Transcript Nr. 1 2014
Uppsala naturvetarstudenters tidning våren 2014, 42:e årgången Kärlek Fråga HormonHanna Musikguide - exlusiva reccensioner om kärleksballade Drömkaka - garanterar en puss Innehållsförteckning Chefredaktör Kristina Bate Holmberg [email protected] Redaktionen Sofia Almkvist Kristina Bate Holmberg Philippa Björk Magnus Björlin-Svozil Andreas Juleshaug Hanna Lindh Martin Rydén Illustratörer Kristina Bate Holmberg Sofie von Knorring Mikaela Puranen Vasilakis Sofie vin Knorring Foto och framsida Erik Widén Layout Kristina Bate Holmberg • Sida 3.Ledarspalt • Sida 4. Information från studieråden • Sida 6. Motsats • Sida 7. . Smauritius och Phione • Sida 8. Diagnos… pirr • Sida 10. Poesi • Sida 12. Horoskop • Sida 15. Februarifunderingar • Sida 16. Alla hjärtans dag Logga Adam Falck • Sida 17. Mops Tryck Ehof Grafiska AB www.ehof.se • Sida 18. Fråga Hanna • Sida 19. Drömkaka Kontakt Bladet c/o IBG Norbyvägen 14 752 36 Uppsala [email protected] 2 • Sida 21. Kärleken till en plats • Sida 22. Musikguide Chefen tar ton. Men tjenare, är det inte trevligt med livet. Jag menar, man kan ju faktiskt tycka om saker och ting. Det kan till och med gå så långt att man älskar vissa saker. Jag älskar biologi, naturen, djur, växter, vintern och kantarellsås. Man mår bra av att älska och jag tror att det är viktigt att man visar det. Det är nämligen minst lika viktigt att känna sig älska som att älska någon. Till och med för en kantarellsås. I detta nummer sprudlar det av olika tankar om kärlek till diverse saker, mat,platser, pojkar eller flickor, sig själv, musik, lista kan bli längre. Även vår sympatiska Fråga HormonHanna hjälper oss att få våra svåraste livsfrågor besvarade. Nu läser vissa av oss kemi. Jag har varit där och vet att det kan vara lite klurigt ibland, men då är det bara att tänka, kemi är ju kärlek på allra högsta nivå. Ni läser alltså kärlek. Några andra av oss läser matematik och med hjälp av våra nya kunskaper inom sannolikhetslära, kan vi säkerligen räkna ut hur stor chans det är att att just Mr eller Miss X kommer att falla för oss. Med kärlek kommer många frågor: Vad händer i kroppen när man blir kär, kan djur vara kära, varför målar man inte ett hjärta som en stor muskel (som det egentligen är), blir man smart av kärlek eller blir man dum? Oavsett svar så vet jag att man mår bra av kärlek. Nu ska jag gå och ta ett fotbad, för det är mina fötter värda. Det är viktigt att skämma bort sina fötter, för de bär om omkring på hela den resterande kroppen och de är instängda i strumpor och skor näst intill hela dagarna. Med andra ord, de jobbar stenhårt. Om ni tänker efter så kommer ni nog slås av tanken på hur ofta fötterna har ställt upp för er. Därför bör ni alla göra som jag, ge dem ett varmt, väldoftande och härligt fotbad. För att de älskar det, because they´re worth it! Puss, åk biogasbuss / Chefredaktör Kristina Bate Holmberg 3 Ordförandespalt Hej! Du håller ett nytt nummer av Bladet i din hand, det första för i år. Det har hunnit bli ett nytt år sen förra numret och många veckor av det nya året har hunnit passera. Nyårslöftena har börjat brytas, vilket inte minst märks av att det plötsligt går att få plats gymmet igen, och det börjar kännas länge sen som fyrverkerierna exploderade vid tolvslaget. Men det är ändå ett nytt år fortfarande fullt med massor av nya möjligheter. Jag är ny ordförande för BÄR, vilket kanske inte heller är speciellt nytt längre men fortfarande lika roligt och spännande för mig. BÄR har startat upp sin nya idrottsförening BIF (BÄRs idrottsförening) på riktigt med organisationsnummer och allt, även om den funnits och jobbats med länge. Så passa på att häng med på innebandyträningar, e-sport eller intervaller upp för slottsbacken. Tycker du att det är något mer nytt som borde ske i BÄR? Kom på ett möte eller skicka ett mail till mig ([email protected]). Philippa Björk Ordförande i BÄR Det kommer en tid i varje naturvetares liv, då denne tvivlar på sig själv och undrar: “varför gör jag det här?” För vissa kommer det under den första riktigt svåra kursen under vårterminen i ettan, när tentaperiodens ångest närmar sig med stormsteg. Andra drabbas ett par terminer in, när ledan infinner sig efter ännu en lång kurs med den där föreläsaren som suger. Men det riktiga eldprovet kommer för det flesta på vårterminen under det tredje året, då man ska skriva det fruktade examensarbetet. Helt själv ska man bedriva studier inom ett område som intresserar en, och fallgroparna är fler än någonsin tidigare. För en matematiker ligger examensarbetets stora utmaning den isolering det leder till. Det bedrivs sällan experiment inom matematik, så i princip alla examensarbeten är litteraturstudier. Det har sina fördelar, men att gräva ner sig totalt i någonting obskyrt blir lätt ett ensamt företag. Det är vid dessa tillfällen jag tackar mina naturvetarkamrater, för att ni alltid finns där. Speciellt nära hjärtat ligger Möbius. Helg som vardag, kväll liksom morgon finns Moebius där som hem och fristad att besöka när livet i lyan blir ensamt. Men andra naturvetare är naturligtvis också en del av den ekvationen. Man behöver bryta sig ur gamla hjulspår ibland och tvinga sig själv att se bortom ekvationer, formler och bevis. Utan detta hade jag inte tagit mig såhär långt och kommer inte att ta mig hela vägen i mål. Därför vill jag tacka er för den hjälp jag fått och den hjälp jag kommer få. Daniel Ahlsén, Ordförande Möbius. FysKam - Fysikums Kamratförening Godkväll Jag sitter här och skriver efter att ha avnjutit en underbar februari dag där solen sken som sällan skådat. Vårkänslorna lägger sig om hjärtat och allt känns så mycket trevligare. För er som kännde som mig, måste jag tyvärr göra er besvikna, våren kommer inte än på ett tag. Men något annat trevligt närmar sig fort. I år har nämligen äran att annordna Naturvetarfesten fallit på oss. Jag kan idag glatt meddela att temat på årets spektakel kommer att vara "Vernissage: I studentkulturen" och datumet att skriva upp i kalendern är 29 mars. Då ni absolut inte vill missa det här så kommer vi komma till DIG och sälja biljetter, målet är att vi ska vara på EBC, BMC, Geocentrum och utanför 4000-korridoren, Ångström, runt den 6e mars. Som jag nämde i föregående nummer så har vi nu även gått och blivit moderna, så självklart finns ett event på facebook för er som har funderingar (eller vill ha ett mer specifikt datum på ovanstående punkt)! När detta nummer publiceras så har jag hunnit avgå från mitt tvååriga välde som ordförande i FysKam, så jag skulle vilja passa på att tacka för den här tiden och önska den nya styrelsen lycka till! Tack för mig och ha ett bra fortsatt studentliv! Varma Hälsningar Pontus Södergren Ordförande FysKam 5 Motsats Det finns objekt i vardagen som fyller kroppen med en känsla av olust, obehag, sorgsenhet, och rent av omys. När jag går omkring och ser dessa saker, påminns jag av hur lättpåverkad och känslig jag egentligen är. En smält snöhög som har blivit ihopskottad och endast består av grus, smuts och möjligtvis en liten, liten andel snö. En ensam vante som ligger tappad på en väg. Den är trasig, smutsig, ensam, och bortglömd. Ett ensamt barn som står och gråter, inte skriker, bara gråter. Fylld av ledsamhet och förtvivlan, oförmöget till att göra något annat än att låta tårar falla tungt nerför kinderna. En gravsten som inte blir omhändertagen. Den omringas av torkade löv, ogräs och smuts. En ensam människa på en bänk, som ler mot mötande människor, men bara bemöts av stressade, arga och föraktande blickar. En knalle i ett marknadsstånd som säljer hemmagjorda tavlor med tovade får på, i olika perspektiv, runt Östergötaslätten, som ingen vill ha. En glödande cigarett på marken, med märket av läppstift runt filtret. Det som gör alla dessa skeenden så hemska och berörande är för att det finns en motsats till dem. En motsats som är värmande, vacker och mysig. Nyfallen snö, glittrande, mjuk och ren. Några spår efter en liten fågel som trippat omkring och pickat efter något ätbart. Snö som väntar på att få en snöängel. En vante som sitter på handen, på den personen som gör snöängeln. Den omsluter och värmer upp den lilla handen, som ett skal värmer den lilla kycklingen. Handen behöver inte oroa sig för väta eller kyla. Ett litet barn, omringat av sin familj. I fullständig trygghet och lycka. Att den lilla befinner sig i en så säker miljö och i sin rätta natur, att den kan låta tankarna vandra mot de mest onödiga sakerna här i världen. Som till exempel hur man får med sig en istapp i fickan hem, utan att den smälter, eller utan att mamma märker det. En vacker gravsten, bekransad med blommor, levande ljus och människor. Att någon blir ihågkommen med kärlek och fortfarande finns kvar i hjärtat hos någon. En människa som ler mot en annan människa, och besvaras med ett minst lika stort leende. Det är de små spontana sakerna som värmer mest. En knalle som plötsligt får en marknadsbesökare att stanna och häpna av dennes vackra hemtovade fårtavlor, och köper, inte bara en, utan två. En till sig själv och en till sin syster. En mor som tar upp sitt barn och ler med sina röda målade läppar mot det underverk som hon håller i. När hon lyfter upp i det lilla livet och pratar med det. När hon ser sig själv i det lilla ansiktet och det lilla ansiktet ser sig själv i sin mor. Det är tur att hemska saker i världen har sin motsats. Nästan allt läskigt har det. Svart mot vitt, arg mot glad. Om det är så att det inte finns en rak motsats, gör inte det någonting. För mellan svart och vitt finns det rött, grönt, brunt och alla regnbågens färger. Och mellan arg och glad finns det ledsen, nyfiken, rädd, avsky, lycka och alla andra känslor. Ibland finns det inte ens ett namn för en färg eller en känsla. För det mest hemska här i världen finns det inte ord, men det finns det inte heller för det mest vackra. Det är däremot mycket svårare att göra något hemskt än att göra något bra. Så gör bra och fina saker. Le mot din medmänniska, prata med ditt barn. Värm din hand med en vante och köp en fårtavla i östergötamiljö. Det är lätt att vara snäll och det gör gott. Tänk att något så lätt är grattis, tänk att något så enkelt bidrar med så mycket lycka, kärlek, och framförallt mys. 6 Text Kristina Bate Holmberg Smauritius och Phione Förra torsdagen hände det. Det var då jag fick se en skymt av dig för första gången. Du stod i mobilaffären och bara utstrålade en självsäkert lugn och en intelligens som hade fått Albert Einstein att tvivla på sina relativa teorier. Jag gick mot dig med bestämda steg. Närmare och närmare. Känslan av övertygelse växte inom mig starkare och starkare. Skulle du möjligen vara den som är den som är den jag tänkt dela resten av mitt liv? Jag älskar att vakna upp bredvid dig och att du varje morgon har koll på mina personliga aktiviteter. Även att du titt som tätt påminner mig om det. Du kan namnen på alla mina vänner