Transcript 2013-4 - Nämndemännens Riksförbund

GOD JUL!
GOTT NYTT ÅR!
4/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF
Utgåva nr 148 sedan starten 1977
18 december 2013
REGERINGEN LÄGGER
PROPOSITION
UNDER 2014
Justitieminister Beatrice Ask:
”FRIA KVOTEN KAN
BLI VERKLIGHET”
SIDORNA 4-7
Justitieministern hoppas på en
stor majoritet i riksdagen när hon
lägger fram sitt lagförslag.
TEMA BROTTSPLATS SVERIGE:
INTERNETBEDRÄGERIER
ÖKAR DRAMATISKT
SIDORNA 16–17
FLER ANMÄLNINGAR OM GATUVÅLD
SKULLE KUNNA KLARAS UPP
SIDORNA 14–15
Nämndemän från Sverige besökte kolleger i England.
I Storbritannien spelar lekmannadomarna en betydligt
större roll inom rättsväsendet än i Sverige.
SIDORNA 20–21
TVÅ AV TRE ÅTERFALLER I KRIMINALITET
SIDORNA 10–11
HEJ!
från föreningarna!
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
Bankgiro 5360-9855
Telefon: 08 - 651 55 13
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 36
Nämndemannen 4/2013
Nr 148 efter starten
ISSN 03448-4351
Redaktör:
Staffan Ringskog
Box 1046
262 21 Ängelholm
tel 0431 13260
[email protected]
Layout: Staffan Ringskog
Tidningen ansvarar ej för
insänt material.
Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens
redaktör.
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
[email protected]
Lösnummer 40 kronor
Inbetalas på Bankgiro 5360-9855
adresser NRF:s
hemsida:
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
www.nmrf.se
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER PRENUMERATION:
email:
[email protected]
Telefon: 08-651 55 13
Adress: NRF, Box 8140,
104 20 Stockholm
Bankgiro
5630-9855
Tidningen produceras av AB
Stockholms Östra Bok-och
Tidningsförlag.
Tryck:VTAB,Vimmerby
Prenumeration
140 kronor
Nästa utgåva av
tidningen
Nämndemannen:
18 mars 2014
(18 februari 2014)
(Senaste manusdag
inom parentes)
2
Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med
senaste nytt från våra många föreningar.
Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com
om senaste nytt. Du kan också ringa 0701 702128
(Anita) eller 0708 385998 (Ingegerd).
Jönköping vet hur en fin hemsida ska se ut
MÅNGA BESÖKER
JÖNKÖPINGS
HEMSIDA
En aktiv förening har ofta
en vital hemsida. Ett exempel på detta är nämndemannaföreningen i Jönköping.
Föreningens programutbud
har länge varit omfattande,
många nämndemän är med
i föreningen. En grund för
framgången är föreningens
hemsida. Jönköping gör
idag definitivt en av de bästa hemsidorna inom nämndemannarörelsen.
En uppskattad och välgjord
hemsida, både före omdaningen
sidan till höger och den nuvarande, stora bilden.
Teknikintresserad
Joost Kramer heter den
webbansvarige i Jönköping.
Som namnet antyder är han
bördig från Nederländerna.
Han kom till Sverige för 14 år
sedan, talar en perfekt svenska med visst gotländskt inslag. Hans hustru är nämligen
från den gröna ön. Nämndeman har han varit sedan 2010.
Teknik har alltid varit något
som intresserat Joost, han är
ingenjör och jobbar i vanliga
fall inom Saab, hemsidan är
bara ett uttryck för hans stora
teknikintresse.
Under november gick totalt 205 personer in på NRF:s hemsida och laddade ner.
Det mest lästa på hemsidan enligt
statistiken var under november:
1. Förbundet kontaktuppgifter (57
träffar)
2. Nämndemannauppdraget (34)
3. Nyhetsbrevet november (32)
4. Nämndemannen 3/2013 (31)
5. Nämndemannen 4/2012
6. Nyhetsbrevet augusti 2012 (30)
7. Nämndemannen 1/2012 (29)
8. Nämndemannen 3/2010 (26)
9. Nämndemannen 3/2011 (26)
10. Nämndemannen 1/2013 (26)
Joost menar att hemsidan
har en viktig funktion för
medlemmar som ibland missat ett viktigt arrangemang.
