Transcript 1, 2013 - Tema: Kompetens och utbildning

Tema:
Kompetens
& Utbildning
S K O GS I NDUS T R I NS R ÅD F ÖR IN D U ST R IE LL U T V E C K LIN G I SA MV E R K A N
Nr 1 2013 | Nyheter från Sirius finns också på www.industrisirius.se
Maria gick internutbildning på bruket:
Kunskaperna
stannar kvar
när vi varvar
teori och praktik
S KOGS IN DUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
LEDARE:
S KOGS IN DUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Fokus på
lagets kompetens
Massa- och pappersindustrin är utsatt för ett kraftigt omvandlingstryck. Den internationella konkurrensen är knivskarp. Många av våra konkurrenter driver effektiva anläggningar
med välutbildad personal. I vissa delar av världen finns det god tillgång till billig vedråvara.
Produktionen ligger nära marknader med växande köpkraft.
Hur ska den nordiska skogsindustrin klara konkurrensen? Hur ska vi utveckla våra fabriker
på hemmaplan så att de står väl rustade att möta framtiden? Den finns naturligtvis inget
enkelt svar på dessa frågor, men jag vill lyfta fram tre nyckelområden:
-
Produktiviteten måste fortsätta att öka inom skogsindustrin. Färre ska
göra mer. Vi måste jobba smartare och organisera oss mera gränsöverskridande. Ständiga förbättringar i små steg utvecklar våra processer.
-
Kundernas behov är i fokus. Vår hemmamarknad är och förblir Europa.
Vi måste leva nära våra kunder och vara lyhörda för hur deras behov
utvecklas.
-
Innovationer kan lägga grunden för nya sätt att producera eller kanske
helt nya produkter. Här läggs grunden för de stora strategiska kliven
som gör att svensk skogsindustri kan återta försprånget.
Medarbetarnas samlade kompetens är helt avgörande för dessa tre områden. Varje
medarbetare måste ha en bra grundkompetens och en stark vilja att vilja lära sig mer.
Företaget måste skapa de rätta förutsättningarna för en lärande organisation där lagets
prestation är avgörande för konkurrenskraften.
Inom produktionen kommer utvecklingen att gå mot bredare befattningar, men där
enskilda operatörer har specialistansvar för vissa processavsnitt. Allt mer av det
förebyggande underhållet görs av operatörerna. Underhållsteknikerna har kompetens att
jobba ännu djupare i tekniskt komplexa frågor. Båda grupperna blir
”viga specialister” som jobbar mera gränsöverskridande.
Det blir ett fokus på lagets kompetens där individuell
kompetens matchas mot övriga lagkamraters till
bästa möjliga helhet avseende mångkunnighet /
djupkunnighet. Laget är inte tydligt avgränsat. Det
finns ett stort mått av flexibilitet i organisationen
som möjliggör tillfälliga konstellationer.
På Sirius kompetensforum lyftes den svenska
samarbetsmodellen fram som en av våra främsta
tillgångar. Vår kultur präglas av stark tillit och ett
prestigelöst ledarskap. Detta kan bli en av våra främsta
resurser när vi möter framtiden. Trimma laget och vi
får bättre förutsättningar att vinna matchen!
Mårten Ericsson
Industriarbetsgivarna
Ordförande Sirius
2
Sirius kompetensforum����������������������� 3
Trendspaning om viktiga framtidsfrågor för svensk skogsindustri
Framtidsmodeller��������������������������������� 4
Ingela Ekebro, fabrikschef SCA Östrand
funderar över framtidens operatörsroll.
Hotet från utlandet����������������������������� 5
Tekniken, motivationen och kunnandet
finns hos våra konkurrenter. Men var
ligger då vår inhemska konkurrenskraft?
Utbildning på Stora Enso���������������� 6-7
Anders Björklund är reparatör på Stora
Enso Fors där
man genomfört
en utbildningssatsning med
fokus på torkpartiet.
