Transcript Läs - PIDA
Korsnäs Din skogliga partner Bilder berättar ... Ur Korsnäs 150-åriga historia. 3 CTI-tekniken på väg ... Ny teknik som ger bättre tillgänglighet när skogsbilvägarna har dålig bärighet. 4 Markberedning Grunden till en lyckad föryngring är en väl genomförd markberedning. 6 1.11 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog Korsnäs köpområden I 150 år har vi samarbetat med skogsägare i Dalarna, Häl singland, Gävleborg och Uppland och köpt virke till industrin i Gävle. Efter att vi förvärvat pappersbruket i Frövi för fyra år sedan och Rockhammar för två år sedan har vi successivt byggt ut vår inköpsorganisation. Nu finns vi även Södermanland, Närke, Västmanland och Värmland. Så här ser kartan för Korsnäs ut just nu, med indelning i olika köpområden. Har du skog i området, ta kontakt med din lokala köpare för en affärsdiskussion. Region Gävleborg Region Dalarna Sören Nygårds 0280-313 50 070-268 33 10 Lenitha Liljeberg 0250-328 72 070-268 33 14 Bo Uddh 0651-157 85 070-535 33 40 Kjell-Åke Hammar 0271-123 64 070-211 23 64 Anders Lundberg 0271-123 63 070-312 23 63 Lima, Transtrand, Särna, Idre, Älvdalen, Norra Venjan Orsa, Ore, Våmhus Hälsingland och Härjedalen (kontor i Ljusdal) Hälsingland (kontor i Alfta) Hälsingland (kontor i Alfta) Dan Flykt 0250-328 55 070-268 33 04 Axel Fröjd 026-15 11 61 070-303 69 55 Owe Eriksson 026-15 11 58 070-303 69 42 Orsa Mora Östra Norra Gästrikland Gävle, Årsunda/Valbo Bo Kånåhols 0250-237 24 070-268 33 08 Johanna Ydringer 026-15 11 59 070-303 69 19 Sonny Kvist 026-15 11 53 070-303 69 54 Mora Västra Gästrikland Syöstra Dalarna Södra Gästrikland Sala Staffan Jutterström 0250-237 23 070-268 33 09 Region Uppland Mora, Sollerön, Södra Venjan Olov Hasselberg 0295-24 44 66 Norra Uppland Kalle Göransson 0280-135 01 070-268 33 01 Malung, Vansbro Roland Nyström 0295-24 44 67 Västra Uppland Magnus Eriksson 070-268 55 61 Borlänge, Gagnef Leksand Västra Falu kommun Henrik Larsson 0295-24 44 65 Östra Uppland Region Frövi 2 Jonas Kling 073-838 10 73 Mats Johnsson 073-838 10 77 Fredrik Ryd 073-838 10 74 Björn Håkansson 0295-24 44 75 Frövi & Linde Fg. Ludvika, Smedjebacken, Fagersta & Norberg Västmanlands län utom Fagersta & Norberg Södra Uppland Lisa Jansson 073-838 10 78 Göran Bergkvist 073-838 10 72 Johan Karlhager 073-838 10 75 Dan Öhman 073-838 10 76 Hällefors, Nora, Karlskoga & Degerfors Ljusnarsberg, Ramsberg, Guldsmedshyttan, Fellingsbro Närke Södermanland KORSNÄS SKOG 1.11 Bilder berättar ... – ur Korsnäs 150-åriga historia Korsnäs såg vid sjön Runn i Dalarna omkring 1890. Korsnäsbolagets historia börjar vid sjön Runn i Dalarna. Bolaget Korsnäs Sågverks AB bildades 1855 av Georg de Laval, Per Murén, Göran Fredrik Göransson och August Lundeberg. De köpte skog av bönderna i Dalarna med tanke på att starta en sågverksrörelse. De satsade pengar och började att realisera sina tankar genom att sågen byggdes och kom i drift 1858 Första trälasten skeppades ut från Gävle till Afrika 1858 med en tremastad fullriggare. Omkring 1875 skedde sedan större markförvärv. Den första sågen blev omodern och ett nytt sågverk byggdes 1888, som då sysselsatte ca 1 000 personer. I mitten av 1890-talet så gjordes, genom olika åtgärder med bl.a. flottrännor, Dalälven flottningsbar i sin helhet. Vid en bolagsstämma togs det djärva beslutet att flytta hela verksamheten från Dalarna till Gävle vid kusten. Det var en ekonomisk aspekt på det hela, eftersom det var mycket billigare att flotta timmerstockar