och bekanta. Ibland bättre än jag själv. Att du hittar till dem alla, för du vet alltid var vi är. Många beklagar vår nära relation. De anser oss asociala. Att vi är inne på sociala medier allt för mycket. Vi tycker att de borde bestämma sig, gilla det eller ej! När jag frågar dig om kunskap, så hittar du alltid svar. Likt ett uppslagsverk informerar du mig, om hur det ligger till. Inte tröttnar jag heller på, info om hur, när och var? Att du är kreativ som få. Kan ta foton och filma. Vackra kollage, med minnen från samtiden. Minnen som ibland blir bättre än det var då… Nu till dig och den kärlek jag känner. En strömmande emotion som kopplat oss ihop. Upp mot det nätverk, där alla hör ihop! Dessvärre har du inte energi hela dar än, men det är ju du och jag, hur som haver! Text och bild Magnus Björlin-Svozil 7 Diagnos...pirr Hon satte sig ner på bänken igen. Det var något konstigt.. Vädret var fantastiskt och småfåglarna sjöng för fullt. Det verkligen var fajt om brudarna uppe i trädkronorna. Mister Pilfink satt uppe i syrenen och gick igång som självaste glassbilen. Den lilla kroppen skapade en så oerhört stark melodi. Han pep som en tok, allt för att få damernas uppmärksamhet. Och det var helt förståeligt, för han var verkligen inte ensam om att vilja få damerna på fall. I idegranen satt ett gäng, envisa konkurrenter, som tog i, ända från handpennorna. - Jag mår inte så bra idag, sa hon tyst för sig själv. Hennes två bästisar hörde henne och tittade ner på henne. De två, mådde däremot väldigt bra, de var på lysande humör och satt uppe på bänkens ryggstöd och försökte nå lönnbladen som vajade över deras huvuden. - Vadå då?? Är du sjuk, feber, magsjuk?? frågade hennes brunhåriga väninna. - Mer magen, fast... jag vet inte, det liksom snurrar i skallen på mig också, och jag är varm och så. - Jaha, då ska du väl kola vippen snart då?? fnittrade den andra tjejen. Eller.... så kanske det är något annat, til�lade hon och sneglade lite busigt på flickan. - Äsch, sluta fåna dig, du har ju ingen koll alls! mumlade flickan, och satte upp fötterna på bänken så att knäna var i jämnhöjd med hennes kinder. Hon pressade ner hakan mellan knäna och knep ihop dem, så att kinderna mosades ihop. Munnen putade ut och ögonen blev små kilar som bidrog till att hon såg ut som en överjäst deg med russin i de små gluggarna. Klockan slog kvart över elva och dörrarna till hus 6 B öppnades. Det var in-och utgången för sexorna. Själv gick hon i femman och hyste extremt stor respekt för de stora sjätteklassarna. En hel hop med näst intill fullvuxna människor strömmade ut genom skolporten. Flickan satte genast ner fötterna på marken igen och borstade av byxorna. Hon drog handen genom håret, som hade hunnit bli en aning solblekt, trots att det var så tidigt på våren. Det var vår och skönt och solen strålade mer och mer. Kvällarna blev ljusare och man orkade med mycket mer. Knopparna spirade, liksom känslorna. Kemin i kroppen gick på fullvarv. Melatoninproduktionen som bidrar till sömnighet, hämmades och alla kände sig piggare än någonsin. Dopaminnivåerna ökade och känslan av välbehag infann sig i såväl djur som människor. Naturen bidrog också till mer glädje, fåglarna raggade uppe i skyn, blommorna tittade upp och sa ”goddaggoddag”, till och med de små bärfisarna (som egentligen hette rödbenta stinkflyn eller rödbenta bärfisar, men kallades bara bärfisar av skolbarnen, eftersom de utsöndrade en pruttliknande doft när man petade på dem) satt ihop, bakdel mot bakdel. När hela världen runt omkring flörtade, vaknade och blommade ut, var det svårt för de flesta att inte falla in i samma förtrollade värld. Speciellt inte för en liten flicka som satt på en bänk, på en skolgård, där sexorna, som hon tittade intensivt på, just hade börjat sin rast. Plötsligt såg hon det, som hon så febrilt hade letat efter med sin blick. Mellan en svarthårig kille med en döskalletröja och en fjompig kille, som studsade omkring som en jojo, gick en brunhårig pojke. Magen vred sig, temperaturen steg med några hundra grader, svetten bröt fram och flickan förvandlades, på bara några hundradels sekunder till ett livs levande lingon. Kinderna blossade röda och pulsen gick lika snabbt som när man poppar popcorn i en kastrull på spisen. Hela världen försvann och hon varken hörde eller såg något annat än just denna pojke. Rufsigt brunt hår, fina gröna ögon och gulligt leende. Och så luktade han gott! Han luktade kille. Inte så som pappa, utan mer.... spännande. Detta hade hon märkt och därför brukade hon sniffa in så mycket av honom, som hon orkade när han var i närheten. Fast en gång hade en av hennes bästisar frågat om hon hade något fel på polyperna, eftersom hon jämt och ständigt var snorig. Därför försökte hon vara lite mer diskret med sitt nosande. Hon hade aldrig känt sig såhär förut. Det liksom bubblade i henne, som en läsk. Inte bara en vanlig läsk, utan en läsk man dricker med sugrör, en läsk med smak av hallon. Det kändes så konstig och det var både obehagligt och behagligt på samma gång. I vanliga fall fanns det två alternativ för hur hon kunde känna sig. Antingen var hon glad eller så var hon arg. Enkelt, mun som går upp eller mun som går ner. Nu var det total kaos i kroppen. Den där fullständiga kontrollen som hon alltid brukade ha, var som bortblåst … Skolklockan ringde in, och femteklassarnas rast var slut. De tre flickorna började springa mot dörren, eller rättare sagt två flickor började springa