Transcript Det dolda handikappet - Svenska hörselförbundet rf

32 dagbok
D
DAGBOK
06-7848 538
[email protected]
söndag 27 april
Nationella
veterandagen
solen
Utsjoki: upp klockan 04.08,
ned 22.15, i morgon måndag 04.03–22.20.
Karleby: upp klockan 05.16,
ned 21.36, i morgon måndag 05.13–21.39.
Jakobstad: upp klockan
05.19, ned 21.37, i morgon
måndag 05.16–21.40.
Vasa: upp klockan 05.27,
ned 21.37, i morgon måndag 05.24–21.40.
Kristinestad: upp klockan
05.33, ned 21.34, i morgon
05.30–21.37.
Helsingfors: upp klockan
05.29, ned 21.08, i morgon
05.26–21.11.
namnsdagar
I dag Engelbrekt, Engelbert, Merja, i morgon T
­ ure,
Ilpo, Tuure, Ilppo (enligt
Sveriges almanacka i dag
Engelbrekt, i morgon T
­ ure,
Tyra).
Enligt den ortodoxa
­kalendern i dag Simeoni,
­Simana, i morgon Jason,
Maksima.
bibelordet
Jag insåg att det inte finns
något gott för människan
utom glädjen i arbetet; det
är hennes beskärda del.
Pred 3:22
Var alltid glada ...
1 Thess 5:16
dikten
Tulpandans
Lean Nilsen
I dag hoppade jag ner
i blomman,
det var massor av solsken
ljuset vällde ner över stan
gick från blomsterbutik
till blomsterbutik
såg på nejlikor, rosor, tulpaner
och nyutsprungna bok­
grenar
o dannebrogsgade
stod jag stilla vid en liten
butik
med jättestora tulpaner
utanför.
såg mig lite om,
plums ... jag hoppade upp
i luften
och rätt ner i en gul tulpan
doftande vajade vi
tillsammans.
söndag 27 april 2014 österbottens tidning
Hörapparaten
ger möjligheter
Sandvik-Nyberg behöver inte tolka
• ellerSolveig
gissa längre. Orken går inte längre till att
försöka uppfatta vem som säger vad.
Jakobstad. Attitydförändring är det första Solveig
Sandvik-Nyberg önskar, när
det gäller hörapparater och
olika hjälpmedel för hörselhandikappade.
När hennes hörsel försämrades efter påssjuka i vuxen
ålder fick hon höra ”någon
gång måste du nog börja ha
hörapparat”.
Nu vill hon vända på det:
”Det finns hjälp för din försämrade hörsel, det finns en
chans att du kan höra med
hörapparat!” Det är en lättnad att få en hörapparat, inte
en lättnad att vara utan.
För Solveig kom en vändning när hon deltog i en reha­
biliteringskurs för hörselskadade anordnad av Svenska Hörselförbundet och där
kom i kontakt med föreningen Hörselskadade i arbets­
livet, HIA.
– Det finns massor jag inte
visste att jag inte visste. Man
kan inte veta det man inte
känner till.
Hennes första hörapparat
var av en sort allt-i-ett som
man stoppar in i örat och som
många väljer. Den skavde inne i örat och det var svårt att
vänja sig vid att använda den.
Solveig satte in den och tog ut
den och använde den aldrig
när hon var hemma.
Med andra ord hade hon
inte så mycket hjälp av den.
På kursen fick hon veta att
man har rätt att få en ny om
den gamla inte fungerar, liksom för övrigt vart femte år.
Solveig fick tips om att skaffa en modell med separat hörsnäcka och hörapparat. Man
behöver inte göra om hela alltet.
”Det var helt
fantastiskt att
få höra fågelsången igen.”
”Man kan inte
veta det man
inte känner till.”
Med en enkelt manövrerad fjärrkontroll till hörapparaten
kan man snabbt byta läge från konsert till kaffebords­
samtal. Foto: Eva-Stina Kjellman
Solveig Sandvik-Nyberg
• • • Familjen består av man
och tre döttrar.
Är kvalitetschef inom social- och hälsovårdsverket.
Njuter av musik, helst i
konsertform, allt från klassiskt, jazz till elevkonserter.