Snabbheten inom mediet gör
att man inom föreningen
snabbt kan fylla sidan med det
allra senaste inom föreningen. Allt i avsikt att den som
missat ett möte eller studiebesök ska känna sig uppdaterad.
Joost berättar att hans ambition är att lägga ut så mycket
som möjligt av vad som sker
inom föreningen på hemsidan.
Uppdaterad
- Att göra en hemsida som
alltid känns uppdaterad är viktigt, säger Joost. Tidningen
Nämndemannen utgör en
sammanhållande kraft för alla
landets nämndemän. En vital
hemsida ska utgöra den sammanhållande kraften lokalt.
Bilden verkar väsentlig för
Jönköpings hemsida. En bild
säger ju mer än tusen ord, brukar man ju säga. Hemsidan
som Jönköping gjorde tidigare var färgstark, här fanns en
viss ”klatschighet” i budskapet.
- Vi är stolta över vår hemsida, säger Joost. Vi hoppas
dock på mer aktiva medlemmar, att fler skickar in fler bidrag. Vi märker här en ökad
aktivitet vilket gläder oss,
men mer av detta är bara berikande.
Joost Kramér ansvarar
för Jönköpings hemsida.
I nästa utgåva av Nämndemannen i mars presenterar vi ytterligare
en av våra föreningars hemsidor – en av de allra senaste.
4/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF
Ordföranden har ordet
Dags för nämndemän i HD?
Vi närmar oss 2014 som
kommer att bli ett betydelsefullt år för oss nämndemän. Detta innebär att vi
måste synas och höras med
vårt budskap att samhället
inte får minska närvaron av
nämndemän i våra domstolar.
Vi vill slå vakt om samhällets inflytande även vid
våra domstolar. ”Domstolarna är till för medborgarna
och inte medborgarna till för
domstolarna” är en gammal
devis som håller. Nämndemannautredningens förslag
verkar inte i den riktningen
enligt min uppfattning.
När detta skrives pågår en
intensiv debatt i Sverige om
ett visst justitieråds uttalanden. Ledamoten i Högsta
domstolen ifråga var tidigare justitiekansler.
Han fick då som JK i uppgift att granska om domstolarna agerat rätt avseende ett
specifikt stort rättsfall i Sverige. Ett rättsärende som nu
fått regeringen att tillsätta en
kommission som ska undersöka det som förevarit. Tidigare hade denne justitiekansler gjort sig känd för att
bland annat ägna sin tid åt
egna teorier om mordet på
statsminister Olof Palme.
Kritiker uppfattade honom
som en i raden av privatspanare.
Nu höjs kraven på att Göran Lambertz bör avgå som
justitieråd. Marianne Lundi-
us heter ordföranden i
Högsta domstolen. I Dagens
Nyheter 29 november antyder hon att Lambertz utgör
en utomordentlig skarp hjärna i Högsta domstolens
verksamhet. Hon har dock
meddelat honom om hans
uttalanden, att ”han får tänka
på vilken påverkan som detta kan ha på Högsta domstolen och på rättsväsendet”.
Lundius säger till samma
tidning, att hon är bekymrad för hur uppmärksamheten påverkar förtroendet för
Högsta domstolen.
Lundius är med rätta bekymrad. Lambertz har farit
ut i diskussionen om domarna mot Quick i egen sak.
Hans uttalanden kommer
mot bakgrund av att han
själv är en del i de till synes
felaktigheter som gjorts.
Han ansåg ju som utredande
justitiekansler att inget juridiskt fel var begånget.
många.
Men reformen var nödvändig. De övre rätterna hade alltför länge levt ett skyddat liv. Insynen från samhället var minimal. Med nämndemän i överrätterna ökade
legitimiteten för de svenska
domstolarna. Förtroendet
för domstolarna stärktes.
Nu är vi i en liknande situation. En företrädare för rikets allra högsta domstol har
gått ut i media och sagt att
domar som ändrats inte är
fullt relevanta. Resonemanget skulle kunna översättas till att en fällande dom
i en tingsrätt ska gälla framför en friande dom i en överrätt.
Morgan Johansson, ordförande i riksdagens justitieutskott, finner justitierådets
agerande som anmärkningsvärt. Han påpekar att
”en av de första saker man
lär sig inom juridiken är att
inte kvälja dom, man ska acceptera ett domslut”.
