reglering, främst handlar det om implementering av EU-direktiv.
• Svårare att decentralisera lönebildningen då det inte finns någon lokal part
att förhandla med.
• Ökad konfliktfrekvens på den svenska arbetsmarknaden.
Yrkesgemenskap
– Vissa fackliga organisationer, som
Sveriges Ingenjörer, är enhetliga grupper som underlättar rekryteringen, säger Anders Kjellberg. Där finns en sammanhållning och yrkesgemenskap som
andra kanske har svårare att nå.
– Däremot har många, inte minst just
ingenjörer, ofta arbetsuppgifter i team
där det kan vara besvärligt att gå ifrån
för fackliga uppdrag, särskilt idag när
alla organisationer är hårt slimmade.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Hon ser medarbetarenkäten som en del i arbetet
att allt bättre ta tillvara det kunnande och den
initiativförmåga som finns hos medarbetarna.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Med enkäten som bas definieras prioriterade områden att jobba vidare med:
Medarbetarna måste vara
delaktiga i förnyelseprocessen
FÖR BRITT-INGER ELIASSON, personalchef
på Holmen Paper Braviken, har medarbetarskapet en central betydelse.
Mot bakgrund av en omfattande medarbetarenkät och attitydundersökning
”Inblick” har företaget definierat ett
antal frågeställningar och prioriterade
områden.
– HR styr inte, respektive linjechef och
arbetsgrupp tar själva fram tre områden
som de ska arbeta vidare med och där de
ska komma med åtgärdsförslag. Där är
det viktigt att medarbetarna är delaktiva i förnyelseprocessen, säger Britt-Inger
Eliasson.
– Vi från HR finns hela tiden i bakgrunden och uppmuntrar arbetet.
Hon ser medarbetarenkäten som en
del i arbetet att allt bättre ta tillvara det
kunnande och den initiativförmåga som
finns hos medarbetarna.
I praktiken kan det innebära att personalen ute i organisationen sätter sig ner
tillsammans och analyserar de svar och
de problemområden som enkäten pekar
mot. De väljer själv vilka som upplevs
Personalchefen Britt-Inger Eliasson och huvudskyddsombudet inom underhållssidan, Stefan Pettersson är överrens om att en satsning på utbildning
ökar möjligheten att få alla involverade, självgående och mer motiverade.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Tänk
2. Prioritera
som viktigast och jobbar vidare på ett
konstruktivt sätt.
– Engagemanget hos den enskilde är
viktigt, poängterar Britt-Inger Eliasson.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
3. Finn orsaker och
diskutera möjliga lösningar
1. Introducera
Se
Problemlösningshjulet
Välj
Gemensamma värderingar
Inom Holmen Paper Braviken implementerar man också de gemensamma
värderingar som alla anställda varit med
om att ta fram; Engagemang, Mod, Professionalism och Kundfokus. Det handlar om gemensamma kärnvärden som
ska omsättas till spelregler för arbetsgrupperna.
En stor del av det arbetet handlar om
att lyssna och utveckla ledarskapet på
alla nivåer, anser Britt-Inger Eliasson. Att
jobba strategiskt och målmedvetet med
ledarskapet är att frigöra människor och
samtidigt utveckla medarbetarskapet.
– Ett väl fungerande ledarskap är en
förutsättning för att anställda kan bli
ännu mer motiverade, ansvarstagande
och involverade, säger hon. Genom en
väl fungerande ledare ska alla i arbetsgrupperna bli medvetna om det ansvar
och befogenheter som ligger på individ
och grupper, säger Britt-Inger Eliasson.
Företagets ansvar
– Men centralt i utvecklingsarbetet är
framför allt medarbetarskapet och hon
ser företagets ansvar.
Britt-Inger Eliasson tror t ex att många
upplever att idéer fortfarande försvinner
i ett svart hål:
– Vi måste bli bättre på att fånga upp
initiativ, visa att det lönar sig att ta ansvar, säger hon. Hon exemplifierar med
att de flesta medarbetare är aktiva i föreningar, politiska organisationer, eller
är kanske egna företagare – här finns
stor kompetens och alla är ytterst kompetenta och tar stort ansvar. Det ska finnas förutsättningar att den kompetensen och det ansvaret ska genomsyra även
arbetstiden än mer än det redan gör.
Som så många andra företag i branschen finns Holmen Paper Braviken på
en hårt konkurrensutsatt marknad där
förnyelse och ständiga förbättringar är
5. Bestäm åtgärder
/ansvariga
6. Följ upp
Gör
Problemlösningshjulet, som det är utformat på Holmen Paper Braviken. En metod som kräver
samarbete.
ett krav. Varje enskild individ gör skillnad när marginalerna minskar.
Strukturerade förbättringar
Inom Holmen Paper Braviken jobbar
man med att införa en anpassad version
av Lean i form av strukturerad förbättring, förändring och förnyelse.
Som en del av det arbetet ingår en fortbildning på operatörsnivå – ett pilotprojekt som pågår med 15 operatörer och
fem skiftledare. Med bättre utbildning
skapas också större möjligheter för den
enskilde att se sammanhang och ta större ansvar, initiativ och skapa förnyelse,
menar Britt-Inger Eliasson.
– Med utbildning följer också självförtroende och mer självgående medarbetare. Helt i den anda vi vill arbeta, säger
Britt-Inger Eliasson.
--- Det handlar om ett bra medarbetarskap, helt enkelt.
