Transcript Trainee som får ingående kunskaper När krisen plötsligt slår till

Tema
Medarbetarskap
S K O G S I N D U S T R I N S R Å D F ÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Nr 4 2010 | Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius
När krisen
plötsligt slår till
Finns det en beredskap om katastrofen slår till? På Holmen Paper
Braviken hade man nytta av sin
goda beredskap. Sidorna 6-7
Trainee som
får ingående
kunskaper
Anna Jensen och Marcus Ingvarsson är två
av femton trainee inom Korsnäs. Här har
man satsat på yrkestrainee med vilja och
yrkeserfarenhet som ska bli framtidens
operatörer/underhållspersonal.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Yrkestrainee inom Korsnäs
får ett halvårs introduktion
och helhetssyn på företaget
En medveten strategi med långsiktigt mål. Och med ambitionen att
bredda kunskapen hos nyanställda
och samtidigt minska gapet mellan
drift och underhåll.
När Korsnäs analyserade sitt framtida rekryteringsbehov beslöt företaget
sig för en genomgripande satsning. En
grupp yrkestrainee anställdes med ett
halvårs genomgripande introduktion:
– Ett spännande sätt att utveckla vårt
arbetssätt, tycker Mattias Ardesjö, produktionsledare på ett av skiftlagen med
ansvarsområde från mälderiet till utlastning och balmassa.
– De nyanställda får en helt annan
bredd och blir öppna för förändringar
när de får med sig helheten.
Han berättar om satsningen på yrkestraineer som Korsnäs nu genomför
i Gävle och Frövi. Femton personer har
anställts och genomgår en 26 veckor
lång introduktion där teori och praktik
varvas och där de femton följer fibern
från besök hos kund tillbaka till en granplantering.
Nytt arbetssätt
– Vi är på väg mot ett nytt arbetssätt
där operatörerna är mer involverade i
förbättringsarbetet genom olika arbetsgrupper och där helhetssynen är värdefull, säger Mattias Ardesjö och fortsätter:
– Att rekrytera internt har fördelar,
där kan det finnas den mest lämpade
ibland. Men nu vet vi att vi har ett rekryteringsbehov och vi har möjlighet
att skräddarsy ett omfattande introduktionsprogram, säger Mattias Ardesjö.
Han ser att många på bruket idag har
en oerhörd spetskompetens på sin egen arbetsplats men han vill också
uppmuntra den bredd
som de nyanställda nu
får.
Jan-Erik Hultman, underhållschef på kartongbruket tror att
den nyanställda gruppen blir mer öppna
för förändringar genom att få med sig
och tydligt se helheten genom hela processen.
– Här finns en enorm potential, säger han. Det finns ofta en kultur inom
många bruk där det finns ett avstånd
mellan underhåll och drift.
Men idag ska operatörerna vara mer
delaktiga av det förebyggande underhållet.
– Rengöring har t ex inget med underhåll att göra, det ska operatörerna
ansvara för. Och det finns FU-listor som
ska underlätta för kartongmaskinen att
gå utan problem mellan underhållsstoppen.
Skickliga tekniker
– Vi vill ju alltid jobba med förbättringar istället för att laga maskinen.
Han ser att många av dagens operatörer också är skickliga tekniker.
– De skruvar på sina bilar under sin
ledighet och vi lånar in operatörerna på
stoppdagar och det fungerar jättebra.
Med den nya utbildningen får de nyanställda en tydligare helhetssyn på hela
processen, de känner sig mer delaktiga
och har förutsättningar att börja bygga
ett nytt kulturklimat.
– De kan bli en injektion. Och det är
viktigt att stötta gruppen när de kommer ut på sina arbetsplatser.
Vilja växa
Mattias Ardesjö ser också vikten av att
rekrytera in personal med vilja att växa
och vara delaktig i den ständiga förbättringsprocessen.
– Vi har ett arbetssätt
där mindre arbetsgrupper jobbar med definierade problem och tar
fram en handlingsplan
för förbättringar. Där
har operatörerna en viktig roll och där ska de kunna ta initiativ
och vara drivande.
– Vi har redan många som är och vill
vara delaktiga, men får nu ytterligare ett
gäng som visar att de vill utveckla både
sig själva och företaget.