mot dörren dragande på en tredje flicka som hade lite solblekt hår och väldigt röda kinder. - Men kom nån gång då. Segpropp! Vi har ju bild nu, det är ju kul, ropade de till henne. Benen kändes som om de var två skogssniglar som kletade fram. Hon ville inte gå in, inte än. Hennes två kompisar tittade på henne och fnittrade, viskade till varandra och fnittrade ännu mer. I vanliga fall hade hon frågat vad som var så roligt, men inte idag. Idag såg hon helt enkelriktat, i bara en enda riktning. När de kom till dörren vände hon sig om en sista gång för att titta på pojken. Fjantkillen hade börjat sprätta upp löv med en pinne och killen med det svarta håret och dödskalletröjan stod och petade ett par tjejer i magen, och då......., då tittade en viss brunhårig pojke upp, rakt in i ögonen på en flicka med lite solblekt hår, rakt in i kroppen, rakt in i hennes hjärta, och han log. Om hjärtat hade dunkat fort tidigare, var det ingenting jämfört mot vad det gick i för hastighet nu. Hela kroppen ville bara flyga iväg. Alla känslorna samlades ihop, för att sedan sprängas som en supernova inuti hennes kropp. Och hon log tillbaka. Det varade inte särskilt länge. Dörren slogs strax igen och världen blev som vanligt igen. De gick in i klassrummet och satte sig vid sina bänkar. Hon tittade ut på de rosa körsbärsträdens blommor. Kronbladen hade börjat lossna och regnade ner som rosa snö. Det såg ut som ljusrosa sockervadd. Hon kände sig inte längre tung eller trött, hon kände sig precis lika fin, lätt och lycklig som rosa sockervadd måste känna sig. Plötsligt dök ett lite småfräknigt huvud fram vid hennes öra. Det var hennes bästis. - Kan det vara så att du är lite kär, va?? Text och illustration Kristina Bate Holmberg 9 först kom tonerna från hjärtat; hennes egen melodi som han skrivit och för henne hade sparat men när sin hund han nu besjöng stod hon plötsligt där bredvid i blott en oundviklig dröm, som hon förklarat hunden skällde då på pianot, skallet medvetet och gällt, mannen visste vad den hade att berätta i den låda med notpapper han på pianot hade ställt fanns det hundkex och en tid från före detta med en avslutande klang räckte han ut efter sin ask, i den fann han porträtterat deras dagar och ett kex föll ner till hunden som än bar på hennes mask till följd av domen som hans sinne överklagar begravda och bortglömda prydde mynt nu askens djup de var lånade från städer långt från denna att få användas igen eller att kastas från ett stup var det ultimatum som de gav tillkänna i samma stund som tvekan uppstod fanns den inte längre där, för han förberett sitt mod en tidlös era och så dräpte han då tanken ”jag är för gammal för sånt här” med bestämda steg mot väskan han marschera trots de år som de förtrogenhetens skog har låtit gro är det utan bitter smak som den nu fälls och trots en vintermorgons kyla fanns det värme, frid och ro när de tillsammans sa farväl, en med mössa, en med päls Text Martin Rydén 10 Visste ni att landskölpaddshanen , för att uppvakta sin hona, går runt henne och biter henne lite då och då i benen eller på huvudet. Det är värt att tänka på det när ens partner är en smula påfrestande . Illustratör Sofie von Knorring 11 Ditt kärleksår 2014 Stenbocken (22/12-19/1) Vattumannen (20/1-18/2) Skaka på höfterna och hoppas på det bästa. Du kommer inte behöva göra något mer. Fiskarna (19/2-20/3) Partnern till din hemliga kärlek kommer att göra bort sig. Dra nytta av andras misstag och charma hen genom att spela lite harpa om du känner för det. Väduren (21/3-20/4) Du får inte den uppmärksamhet som du känner att du förtjänar. Det finna bara en lösning: gå till Värmlands på fredagarna! 12 Du kommer under året att möta en lång mörk främling. I slutet av året kommer hen inte längre att vara en främling. Oxen (21/4-20/5) Tvillingarna (21/5-21/6) Du är trött på att vara singel, men med den här raggningsrepliken kommer ändra på det under året. Den är på engelska, för att fungera på alla du kan råka träffa på: You're hot. You must be the reason for global warming. På kärleksfronten ser det för närvarande ganska mörkt ut, men festnisse som du är så skiter du i det och det gör du jävligt rätt i! Kräftan (22/6-22/7) Lejonet (23/7-22/8) Visst är det trevligt att bjuda den man tycker om på en trerätters, men det kan vara bra om du kollar saldot på ditt konto innan du erbjuder dig att betala. En minst sagt oväntad person kommer snart att höra av sig till dig, varpå du bör bjuda på sill och snaps om personen i fråga besöker dig. 13 Jungfrun (23/8-22/9) Om du precis hittat din kärlek så är det nu dags att ta det där avgörande steget. Alltså att byta relationsstatus på facebook, så att det äntligen är ni mot världen på riktigt! Vågen (23/9-22/10) Skorpionen (23/10-21/11) Skytten (22/11-21/12) Om du känner att ditt förhållande börjar bli lite trist, testa att bjuda din kära på något än nudlar och pasta med ketchup. 