Om hörsnäckan inte passar
är det betydligt lättare att göra en ny, och om apparaten
går sönder sända i väg själva
hörapparaten på service och
ha en låneapparat under tiden
till sin vanliga snäcka.
Hörapparaten ska passa
fysiskt, men också vara justerad så att den passar ens
egen hörselkurva. Vissa ljud
måste dämpas, andra ställas
upp.
Ibland måste man vara envis och gå tillbaka många
gånger för att få den justerad, vilket är viktigt för att den
inte ska bli liggande i byrå­
lådan.
I dag är hörapparaten det
första Solveig sätter på varje
morgon och det sista hon tar
av på kvällen.
• Tycker om att umgås,
trivs på sommarstugan och
är en riktig kulturtant.
Intresserad av fotografering och gillar att läsa,
senast Kjell Westös ”Hägring 38”.
• – Det var helt fantastiskt att
få höra fågelsången igen, säger hon.
Hon har engagerat sig i föreningen HIA, vars huvudsäte
finns i Vasa medan medlemmarna finns i hela Svensk­
finland. Ett av deras viktigaste
uppdrag är att informera folk
om vilka hjälpmedel det finns,
och som kan vara ett stöd
för att man ska orka i arbetslivet.
Solveig berättar att hon av
föreningen fått låna ett hörhjälpmedel som gör att hon
lättare uppfattar samtalet i
arbetsgrupper och i kafferummet.
Förr blev hon lätt sömnig,
pinsamt nog också under intressanta föreläsningar, men
med hjälp av en bärbar liten
grej, med mottagare och mikrofon, blev det lättare under
både föreläsningar och sammanträden att ta till sig det
som sägs.
– Jag som hade skyllt på
sömnskuld eller funderat om
jag led av begynnande narkolepsi har plötsligt inga problem sedan ljudet via mikrofon och mottagare går direkt
in i hjärnan.
Solveig har testat samma
manick på gymnastiken med
gott resultat.
Hon plockar fram en liten
fjärrkontroll ur väskan. Med
hjälp av den kan hon välja
ljudmiljö, om hon till exempel befinner sig i en sorlande
miljö eller om hon njuter av
musik.
– Jag skulle inte klara av att
jobba utan mina hörapparater.
Solveig vill gärna berätta
om den hjälp man kan få och
hon pratar snabbt och glatt.
Men plötsligt rynkar hon
ögonbrynen och säger ilsket
att hon inte förstår att man
i onödan skapar hörselskador.
– Jag förstår inte att man kör
med sådana ljudnivåer som
man gör på konserter.
Att använda öronproppar
borde vara rutin för konsertbesökare, plus att man aldrig tar ut dem mitt i. Likaså
att skydda öronen från fränt
knatter, som från gräsklippare och liknande.
Så ler hon och säger att det
finns alla möjligheter att få
en bra hörapparat och kunna vara med igen, i samtalen,
på jobbet och i naturen.
Monica Cederberg
[email protected]
06-7848 538
Det dolda handikappet
Elva av hundra i arbetsför ålder lider av hörselskador.
Det finns hörhjälpmedel av
olika slag, men man måste
känna till dem för att veta hur
man kan dra nytta av dem.
Föreningen Hörselskadade
i arbetslivet (HIA), med säte
i Vasa och medlemmar runt
om i Svenskfinland, arbetar
därför mycket med informationsspridande.
Via föreningen kan man få
låna och testa en del hjälpmedel i sin egen vardag eftersom
hörseln är individuell.
En hörselskada tär mera
på psyket än till exempel syn­
skador. Man missar spontan­
skämten i kafferummet, man
hänger inte med i diskussioner och det är tungt att sitta i
möten. Många drar sig tillbaka och isolerar sig.
Får man inte rätta hjälpmedel är sjukskrivningar
och förtidspensionering en-
da möjligheten för många.
Var tredje som fyllt 65 år lider
av hörselskador.
HIA finns på http://www.hia.
horsel.fi/start2/ Där kan man
förutom all annan information till exempel läsa om den
caféträff som hålls i Jakobstad
den 6 maj.