Utbildning på Fiskeby���������������������� 8-9
Produktionschef Camilla Mattsson och
operatör Maria
Gigby har
båda deltagit i
utbildningen
på Fiskeby.
Utbildning på BillerudKorsnäs��� 10-11
Inom BillerudKorsnäs har man utbildat
trainee i två omgångar. Marcus
Ingvarsson och
Anna Jensen
tillhör den
första
gruppen.
Sirius Arbetsmiljö������������������������������ 12
Sjukstatistiken fortsätter att gå sakta
uppåt.
Diskussionen pågick runt kaffeborden - här bland andra personalledare Kjetil Eriksen, Holmen Hallsta, Pappers förbundsordförande Jan-Henrik
Sandberg, HR-chef Sara Ågärd, Södra Cell Värö, HR-chef Åke Pettersson, Fiskeby Board, fabrikschef Ingela Ekebro, SCA Östrand och Jörgen Rydberg,
AHSKO, Södra Cell Mönsterås.
Vilka krav kommer vi att ställa på framtidens operatörer? Och vilka förväntningar har morgondagens
­operatörer på skogsindustrin?
Frågorna ställdes på Sirius Kompetensforum där yrkesrollen och framtidens skogsindustri ställdes i fokus.
– Vi kommer att se mer ingenjörslika operatörer som både kan köra maskiner och utveckla processer, säger
Elias Holmgren, kompetensutvecklare på Holmen Hallsta Pappersbruk.
Hög tid för framtidsfrågor
– krav och förhoppningar på morgondagens skogsindustri
Linda Saegebrecht, HR-specialist från Södra
Cell, Mörrum.
Elias Holmgren ingick i panelen som sammanfattade Kompetensforum.
Linda Karlsson, Sveriges Ingenjörer och Arctic
Paper Grycksbo. Tv Susanne Öhman, TPG.
Elias, med en bakgrund som hylskapare,
truckförare och processoperatör på rullmaskin, ser ett samspel mellan driften
och underhåll:
– Behovet av felsökning inom reglertekniska områden för operatören kommer att öka i framtiden. Och, tillägger
han, vi ska ha möjlighet att kompetensutveckla oss löpande i vardagen, under
ordinarie tid.
Diskussionen var en del av den heldag
som mötte deltagarna under Sirius Kompetensforum i mitten av mars. Framtidsspaningar varvades med gruppdiskussioner och en avslutande sammanfattande
trendspaning. Mikael Romu, med bakgrund som HR-direktör inom APRIL
Group och erfarenheter av pappersbruk
över större delen av världen, pekar på en
fabrik i Kanada där alla operatörer har
elbehörighet och konkurrerande bruk
i Indonesien där alla operatörerna har
högskoleutbildning.
– Så ser omvärlden ut idag, säger han.
Lasse Wåhlstedt, förbundsombudsman på Pappers, betonar teamets betydelse och vikten av att teamen innehåller
olika kompetenser – både mångkunniga
och de med djupa kunskaper.
– Men problemen kommer när vi ytterligare slimmar organisationerna,
fortsätter Lasse Wåhlstedt och frågar sig:
– Hur löser vi den bredden då?
Ingela Ekebro, fabrikschef, SCA Östrand, poängterar att branschen måste
utveckla lärande processer och att vi
redan idag har bra folk som är problemlösare som jobbar med ständiga förändringar i team. Men hotet är att vi förblir
som vi varit. (Läs mer på nästa uppslag).
Ett drygt 75-tal personer diskuterade skogsindustrins framtid.
3
Framtiden finns i teamarbetet
S KOGS INDUS T RINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
S KOGS INDUS T RINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
– så ska svensk industri dra fördel av sina unika egenskaper
En mindre peronalstyrka och högre
produktion. Så ser verkligheten
ut på många svenska massa- och
pappersbruk.
– Vi jagar kostnader och ökar
­effektiviteten, säger Ingela Ekebro,
fabrikschef, SCA Östrand, som spanade efter framtidens skogsindustri
under Sirius Kompetensforum.