14 Glöm inte att visa för din partner att du tycker om hen, till exempel genom att knuffa hen i ån eftersom vi alla vet att kärlek alltid börjar med bråk. Du tror inte att någon vill ha dig, men dina fantastiska kunskaper inom runskrift och din imponerande grodsamling gör dig till ett riktigt kap! Ge inte upp! Text Sofia Almkvist, Philippa Björk Illustration Mikaela Puranen Vasilakis Februarifunderingar Jag skriver detta samtidigt som jag spanar ut genom fönstret på en klarblå himmel och stoppar i mig gelehjärta efter gelehjärta. En av de första vårdagarna har virvlat förbi, asken med godis har jag köpt till mig själv och Madonna sjunger ”I’d be surprisingly good for you” i bakgrunden. Allt är bra. Jag är kär. Ett halvår som singel har nu förflutit. Det har varit ensamt och deppigt ibland, dumdristigt och överdrivet emellanåt, men nu känns det som att bitarna börjar falla på plats. Att kunna vara nöjd med sig själv och inte behöva ständig bekräftelse från en partner för att vara lycklig kan kännas svårt för många. För mig, som varit i mer eller mindre bra förhållanden sedan jag var femton kändes det otänkbart. Jag hade så mycket kärlek i mig och om jag inte hade någon att ge den till vad skulle jag då göra? Sprängas? Nej. Jag tror att många missar det viktigaste. Att ta hand om sig själva först och främst. Om du inte kan älska dig själv så blir resten av dina relationer, de som innefattar vänskap och familj likväl som de som handlar om en annan typ av kärlek, knappast bättre utan snarare tvärtom. Att vara så fokuserad på någon annan gör det lätt att förlora sig själv på vägen. Ta i stället vara på allt ljust och fint inom dig och gör saker för din egen skull. Ge dig själv en kram, en sovmorgon eller en kanelbulle emellanåt. Och när du är nöjd, när du känner att du kan se dig själv i spegeln och gå därifrån med ett leende på läpparna. Då är det fritt fram att, om du känner för det, dela med dig av allt det du har att ge dig själv till någon annan lika speciell. Just den känslan av att vara nöjd med sig själv och samtidigt känna att det inte behövs mer än så just nu gör mig alldeles varm. Lite schlager och en gelegodis till på det räcker för att jag ska vara säker på att jag kan klara vad som helst idag. Allt är bra. Jag är kär. Jag är kär i mig själv. . Text Hanna Lindh Foto Erik Widén 15 Alla hjärtans dag Den 14 februari, alla hjärtans dag, är dagen som förknippas med hjärtan, rosor och par som håller varandra i handen. Enligt Wikipedia firar 56 procent av Sveriges befolkning just alla hjärtans dag, men som singel tänker jag att för mig kommer det ju att vara som vilken fredag som helst. Eller? Det är dags att ta tempen på Uppsalas alla hjärtans dag-firande. Redan innan jag vaknat började min dag annorlunda än andra fredagar, för i min sms-inkorg låg ett meddelenade med bara ett hjärta i från en kompis. Jag skickade ett hjärta tillbaka och gick sen till skolan som vilken dag som helst. Efter lunchen plockade en fin kompis fram en ask med geléhjärtan som det bjöds på till efterrätt. På gymmet hade mitt favoritpass bytts ut mot Zumba med någon slags kärleksspecial där det i slutet bjöds på mer röda gelégodisar. I entrén på vägen ut såg jag ett snurrande reklammeddelande på TV-skärmen om att boka en PT i par och betala för en. Inne i mataffären senare möttes jag av extraerbjudanden på hummer, vaniljhjärtan, mer gelégodis och blombuketter. Köerna slingrade sig långa och jag kunde inte låta bli att notera att det i många korgar låg både buketter med röda rosor, hjärtformade chokladaskar och kassar från systembolaget med en vinflaska i. Paret framför mig i kön kysstes samtidigt som de argumenterade ganska hetsigt om vilken mat som faktiskt passade bäst att äta denna dag. Bakom mig stod istället en tjej och beklagade sig i telefon över hur jobbigt det var att vara ensam på alla hjärtans dag. Ett besök på bion framåt halvsju kunde jag inte låta bli, för visst är ett biobesök en klassisk aktivitet förknippad med dejtande och romantik? Redan innanför dörren möttes jag av två par vid biljettautomaterna och på tavlorna uppe i taket visades att filmen med flest lediga platser endast hade 9 platser kvar. De andra hade max fyra platser kvar till visningarna vid nio. Uppenbarligen var det många som valt att gå på bio den här rosaskimrande fredagen. Uppe vid kassorna satt fler människor och väntade och alla var i par utom en enda tjej. Och såklart personalen i kassorna. En enda person som inte var där tillsammans med någon att hålla i handen och dela en popcornmeny med. Så som singel måste jag nog tyvärr säga att raggningspotentialen på bion på alla hjärtans dag är ganska nära noll. För detta ändamål rekommenderas nog chipshyllan på närmsta mataffär, dit verkade faktiskt majoriteten komma ensamma eller i större sällskap. Jag avslutade kvällen tillsammans med två kompisar på ett café, där det säljs två olika sorters hjärtformade bakelser. I soffan mitt emot vårt bord satt ett par och hånglade. Lite längre bort satt två par till. Jag beställde ingen hjärtbakelse, utan tänkte att jag nog redan fått tillräckligt med kärlek för dagen. Det är ju trots allt bara en vanlig fredag. En vanlig fredag fast med lite (okej, ganska mycket) mera kärlek och det tycker i alla fall jag är trevligt. 