Att Lambertz, som enligt
Lundius, tillhör Högsta
domstolens allra skarpaste
hjärnor, inte praktiserar detta, det mest basala, får nog
var och en att undra.
Hur kom det sig att denne
person valdes in i Högsta
domstolen? Är det inte dags
förnämndemännens medverkan i denna domstol?
Högsta domstolen verkar
alltför länge ha levt i sin
egen isolerade värld. Domstolen behöver kompletteras, om inte med ”skarpsinne” av Lambertz karaktär, så
åtminstone med gott omdöme.
Från NRF vill jag önska
alla våra medlemmar, sympatisörer och läsare av vår
tidning Nämndemannen
God Jul och Gott Nytt År.
Lars Lassinantti
All denna diskussion får
mig att ställa frågan: Är det
nu dags för nämndemän i
Högsta domstolen? När modellen med lekmannadomare infördes i hovrätterna på
70-talet var inte kritiken nådig från vissa håll.
Vissa kritiker upplevde
uppenbarligen då reformen
som en skymf mot ett fint
rättssystem. Att härbärgera
människor utan juridisk
högre examen i de fina salongerna var för mycket för
3
I SPALTERNA
JUSTITIEMINISTERN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN
SEN SENAST
Regeringen kommer med proposition i vår
The Hives
förlorade
i tingsrätt
Malmö tingsrätt har
meddelat dom i målet
mellan The Hives och
Tambourine Studios.
Domen innebär att
Tambourine Studios inte ska betala något till
The Hives.
Bakgrunden till tvisten är att Tambourine
Studios under åren
2002-2009 skötte The
Hives ekonomi och tog
betalt för sina tjänster.
The Hives har i efterhand begärt att få avdrag på priset med ca
5,5 miljoner kr med
hänvisning till att Tambourine Studios skulle
ha misskött sitt uppdrag.
Tingsrätten konstaterar i domen att det inte
finns någon bestämmelse i lag som säger att
man kan få prisavdrag
vid den här typen av
tjänster. Tingsrätten anser inte heller att det
finns skäl att i denna situation använda någon
allmän princip om prisavdrag. Dessutom anser tingsrätten att The
Hives har framställt sina
krav för sent.
The Hives ska till
Tambourine Studios betala ca 3,8 miljoner kr
för rättegångskostnader. 4
FRIA KVOTEN KAN
BLI VERKLIGHET
Beatrice Ask hoppas på bred politisk majoritet
Proposition om nämndemännens framtid
kommer under våren.
Nya sätt att välja
nämndemän är att vänta
- den fria kvoten kan bli
verklighet.
Nämndemän blir kvar i
både överrätt och
underrätt - men lekmännens medverkan i vissa
speciella mål kommer att
bli färre.
Justitieminister Beatrice
Ask säger i en intervju med
tidningen Nämndemannen att
hon eftersträvar en så bred
majoritet i riksdagen som
möjligt när regeringen lägger
sin proposition under våren.
Stöd från(s)
I klartext innebär det att hon
och alliansen vill ha med
främst socialdemokraterna
som stöd när propositionen
formulerats.
Morgan Johansson betonade här vikten av ytterligare
satsning på utbildning av Sveriges lekmannadomare.
Tveksamheter(s)
Han visade stark tveksamhet till idén om att införa en
fri kvot när lekmannadomare
väljs, dvs att man här skulle
frångå kravet att kandidaten
är nominerad av ett politiskt
parti. Idén om att slopa nämndemän i landets överrätter var
han, liksom övriga inom rödgröna blocket och Sverigedemokraterna klart emot.
Justitieministern tror på ett
nytt sätt att rekrytera.
I föregående nummer av
tidningen Nämndemannen
medverkade Morgan Johansson, socialdemokraternas
rättslige talesman och ordförande i riksdagens justitieutskott.
Regeringen vill nu ha med
socialdemokraterna på tåget
när propostition läggs om
nämndemännens framtid. Det
innebär, erfar tidningen
Nämndemannen, att den stora
förändringen jämfört med
idag, blir hur framtidens lekmannadomare kommer att
väljas. En fri kvot kommer
sannolikt därför att introduceras.
