Transcript Få din egen SIRIUS via epost

Tema
Kompetensoch utbildning
S K O G S I N D U S T R I N S R Å D F ÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Nr 2 2011 | Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius
Kompetenscenter skapar
lärande mötesplatser
i Mönsterås
Få din egen SIRIUS via epost
Du läser just nu tidningen Sirius. Tidningen ges ut av Skogsindustrins råd för industriell
utveckling i samverkan. Du som nu får ett första nummer och vill fortsätta få tidningen
(men i digital form) kan gå in på adress: www.skogsindustrierna.org/sirius och fylla i dina
uppgifter. Den mejlas ut gratis inom branschen.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Ett Kompetenscenter skapar nya mötesplatser på Södra Cell
i Mönsterås. Ett nytt arbetssätt, med en egen Massaskola
och ett systematiskt introduktionsprogram, ökar möjligheten till kommunikation mellan personalen. Kunskap som
finns inom bruket sprids på ett nytt sätt.
– Vi har dragit igång bra idéer tidigare men ofta har det
blivit projekt som stannat av, säger Percy Schiöld, HRspecialist på Södra Cell Mönsterås.
– Men nu har vi en struktur som ger bättre uthållighet.
Kunskap sprids när Södra
Cell Mönsterås satsar på
nytt Kompetenscenter
Carsten Wieger,
platschef Södra Cell Mönsterås
”Vår satsning skapar trygghet, den anställde vågar mer. Och vi kan matcha de
hårdare kraven utifrån. Vi stärker vår
samlade konkurrenskraft.”
Percy Schiöld tar emot på kontoret vid
den småländska östkusten mellan Kalmar och Oskarshamn.
Han har själv en bakgrund som operatör på sodapannan på 1990-talet men
är idag bl a initiativtagare och projektledare till det Kompetenscenter som just
nu byggs upp som ett nav i företagets
internutbildningar.
– Vi har en marknad som ständigt
kräver förnyelse, vi har en generationsväxling som kräver en strukturerad kunskapsöverföring och vi har gjort medarbetarundersökningar som tydligt pekar
på behovet av utbildningssatsningar,
förklarar han som en bakgrund.
Massaskolan
Ing-Marie Rapakko,
ordförande Pappers avd 24
”Vårt Kompetenscenter ger möjlighet till effektiv kunskapsöverföring inom företaget.”
Under tre år har formerna vuxit fram.
”Vi är i början av någonting fortfarande”, poängterar han.
Massaskolan startades för några år
sedan. Det är åtta halvdagar utspridda
under ett år med en halvdag på renseriet, en på kokeriet, en på underhåll, en
på ekonomiavdelningen etc. Varje avdelning får ansvar för utbildningen som berör det egna blocket.
– Allt är schemalagt som ett läsår, berättar Percy Schiöld.
– Den startar i september med 40 elever varje gång. Främst nyanställda men
även anställda med många år på bruket.
Vi hade en elev som uppskattade Massaskolan väldigt - han hade jobbat här i 35
år...
Introduktion av nyanställda
Förutom Massaskolan är inskolning
och introduktion av nyanställda, vikarier och elever en
annan del av Kompetenscenters verk- ”Arbetet ska göras
samhet. Ett pilotpro- i linjen men inom
jekt som idag körs Kompetenscenter
på bl a torkmaskiser vi helheten, vi
nen och som bygger
på mentorskap och samlar ihop och
en klar strategi. Per- sprider kunskacy förklarar vidare:
perna.”
– Vi utser en handledare per processavsnitt och skiftlag. De följer ett tydligt
inskolningsprogram där kunskaperna
sedan följs upp var sjätte vecka, prickas
av och signeras. Dokumentet blir ett
stöd, handledarna vet vad de ska lära ut.
Med hjälp av handledarträffar sprids
kunskaperna och idéer över blocken.