– Vilken framtid talar vi om, undrade
hon. Finns vi ens kvar om fem år, alla
vi här i lokalen, sa hon och tittade
ut över anställda från arton svenska
bruk som samlats för att diskutera
den egna framtiden.
– Vi har en tuff tillvaro där vi inte
bara ser ett hack i tillväxtkurvan, tyvärr. I Finland försvann 40 procent av
industrin 2008, nu är det vi som har
problem med vår starka valuta.
Det finns fördelar
Samtidigt radar hon upp fördelar i
vår inhemska industri: vi har råvara
och en bra utbildningsnivå som ger
hög kompetens. Vi har ett jämställt
samhälle där vi kan kommunicera och
samarbeta.
Operatörsrollen idag innebär att köra
processen, men också ta
ökat ansvar för förebyggande underhåll med
systematiska ronderingar med analyser och relevant dokumentation.
– Operatören är viktig i processutvecklingen.
Ingela Ekebro poängterar teamens ökade betydelse inom industrin. Kunskapsnivån ska ökas med
hjälp av teamen som ett lärande i vardagen, menar hon.
I framtiden ser hon mer av teamarbete
där teamet med stark beslutskraft täcker
in företagets behov.
– Våra medarbetare,
oavsett var de finns i
organisationen, ska
kunna omsätta teori
till praktik, ha ett
praktiskt
handlag,
analytisk- social- och pedagogisk förmåga. Och de ska ha goda ledare som
”
Det ska vara bra att
vara bra. I dag finns
ofta en annan kultur.
Grupperna var sammansatta med olika yrkesroller från olika bruk.
4
coachar. Utvecklingen sker, säger Ingela
Ekebro, i lärandet i vardagen. När kunniga operatörer, gärna i team ”sitter
framåtlutade nära maskinen.”
Måste bli bättre på beröm
Samtidigt måste vi bli bättre på att
ge och ta emot beröm. Uppmärksamma
goda insatser som gör skillnad.
– Det ska vara bra att vara bra, konstaterar hon. Så är det tyvärr inte alltid.
Henrik Dernegård, Södra Cell Mönsterås och Sveriges Ingenjörer, diskuterar.
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Det här är den svenska skogsindustrins stora konkurrensfördel, säger Mikael Romu, med erfarenhet från skogsindustri i såväl Asien, Sydamerika som
Nordamerika. Han är imponerad av samarbetet inom branschen i Sverige - unikt jämfört med andra länder, säger han under Sirius Kompetensforum.
Här finns den svenska konkurrenskraften
Mikael Romu har - som HR-direktör för APRIL-group och kundutbildningschef för Metso
Paper - följt en mängd massa- och pappersindustrier över hela världen under många år.
– Vi har oerhört skarpa och långsiktiga konkurrenter därute, säger han och berättar om ett
av många pappersbruk i Indonesien:
– När vi kör certifieringsutbildningar ser vi att kompetensen generellt är högre i de
indonesiska pappersbruken
jämfört med de svenska. De
har bättre testresultat.
Operatörerna har högskoleexamen och är oerhört motiverade. Pluggar ofta extra på
lediga stunder.
Han berättar om en samling en söndag halv sex på
morgonen, den enda lediga
dagen, arbetsveckan är i det
landet sex dagar. ”Alla kom...”
En del företag identifierar
och stödjer ekonomiskt de
smartaste barnen i byarna.
ligger vår konkurrenskraft.
– I Sverige har vi branschgemensamma träffar som
denna, vi har branschgemensamma certifieringar, etc.
Fördel i Sverige
– Men, fortsatte Mikael
Romu. I Sverige har vi en annan stor fördel; vi samverkar
mellan fack och arbetsledning, Vi litar på varandra, har
tillit och är jämlika med ett
prestigelöst ledarskap. Vi vågar tänka självständigt. Där
Anette Sundström,
HR-chef Smurfit
Kappa Kraftliner,
Piteå
– Mötet visar att vi
har en gemensam syn
på utmaningarna
vi står inför. Det här sättet att träffas är ett
bra forum att träffa folk inom branschen,
skapa nya nätverk och lyssna till många
intressanta diskussioner, inte minst om teamarbetet och diskussionen om generalister och
specialister.