än att frakta den sågade varan på järnväg. Ett stycke mark hade köpts vid Kastet i Bomhus. Byggnader, maskiner och folk flyttades till Bomhus och redan i juli 1899 inleddes driften vid sågen på Kastet. En byggnad som fortfarande står kvar i Bomhus efter flytten till havet är Föreningshuset, som monterades ned i Dalarna och sattes upp på nuvarande plats. Idag är denna byggnad personalmatsal och möteslokal. Text: Arkivarie Hans Wahlbom, Korsnäs historiska arkiv i Bomhus. Vi bygger vidare… Tidigare hade vi några vita fläckar på vår karta över Korsnäs område, men nu kan jag stolt presentera en heltäckande verksamhet för er skogsägare i Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppland och Örebro län. Till ert förfogande står 25 mycket kompetenta virkesköpare, som har en välslipad skogsbruksorganisation bakom sig som resurs. Avverkning, gallring, skogsvård, skogsbruksplaner, naturvård, vägbyggen, ekonomi, ja, allt som du kan tänkas behöva hjälp med har vi på menyn. Två nya virkesköpare till Region Frövi. Lisa Jansson finns i regionens västra del. Lisa, som är skogsmästare, är expert på skogsbrukets certifieringar, främst FSC. Mats Johnsson finns i regionens nordöstra del. Mats är också skogsmästare, expert på specialsortiment. Nu finns de tillgängliga för er. Hur det började. Allt började med skogsaffärer i Falun 1855, och på den vägen är det. Under året tänker vi presentera några axplock ur våra arkiv. Låta bilder beskriva skogs- och industrihistoria. Hur Korsnäs utvecklats till en av Sveriges ledande skogsindustri. Det är en ibland hisnande tanke och lite svårt att föreställa sig att man flyttade Föreningshuset, som är på bilden, från Falun till Gävle. För 100 år sedan. Jag äter ofta lunch i det huset och känner varje gång historiens vingslag. Det känns bra. Lars-Erik Busk Föreningshuset på sin ursprungliga plats i Korsnäs, Dalarna, omkring 1890. Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 1.11 3 CTI-tekniken på väg ... CTI är en ny teknik som ger bättre tillgänglighet på virket när skogsbilvägarna har dålig bärighet. CTI-tekniken ger större möjlighet att planera virkestransporterna året runt. ”Korsnäs har länge haft önskemål om att ha tillgång till en CTI-bil i region Dalarna” säger Ola Hallberg, ansvarig för transportstyrning på Korsnäs i Gävle. ”Vi har därför uppmuntrat Joakim Thomt att utrusta en bil med CTI och försöker använda den vid körningar i besvärliga vägförhållanden”. CTI, Central Tyre Inflation, innebär att föraren kan variera lastbilens däcktryck under färd och därigenom ändra trycket mot vägytan. Det har betydelse under de veckor varje år då skogsvägarna är mjuka vid tjällossningen. Under den tiden är vissa vägar ofarbara för en vanlig lastad timmerbil, andra vägar har begränsningar vad gäller ekipagets vikt. Om föraren släpper ut luft ur däcken sprids trycket mot marken, och en fullastad virkesbil kan köra på en väg som annars är avstängd. När bilen sedan kommer ut på asfal- Joakim Tomth, ägare till Tomths Åkeri, är bosatt i Orsa där också bilarna är statione rade. Åkeriet har totalt fem chaufförer. terad väg fyller föraren från hytten på luft i däcken igen till lagom nivå. Vid försök som gjorts med nya CTI-tekniken har det visat sig att lägre lufttryck ger bättre väggrepp, mjukare gång samt mindre vägslitage. Visste du att ... … år 2009 fanns 330 802 skogs ägare i Sverige, varav 38 % var kvinnor och 62 % var män. Ungefär 60 000 av dessa skogsägare finns i Korsnäs område. Slangar i axlarna leder ut till varje däck där en så kallad svivel fördelar luften från axel till däck. För luftpumpningen står de kompressorer som redan finns på fordonet. 