Monica Cederberg
dagbok 33
österbottens tidning söndag 27 april 2014
Nästan hälften
av tonåriga tjejer
har nacksmärtor
Många barn och ungdomar lider av upprepade
nacksmärtor.
Specialisten i fysiatri Minna
Ståhl visar i sin doktors­
avhandling att antalet finländska ungdomar med nacksmärtor har ökat kontinuerligt i mer än 20 år.
Avhandlingen visar att redan barn i 9–12-årsåldern lider av nackbesvär och att antalet bara ökar med åldern.
Före puberteten har pojkar
och flickar lika mycket nackbesvär men i puberteten lider
flickorna klart mer av nackproblem än pojkarna.
Exempelvis 2011 uppgav
nästan hälften av de 16–18-åriga flickorna i undersökningen och en femtedel av pojkarna att de haft nacksmärtor
minst en gång i veckan under
ett halvt års tid.Var fjärde
tonåring med nacksmärtor
tog värktabletter och uppgav
att smärtorna påverkat funktionsförmågan en aning.
– Det verkar som om nacksymptom i ungdomen förutsäger nacksmärtor även i vuxen
ålder. Därför vore det viktigt
att man förstår orsakerna till
nackbesvär i unga år så man
hittar metoder att förhindra
att problemen blir kroniska,
säger Ståhl i ett pressmeddelande.
Motion har ingen betydelse
Ståhl uppger att smärtor
i stöd- och rörelseorganen
samt stress förutspådde nacksmärtor. Symptom på stress
är sömnproblem, trötthet under dagen, mag- och huvudvärk samt depression.
I en tvillingstudie lade man
märke till att även ärftlighet påverkar förekomsten av
nacksmärtor. Dessutom verkar det som om individuella
miljöfaktorer, såsom hobbyer,
har en betydelse för uppkomsten av besvären hos barn före
puberteten.
– De här resultaten bekräftar
antagandet att kroniska nackbesvär kan börja redan i ungdomen. Det verkar också som
om genetiska och psykologiska faktorer är betydande faktorer i uppkomsten av nackbesvär.
Enligt avhandlingen verkar inte mängden motion eller överrörliga leder ha någon
betydelse för nacksmärtorna.
Ståhls avhandling granskades vid Helsingfors universitet i fredags. FNB
En lycklig barndom
utom räckhåll
för sämre lottade
De finländska barnen delas allt tydligare in i välmående och sämre lottade. Det framgår av barnombudsmannens årsbok.
De flesta barnen mår bra men
problemen hos dem som inte
gör det har tillspetsats.
I rapporten framgår det att
familjer med problem ofta inte får hjälp i tid. Tillgången på
hemhjälp har rasat under de
senaste 20 åren och det finns
få tjänster för att hjälpa ungdomar att hantera livet. Det är
särskilt svårt att få hjälp för
mentala problem. Inte heller föräldrarna får stöd i tid
i uppfostringsfrågor, konstaterar man.
Bristen på förebyggande
tjänster har lett till att fler
framför allt över 13-åriga
ungdomar omhändertagits
på 2000-talet.
Barnombudsmannen Maria
Kaisa Aulaanser att man för
att stoppa den ökande ojämlikheten bör utveckla stödtjänsterna så att man hör på
familjerna och barnen bättre
än förut. Tjänsterna är också för spridda, anser barn­
ombudsmannen. FNB
HFD: Sömnpreparat
är mediciner
Solveig Sandvik-Nyberg visar
upp sin hörapparat som består
av dels hörapparatdelen, dels
hörsnäckan, vilket är rätt val för
henne jämfört med den första
allt-i-ett hörapparaten.
Foto: Eva-Stina Kjellman
Preparat som hjälper en
att somna ska betraktas som mediciner, anser Högsta förvaltningsdomstolen.
De får därmed inte marknadsföras som kosttillskott.
Det aktuella fallet handlade om preparaten Unihiekka
Valeriana som innehåller vänderotextrakt och Sininen Uni
Jet Lag som innehåller melatonin. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea har klassificerat preparaten som mediciner. Företagen Harmonia Life
och Terveyskaista, som marknadsförde preparaten, ansåg
att den rekommenderade dosen inte inverkar så starkt att
de borde betraktas som mediciner. FNB