Kompetens används inte
Med hierarkier tas inte den
enskildes kunnande tillvara.
Kompetensen används inte
fullt ut, menar han.
– Att bygga människor, se
och bekräfta, är oerhört viktigt.
Tor-Olof Blomqvist
och Håkan Johansson, fackordförande/Pappers resp.
platschef Metsä
Tissue, Pauliström
– Det här är ett bra sätt att lyfta blicken från
vardagsfrågorna och dessutom en möjlighet
för oss inom Metsä Group att träffas och
prata under resan hit. (Håkan Johansson)
Och intressant att höra hur man jobbar med
de här frågorna på andra bruk. (Tor-Olof
Blomqvist).
Kinas fördel som låglöneland är dessutom historia:
– Arbetsmarknaden i Kina
förändras snabbt. Kinas ursprungliga fördel som låglöneland minskar kraftigt speciellt i Kinas utvecklade östra
delar, där också de flesta nya
pappers- och massafabriker
ligger.
De har högt utbildad personal, inte minst hemvändande
kineser som levt i väst och
som driver upp lönerna på
chefsnivå.
– I en modern kinesisk fabrik har de högre cheferna
generellt högre löner än motsvarande chefer i Sverige.
Per Bengtsson
ordf Unionen
Mondi Dynäs,
Kramfors
– Det är väldigt
intressant att få
lyssna till omvärldsbilden, inte minst hur långsiktigt man
jobbar i många andra länder, inte minst
Kina. Dessutom var gruppdiskussionerna
jag deltog i väldigt spännande, vi tror att vi
jobbar på samma sätt, men det visar sig att
vi alla har olika erfarenheter.
5
S KOGS INDUS TRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
S KOGS INDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Carl-Johan Thulin, en av kursdeltagarna på
Stora Enso Fors. (Foto: Anna Eklöv)
”Aldrig lärt mig så
mycket som på denna”
CARL-JOHAN THULIN HAR arbetat 24
år på Stora Enso Fors. Nu var han en av
deltagarna när företaget anordnade en
utbildning inom torkpartiet.
– Jag har varit runt på en hel del kurser genom åren, men aldrig lärt mig så
mycket som på denna, säger Carl-Johan.
Den var otroligt bra.
Carl-Johan har under åren haft flera
olika befattningar på KM 2 och 3 som
finns på bruket i Fors. Idag arbetar idag
som bestrykningstekniker.
Den kurs han gick förra året anordnades i samarbete med bruket i Skoghall.
Utbildningen
byggdes efter
våra egna behov
I takt med teknikutvecklingen
inom pappersindustrin har
­behovet av vidareutbildning av operatörerna ökat.
– Men eftersom det saknas traditionella utbildningar inom området satte vi
oss ner och ringade in vad personalen på
våra kartongmaskiner bör kunna, både
som en gemensam grundkunskap och
som påbyggnad, säger Jan Björklund, utbildningssamordnare inom Stora Enso
Fors, som definierade utbildningskraven
tillsammans med kollegorna på Stora
Enso Skoghall.
S K O G S IN D U S T R IN S R Å D F Ö R IN D U S T R IE L L U T V E C K L IN G I S A M V E R K A N
S K O G S IN D U S T R IN S R Å D F Ö R IN D U S T R IE L L U T V E C K L IN G I S A M V E R K A N
En egen grupp bakom
Bara egna bilder
– Allt var anpassat efter våra egna
maskiner, vår tjocka kursbok hade bara
bilder från KM 2 och 3 här eller från KM
7 och KM 8 i Skoghall. Vi kände igen
utrustningen, säger han. Det var våra
egna grejer vi pratade om hela tiden.
Och föreläsarna hade jobbat med ånga
i verkligheten eller hade teoretisk kunskap som kompletterade.