4 KORSNÄS SKOG 1.11 frågan AKTUELLA Vad är laserskanning av skog? Laserdata och motsvarande verklig bild visar hur väl lasern kan mäta skogen Däcktrycket styrs av en central enhet, där föraren på displayen bara behöver ange förvald inställning utifrån last och vägens beskaffenhet. En tillgång Tomths Åkeri startade 2007 och har för närvarande 2 virkesbilar i drift varav en har CTI. Tomths kör huvudsakligen för Korsnäs och det är en stor fördel att kunna transportera virke i stort sett året runt. Med tanke på senare års svåra tjällossningar, larm om mildare vintrar och i viss mån kraftiga regnperioder under sommar, känns CTI-tekniken som en stor tillgång. CTI ska inte ses som en teknik som ska ersätta bra skogsbilvägar utan ska ses som en teknik som ökar tillgängligheten på vägnätet under svåra vägförhållanden. ”Som transportledare ser jag det som väldigt viktigt att tillmötesgå våra kunders önskemål och CTI har länge varit ett önskemål från våra kunder för att öka tillgängligheten till virket. Om vi dessutom kan öka beläggningen på våra bilar så är det också positivt för våra åkare” säger Sten Eriksson, som är transportledare för Skogsåkarna, Distrikt Norra Dalarna, där Tomths Åkeri ingår. Dan Flykt Virkesköpare i Dalarna medlem i redaktionsgruppen Vi lät frågan gå vidare till Tobias Jonmeister, utvecklingschef Foran Sverige AB I snart ett decennium har flygburen laserskanning av skog med stor framgång använts för att producera högkvalitativa indata för skogbruksplaner. På grund av flygkostnaden har laserskanning som inventeringsmetod hittills krävt markinnehav på tusentals hektar för att bli prismässigt konkurrenskraftigt. Genom ett pågående skattefinansierat projekt vid Lantmäteriet har nya möjligheter öppnats för skogsägare att uppdatera sin skogbruksplan till en låg kostnad och med oslagbar noggrannhet! Laserskanning av skog Från ett flygplan sprids laserstrålar ut över marken i några hundra meter breda stråk. Varje kvadratmeter på marken träffas av ljuset och ljusstrålarna används för att koordinatsätta marknivån samt vegetationens höjd över marken. Detta är möjligt genom en mycket noggrann GPS ombord på flygplanet och att laserinstrumentet som på någon decimeter när kan hålla koll på var ljusstrålen träffat marken i förhållande till planets position. Laserskanningen ger en fullständig bild av marken samt vegetationens täthet och höjd i förhållande till marken. Denna lasermätta krontäckning och höjd används för att tillsammans med erfarenhetstal från provytor på marken skatta egenskaper som medeldiameter, medelhöjd, grundyta och volym för stående skog. Lantmäteriets NNH-projekt De närmaste tre åren ska i princip hela Sverige laserskannas. Projektet ska ge en heltäckande kartläggning av landets markprofil, en Ny Nationell Höjdmodell (NNH), detta som stöd för bland annat översvämningsanalyser och koordinatsättning av flygbilder. Resultaten från denna rikstäckande skanning säljs sedan vidare och kan kombineras med egna skogliga beräkningsfunktioner. Fördelarna med laserinventering Fördelarna med laserdata är bl a objektiv mätning av hela beståndet istället för subjektiva stickprov samt mer exakt inritade beståndsgränser. Detta leder totalt sett till mer tillförlitliga beståndsuppgifter i skogsbruksplanen, lägre kostnader och öppnar dessutom för en mängd nya