Justitieminister Beatrice
Ask säger dock till tidningen
Nämndemannen att det dock
krävs ett noga formulerat för-
”Regeringen vill nu ha med socialdemokraterna på
tåget när proposition läggs om nämndemännens
framtid.”
N NU
slag hur dessa lekmannadomare ur fria
kvoten ska nomineras.
- Det är inte helt
klarlagt hur det rent
tekniskt kommer att
lösas med en fri kvot,
säger justitieministern
till tidningen Nämndemannen. Detta ska
självklart, om fri kvot
blir aktuell, klarläggas.
Brottsligheten
Det parti som
kanske mest profilerat är emot en fri kvot
är Sverigedemokraterna. Partiet hyser
tveksamhet inför förfarandet
eftersom
man är rädd för att organiserade brottsligheten på så vis ska
nästla sig in i det
svenska rättssystemet. Man oroas att
exempelvis ett brottssyndikat likt det i Södertälje skulle kunna
påverka domstolarna.
Regeringen
lär
dock komma med ett
förslag om en fri kvot
men man har ännu inte tänkt klart hur des-
”En fortsättning följer därmed på temat
neddragning – allt sedan Sveriges domstolar
en gång i tiden hade tolv nämndemän.”
sa icke-politiker ska
nomineras. Sannolikt
kommer de att väljas
på samma vis som
övriga lekmannadomare, dvs genom landets olika fullmäktigeförsamlingar. Beatrice Ask har i alla fall
under sin tid som justitieminister uttalat
sitt stöd för idén om
att landets domstolar
ska nyttja lekmannadomare, propostitionen kommer troligen
gå i samma anda.
Neddragning
En förändring att
vänta är dock en neddragning av nämndemännens medverkan
i vissa speciella mål troligen sådana som
rör ekonomisk brottslighet och skattemål.
Om underrrätter och
överrätter
även i
framtiden kommer
att ha tre lekmannadomare är också
oklart.
Här kan det bli fråga om en minskning
med ned till två lekmannadomare
i
nämnd.
Intervjun med Beatrice Ask
fortsätter på nästa uppslag
Beatrice Ask planerar proposition under nästa år om nämndemännen.
5
JUSTITIEMINISTERN OM NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN
I SPALTERNA
Beatrice Ask bejakar inte utredningarnas negativism
SEN SENAST
NEDDRAGNING ATT VÄNTA
Skolinspektionen fick
underkänt avseende
Lundsberg
Skolinspektionen har,
så som skollagen är utformad, inte tillsyn över
händelser som inträffar
på elevhem utanför skoldagen. Kammarrätten i
Stockholm har därför avslagit Skolinspektionens
överklagande rörande
tillfälligt verksamhetsförbud för Lundsbergs
skola.
Skolinspektionen beslutade tidigare i höstas
att meddela tillfälligt
verksamhetsförbud för
Stiftelsen Lundsbergs
Skola att bedriva grundoch gymnasieskola. Beslutet överklagades till
Förvaltningsrätten
i
Stockholm som upphävde beslutet. Skolinspektionen överklagade förvaltningsrättens dom till
kammarrätten.
Kammarrätten konstaterar i likhet med förvaltningsrätten att skollagens
utformning innebär att
internatverksamhet, som
äger rum utanför skoldagen, inte omfattas av
Skolinspektionens tillsynsansvar. De händelser som föranledde Skolinspektionens beslut om tillfälligt
verksamhetsförbud var
av allvarlig karaktär, men
de omfattas inte av Skolinspektionens tillsynsansvar.
Kammarrätten avslog
således överklagandet.
6
En fortsättning följer därmed på temat ”neddragning” – allt sedan Sveriges
domstolar en gång i tiden hade tolv nämndemän. Det kan
vara värt att notera att Sverige
därmed mer och mer lämnat
en europeisk rättstradition
som präglats av medverkan av
lekmannadomare.
Storbritannien
Storbritannien har exempelvis ett stort inslag av lekmannadomare. I Crown Courts.
som motsvarar närmast
svensk hovrättsnivå, medverkar 12 lekmannadomare, i
jurysammanhang. Inom den
anglosaxiska rätten är inslaget av lekmannadomare tydligt, tydligast kanske i USA
där närvaron av icke-jurister i
domstolarna är uppenbar.