Han känner sig tryggare i sin yrkesroll idag:
– Jag förstår processen på ett annat
sätt, vad som händer med massan och
fibrerna och vad som sker när ångan
kondenseras mot metallen inne i cylindrarna. Vad som händer med energin
när kartongen torkar och cylindermanteln blir het.
Han ser också hur diskussionerna
förändrats efteråt:
– Vi kan till exempel diskutera nya
ångfällor på rör för att ta hand om energin på ett helt annat sätt idag. Vi kan
jobba energieffektivare.
6
Gruppen bestod av kartongmästarna
på respektive maskin, driftledning och
personalsidan.
– Vi ville jobba i våra egna anläggningar, skapa trygghet och ständiga förbättringar i arbetet genom ökad kunskap,
säger han.
När Stora Enso startade en befattningsutbildning för kartongoperatörer
Kursen gav en möjlighet att träffas över skiftgränserna. (Foto: Carl-Johan Thulin)
på bruken i Fors och Skoghall började
man med att analysera vilka luckor som
fanns.
– Vi skaffade oss en bild av var operatörerna stod och tillsammans med bruken
gjorde vi sedan en målbild – vart ville vi
komma efter kursen, säger Kjell Åström,
projektledare inom Creando Training i
Sundsvall.
Helhetssyn
Utbildningen utformades efter den
nivå där personalen befann sig och
Ett gäng utbildare i Fors; Lars Jansson, Bo Smeder, Per Axelson och Kjell Åström.
riktade sig enbart till operatörerna
på den torra sidan. Några var relativt
nyanställda på den här befattningen,
andra hade jobbat uppemot trettio år.
Löser vardagsproblem
– Dagens operatörer är väldigt skickliga och löser ofta vardagliga drifts- och
kvalitetsproblem, säger Kjell Åström.
När vi samlade in gruppernas grundkunskaper såg vi att en del var väldigt
nischade, men att många saknade helhetssynen.
Målet var att beskriva fiberns vand-
ring till kartong genom torkpartiet för
maximal produktivitet och produktkvalitet.
Det handlar om att skapa en förståelse
genom ökad kunskap. Men också att lära
känna till andra delar av processen, t ex
ånga som energibärande medium för att
utnyttja energin till max. Med lägre energikostnader ökar vinsten.
Kunna returnera kondensat
– När ångan kondenseras från gas till
vätska är det otroligt viktigt att kunna
returnera så mycket som möjligt till
pannhuset. Och där mötte vi ett stort
intresse från deltagarna, säger Kjell
Åström.
Också säkerhetstänkanden fick en
framskjuten plats under kursen. Genomgångar, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan avdelningar, skiftlag och
över befattningsgränser blandades med
besök i anläggningen.
Jan Björklund är nöjd när han idag
kan läsa av resultatet av utbildningen:
– Vi har testat personalen både före,
under och efter utbildningen och ser ett
väldigt positivt resultat, säger han.
7
S KOGS INDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
S KOGS IN DUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Vi pratar mer
mellan skiften
efter kursen”
Under många år har Fiskeby
Board litat till intern kompetensöverföring, att nya operatörer lärt sig
av sina äldre mer rutinerade kollegor.
T R IN S R Å D F ÖR I N D U S TRI ELL UT VE CKLING I SAMVE R K AN
– Våra ekonomiska möjligheter att
skicka våra operatörer på kurser har varit begränsade och vi har därför tvingats
prioritera de mer tvingande kurserna
som Heta Arbeten, miljöutbildningar
och liknande, säger Camilla Mattsson,
produktionschef för fiber, massa och
kartongtillverkningen på Fiskeby.
– Men, fortsätter Camilla, vi har märkt
att vi tappar kompetens, vilket på sikt
gör att vi förlorar konkurrenskraft.
T R I N S R Å D F ÖR I N D U S TRIE LL UT VE CKLING I SAMV ER K AN
Bred satsning
Därför beslutade företaget att göra en
bred satsning, inledningsvis på torksidan.