kartläggningsprodukter för skogsbruket. I bilden ovan framgår skillnaden i noggrannhet mellan traditionell indelning baserad på flygbilder och laserbaserad indelning. Som bakgrund för beståndsgränserna syns en så kallad kronhöjdsbild, där marken är svart och högre trädhöjd ger ljusare färg i bilden. KORSNÄS SKOG 1.11 5 Markberedning Grunden till en lyckad föryngring är en väl genomförd markberedning. Vid all slags föryngring bör det markberedas för att få ett lyckat resultat, inte minst vid ställande av fröträd. Lyckad föryngring En väl utförd markberedning med bra planteringspunkter är en förutsättning för en lyckad föryngring. Det lägger dessutom grunden för framtidens skog. Med markberedning skapar du en bra växtplats för skogsplantor eftersom det: • minskar risken för angrepp av snytbagge – snytbaggen trivs inte på bar mineraljord. Det bör minst vara 10 cm till humuskant från plantan för att den ska få skydd. • minskar konkurrens från annan vegetation – fläckarna som blir efter markberedningen växer snabbt Övre bilden en maskin som ”harvar” och nedre bilden en maskin som ”höglägger”. Vid harvning används tandförsedda ”tallrikar” som ställs i vinkel mot körriktningen. Harven kan ställas in så att den ger olika markberedningsdjup. Harven kan dessutom arbeta på två sätt: kontinuerligt – den ger då långa sammanhängande spår, eller intermittent – tallrikarna lyfts med jämna mellanrum. Högläggning innebär att mineraljord läggs upp i högar. Det kan ske på några olika sätt: på blottad mineraljord, på humustäcket eller på omvänd torva. 6 KORSNÄS SKOG 1.11 igen. Redan1–2 år efter markberedningen har gräset tagit över i de södra delarna av Sverige. I norra delarna av landet tar det längre tid för gräset att etablera sig. • ökar tillgången på växtnäringsämnen – när marken rörs om och friläggs från vegetationen ökar näringsomsättningen. Det betyder att plantan får en ökad dos av tillgänglig näring. Särskilt stor verkan har markberedning på inaktiva råhumustäcken i Norrlands inland. • ökar marktemperaturen – när gräs, mossor och lavar tas bort från marken värms den lättare upp. Fläcken tinar snabbare på våren och håller en högre temperatur än omgivande mark som har ett intakt växttäcke. • skapar bra balans mellan vatten och syretillgång – markberedningen gör att jorden dräneras, vilket leder till bättre balans mellan syre och vatten. Risken för syrebrist på plantans rötter minskar. Att tänka på Det gäller att markbereda på ett sätt som passar för den aktuella marken. Det är viktigt att planera och anpassa metoden efter markförhållandena. Det är också viktigt att veta vilka marker som av miljö- eller kulturskäl inte ska markberedas. Faktorer som påverkar markberedningen är främst block och stenförekomst samt hur mycket stubbar och trädrester som har blivit kvar efter avverkningen. Om markens struktur på ytan är svår kan en riktad markberedning, med t.ex. grävmaskin, vara nödvändig. Om ristäcket på marken är tjockt kan man behöva vänta 1–2 år på att markbereda. Generellt är det bortkastat att sätta ut plantor utan att först ha genomfört en bra markberedning. En för ståndorten lämplig markbered- ning skapar ett optimalt mikroklimat för plantan, som tack vare det får en bättre start. Som skogsägare kan man tidigare få skörda frukten av sitt arbete, samt hålla nere kostnaden för eventuell återplantering. En bra markberedning skapar ett bra klimat för plantan, som på detta sätt växer snabbare. Är sådd en metod som du funderar på bör du tänka på