Och, avslutar Mattias Ardesjö, det är
personer som har en bra bakgrund för
att kunna känna till företagets behov.
”Här finns en
enorm potential”
Två av femton trainee inom
Korsnäs; Anna Jensen och
Marcus Ingvarsson tillsammans med Jan-Erik Hultman,
underhållschef på kartongbruket (t.v.) och Mattias
Ardesjö, produktionsledare
på ett av skiftlagen.
Nästa uppslag: ”Ett modernt företag som återvinner allt” (Anna, 29 år och yrkestrainee)
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Anna Jensen, en av femton yrkestrainee inom Korsnäs. Anna är gjutaren som valde kartongbruket.
Pelle Eriksson
fackordförande:
Thomas Press chef för
kompetensförsörjningen inom Korsnäs:
Jag ser bara
positiva effekter
En investering
i ökad driftsäkerhet
Pelle Eriksson, ordförande för Pappers avd 43 i
Frövi, ser bara positiva effekter av den yrkestrainee som just nu genomförs inom Korsnäs:
– Det här sättet att arbeta borde vara ett mönster
för hela branschen, säger han.
Thomas Press, chef för kompetensförsörjningen
inom Korsnäs ser satsningen på operatörs- och underhållstrainee, eller yrkestrainee som de också
kallas, som ett nytt sätt att se på förebyggande driftsäkerhet.
– Med kunskap om helheten och bred kompetens
ökar förståelsen för hela processen, säger han.
Han har varit med att arbeta fram modellen och de kriterier som används inom utbildningen.
De femton som fick traineeplatserna fick samtidigt
tillsvidareanställning.
De ingår i det ordinarie
lönesystemet. ”även om
de börjar långt ner på
trappan”.
– De 26 veckorna innebär en lång och gedigen
upplärning innan de kliver in i skiftlagen. De får
se hela företaget och får
en helt annan förståelse än den som bara kastas rakt in i
verksamheten, säger Pelle Eriksson.
”Sättet att arbeta
borde vara ett
mönster för
branschen”
Vi pratar inte bara om förebyggande underhåll, nu vidgar
vi hela begreppet.
De 15 trainee som nu går sin utbildnig ska förstå processen - oavsett den slutliga placeringen som operatör eller på
underhållssidan, får de femton i många stycken samma utbildning.
Företaget har valt att överbemanna under 26 veckor för
att skapa den grunden hos de femton - som i konkurrens
med ca 600 sökanden - erbjöds platserna.
– Det är en investering och vi har rekryterat personer som
har en tydlig vilja att utveckla sig, unga människor med yrkeserfarenhet och som vill växa ytterligare, säge Thomas
Press.
Nästa uppslag: ”På Korsnäs finns många projekt att växa i” (Marcus, 35 år och yrkestrainee)
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Samarbetet
mellan drift och
underhåll blir
mer självklart”
Marcus Ingvarsson och Anna Jensen är två av femton yrkestraineer inom Korsnäs. Både Marcus och Anna är anställda på kartongfabriken i Frövi.
Anna hamnar förmodligen som operatör, jag kan tänka mig underhåll också, säger Marcus.
4
De kommer in
med bredd och
nytt kunnande
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
De är två av femton som just nu
går yrkestraineeprogrammet inom
Korsnäs. Anna Jensen och Marcus
Ingvarsson kommer under ett halvår att få en översiktlig introduktion till fiberns väg från planta till
kartongkund.
Med fokus på massa och kartongtillverkning.
– Vi får en bra grund att stå på, säger
Marcus. De är en trygghet när vi kommer ut i produktionen.
Han är 35 år och kommer närmast
från ett lokalt grossitföretag inom kemibranschen där han varit produktionsplanerare med ansvar för det mesta från
pumpinköp till färdig vara. I botten är
han utbildad snickare.
– Jag hade hört så mycket positivt om
att jobba på bruket här i Frövi, säger
han. En bra arbetsgivare och många projekt att växa genom.
Gesällbrev som gjutare
Anna Jensen är 29 år och processtekniker med gesällbrev inom gjuteribranschen i sitt CV. Hon har jobbat med att
utveckla processer och också jobbat aktivt med att implementera lean. Men nu
har hon valt en framtid inom Korsnäs:
– Här är en framtidsplats med många
olika möjligheter. Jag har hört att folk
trivs här.