Arbetet görs i linjen
– Arbetet ska göras i linjen men inom
Kompetenscenter ser vi helheten, vi samlar ihop och sprider kunskaperna, säger
Percy Schiöld. Vi är ett stöd för avdelningarna, som i sin tur äger frågorna.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Percy Schiöld är HR-specialist på Södra Cell i Mönsterås och har som projektledare byggt upp det Kompetenscenter som nu är en del av verksamheten i Mönsterås. ”Vi har arbetat på ett bra sätt förut också, säger han. Men idag gör vi det mer systematiskt och strukturerat. Vi vill få en uthållighet som vi saknat tidigare.”
En styrgrupp står bakom Kompetenscenter, en grupp som består av bl a
platschef, HR-chef, produktionschef, underhållschef, processingenjörer, fackliga
representanter m fl.
– Vi vill ge en tydlig signal att detta är
en viktig verksamhet för oss, säger HRchef Gunilla Ekstam.
– Vi ska inte bara förvalta något, vi ska
driva utvecklingen. Inte minst för att bli
attraktiva bland de yngre så måste vi
visa att de kan utvecklas i arbetet här. Då
måste vi arbeta långsiktigt och systematiskt.
Ing-Marie Rapakko, ordförande för
Pappers avd 24, poängterar det systematiska arbetssättet i inskolningen.
– Vi behöver satsa på kunskapsöverföring med tanke på vår genomsnittsålder,
säger hon. Men systematik är inte allt,
det behövs eldsjälar också, säger hon.
Utbildar handledare
Jimmy Johansson är nyanställd reparatör på energiblocket. Han går just nu på Massaskolan. ”Det
är lärorikt att se hela processen, vad grejerna gör som vi skruvar på och var jag befinner mig i
kedjan, säger han. Och spännande att lyssna till kollegor på andra delar av bruket som verkligen
kan sin anläggning
I satsningen ingår också att utbilda
handledare och internlärare för introduktionen och för Massaskolan.
Platschef Carsten Wieger ser två primära mål med utbildningssatsningen:
• Med ökad kunskap blir den enskilde
tryggare i sin uppgift, med säkerhet följer modet att våga mer. Det är viktigt.
Med ökat kunnande täcker vi bättre upp
för varandra och blir flexiblare.
• Med ökat kunnande matchar vi
också utmaningarna utifrån. Kraven,
produkterna, arbetssättet förändras.
Med ökat kunnande förstärker vi konkurrenskraften.
– Arbetslagen blir effektivare, säger
Carsten Wieger.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Dan Enemark,
drifttekniker och operatör, sodapannan
Jag är handledare och har fått ett
utbildningsmaterial som fungerar. Det
känns bra att min kunskap värderas av
företaget.
Sofia Adolfsson,
manöverrummet,
TM (torkmaskin)
som introducerar och skolar in
nyanställda
Vi har en inskolningspärm som
vi följer. Nu vet
vi tydligt när
nyanställda har
fått sin grundkompetens, det är en trygghet för alla
inblandade.
Magnus Karlsson,
operatör på renseriet. Handledare
för nyanställda.
Jag gick en
handledarutbildning som
fick mig att
se med andra
ögon, att få
större förståelse
för att vi reagerar väldigt olika på samma situation.
Det ger mig större möjlighet att arbeta
som en bra handledare, tror jag.
Lars-Olof Sand,
redovisningsansvarig på
ekonomikontoret. Har gått
Massaskolan
och medverkar
vid utbildning
inom ekonomi.
Vi visar hur
vi jobbar,
fakturaflöden
och liknande, men också de produktkalkyler vi gör. Det är spännande att få visa
och lära övriga på bruket vad vi arbetar
med.
Stefan Borg (t.v.) är nyanställd och får introduktion på renseriet av Magnus Karlsson, som är
handledare på skiftet. Här är det genomgång av trucken.
Operatören får ökat ansvar
när kunskap förs vidare
De egna operatörerna har en nyckelroll när Södra Cell
Mönsterås satsar på att sprida erfarenhet och kunskap.
Som lärare i Massaskolan och som handledare för nyanställda lyfts personalen i den egna organisationen fram. Operatörer specialutbildas och får ett eget ansvar. Men hela tiden
finns Kompetenscenter som ett stöd och en mötesplats.