att markbereda grunt i form av fläckar eller harvspår. Vid en kraftigare markberedning finns risk för uppfrysning av plantan. För att nå bästa grobarhet är det lämpligt att göra en fördjupning i mineraljorden, vilket också minskar frögivan betydligt, där fröet placeras. Av erosion från kanterna Från vänster ser vi en typskiss ovanifrån av intermittent, kontinuerlig samt riktad mark beredning. Källa Skogforsk. myllas sedan fröet över. Fördjupningen kan enkelt göras med sula, kratta eller något slags hjul. Olika metoder • Intermittent markberedning – högar eller fläckar med bestämda avstånd tillverkas med hjälp av fläckmarkberedare, högläggare eller intermittent harv, där de tandförsedda tallrikarna lyfts upp med jämna mellanrum. • Kontinuerlig markberedning – aggregatet bakom skogsmaskinen gör sammanhängande spår över den tänkta föryngringsytan. Den påverkade ytan blir större och man får fler planteringspunkter och underlättar för effektivare frösådd. • Riktad markberedning – aggregatet sitter på en kranspets där föraren aktivt väljer var markberedningsfläckarna ska placeras. Metoden är lämplig där terrängen är brant eller där det förekommer hinder för annan markberedning. • Inversmarkberedning – en grävmaskin tar tag med skopan och vänder tillbaka jorden i gropen Utvecklingen på virkesmarknaden Korsnäs AB höjde massavedspriserna 1 januari i år. Vi är nästan tillbaka på samma massavedspriser som hösten 2008, strax före finanskrisen slog till. Detta trots att stora delar av världen fortfarande genomlider svåra ekonomiska tider. Orsaken till att massavedpriserna ligger högt är främst att svensk massa- och pappersindustri producerar för fullt. För sågverken ser det annorlunda ut. 2010 blev ett år med kraftiga prishöjningar på sågtimret. Under slutet av året försvagades dock marknaden för sågade trävaror och priserna sjönk. Den ekonomiska krisen på flera viktiga marknader i Europa slår till slut igenom. Politisk instabilitet i Nordafrika spär kortsiktigt på osäkerheten på trävarumarknaden. Därför har timmerpriserna sjunkit något under vintern. Trots det ligger timmerpriserna i ett historiskt perspektiv mycket högt. För skogsägaren ser det bra ut, höga virkespriser och en världsekonomi som sakta återhämtar sig. Det finns två faktorer som dock skapar en viss osäkerhet. Det är marknaden för sågade trävaror samt den allt starkare kronan. Svenska kronan har stärkts mot Euro och US-dollar. igen så att vegetationsskiktet hamnar underst. Det är även en metod, tillsammans med intermittent högläggare, som väl lämpar sig på fuktiga marker. Planering Föryngringsmetod och markberedningsmetod är lämpligt att fundera på i ett tidigt skede. Planerandet och genomförandet innefattar en 3-års period efter slutavverkningen. Passa på att ta upp marberedning och eventuell plantering med din lokala köpare när ni diskuterar virkesköp. Dan Öhman Virkesköpare i Södermanland medlem i redaktionsgruppen xporterade svensktillverkade E produkter förlorar då i värde. Till skillnad från många andra länder är svensk ekonomi i bra skick. Det får till följd att kronan ökar i värde mot Euro, dollar och pund. Full fart i skogen Höga virkespriser skapade ett stort utbud av virke från er skogsägare under 2010. Korsnäs AB har köpt mycket virke direkt av er skogsägare och det är vi tacksamma för. Det är bra fart på avverkningen nu och vi vill fortsätta att köpa virke. Vi tror på fortsatt bra efterfrågan på skogens produkter. Arvid Svanborg Chef Virke KORSNÄS SKOG 1.11 7