Transcript ETIK OCH MORAL

ETIK OCH MORAL
Etik
● 
● 
● 
● 
Moraliska dilemman
Hur ska vi leva, hur ska vi bete oss för att göra
rätt?
Hur ska jag göra om jag vill vara en god/ bra
människa?
Vad är ett gott samhälle?
Etik
● 
● 
Kommer från det grekiska ordet ethos; sed eller
sedvänja.
Etik är mer övergripande.
Moralens teori.
Teorier om hur vi ska handla.
Moral
● 
● 
● 
Kommer från det latinska ordet mores som
betyder sed.
Handlar om hur vi handlar i olika situationer
Att ljuga eller att bedra anses av många som
omoraliskt.
Har människan en fri vilja eller inte?
● 
● 
Humanismen betonar människans fria vilja och
människans ansvar för sina handlingar.
Determinismen
Det som händer är förutbestämt och styrs av
omständigheter vi inte kan styra över.
Vad styr?
Guds vilja
Biologiskt förprogrammerad, gener, dna
Upprepningstvång.
Moral, civilkurage, fri vilja?
● 
● 
Milgram experiment
Har vi ansvar för våra handlingar?
● 
Under vilka omständigheter kan människan
hållas ansvarig för sina handlingar?
● 
Auktoritet
● 
Grupptryck
● 
Lagar
● 
Religiösa regler
● 
Samhällets norm
● 
Diktatur
Lucifer- effekten
namnet myntades av…?
● 
● 
● 
Människor kan vara
beredda att ge upp sin
moral för att få tillhöra
gruppen.
Mobbing, gruppvåldtäkt,
folkmord...
Exempel?
Egoism - Altruism
● 
● 
Egoism – egennytta
Handlingar som gynnar oss själva.
Altruism – oegennytta
att osjälviskt gynna andra utan att tänka på sig
själv
● 
Vila beteenden förknippas med egoiskm?
● 
Vad är en altruistisk handling?
Vad är rätt?
● 
● 
● 
● 
Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar
om hur man kan avgöra ifall en handling är
etiskt rätt. Man kan fokusera på:
handlingens konsekvenser, (konsekvensetik)
handlingens överensstämmelse med vissa
regler(pliktetik)
● 
personens avsikter med handlingen (sinnelags)
● 
personens egenskaper.(dygdetik)
Konsekvensetik(Effektetik)
● 
● 
● 
Vilka konsekvenser tror vi att våra handlingar
får?
Om konsekvenserna blir goda har vi handlat
rätt.
Svårt att förutsäga konsekvenserna.
”vita lögner”
barn-aga i uppfostringssyfte
”man älskar den man agar”
I konsekvensens namn
● 
● 
Inom konsekvensetiken fokuserar man på
handlingens konsekvenser och menar att en
handling är rätt endast om den leder till bättre
konsekvenser än någon annan handling som
personen kan välja.
Det enda man tar hänsyn till här är
bedömningen av en handling är rätt eller orätt
är dess konsekvensen av ens handling
Utilitarismen
nyttomoral
● 
En form av konsekvensetik
● 
”största möjliga lycka för största möjliga antal”
● 
Jeremy Bentham och John Stuart Mill
● 
● 
En handling är etiskt försvarbar om den orsakar
mer lycka än olycka.
Rätt att döda?
Singers teori
● 
Peter Singer, australiensisk filosof
● 
Utilitarist
● 
Människor och djur bör behandlas likvärdigt,
har samma värde.
Inte rimligt att göra en gränsdragning mellan
människor och djur.
Pliktetik(regeletik)
● 
● 
● 
”det kategoriska imperativet”(immanuel Kant)
Våra handlingar ska kunna upphöjas till allmän
lag.
Jag dödar inte för det bästa vore om ingen
dödade.
”10 Guds bud”, regler från Koranen ”ät inte
fläsk”
”den gyllene regeln”
● 
Regeletik eller pliktetik som den också kallas
fokuserar på handlingens överensstämmelse
med vissa moraliska regler eller principer. Enligt
regeletiker är en handling rätt endast om den
överensstämmer med personens moraliska
regelsystem.
Rättighetsetik
● 
● 
Vi människor har grundläggande rättigheter så
länge vi inte inkräktar på någon annans
rättigheter.
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter,
barnkonventionen.
Vad kan anses vara ett rättvist samhälle?
● 
● 
Rättighetsetik är en slags regeletik där en
handling anses rätt om den främjar rättigheter
och inte kränker någons rättigheter.
Den som mördar bryter mot artikel 3. kan
personen då dömas till dödsstraff utan att
samhället kränker mördarens rättighet?
Sinneslagsetik
● 
● 
● 
En handling är rätt om den har goda avsikter.
Personens avsikt är avgörande för om
handlingen är god eller inte.
En sinnelagsetiker anser att det avgörande för
om en handling är rätt beror på personens
sinnelag eller avsikter. Endast om handlingen
utförs med goda avsikter är den rätt enligt
sinnelagsetiken.
Avsikten
Dygdetik
● 
● 
● 
(Aristoteles) – en god människa har dygder
1. människor utan samvete(djuriska)
2. människor med samvete men svaga för
impulser
3. karaktärsfasta ger inte efter för impulser.
4. dygdig i sig – gör det goda utan kamp
Dygden en medelväg mellan två extrema
uttryck; Generositet en medelväg mellan
snålhet och slösaktighet. Mod en medelväg
mellan dumdristighet och feghet.
● 
Dygdetiken slutligen anser att fokus bör vara på
personen som handlar och inte på själva
handlingen. En dygd är ett önskvärt
karaktärsdrag (t.ex. omtänksamhet) och enligt
dygdetiken är en handling rätt endast om den
skulle utföras av en dygdig (t.ex. omtänksam)
person.
Dygdetik – modern tappning
● 
● 
Dygderna är egenskaper som vi förvärvar.
Vi internaliserar en moral genom uppfostran,
erfarenheterna under barndomen.
Utvecklingspsykologi beskriver bland annat
moralens utveckling.
Det goda som jag vill det gör jag inte, men det onda
som jag inte vill det gör jag
(Romarbrevet 7:19)
● 
Menas alltså- vi vet vad vi borde göra, vi vill
göra det, men vi handlar ändå ofta på ett annat
sätt.