Här väljer exempelvis med-
borgarna domare och icke-jurister i allmänna politiska val,
förutom poster som senator,
delstatsrepresentant, sheriff –
för att nämna några politiskt
tillsatta poster.
Före mars 2014
Beatrice Ask tror att propositionen kommer före mars
2014. Att döma av hennes uttalanden hittills, lär hon inte
bejaka andemeningen i de båda nämndemannautredningarna.
Utredningarna har ansetts
företräda ett tydligt elitistiskt
synsätt . I huvudsak har utredningarna också dominerats av
jurister från de allra högsta
positionerna inom Sveriges
domstolar.
Kommentarer som många
utanför den juridiska värmen
förmedlat, har varit att utred-
ningarna andats ett nedlåtande synsätt på nämndemännens
medverkan i domstolarna.
Att nämndemännen utgjort
en katt bland hermelinerna i
rättsväsendet.
Oavsett om dessa reaktioner varit korrekta eller ej, lär
inte propositionen innehålla
de mest extrema förslagen på
förändringar – om nu alliansen söker bred politisk enighet
och stöd från socialdemokraterna. Föraktet inför ett lekmannainslag i domstolarna
och ett ”sunt bondförnuft” har
i alla fall, enligt vissa bedömare, genomsyrat utredningarna.
Justitieministern vill inte gå
in på vad propositionen i detalj kommer att innehålla. Attityden är att ”vänta och se”
tills en bred politisk majoritet
är uppnådd.
KRÖNIKA: STAFFAN BJÖRNBERG
Regeringsstrul med fri kvot
Först nästa år, i mars, kommer justitieminister Beatrice
Asks proposition om nämndemännens framtida tillvaro i det
svenska rättsväsendet. Det innebär att de tidigare spekulationerna om ett regeringsbesked redan i år spricker. Förseningen beror förmodligen
främst på förslaget om en sk
fri kvot som flera tunga remissinstanser avvisar och som
det kan bli svårt att få det önskade politiska samförståndet
kring.
Den häftiga mediestormen i
slutet på förra året och början
på detta och den undfallande
inställningen från de politiska
partierna talade för en snar
sorti för det nuvarande nämndemannasystemet. När sen utredningen ”Nämndemannauppdraget” kom i somras så
verkade det som att det skulle
bli en snabb affär där allt kunde vara klart och genomfört
till januari 2015. Men så lär
det inte bli. Nyhetsartikeln i
dagens nummer av Tidningen
Nämndemannen tyder på att
regeringen får svårt att få med
socialdemokraterna på utredningens olika förslag åtminstone inte utan en rejäl utredning om formerna för införande av den sk kvoten.
Det innebär att justitiemi-
nistern får ägna en del av det
kommande året till att ytterligare utreda frågan hur man
skall kunna hitta vettiga former för att tillgodose önskemålen om utse ett antal ”ickepolitiska” nämndemän. Det
var juristerna i Nämndemannauppdraget som släppte anden lös och öppnade för att låta intresserade anmäla sig till
kommunalkontoret där en ny
byråkrati skall kontrollera den
sökandes vandel innan ärendet dvs valet skall ske i kommunfullmäktige. För så är det.
Alla nämndemän dvs även de
som föreslagits på sk fri kvot
skall väljas av de politiska
”Föraktet inför ett lekmannainslag i domstolarna
och ett ’sunt bondförnuft’, har enligt vissa
A I VISSA MÅL
bedömare, genomsyrat utredningarna.”
Beatrice Ask
hoppas på
socialdemokraterna och
Morgan
Johansson
när hon
lägger
fram sin
proposition.
fullmäktigeförsamlingarna.
Är det nån som tror att
dessa nämndemän blir
mindre ”politiska” än tidigare!?
Ask gör också klokt i att
närmare ta del av remissvaren. Här finns naturligtvis
beröm från juristorganen
men också kritik från flera
av landets tyngsta organisationer som till exempel Sveriges kommuner och landsting som helt avvisar förslaget om fri kvot. Det gör även
LO och Statskontoret men
även, kanske lite överraskande, Domstolsverket.