Britt-Inger Eliasson, personalchef inom
Holmen Paper Braviken visar skisser på hur
leanarbetet går till på bruket. Förbättring,
förändring och förnyelse, förklarar hon.
/Fakta Holmen
Holmens totala kapacitet för tillverkning av tryckpapper och kartong är cirka 2,4
miljoner ton per år. Inom tryckpapper är Holmen Europas femte största tillverkare
med en årlig kapacitet om 1 745 000 ton.
Produkter: Vitt och färgat tidningspapper, katalog-, bok-, och magasinpapper.
Kunder: Dagspress, detaljister, bok- och tidskriftsförlag, katalogutgivare och tryckerier.
Fabriker: Hallsta Pappersbruk, Bravikens Pappersbruk och Holmen Paper Madrid.
Antal pappersmaskiner: 7
Sverige
porto
betalt
B
Box 55525, 102 04 Stockholm
Hur får vi
akademiker
att engagera
sig fackligt på
arbetsplatserna?
Sirius kampanj ”Smart & Säkert” kommer att handla om säkrare arbetsmiljö,
där det första temat fokuserar på fallolyckor, både snubbelolyckor inomhus
och halkolyckor utomhus nu när vintern är här. (Arkivbild)
Årstidsväxlingen som vi
så lätt glömmer bort
Med vintern kommer halkolyckorna, det vet vi alla av erfarenhet
och statstik. Ändå sker det alldeles för många olyckor som direkt
eller indirekt är en följd av snö och is.
Många inom massa- och pappersindustrin cyklar till jobbet. Inom
industriområden förflyttar vi oss till fots, ofta på transportleder som
är utsatta för vädrets makter. För alla former av transporter gäller
samma inställning under ett par månder framöver; ta det lite extra
lugnt och ta hänsyn till risken för halka.
Fallolyckor, både ute och inne, är idag den vanligaste orsaken till
anmälda olyckor i branschen. Orsaker till fall kan, enligt statistiken,
vara slangar eller annat bråte som ligger i vägen, vatten - eller oljespill, ojämna golv, isfläckar utomhus, att gångvägarna inte är ordentligt sandade mm. Detta ofta i kombination med olämpliga skor.
Förändringar behöver inte vara dramatiska. Det är viktigt med ordning och reda. I november kunde man i pressen läsa en notis om Skutskärs Bruk, som drastiskt minskat antalet olyckor genom att införa
städronder en gång i veckan. Då plockas skräp och annat ovidkommande bort. En enkel åtgärd som givit en stor effekt.
Smart & Säkert
Inom kort kommer Sirius att starta en säkerhetskampanj ”Smart &
Säkert” för att öka fokus på typiska branscholyckor med början med
fall och snubbel. På hemsidan kommer det att finnas särskilt kampanjmaterial som bruken kan använda sig av. Sirius vill på detta sätt
inspirera till samverkan i syfte att förebygga olyckor.
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd
för Industriell Utveckling i samverkan.
Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson
Mikael Brandt, ombudsman, Sveriges Ingenjörer
E
TT FACKLIGT FÖRTROENDEUPPDRAG är viktigt för medlemmarna
men det kan också vara en viktig del i en personlig utveckling. Inte
minst värdefullt för personer som senare blir chefer. Uppdraget kan ge
tillgång till information, förhandlingsvana, kunskaper, nätverk, leda till
kompetensutveckling och erfarenhet för den förtroendevalde. Uppdragen
ger de förtroendevalda en chans att få utöva inflytande och påverkan på
företagets beslut till gagn för såväl verksamhet som medarbetare.
EN ANLEDNING ATT akademiker kan tveka att engagera sig fackligt är att
man tror att företaget ser negativt på det. Så är inte fallet inom massa- och
pappersindustrin. De allra flesta arbetsgivarna i branschen är positiva till att
på arbetsplatsen få förtroendevalda företrädare för akademikerna. Men det
är viktigt att fler arbetsgivare uttrycker sin positiva inställning.
VI LEVER I EN TID där kraven i arbetslivet, men också i privat- och
familjelivet, ställs allt högre. På arbetsplatserna ska anställda producera
mer på kortare tid då organisationerna slimmas och den internationella
konkurrensen hårdnar.
De centrala kollektivavtalen utvecklas till sitt innehåll till att bli alltmera av
verktyg och instrument som ska kunna hanteras av företaget och fackligt
förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Tiden blir allt mer en bristvara.
VÅRA FÖRTROENDEVALDA behöver därför information, utbildning, stöd och
kontakt från förbunden centralt för att kunna känna trygghet i sin roll. De
centrala förbunden bär här på ett stort ansvar. Tjänstemannaförbunden har
därför tecknat avtal med arbetsgivarna inom massa- och pappersindustrin
för att engagerade och framgångsrika anställda där under en period av sitt
arbetsliv ska kunna förena en yrkesroll med rollen som förtroendevald.
AVTALET ÄR TÄNKT att kunna ge status och legitimitet för förtroendevalda
till fördel för såväl företaget, som anställda och verksamheten. Inom massaoch pappersområdet är tjänstemännen och Skogsindustrierna alltså överens
att en väl fungerande facklig verksamhet på arbetsplatsen är betydelsefull
för företaget, de anställda och verksamheten.
Mikael Brandt Ombudsman, Sveriges Ingenjörer
Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius
Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson
Foto: Där inget annat anges: Mårten Ericsson och
Sven Magnusson
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N
Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N