Tillsammans med Marcus och tretton
andra nyanställda får hon en introduktion som består av sex moduler - en varje
månad - där en veckas gemensam teori
varvas med nästan tre veckors praktik.
Månaden avslutas med ett fördjupande
teoripass - också gemensamt för alla femton i Gävle och Frövi.
Av de femton är fyra
kvinnor, två på vardera bruken.
– Vi varvar och är
varannan gång i Gävle, varannan gång här, säger Marcus.
De är båda imponerade av den processindustri de möter:
– Det är mer komplext är jag trodde,
Alla tranieer får en genomgång av hela företaget med fokus på processen på bruket. Men
också kundkrav och ekonomi finns med i undervisningen.
jag är positivt överraskad, säger Anna.
– Det är otroligt intressant och allt vi
gör är kopplat till vår egen process, alla
data kommer därifrån.
– Vi får en bred förståelse för det lagspel det innebär att jobba här, tillägger
Marcus. Roligt, inspirerande och nytt
varje dag, säger han.
Grymt imponerad
Anna, som kommer från en helt annan bransch har under utbildningen
insett det återvinningstänkande som genomsyrar massa- och pappersindustrin:
– Det är lite som ett hippieföretag som återvinner
allt. Allt går till recykling och
jag är grymt imponerad, inte
minst av återvinningen i sulfaten och sodapannan.
Båda uppskattar varvningen mellan
teori och praktik. Inte minst att teorin
är gemensam för alla yrkestrainees från
”Vi får en bredare
förståelse för det
lagspel det innebär
att jobba här”
båda orterna, Gävle och Frövi.
– Vi får ett eget internt nätverk bland
operatörer och underhållspersonal.
De tror båda att de kommer att få lät�tare att se följden av beslut genom hela
processen och större intresse för att engagera sig för det som händer utanför
den egna avdelningen.
Samarbetet mellan drift och underhåll blir mer självklart.
De har varit i skogen och räknat högstubbar och planterat, de har diskuterat
framtid och tittat på olika ekonomiska
aspekter, diskuterat olika transportformer, studerat hela flisdelen till kokad
massa, sett hur återvinningen fungerar
med värme och kraft, sett olika miljöaspekter med turbiner och elförsörjning.
De har studerat styr- och reglerteknik
och underhåll, gått igenom kartongmaskinen från vått till torrt.
– Vi kommer att få förutsättningar att
kunna gå in med kunskap och förståelse
för hela processen, säger Marcus.
Sprid Sirius till kollegor Tipsa gärna dina kollegor om Sirius. På hemsidan (www.skogsindustrierna.org/sirius) kan du läsa hur du gör.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Krisen slår aldrig till vid lämpligt tillfälle:
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Var ständigt beredd
och öva ledning och
beslutsfattande
En krisledningscentral upprättades snabbt inom Holmen när brandens
omfattning stod klar. (foto Bertil Axelsson)
Vardagen kan snabbt förbytas i
kaos. Men kaoset kan hållas under kontroll av den som är väl
förberedd på det värsta.
Under en tvådagskonferens om
kris- och katastrofberedskap, anordnades av Skogsindustrierna,
Industriarbetsgivarna och SSG
Standard Solution Group, var
budskapet glasklart:
– Öva, ha tydliga roller och informera internt och externt.
För snart tre år sedan drabbades Bravikens Pappersbruk av en svår brand.
Under konferensen berättade Rikard
Wallin, platschef på Holmen Paper
Braviken, om företagets erfarenheter
av branden:
– En fungerande krishantering är
ett nödvändigt verktyg för att komma
igång direkt med ett strukturerat arbetssätt. Att vi har övat tidigare hjälpte oss att undvika kaos.
6
Han fortsätter:
– Håll rent, se till att brand- och
skyddsutrustning fungerar och se till
att känna din anläggning, är hans råd.
Branden i Braviken 2008 började i
en barkhög, i ett av de lager av bark
och flis som finns på brukets område.
Varmt väder och en ofördelaktig
vindriktning bidrog till att branden
spred sig. Och den var både allvarlig
och svårsläckt. Branden orsakade totalt driftstopp i drygt en vecka genom
utebliven
tillförsel av bland annat
färskvatten, ånga
och flisråvara.