16 Text Philippa Björk Illustration Mikaela Puranen Vasilakis Du har alltid funnits där för mig, det finns nog ingen annan som dig. Du lyssnar alltid på mitt prat, på mitt gnäll och eviga tjat. Du tröstar mig när jag gråter, du dömer aldrig och förlåter. Du ser på mig för den jag är, har tålamod när jag är sur och tvär. Du vet min största hemlighet, som inte någon annan vet. Första gången, redan då, visste jag att det var vi två. Du kan alltid få mig att le, och ser sådant i mig som ingen annan kan se. Vi är en oslagbar kombination, världens bästa union. Vi mot världen, absolut, du och jag tillsammans, finns inget slut. Du får mig att bli varm igen, du är min allra bästa vän… ..och att du är fylld av bomull är bara tur. Jag älskar dig mitt gosedjur! Text Kristina Bate Holmberg Illistratör Mikaela Puranen Vasilakis 17 FRÅGA HANNA Hanna, legitimerad kärleksvetare svarar på era frågor, stora som små. Det finns inga dumma frågor och är det jag som svarar så kan ni lita på att svaren är felfria de med. ”Kärleken är ett mirakel” som Ranelid brukar säga. Läs och njut. Kan man vara kär i flera samtidigt? Mvh fundersamkille93. Jag tror absolut att man kan känna mer än bara vänskapliga känslor för flera personer samtidigt. Jag har själv varit i den sitsen, utan att komma undan helt utan komplikationer, men ändå! Polyamori är ett välkänt uttryck och betonar kärlek mellan fler än två i ett förhållande. Man ser på kärlek som en känsla som bara blir starkare ju mer man känner den, snarare än att man har ett speciellt förhållande mellan två personer. Man behöver inte byta ut någon man älskar bara för att man också älskar någon annan. Denna typ av förhållande kan säkert funka för vissa, men det absolut viktigaste är förstås att alla berörda är med på det hela. Samtycke är som alltid a och o för att det hela ska fungera smärtfritt. Jag har flera polyamorösa vänner och dom är minst lika glada, som mina monogama kompisar så om du och de du är intresserad av är med på samma noter så kör, kör, kör! Det går en kille i min skola, som är snygg, mysig och het. Mums bara! Jag gillar honom och tror att han kanske gillar mig lite. Det verkar så om det nu inte är så att han bara är exceptionellt trevlig. Men grejen är att han har någon slags ragg/kk/tjej. De är inte tillsammans, men hon agerar som om de vore det. Hon tycker om att markera att han är ”hennes”, men han uppför sig inte på samma sätt. Hon känns som en sån som kan bli riktigt obehaglig att ha som ovän om man råkar göra henne sur. Nu vet inte jag om jag ska fortsätta flirta med honom och se om det utvecklas till någonting eller om jag bara ska släppa det. Vad tycker du Hanna? // Desperat Släpp det! Ni går på samma skola, han verkar ha någon form av förhållande med en annan på skolan, hon verkar obehaglig att ha som ovän (vilket hon ju med största sannolikhet kommer bli om du stöter på hennes ragg), du är inte säker på om han ens är intresserad och du säger att du bara gillar honom för hans utseende (om jag uppfattat det hela korrekt). Det är inte värt så mycket strul om du inte har ordentliga känslor för honom. Visst han kanske är snygg, men det finns så många andra godingar där ute som bara längtar efter att få mysa med dig! Du bad om ett rakt svar och du får ett: Strunta i honom och hans läskiga tjej och skaffa dig en rolig grej. Det där sista skrev jag mest eftersom det rimmade! 18 Hej Hanna! Jag och den här killen jag har träffat i min klass pratar jättebra med varandra över sms. Han skickar hjärtan, kyssmunnar och berättar hur snäll och vacker jag är hela tiden. Men under skoldagen ignorerar han mig och kan till och med vara på gränsen till lite elak mot mig. Men så snart det är över sms, är han snäll och sådant. Sen här om dagen, skulle han åka bort över helgen, och han ville att jag skulle kyssa han på kinden, vilket jag gjorde. Under helgen hade vi bra sms-kontakt, men på måndag var vi tillbaka till ignorering under skoldagen. Tror du han tycker om mig, eller ska jag strunta i honom? Mvh Sårad skönhet Knepigt! Det kan ju vara så att han är osäker och inte vågar visa det han känner för dig i verkligheten lika lätt som via telefonen. Många kan ha lättare för att vara modiga när det kommer till kontakt via en skärm oavsett om det är facebook eller sms det gäller. Men det kan även vara så att han använder den här typen av beteende, som en strategi för att få ett övertag från början. I så fall är han förmodligen fullt medveten om vad både han och du känner och väntar bara på den rätta stunden att slå till. Sedan är ju den viktigaste frågan vad du känner för honom. Är han bara någon, som ger dig lite extra bekräftelse genom fina sms eller är han någon som du faktiskt är intresserad av att inleda ett förhållande med? I så fall måste ni se till att komma förbi det här irriterande stadiet. Kanske skulle det hjälpa med en klassisk konfrontation. Ta steget och fråga honom rätt ut vad han är ute efter. Det kan kännas väldigt svårt, men vad har du egentligen att förlora? Som ni har det nu kan ni ju inte ha det hur länge som helst. Nej satsa fullt ut. Man lever trots allt bara en gång! Hanna hur kommer det sig att killar älskar mat? Mvh Fru Fryspizza Det är ju ett klassiskt uttryck att vägen till mannens hjärta genom magen och vägen till en kvinnas hjärta går genom smicker. Men det stämmer förstås inte för alla. Själv så älskar jag mat och jag är ju tjej senast jag kollade efter. Jag skulle tro att de flesta killar gillar mat eftersom den gör att de överlever dagen och för det mesta smakar bra. Den bästa rätten att bjuda på för att få någon på fall sägs dock vara ostron. Testa gärna och hör av dig om resultatet! Text Hanna Lindh Illustrationer Sofie von Knorring 19 Drömkaka- med vår bästa danska köksa Simone Wanderoy Kärlek; en stark känsla som kan komma i otroligt många former – kärlek till en annan människa, kärlek till sig själv, till djur, omvärlden, material och mat. Just mat är en av mina största kärlekar – det är ett livsnödvändigt faktum i våra liv. Vi behöver mat för att leva; utan mat skulle vi inte kunna känna kärlek till andra, vare sig saker eller levande organismer. Den glädje känslan man upplever, när man känner kärlek, eller förälskelse för