Flera instanser summerar sin
kritik med att förslaget är
otillräckligt utrett och oklart
i sina konsekvenser. Kritiken är ungefär densamma
som NRF:s ordförande Lars
Lassinantti formulerat det i
sitt särskilda yttrande som
fogats till utredningen.
Utredningen vill slopa
nämndemannamedverkan i
hovrätterna och motiverar
det med att överrätten numera överprövar tingrättens
beslut istället för att ompröva det – vad det innebär är
inte kristallklart – även en
överprövning är väl en omprövning!? Men jag kan i
sak vara ganska förstående
till förslaget. Tyngden i dömandet skall förskjutas mot
underrätten och det är där
som insynen och demokratikraven skall vara som
störst.
I hovrätten består förhandlingarna till stor del av inspelade förhör från tingsrätterna. Det är en i mitt tycke
en ganska färglös tillställning som kunde kompenseras av att professionen utnyttjade nämndemännen i
den efterföljande överläggningen men eftersom nämndemännen är i minoritet behandlas de därefter.
Om regeringen (och riksdagsmajoriteten) ändå bestämmer sig för att ha kvar
nämndemännen i hovrätten
så skall man naturligtvis
också se till att de får ett
hyggligt inläsningsarvode.
Något sånt utgår inte i dag
och det trots att nämndemännen ofta får digra sk
tryck att läsa in. Ett någorlunda komplicerat ekobrottmål kan innebära hundratalet sidor som måste vara bekant när åklagaren börjar
hänvisa till olika sidor och
bilagor. Alla i hovrätten har
ersättning för att komma väl
förberedda till huvudförhandlingen – utom nämndemännen.
Det är orimligt redan i dag
och måste naturligtvis ändras för framtiden!
Staffan Björnberg
7
I SPALTERNA
SEN SENAST
Fällande domar för
kodade sändningar
Den som utan tillstånd har
gjort kodade tv-sändningar tillgängliga för andra ska betala
skälig ersättning till den som utför sändningarna. Frågan i
Högsta domstolen var hur ersättningsbeloppet ska beräknas.
Två personer åtalades och
dömdes för brott mot lagen beträffande förbud mot viss avkodningsutrustning.
De bolag som utförde de aktuella tv-sändningarna begärde
ersättning för det utnyttjande
som hade skett. Tingsrätten och
hovrätten bestämde att bolagen
skulle få viss ersättning. Men
den ersättning som dömdes ut
var mycket lägre än den som hade begärts. Därför överklagades
hovrättens dom till Högsta domstolen. Högsta domstolens dom avser
bara ett av de fem bolag som
hade blivit utsatta för brottet.
Bolaget begärde ersättning med
nästan två milj. kr. Brottet hade pågått under
drygt ett år. Sammanlagt 122
personer hade fått tillgång till
bolagets tv-sändningar, vissa
under längre tid och vissa under
kortare.
Personerna fick betala en avgift för utnyttjandet till de två
åtalade. Avgiften var lägre än
vad de skulle ha fått betala till
bolaget om de hade köpt tjänsterna därifrån.
Bolaget ansåg att ersättningen
skulle bestämmas med utgångspunkt i vad ett tvåårsabonnemang skulle kosta, eftersom bolaget inte tecknade avtal på kortare tid. Högsta domstolens dom
innebär att ersättningen ska
grunda sig på den tid under vilken det olovliga utnyttjandet
faktiskt har ägt rum och på den
avgift som tas ut vid lovligt nyttjande.
8
NRF:S ORDFÖRANDE LARS LASSINANTTI I INTERVJU:
DE MEST EXTREMA FÖR
FÅR INGET GEHÖR
Ett tag såg det mycket dystert ut för nämndemannarörelsen. Utredningarna
om nämndemännens framtid gick i en tydlig riktning. Domstolarna skulle helst
befrias från lekmannadomare i så hög grad som möjligt. Men de mest extrema
förslagen lär inte bli verklighet. I Sveriges riksdag saknas nämligen den breda
politiska majoriteten för de mest extrema förslagen.
Lars Lassinantti skräder inte orden i intervjun med tidningen Nämndemannen. Han
tänker här på det som han
kallar för ”de mest extrema
förslagen”. Han var själv ledamot i den utredning som
lagmannen i Attunda tingsrätt Inger Söderholm ledde.
En utredning med rekommendationer i samma anda
som den under lagman Stefan
Strömberg.