En
bidragande
orsak till att skadeverkningarna blev
förhållandevis små
var en snabb och Rikard Wallin,
effektiv krishante- Holmen Paper
Braviken.
ring.
Platsledningen upprättade omedelbart en krisledningscentral som höll
täta möten och noggrant förde logg
över brandförloppet och de åtgärder som
vidtogs.
Rikard Wallin berättade att ledningsgruppen övar för att kunna hantera händelser av den här karaktären.
– Det innebär att vi har ett starkt inslag av personliga kontakter inom krishanteringen i koncernen, något som
absolut underlättar arbetet vid ett skarpt
läge.
En tiondel har krisövat
Konferensen, som hölls på Arlanda,
vände sig till ledningsgrupper och personal med ansvar inom säkerhet, brand
och arbetsmiljö och lockade närmare
200 personer.
En handuppräckning visade att endast
en tiondel av deltagarna hade genomfört
en krisövning på sina arbetsplatser.
Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor inledde med erfarenheterna från Tsunamin 2004 och visade upp sin krisplan bestående av några
skrynkliga papper som alltid ligger i
handväskan.
Olika föreläsare berättade om praktiska erfarenheter från stora händelser som
svavelsyraolyckan på Kemira i Helsingborg 2005, Hallandsåsen 2003 samt kriserfarenheter från SAS. Några praktiska
råd: Dokumentera allt. För loggbok med
exakta tidpunkter för olika händelser,
när larmet gick, när räddningstjänsten
nådde fram och vilka åtgärder som vidtogs. Efteråt är det många saker som ska
redas ut och försäkringsbolagen vill ha
hela händelseförloppet dokumenterat.
Inte irrationella
Om hur människor reagerar i krissituationer berättade Ann Enander från Försvarshögskolan och slog sönder myten
om irrationellt beteende vid hot och kris.
Ann Enander menar också att det
är viktigt att ha en beredskap för människors olika beteenden under kris.
Forskning visar på fyra olika reaktionsmönster: Vissa följer myndigheternas
rekommendationer, andra väljer att avvakta utan att göra något alls, andra vidtar alla tänkbara åtgärder och ytterligare
några väljer att fly och lämna området.
Staffan Sonning fd Ekochef berättade
om hur media agerar i kristider och gav
en snabbkurs i mediaträning ; ljug aldrig, ta ansvar och berätta vad ni ska göra
för att det inte ska upprepas.
Göran Schnell, VD vid Brandskyddsföreningen gav bl a rådet att öva ledning
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Branden 2008 som drabbade Holmen Paper Braviken ledde till ett veckolångt produktionsstopp. (foto Bertil Axelsson)
och beslutsfattande i dynamiska förlopp
och att utse någon i övningen till ”djävulens advokat”.
Företrädare för Sandviken, Rönnskärsverken och Korsnäs Frövi gav också exempel på olika kris - och katastrofövningar
och gav goda råd och tips. Sammanfattningsvis ska man ha en tydlig grundstruktur för vem gör vad och att sedan öva och
öva. utslaget i Lyaån. Vi ser alltid det vi vill se.
Därför gäller det att vara paranoid och
utgå från det värsta, förklarade han.
Planera bort VD
snabba beslut, förklarade Lottie Knutson.
Men ledaren i kris- eller beredskapsorganisationen ska inte vara densamma
som företagets VD.
– När ni har övning – planera bort VD.
Gör en övning med hela personalen utan
högste chefen.
– När det är kris kommer han eller
hon ändå inte vara där eftersom VD:n
kommer att ha andra viktiga uppgifter,
sade Lottie Knutson.
Kraschat förtroende
Ledningsfunktionen blir också viktigt
under kris. I kris söker människor ledarskap.
– I vardagen är vi i våra svenska företag vana att fatta konsensusbeslut, men
under kris är det stenhård disciplin och
ledning som gäller. Ta initiativ och fatta
– En simulerad krisövning kostar visserligen pengar. Men den egna insatsen av tid
och pengar är ingenting mot ett kraschat
förtroende. Det är inte agerandet innan
olyckan, som är avgörande, utan det som
händer efteråt, förklarade Lottie Knutson.