– Vår personal är duktig på att styra
produktionen, men många saknar den
teoretiska bakgrunden till hur och varför man styr maskinen på ett visst sätt.
Efter att ha varit i kontakt med ett antal utbildningsanordnare valde man en
kurs i samarbete med Karlstadsföretaget
The Greenhouse Packaging.
– Vi fick ett intressant koncept som
involverade många, vi kunde ha fjorton
kursdeltagare till ett pris som motsvarar
att skicka endast ett fåtal på en extern
kurs, säger Camilla.
Fiskeby strax utanför Norrköping tillverkar returfiberbaserad förpackningskartong och produktionen går i femskift.
Företaget valde ut två personer från
varje skiftlag tillsammans med ytterligare personal från underhåll och ut-
8
veckling. Camilla Mattson valde att själv
också delta i kursen för att få en insikt
i vad den behandlar och hur den fungerade i gruppen.
Anpassad utbildning
Utbildningen bygger på ett interaktivt, multimediabaserat koncept som
kartlägger kompetens och anpassar utbildningen därefter.
– Vi har skickat personal på kurser tidigare, men eftersom vi bara jobbar med
returfiber blir det ofta fel inriktning
på de externa kurserna, säger Camilla
Mattsson. De har inte varit anpassade
för oss och personalen har inte kunnat
utveckla våra egna processer när de kommit tillbaka.
Här såg hon en möjlighet till större
mervärde, inte minst med hjälp av de
diskussioner som uppstod skiftlagen
emellan och mellan drift och underhåll.
Direkt koppling
– Vi försökte hela tiden följa upp den
teoretiska delen genom att direkt koppla till vår egen praktiska vardag och de
termer vi själva använder. De som har
behövt extra insatser för att förstå har
följts upp och kunnat komplettera kunskaperna efterhand.
En av kursdeltagarna är Maria Gigby.
Efter naturvetenskapligt gymnasium
har Maria jobbat sex år som operatör i
Fiskeby.
Hon ser många positiva effekter av
utbildningen, inte minst att man varvar
teori och praktik:
– Det krävs att vi får göra saker i verkligheten också för att det ska fastna, säger hon.
Hon har också upplevt att informationsutbytet mellan skiftlagen ökat:
– Vi pratar mer mellan skiften, tipsar
om förbättringar och erfarenheter vi
gjort, säger Maria.
Ökat förbättringsarbete
Gruppen började i november förra
året, självstudier avlöstes av gruppsessioner, egen utbildning och externa föreläsare som anpassade utbildningen efter
behovet inom Fiskeby.
– Det gav en fördjupad kunskap, säger
Camilla Mattsson, som nu efteråt kan se
hur förbättringsarbetet har intensifierats på kartongmaskinen.
– Det har absolut varit värt insatsen,
säger hon. Gruppen har haft många in-
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖ R INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Produktionschef Camilla Mattsson och operatör Maria Gigby har båda deltagit i utbildningen på Fiskeby.
tressanta diskussioner, alla har fått förklaringar och fördjupade kunskaper.
Utbildningen ställer krav på den enskilde anställde, som behöver använda
delar av sin fritid för att ta del av kursmaterialet.
– Men vi har sett att personalen är lyhörd och har visat stort intresse. Betydligt fler var intresserade av kursen än
det antal vi hade möjlighet att erbjuda
en plats.
Upplägget kommer nu att slipas ytterligare för den nya omgång Fiskeby
kommer att köra i höst.
– Vi har en långsiktig plan där vi insett vikten av att företaget lägger tid
på kompetensutveckling, säger Camilla
Mattsson.
Stora krav på deltagarna
SUSANNE ÖHMAN THUNSTRÖM, VD
för The Packaging Greenhouse i Karlstad har följt gruppen i Fiskeby under
deras utbildningstid i vinter.