Stefan Borg är nyanställd på renseriet på
Södra Cell i Mönsterås. Under sin introduktion har han återkommande kontakt
med Magnus Karlsson, en erfaren renserioperatör.
– För sommarjobbarna har vi en lite
mindre omfattande kravlista, men alla
ska få en introduktion och genomgång
av truck, barkmaskin, flishantering och
säkerhet, säger Magnus Karlsson, som
fått en intern utbildning som handledare.
– Alla på skiftet är egentligen handledare, men vi som har extra utbildning
har ett ansvar för att den nyanställde
går igenom alla punkter och vi checkar
av hur långt han eller hon har kommit.
– Och jag, fortsätter Magnus, signerar
aldrig ett dokument om jag inte är nöjd
och bekväm med det jag ser.
Sättet att arbeta provas just nu på någ-
Tydlig dokumentation visar vad som krävs av
en nyanställd och här ska också handledaren
signera när kunskaperna är inhämtade.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Martin Stensson och Johny Lindahl arbetare båda i manöverrummet i energiblocket. Båda är utbildade internlärare i Massaskolan.
ra block inom Södra Cell i Mönsterås. På
torkmaskinen jobbar Mats Svensson och
Sofia Adolfsson som operatörer.
– Arbetssättet skapar trygghet istället
för den stress som en osäker nyanställd
kan uppleva, säger de.
– Trygga människor har förutsättningar att växa, säger skiftledaren Roger Hägerström, som tillsammans med
de handledande operatörerna och den
nyanställde går igenom de punkter som
finns på specifikationslistan.
– Vi ser att personen verkligen lärt sig
det vi förväntar oss.
–Det är ett sätt för oss alla att utvecklas, säger Martin. Det skapar förståelse
Kunskap förs vidare
Handledarnas kunskap förs vidare
samtidigt som handledarna växer i sin
egen yrkesroll.
Det gäller också de internlärare som
engagerats i Södra Cell Mönsterås Massaskola.
Johny Lindahl och Martin Stensson
arbetar båda i manöverrummet på energiblocket. De är båda engagerade som
internlärare om indunstning och sodapannan i Massaskolan. De möter många
kollegor från andra block, med andra
kunskaper.
Som felsökare på TM
har Michael Sjögren ett
ansvar för att reagera
om någon av pumparna låter ovanligt
eller börjar bli varm.
Men han är också
utbildad handledare för
elever och nyanställda.
Det känns som ett hedrande specialuppdrag
där jag tvingas tränga
djupare in i processerna
och lär mig prata inför
grupper, säger han.
för både processerna och för varandras
yrkesroller.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Certifieringsutbildningarna vässas
med projektarbete på hemmaplan
Under snart 20 år har massa- och
pappersindustrin haft gemensamma
certifieringsutbildningar.
Nu vässas utbildningarna med projektarbete på den egna arbetsplatsen
parallellt med certifieringsutbildningen.
– Det kräver ett större engagemang av
bruken men skapar också större utväxling av utbildningen, säger Stefan Pettersson, kompetenscoach inom utbildningsföretaget P&L.
– Projektarbetet har visat att utbildningen än mer optimerar och effektiviserar arbetet på bruken, menar han.
Arton olika program
Certifieringsutbildningarna är ett sätt
att kompetenssäkra de olika befattningarna inom skogsindustrin.
Idag finns 18 olika program där utbildning för sodahusoperatörer var den första som kom ut på marknaden.
Under åren har allt fler yrkesgrupper
arna fått en tydligare verklighetsanknytning. ”Den enskilde operatören får en
tydligare inblick och förståelse för processen”, säger Stefan Pettersson.
Slimmade organisationer
I takt med att organisationer slimmas
och kraven på operatörerna höjs, ser den
enskilde hur han eller hon kan påverka
och effektivisera med hjälp av nya teoretiska kunskaper, menar han.
– Vi märker tydligt hur förståelsen
snabbt ökar och hur operatören kan ta
till sig ny kunskap, säger Stefan Pettersson.
fått specialanpassade utbildningar, en
av de senare är certifieringsutbildning
för kraft- och fjärrvärmeanläggningar.