Andemeningen i utredningarna var ungefär den att
landets nämndemän i möjligaste mån skulle kraftigt decimeras. Inslaget av lekmän
inom svenskt rättsväsende
var av ondo och skulle bli ett
minne blott. Men nu hyser
dock förbundsordföranden
inom Nämndemännens Riksförbund viss optimism:
- Jag tror inte de mest omvälvande förslagen blir verklighet, säger han. Regeringen
har insett att det saknas majoritet i riksdagen för dessa
idéer. Att utredningarna var
så illa tajmade med det allmänna politiska läget är något som överraskar.
Lars Lassinantti säger till
tidningen Nämndemannen,
att känslan hittills är mycket
oväsen för ingenting. Lite ull
för pengarna. Lagmännen
Stefan Strömberg och Inger
Söderholm kom båda med
långtgående förslag. Inga
lekmannadomare i landets
överrätter, kraftigt reducerad
närvaro av nämndemännen i
landets tingsrätter, och
kanske mest spektakulärt, inslaget av nämndemän skulle
ersättas i vissa fall av en åklagare som ensam skulle besluta i ”enklare ärenden”.
- Detta föreslog Stefan
Strömberg, säger Lars Lassinantti. Jag kan inte tänka mig
att Sverige skulle frångå en
gammal princip om att flera
ska besluta i sådant som rör
den enskildes rättstrygghet.
En och annan kommentar
till idén i Strömbergs utred-
ning var, att här fanns mer
drag av diktatur, än en utvecklad västerländsk demokrati.
Rekryteringen
- Nu kommer propositionen under våren nästa år, säger Lars Lassinantti. Enligt
uppgift tittar justitieministern
på förslagen om hur rekryteringen ska breddas. En idé
här är att införa en så kallad
fri kvot.
- Den fria kvoten kan synas
sympatisk vid en första anblick, säger Lars Lassinantti.
Men inför denna fria kvot har
jag alltid hyst tveksamhet.
Att införa en fri kvot är inte
så enkelt rent tekniskt.
Lassinantti säger att betydande krav ställs på kommunala byråkratin med en fri
kvot. En ytterligare utbyggd
administration skulle krävas.
- Utan tvekan skulle den
kommunala byråkratin svälla
med detta, säger han. Ett an-
”Många tycker att det är fel att många ur de politiska
partierna väljs till nämndemän efter ’lång och trogen tjänst’.
Men det kan också fungera bra.”
RSLAGEN
Så lät det då
tal tjänstemän skulle tilldelas
uppgifter som rekryterare.
Enligt vilka kriterier är det
tänkt att dessa tjänstemän
skulle arbeta?
- Finns det inte risk för att
denna kommunala apparat
skulle få ett oproportionerligt
stort inflytande? Att den
kommunala demokratin skulle äventyras?
Lassinantti tror inte heller
att systemet skulle bli särskilt
billigt. Sannolikt skulle det
innebära fördyringar.
- Är det inte ett ganska bra
system med att de politiska
partierna nominerar som
idag? undrar han.
- En ganska enkel procedur,
alla namn som nomineras är
sedan gammalt bekanta – personer i åtnjutande av ett
särskilt gott förtroende.
- En fri kvot kan snedvrida
rekryteringen, säger Lassinantti. Personer med tvivelaktig bakgrund kan rekryteras. Helt klart är att uppdraget
är åtråvärt och inte minst för
den kriminella världen.
- Många tycker att det är fel
att personer ur de politiska
partierna väljs till nämndemän efter ”lång och trogen
tjänst”.
- Men denna långa tid har
varit meriterande. Var och en
vet vad vederbörande som
nomineras går för, till gagn
för svenskt rättsväsende. Till
Lars Lassinantti bland idel kvinnor, här tillsammans med justitieminister Beatrice Ask i samband
med Norrköpingsföreningens 40-årsjubileum. Övriga på bilden är Barbro Tjernström, FS-ledamot och Elisabeth Andersson, landshövding i Östergötland.
syvende och sist handlar det
ju om den vanliga medborgarens rättstrygghet, och denna
får inte riskeras.
Förtroendet för
rättssystemet
Lars Lassinantti säger, att
han hyser oro för den vanlige
svenskens förtroende för det
svenska rättsväsendet. Debatten i frågan om Sture Bergwall gör honom undrande.