- Vi har tagit fram ett utbildningsupplägg som bygger på självstudier via en
webbplattform, säger hon. Självstudier
och lärarledda lektioner på det egna
företaget blandas med hemuppgifter,
övningsuppgifter och självtester.
- Samtidigt har Fiskeby lagt in egna
praktiska gruppsessioner på den egna
maskinen som en del av utbildningen.
Utbildningen har pågått under
knappt två månader och ställt stora
krav på självdisciplin, något deltagarna
klarat galant.
Greenbox konceptet baseras på det
internationellt utarbetade FOCUS systemet. I konceptet ingår förutom FOCUS
även kompetenstester, yrkesböcker, lärarledd gruppträning och som avslutning ett prov som ger kvalitetssäkrad
kompetens. Ett 20-tal FOCUS moduler
inriktade mot massa och papperstillverkning har översatts till svenska. Fiskeby valde att använda den modul som
handlar om torkpartiets ånga- och kondensatsystem.
9
S KOGS INDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
S KOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Två av femton som gick det första yrkestraineeprogrammet inom BillerudKorsnäs, Anna Jensen och Marcus Ingvarsson.
10
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”
SKO GSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Man jobbar smart med olika delar
och har en tydlig kompetensstyrning
utifrån affärsmässiga mål.
Med bred kompetens ökar
förståelsen för hela processen
I Gävle och i Frövi har en andra traineeutbildning avslutats. Totalt har trettio nyanställda operatörer och
reparatörer fått en bred introduktion av teori och praktik.
– Det finns ett värde ge den här typen av bakgrund och
helhetsförståelse, säger Thomas Press, chef för kompetensförsörjningen inom BillerudKorsnäs i Gävle.
U S T R IN S R Å D F ÖR I N D U ST RIE LL UT VE CKLING I SAM V ER K AN
BillerudKorsnäs i Gävle och Frövi genomför denna utbildning tillsammans med utbildningsanordnaren P&L Nordic AB.
P&L har levererat den teoretiska delen, BillerudKorsnäs i Gävle
och Frövi har stått för de praktiska avsnitten som hela tiden
varvats med teorin.
Thomas Press ser satsningen på operatörs- och underhållstrainee, eller yrkestrainee som de också kallas, som ett alternativt sätt att se på förebyggande driftsäkerhet.
– Med kunskap om helheten och med en bred kompetens
ökar förståelsen för hela processen, säger han. Gruppen har
fått se alla funktioners bidrag till helheten. Vi pratar inte bara
om förebyggande underhåll, nu vidgar vi hela begreppet.
D U S T R I N S R Å D F ÖR I N D U ST RIE LL UT VE CKLING I SAMV ER K AN
Halvårslånga utbildningen
De 30 trainee som gått den halvårslånga utbildning ska förstå processen. Oavsett den slutliga placeringen som operatör
eller på underhållssidan får de i många stycken samma breda
utbildning, från planta i skogen till slutkund på marknaden.
– Vi har sett att vi har ett långsiktigt behov av att
ersättningsrekrytera. Då kan man antingen ta in en person på
stolen som blir ledig och utbilda i efterhand, eller göra som vi
gjort och ge en helhetsbild av företaget. Det är dyrare, men ger
effekter som väger upp i slutändan.
Han poängterar att man valt ut personer med vilja och
ambitionen att utvecklas. Samtidigt betonar Thomas Press
att detta är en lösning som passar just för bruken i Frövi
och Gävle bland annat för att det inte finns någon alternativ
processutbildning.
– På andra bruk kan andra lösningar vara lika bra, säger han.
BillerudKorsnäs har en medveten strategi med långsiktiga
mål för behovet av kompetensförsörjning.
– Man jobbar smart med olika delar och har en tydlig kompetensstyrning utifrån affärsmässiga mål, säger Niclas Gunnarsson, vd för utbildningsföretaget P&L Nordic.
I arbetet inom BillerudKorsnäs har Peter Bengtsson, kompetenscoach inom P&L, varit en av de ansvariga:
– Företaget inväntar inte problem, man jobbar systematiskt
över tid för att förebygga dem genom att ständigt och långsiktigt utveckla personalen för att undvika brandkårsutryckningar, kommenterar Peter Bengtsson.