något, produceras av peptidhormonet endorfin. Dessa små hormoner utsöndras av olika saker; ett hälsosamt sexliv, solljus, mat med starka kryddor, ärtor och sötsaker, som choklad eller bakverk. Jag vet personligen, inte särskilt mycket om endorfiner och dess existens i drömkakan, men jag vet att jag själv efter enbart en enda tugga, faller in i en djup mat-koma, späckat av glädje och total lycka. Testa själv, och bli kär på nytt! Ingredienser - 4 dl vetemjöl - 0.5 dk smör - 3 dl socker - 3 ägg - 3 tsk. bakpulver - 1 tsk. vaniljsocker - 2 dl mjölk (3%) Topping - 1.5 dl gram smör - 2.5 dl kokosmjöl eller riven kokos - 3.5 dl brun farin eller farin strö - 0.5 dl mjölk (3%) Experiment Tänd ugnen på 200°C Ägg och socker vispas ihop över ett kokande vattenbad tills det blir en tjock massa. Därefter siktas mjöl, bakpulver och vaniljsocker ner i den blandade massan. Om en sil inte är finns till hands, kan du också nöja dig med att försiktigt hälla i ingredienserna lite efter vart – detta är mest till för att smeten inte ska klumpa. Koka mjölk och smör och blandas ner i massan medan du vispar, varefter smeten hälls ner i en smörsmort och mjölat 23x33 cm kakform. Baka kakan i ugnens mitt i ca. 20 min. När dessa 20 min har gått, tas kakan ut ur ugnen för att svalna. Höj ugnens temperatur till 220°C. Koka upp toppens ingredienser, och fördel toppningen över kakan – men låt kakan ha svalnat; kontrollera genom att pressa på kakans topp. Om den känns mjuk eller geggig är den inte klar för toppningen än. Ställ åter igen in kakan i ugnen i 5 min. Låt kakan svalna och servera med färska bär eller andra gotter. Tips! För att få fram lite kärlekskänslor, kan smeten färgas med röd hushållsfärg! 20 Kärleken till en plats Visst är studietiden fantastisk? Vi träffar nya människor, lär oss en himla massa nya saker, har alltid ett upptåg i bakfickan och alltid något planerat i almanackan. Inte en helg är ledig. Just detta med att vi ska hinna med allt som det är tänkt att man ska göra medan man pluggar kan ibland bli lite för mycket. Vi ska hinna klara av skolan men samtidigt ha tid till att leva lite. Vårt Uppsala är nog ändå en av de bästa platser där man kan slå båda de punkterna i en smäll. Jag har alltid haft som plan att plugga här, inte direkt för att jag hade någon plan på vad jag ville bli, men jag hade hört så mycket fint om staden från vänner och släktingar som pluggat här tidigare. Innan jag ens besökt Uppsala hade jag en känsla av att den här staden kunde bli mitt hem. Och det har det blivit. Nu har jag bott här i två och ett halvt år. Jag har förälskat mig i staden, de små gränderna och atmosfären. Och mina vänner, min andra familj, är utan tvekan den främsta anledningen till att jag älskar den här staden. Men när allt blir lite för mycket, tentorna tränger sig på, livet känns lite motigt eller bara det faktum att det mörknar ute, så finns det en annan plats som ger mig större trygghet än den här staden. Ungefär trettio mil söderut, vid Östergötlands kust, ligger en liten ö där jag är uppvuxen. Där finner man stillheten själv, det där som vissa människor kan betala vilka summor som helst för, har jag fått höra sedan jag flyttade därifrån. Att få komma hem till denna fristad, där man om somrarna kan höra gudingarna långt ute i havet, eller se en helt klar stjärnhimmel, är mitt sätt att ladda batterierna. Självklart ingår det att träffa familjen, som fortfarande bor här och driver vår gård. Men det är alltid något särskilt med tystnaden, att inte höra någon som går i trapphuset eller vakna av en förbipasserande ambulans mitt i natten. Här har jag dålig teckning på mobilen, ännu sämre internet, och är över lag rätt svår att kontakta. Det är en frihet jag har kommit att älska. Ett par dagar utan kontakt med omvärlden kan göra en mycket gott. Istället för att bry sig om vad alla andra tycker och tänker om mig kan jag istället bara koppla av här. Jag umgås med min familj (vi gillar att fika), matar våra kor och får, skrotar runt i gummistövlar. Jag kopplar bort den andra delen, den där på fastlandet. Det blir ett senare problem. Och det här är något jag tror att alla kan behöva då och då. Att lämna det stora, underbara kaoset som vi har här, och ta en paus på en plats man verkligen älskar, där man känner att man kan andas och ladda upp inför kommande strider. När jag kommer tillbaka till Uppsala efter en helg på ön kan jag komma på mig själv med att inte kunna somna, eftersom jag saknar knarrandet i vårt trähus när det blåser ute på havet. Jag sover aldrig bättre än under en storm. Det är sånt som påminner mig om att jag fortfarande hör hemma där, på en liten enslig ö i havet. Den har format mig till den jag är idag, och jag är tacksam att jag har en sådan plats som jag alltid kan återvända till, när jag än behöver. Det är mitt hem, min fristad och mitt paradis. Text och bild Sofia Almkvist 21 Kärlekskrank Festlig BRIDGE OVER TROUBLED WATER Simon and Garfunkel Paul Simon skrev låten i början som ett skämt till sin dåvarande flickvän och senare fru, efter att hon blivit upprörd av att hitta gråa hår. Låten handlar om vänner som håller sig kvar även när allt inte är tipp topp. Om du känner dig ensam och gråtfärdig en kväll är detta första låten du ska sätta in i spellistan, om nu visan inte redan är sönderspelad. Andreas LUST FOR LIFE Iggy Pop Även om Iggy sjunger om att han har slutat med droger, stämmer detta inte. Det räcker med en enkel youtube-sökning runt denna