Transcript Utvecklingspsykologi Grund.pdf

Utvecklingspsykologi
LARS KARLSSON, PSYKOLOGINS GRUNDER,
KAP 15
Genetiska grunder för utvecklingen
 Genetiska förklaringar till psykologiska fenomen.
 Schizofreni, bipolär depression, IQ-skillnader, alkoholism och
kriminalitet.
 Bättre att söka förklaringar i samverkan mellan gener och
miljö.
 Lorenz, experimenterade med gäss, han upptäckte
att om han var det enda rörliga objektet ungarna såg
i en kritisk ålder, kom de att präglas på honom.

Generna bestämmer att gässen ska följa något, miljön
bestämmer vad de ska följa.
Moralutveckling enligt Kohlberg
 En egocentrisk moral,
 val utefter individens fördelar och nackdelar.
 Anpassningsmoral,
 moral efter familjens och gruppens normer.
 Moral enligt abstrakta moraliska principer.
 Allmängiltiga rättigheter som hela samhället är överens om.
Handla mot andra på ett sådant sätt att det skulle kunna
upphöjas till allmän lag (I Kant).
Vygotskijs teori om utvecklingen
 Utveckling och inlärning sker genom samarbete.
 Läraren ger eleverna stöd och hjälp, så att de kan utveckla
kunskaper och färdigheter i samarbete med varandra.
 Närutvecklingszonen
 vad barnet klarar på egen hand och vad han klarar med hjälp
av någon annan.
 Upp till 13-årsåldern går barnen igenom flera
krisperioder.

Varje kris kan sammanfattas som större självständighet och en
bättre förståelse för det sociala samspelet.
Psykodynamisk utvecklingsteori enligt Erikson
 Freud hävdade att personligheten var
färdigutvecklad redan i 6-årsåldern

Resultat av konflikter mellan biologiska drifter och
omvärldens krav.
 Eriksson menade att personligheten utvecklas hela
livet.
 Förändringar i samhället påverkar stadierna.

Idag är adolescensen från 12 upp till 20 års ålder pga
modeindustrin.
Utvecklingskriserna från 13 enligt Eriksson
 13-19 år. Adolescensen. Identitet kontra förvirring.





Kritisk period. 30% har tänkt på självmord. 7,5% har gjort
självmordsförsök.
Stor osäkerhet på egen identitet.
Beredd prova många olika roller för att passa in i grupp, klädsmak,
musikstil.
Svårt för föräldrarna att förstå, särskilt som de själva har 40-års kris.
Först uppstår krisen och sedan kommer övertygelsen för en viss roll
eller ideologi. De flesta av dessa värderingar stannar livet ut.
 Det är viktigt att barnen inte okritiskt tar över den
identitet som föräldrarna och samhället erbjuder. Det
kan leda till en identitetskris senare i livet.

Alltså ska tonårsrebeller uppmuntras!
Utvecklingskriserna
 20-40 år. Tidig vuxenålder. Närhet kontra isolering.
 Vi blir förälskade, skaffar barn och utvecklar nära
relationer till vuxna.
 För att kunna visa grundläggande tillit till andra, bör
individen ha fått närhet, uppskattning och fostran under
sin tidiga barndom.
 I 30-40-års åldern gör vi en utvärdering av livet.


En hustru med en flintskallig, närsynt, lönnfet man och snoriga och
skrikiga ungar samt ett underbetalt arbete kan få en depression.
Hon skiljer sig, utbildar sig, byter jobb, vilket leder till positiv
utveckling.
Utvecklingskriserna
 40-65 år. Generativitet kontra stillastående.
 Uppmärksamheten flyttas till det uppväxande
släktet.
 Fostra barn och barnbarn.

De barnlösa gör saker för andra, politiskt engagemang,
vänskapsförhållanden eller genom sitt arbete.
 65 och uppåt. Integritet kontra förtivlan.
 Förtvivlan. Hur blev livet? Hade det någon mening?
Dödsångest?
 Integritet. Känsla av fullkomnande, helhet och tillfredställelse.
 Efter en nedgång i medelåldern, blir vi oftast lyckligare högre
upp i åldern.
Uppfostringsstilar
Varm
Kall
Restriktiv
Auktoritativ.
Klara gränser, regler följs
konsekvent upp, belöning med
värme och kärlek. Ger barnet hög
självkänsla, bättre självförtroende
och presterar bättre i skolan och har
mer empati
Auktoritär.
Hög grad av kontroll på ett
kallt och hårt sätt. Regelbrott
innebär bestraffning.
Belöningar av materiell
karaktär.
Tillåtande
Släpphänt.
God känslomässig relation, men
dåligt med vägledning. Barnet blir
omoget och egocentriskt.
Negligerande.
Varken värme eller kontroll
för social anpassning. Visar
störningar i relationer,
presterar sämre i skolan och
är aggressivare än andra barn.