Projektarbetet
Med inlagda projektarbeten på den
egna arbetsplatsen - ofta ett förbättringsprojekt inom den egna avdelningen som
ska genomföras i dialog med den egna
chefen på hemmaplan - har utbildning-
Branschsammansatta styrgrupper
Utbildningarna tas fram i samarbete
med branschsammansatta styrgrupper.
Stefan Pettersson har själv erfarenhet av certifieringsutbildningar sedan
1990-talet och ser tydligt hur utbildningarna skapar utrymme för företagen att
bättre ta vara på operatörernas unika
kunskaper.
Med slimmade organisationer ökar kraven på kunskaper hos operatörerna inom massa- och pappersbruken. Med certifieringsutbildningen säkerställs kunskapsnivån, menar Stefan Pettersson kompetenscoach på utbildningsföretaget P&L. (foto: Hans Maunsbach)
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Utbildningsdagar på M-real i Husum. Sune Westman håller kurs för operatörer, en kurs som brukets egna tekniker och operatörer medverkat till att
skapa utifrån kraven i befattningen. (Foto: Tommy Sjölund)
”Vi på bruken måste ställa tydliga krav”
Certifieringsutbildningarna har sedan
starten varit väl förankrade i massaoch pappersindustrin. I tät dialog har
företagen varit med och designat utbildningsinnehållet.
– Idag måste vi ute på bruken ännu
bättre formulera och definiera de utbildningar vi behöver, säger Sune Westman,
kompetenskoordinator för pappersbruket inom M-real, Husum.
– Vi måste skärpa upp vår beställarkompetens, säger han.
Sune Westman har lång erfarenhet
inom branschen och jobbar inom M-real
med att bland annat ta fram anpassade
utbildningar för olika befattningar.
Börjar med kraven
– Här har vi börjat med en kravlista
från våra tre olika pappersmaskiner.
Operatörer och tekniker tillsammans
tagit fram utbildningsmaterialet som
en intern pilotgrupp testar. Det skapar
delaktighet och vi jobbar i rätt ordning
- börjar med behovet och fortsätter med
en anpassad utbildning för att ge djupa
kunskaper. Och det är vi inom branschen
som står för största delen av innehållet i
utbildningen.
Större tydlighet
Han ser en vidareutveckling av det
tankesättet där massa- och pappersindustrin hårdare håller i innehåll, styrning
och kvalitetssäkring efter de krav som
branschen beställer. Men att utbildningar också kan bevisa att industrin arbetar
efter vissa rutiner t ex när det gäller miljöledning.
– Det kan skapa ett läge där vi bättre
vet vad vi får och där utbildningsföretagen bättre vet vad de förväntas leverera,
säger Sune Westman som betonar vikten
av att ständigt stärka kompetensen och
möjligheten att snabbt ändra kravspecifikationerna.
– Då kan vi också parera de snabba omvärldsfaktorer som styr oss, säger han.
Utbildningsgrupp
ska säkra kvaliteten
Sirius är på väg att bilda en utbildningsgrupp där företrädare för både
fack och företag från olika massa- och
pappersbruk ingår.
Uppdraget handlar om att säkerställa en långsiktig kvalitet och relevans för branschens certifieringsutbildningar.
– I gruppen ingår personer från
både produktion och utbildningssidan och den kommer att bli en resurs
för att matcha certifieringsutbildningarnas innehåll med företagens
långsiktiga behov, säger Mårten Ericsson, som är sammankallande i utbildningsgruppen.
Inom M-real, Husum pågår ständigt utbildningsaktiviteter. ”Anpassade för vår egen
verksamhet”, berättar Sune Westman.
B
Sverige
porto
betalt
Box 55525, 102 04 Stockholm
Sirius samlade och inspirerade
för fortsatta förändringar
Sirius är en mötesplats som ska inspirera till ökad samverkan på arbetsplatsen.
Under tre konferenser i Karlstad, Högbo och Umeå har 350
personer från massa- och pappersbruken diskuterat arbetsmiljö, ökad kompetens, effektivare arbetsorganisation och
ökad mångfald.