tidsperiod (77-79) för att se att han inte bara skriker av livsglädje, han är också lika påtänd som magnesium som reagerar med syre. Den får dig vilja stjäla saker och springa fem mil med poliser jagandes efter dig. Rekommenderas till långdistanslöpande skurkar. Andreas I HOPE I DON’T FALL IN LOVE WITH YOU Tom Waits Har du någon gång förnekat dig vara kär i någon? Varit rädd för att hen ska börja gilla dig tillbaka? Rädd för förhållanden? Ångrat att du inte tog chansen när du hade den? Det är vad denna lågmälda låt handlar om, en av få låtar där Tom Waits inte låter som kakmonstret om kakmonstret hade rökt i 30 år. Andreas Melodisk Kraftfull Festlig CET AIR-LA France Gall Dags för franskt 60-tal med en popvisa framförd av vinnaren av 1965 års Eurovision Song Contest. Frukta icke, monolingvister, ty jag har google translate:at och tolkat texten åt er. Trots sin livliga takt är texten fylld av vemod. Och en sång fylld av vemod är just vad hon hör när hon påminns om sin olyckliga kärlek. Som de flesta av hennes låtar var även denna skriven av den mörkrostade, cigarettdoftande Serge Gainsbourg. Om du är på sorgset humör rekommenderar jag dig att lyssna på den nedstämda versionen av April March. Martin Retro Fyndig THE CHEMISTRY BETWEEN US Suede Ytterst få uthärdar dessa sju minuter av Brett Andersons knarkfalsett. Ändå rekommenderar jag denna låt. Gör det mig oprofessionell? Jepp. Men för oss få utgör låten tillsammans med 11 andra fantastiska spår på Coming Up en viktig del av 90-talsbritpop. I texten hittar du upprepat frågeställningen om de kemiska substanserna, drogerna de tar, är den enda källan till den personkemi de känner. Martin INTE VACKRAST I VÄRLDEN Emil Jensen Upplevs bäst på scen, allra helst på Från “Bridge Over Troubled Water” festival, där han får dig att skratta och Sail on silvergirl, alldeles snart därefter att gråta. Inte Sail on by. genom att säga fula ord eller kasta sten, utan med känslostark lyrik melYour time has come to shine. lan vitspauserna. All your dreams are on their way. Martin See how they shine. If you need a friend I'm sailing right behind. FELL IN LOVE WITH A GIRL The White Stripes Den kan vid första, andra och även den tredje ljudvågen verka vara en glad låt om besvarade känslor. Icke. Killen har är helt galen i tjejen, något hon inte verkar bry sig nämnvärt mycket om då hon även träffar andra killar. I rädsla för att förlora henne håller killen fast vid falska förhoppningar om besvarad kärlek. Kärlek gör dig loco. Andreas AIN’T GOT NO – I GOT LIFE Nina Simone Det kan vara nyttigt att komma till insikt med att du ska älska din kropp eftersom att den är det enda du alltid har. Detta är recovery-låten när du verkligen kört i diket. ’Nuff said!, som albumets titel lyder. Martin AIN’T GOT NO – I GOT LIFE Nina Simone Det kan vara nyttigt att komma till insikt med att du ska älska din kropp eftersom att den är det enda du alltid har. Detta är recovery-låten när du verkligen kört i diket. ’Nuff said!, som albumets titel lyder. Martin REAL LOVE The Beatles Skriven av Lennon och tillsnyggad av resterande Beatlar efter hans död. Så pass långt efter att detta räknas som den sista Beatles-låten. Vacker, men vackrare i sin icke-evolverade form där Lennon ensam med sitt piano framför sin poetiska klagan om kärlekens vikt i en allt för ofta kall värld. Martin REFUGEE (LIVE 1969) Edgar Broughton Band Lite blues är väl aldrig fel? Med endast trummor och klappningar som instrument sjunger sångaren den mest bluesiga och bland de mest kraftfulla låtar jag hört någon göra. Låten handlar om ett par där kvinnan blir gravid. Med anledning av denna vetskap blir hon nedstucken. Både det kommande barnet och hon dör. Andreas BALLADEN OM HURSOM DON QUIJOTE GICK PÅ EN BLÅSNING Cornelis Vreeswijk Låten handlar om när Cornelis är på jakt efter intimitet under natten. Han hittar i hans ögon två villiga glädjeflickor. Nog allt är de villiga. När han sedan tar ett skamgrepp och får tag i något han inte väntar sig skummar han av vrede. Cornelis fick behålla lösbrösten. Andreas Från “Balladen om hursom Don Quijote gick på en blåsning” ”Ack huruvida damerna är falska eller äkta. Är något som medborgarna med föga fog vet. Det kan vara nog så krångligt det där när lysena äro släckta. Hur tager man sa Don Quijote reda på det.” Från “Shape of My Heart” “He deals the cards to find the answer The sacred geometry of chance The hidden law of a probable outcome The numbers lead a dance” LOVE SONG #3105 The Soundtrack of Our Lives Denna okända melodi är mest med för att belysa något vi alla redan är medvetna om, men trots det aldrig verkar tröttna på. Nämligen sånger om kärlek. Visste du till exempel att det finns fler kärlekslåtar än det finns stjärnor? En uttråkad eremit i Uzbekistan uppger att han räknade antalet kärlekslåtar till ∞^∞ vid årsskiftet 2013-2014. Andreas SHAPE OF MY HEART Sting En man är besatt av att hitta en näst intill gudomlig sanning i kortspel och sannolikhetslära. Besattheten hämmar hans förmåga att känna känslor och kärleken lider av konsekvenserna. Vid första öronkast hör vi en språkligt genomtänkt låt med kärlek som främsta budskap. Men detta är inte första gången Sting är kryptisk i sitt språkbruk. Every Breath You Take är, snarare än en kärleksballad, historien om en svartsjuk man som förföljer sin före detta. Martin Text och musik Fredrik Kempe, Ingela ”Pling”… Nej jag menar Martin Rydén och Andreas Juleshaug 23 Nu är det slut, tut.