- If you think crisis management is expensive, try an accident, citerar hon och
hänvisade till PanAm, som efter Lockebieolyckan den 21 december 1988 gjorde alla
tänkbara fel och därefter tvingades gå i
konkurs.
Lars Johansson, tidigare informationschef på Skanska har samma erfarenheter
från miljökatastrofen i Hallandsåsen 2003.
– De första rapporterna lät inte alls så allvarliga. Efter en tid förstod vi att allt liv var
Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor berättar om sina erfarenheter av kris och
katastrofberedskap. (Foto: Juliana Yondt)
7
B
Sverige
porto
betalt
Box 55525, 102 04 Stockholm
Hjärndoktorn filosoferar om tankens förmåga
Han presenterar sig ibland som en
evolutionär utveckling av Göran
Persson och Sune Mangs.
Men ser sig helst som en roande
folkbildare.
Nisse Simonson från Östersund
lämnar ingen oberörd när han håller förläsningar.
– Forskningen visar att idisslandet av
elände gör oss sjuka, säger Nisse Simonson.
Han trodde själv att, som han uttrycker det: ”att det var fel på soppan i skallen”, att det fanns enbart fysiska orsaker
till människors problem.
– Men det finns aktuell forskning som
klart visar att pessimister mår sämre och
blir sjuka - eller mer sjukskrivna.
När Sirius den 18 och 19 januari håller den första av sina partsgemensamma
konferenser med utgångspunkt från
Samverkansavtalet är Nisse Simonson
en av programpunkterna.
Han har arbetat som läkare i 40 år, har
specialkunskaper inom neurokirurgin
och har vår hjärna som specialintresse.
På konferensen i Karlstad ska han ställa frågan varför vi är fysiskt friska och
lever längre än de flesta, bor i ett land
med utbyggd trygghet, men statistiskt
är världens sjukaste folk.
Tema: Hållbart arbetsliv
Beröras och roas
Han betonar att han har ambitionen
att den som lyssnar ska lära sig något,
beröras och - det är viktigt - roas.
– Inte bara för att jag ser roligt ut, jag
driver hårt med mig själv också. Och då
får jag tillstånd att belysa andras tillkortakommande också, säger han.
Han tror på tankens förmåga som gör
att optimisten lever 7-8 år längre än pessimisten.
– Båda får ju rätt, kan man säga. Men
det är smärtsamt för pessimisten.
Livet är en lång process, utan quickfix.
Ältande påverkar immunförsvaret, som
i sin tur påverkar kroppens förmåga att
hantera allt från bakterier och virus till
eländiga cancerceller.
Årets tema för konferensen i Karlstad
(senare i Gävle/Sandviken, den 9-10 februari och Umeå den 15-16 mars) är hållbart arbetsliv. Syftet är att inspirera till
bättre lokal samverkan, visa på nya vägar till en utvecklad arbetsorganisation
och att stärka företagens arbete inom
arbetsmiljö, säkerhet och hälsa.
Det är ett tillfälle att utbyta erfarenheter och att bygga nätverk mellan bruken.
Bland programpunkterna finns:
• Hållbara chefer – hållbara arbetsplatser, erfarenheter från ett utvecklingsprojekt
• Bygga goda relationer – genom professionell förhandling.
• Ledning i förändring – en lärande
upptäcktsfärd
• God säkerhetskultur – hur gör man?
• Varför mår vi så dåligt – när vi har det
så bra?
• Avstämning hållbarhetsmål.
Nisse Simonson filosoferar om vår hjärna.
”På konferensen i Karlstad ska han ställa
frågan varför vi är
fysiskt friska och lever
längre än de flesta, bor
i ett land med utbyggd
trygghet, men statistiskt är världens sjukaste folk.”
Anmälningsblankett finns på nätet:
www.skogsindustrierna.org
Klicka dig fram via länken Sirius.
Anmäl dig helst sex veckor i förväg.
I mån av plats tas anmälningar emot
även senare.
Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson
Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson
Foto: Där inget annan anges, Mårten Ericsson, Sven Magnusson
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins
råd för Industriell Utveckling i samverkan.
Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIEL L U T V E C K L I N G I S A M V E R K A N
Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIE L L U T V E C K L I N G I S A M V E R K A N