Utvärderingarna visar att deltagarna inspirerats och vill
jobba vidare med frågorna på hemmaplan.
– Jag hoppas att konferenserna lagt en bra grund som inspirerar till fortsatt positivt förändringsarbete på det lokala planet, säger Thommy Haglund, personaldirektör inom Holmen
och ordförande i Sirius.
Kategorier som deltog
Företags- Pappers Tjänste- Företags- Övrigt
ledning
mannafack hälsovård
Under konferenserna ställdes en mängd mentometerfrågor. Detta är en:
Hos oss går en säker arbetsmiljö före
produktionen. Jag instämmer...
...helt
...till stor del ...delvis
...inte alls
SIRIUS är...
... Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan.
SIRIUS ska bidrar till att förverkliga den goda arbetsplatsen för
ökad konkurrenskraft. SIRIUS är partsammansatt och har fyra
fokusområden: Arbetsmiljö/säkerhet/hälsa, Kompetens- och utbildningsfrågor, Visa på nya vägar till en utvecklad arbetsorganisation samt Jämställdhet och mångfald.
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan.
Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson
En lång vinter och fler halkolyckor
Antalet arbetsolyckor med en eller flera dagars
frånvaro, låg år 2010 inom massa- och pappersindustrin på ungefär samma nivå som för år 2008. Det
som utmärker sig är antalet ”fallolyckor på samma
nivå”, som ökade med 50 % under 2010 jämfört med
tidigare åren (2007-2009). Den långa vintern med Margareta Jernelöv
halkolyckor står troligen för en hel del av denna ökning. De vanligaste händelserna som orsakar skada i branschen är ”förlorad
kontroll över maskin” och fallolyckor.
År 2009 var ett år med låga olyckstal. Enligt Arbetsmiljöverket var även
dödsolyckorna färre.
Branschens övergripande vision är noll olyckor. Med färre sysselsatta visar den relativa arbetsolycksfallsfrekvensen på branschnivå en hög siffra för
2010; 1,9 arbetsolyckor per 100 anställda. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på säkerhetskultur fordras för att branschens mål på 1,0
arbetsolyckor per 100 anställda ska kunna uppnås till år 2015.
Ett bra redskap för det systematiska arbetsmiljöarbetet är PIA-systemet.
Glädjande nog är det fler och fler som använder och rapporterar i PIA. Det
finns dock mycket registrerat som ”övrigt”. Sirius uppmanar alla som registrerar i PIA att fylla i uppgifterna så noggrant som möjligt, så att branschen
får ett mer användbart system.
Nya riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter
Nya riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter -TLP10, har tagits fram av arbetsmarknadens parter. Riktlinjerna medför att Arbetsmiljöverkets krav på teoretiska och praktiska krav uppfylls. TLP10 kan ses som
en revidering av den gamla truckläroplanen TLP2. Efter utbildningen utfärdas ett utbildningsintyg som visar vilka trucktyper eleven blivit godkänd för.
Truckförarens ska också ha arbetsgivarens körtillstånd för att få köra
truck på arbetsplatsen.
De nya riktlinjerna, mall för arbetsgivarens körtillstånd för truck samt annat truckrelaterat material finns på www.prevent.se/truckar
Legionella i slangar och nödduschar?
Sirius vill uppmärksamma att höga halter av legionella kan förekomma i
vatten som varit stillastående länge, t ex i brandslangar och nödduschar. Vid
rengöring/spolning av dessa, kan vattendropparna som bildas utgöra en risk.
Tänk på att använda andningsskydd vid arbetsmomenten (filterklass P3).
För flera år sedan uppmärksammades förekomsten av legionella i en del
bioreningsanläggningar. Branschen tog då fram rekommendationer och åtgärdsprogram för att minimera och hantera risken.
Regler om personlig skyddsutrustning och mikrobiologiska arbetsmiljörisker finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, se www.av.se
Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius
Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson
Foto: (där inget annat anges):
Mårten Ericsson och Sven Magnusson
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N
Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N