– Men det krävs både mod, systematik och naturligtvis också
lönsamhet för att våga tänka så långsiktigt.
All utveckling syftar till förändring.
– Då gäller det för alla involverade, kursdeltagare och kursledning, att ha öppna sinnen för hur människor växer och hur
människor lär, säger Peter Bengtsson.
Drift och underhåll
Gruppen på trettio personer i Gävle och Frövi har alla fått individuella utvecklingsplaner som är anpassade för företagets
kommande behov av personal som ska kunna hantera den nya
komplexa tekniken inom papperstillverkningen. Gruppen har
fått en genomgång av tillverkningsprocessen, med fördjupning i cellulosa, återvinning, driftsäkerhet och pappersteknik,
Alla block innefattar också miljö, säkerhet, energi och produktionsekonomi.
Nytt arbetssätt
Företaget siktar mot ett nytt arbetssätt där operatörerna är
mer involverade i förbättringsarbetet genom olika arbetsgrupper och där helhetssynen är värdefull. Kunskap skapar större
öppenhet för förändringar då man har med sig en helhetssyn.
– Många på bruket idag har en oerhörd spetskompetens på
sin egen arbetsplats men med utbildningen vill vi också uppmuntra en bredd som de nyanställda nu får, säger Thomas
Press.
11
Sverige
porto
betalt
B
Box 55525, 102 04 Stockholm
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Massa- och pappersindustrin Källa: AON Hewitt
8
7
Samtliga
Arbetare
Tjänstemän
6
5
4
3
2
1
03 004 005 006 007 008 009 010 011 012
2
2
2
2
2
2
2
2
2
20
Sjukfrånvaron ökar i hela samhället,
en trend som också återspeglade sig
inom den samlade skogsindustrin under 2012.
Branschen satte år 2010 följande mål:
• Sjukfrånvaron lägre än 3,5 procent
till år 2015.
• Särskild uppmärksamhet ägnas åt
åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor.
Den total sjukfrånvaron i branschen,
räknat i procent av ordinarie arbetstid,
har under åren 2009-2011 legat en bit
under 3, 5 procent för att år 2012 öka till
3,55 procent.
Det är både den korta och den långa
sjukfrånvaron som ökat det senaste året.
För kvinnliga arbetare har sjukfrånvaron
ökat mest, från 4,7 till 5,7 procent med-
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd
för Industriell Utveckling i samverkan.
Ansvarig utgivare: Mårten Ericsson
Sirius på nätet: www.industrisirius.se
03 004 005 006 007 008 009 010 011 012
2
2
2
2
2
2
2
2
2
20
03 004 005 006 007 008 009 010 011 012
2
2
2
2
2
2
2
2
2
20
an kvinnliga tjänstemän har minskat
sjukfrånvaron, från 3,2 till 2,8 procent.
I hela samhället
Sjukfrånvaron ökade under år 2012 i
hela det privata näringslivet och i samhället totalt. En ökad korttidsfrånvaro
kan troligen tillskrivas olika influensor
och vinterkräksjuka.
För att långtidsfrånvaron inte ska öka
igen så gäller det att ha bra rutiner för
rehabilitering och framför allt arbeta förebyggande så att risken för ohälsa och
skador minimeras.
Eftersom kvinnliga arbetares sjukfrånvaro är högre i branschen, så bör särskilt fokus läggas på att kartlägga vilka
särskilda risker som orsakar detta, och
vilka åtgärder arbetsgivaren kan göra på
arbetsplatsen.
Text: Där inget annan anges Sven Magnusson
Foto: Där inget annat anges Mårten Ericsson och
Sven Magnusson
Tryck: Hylitryck, Gnosjö 2013
20 d
20 d
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECK LI N G I SA MV E RK A N
Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.industrisirius.se
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECK LI N G I SA MV E RK A N