Han tänker här på justitierådet Göran Lambertz som i
massmedia – som han uppfattar det – slirat på orden.
- Att han är ledamot i
Högsta domstolen är noterbart. Kanske det behövs
nämndemän även i denna
rättsliga instans.
- Här har ett justitieråd utta-
lat sig på ett – som många
tycker – anmärkningsvärt
sätt, säger Lars Lassinantti.
Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, som dömdes på
felaktiga grunder, har ju nu
frikänts på alla punkter.
- Trots detta går Lambertz
ut och misskrediterar den friade, säger Lassinantti. Att tolka det hela välvilligt är att
Lambertz hävdar, att domsluten var juridiskt korrekta
utifrån de förutsättningar som
då angavs.
- Sveriges värsta rättsskandal är ett faktum, fortsätter
Lassinantti En kommission
under professor Daniel Tarschys ska utreda vad som
egentligen skett.
I egen sak
- Många uppfattar att Lambertz agerat i egen sak, fortsätter Lassinantti. Många förväntar sig, att han istället
skulle ha sagt ”ja, jag gjorde
fel som justitiekansler”. Men
något sådant uttalande har inte kommit. Ett justitieråd får
inte försvara felaktigheter.
Lassinantti menar att Göran Lambertz riskerar att ha
åsamkat det svenska rättsväsendet stor skada med sitt
agerande. Oavsett om han
kommer att sitta kvar som ledamot i Högsta Domstolen
eller ej, anser Lassinantti att
skadan redan kan vara skedd.
- Det kan ta lång tid att återupprätta svenskens fulla förtroende för domstolarna efter
detta, säger han.
9
I SPALTERNA
TEMA: BROTTSPLATS SVERIGE
SEN SENAST
Två av tre återfaller i brott
Fängelse för VD
i Värmlands Finans
Tingsrätten finner sju av de
åtta åtalade i målet med anknytning till Värmlands Finans
Sverige AB skyldiga till brott.
Huvudmannen, en 30-åriga VD
döms till fängelse i ett år och
nio månader. Åtalet mot en 50årig man ogillas.
Ett tillslag 2012 ledde till en
omfattande brottsutredning under ledning av Ekobrottsmyndigheten. Vid tillslaget greps ett
antal personer med anknytning
till Värmlands Finans, däribland ägaren och koncernchefen.
Centralt i målet har varit factoringverksamhet som ägt rum i
Värmlands Finans. Bolagets Vd
har varit huvudägare antingen
direkt eller genom honom kontrollerade bolag. Mannens bror,
liksom ett antal andra personer
med varierande anknytning till
Värmlands Finans har varit tilltalade.
Målet har under handläggningen kommit att begränsas
avsevärt och ett flertal åtal har
lagts ned. Ett av åtalen avseende skattebrott har avvisats med
hänvisning till förbudet mot
dubbelbestraffning
enligt
Högsta domstolensmeddelade
rättsfall med ändrad praxis.
Huvudmannen, den 30-årige
chefen, döms för grovt bedrägeri i fyra fall och för bokföringsbrott, grovt bokföringsbrott
och för grovt försvårande av
skattekontroll. De grova bedrägerierna består i genomförandet av falska leasingaffärer för
att därmed öka likviditeten i bolaget. Bedrägerierna omfattar
mellan 200 000 kr och 300 000
kr. Huvudmannen döms även
för bokföringsbrott avseende ett
köp av bostadsrättighet i Stockholm och för en fastighet i
Härtsöga.
Straffet bestäms till fängelse i
ett år och nio månader.
10
Krav höjs på bättre samverkan myndigheter emellan
Vilket ansvar tar samhället när en frigiven lämnar anstalten ? Hittills har
samverkan myndigheter emellan varit bristfällig. Studier visar att sådan
samverkan får fler att lämna brottets bana. Sverige 2013 präglas dock
av att två av tre frigivna går tillbaka i kriminalitet. Nu skärps kraven på
att myndigheterna bättre ska samarbeta- allt i avsikt att minska
återfallen. Inte minst intressant är polisen nya roll, i att mer än förr
förebygga ny kriminalitet.
Forskning har länge visat
att två av tre kriminella återfaller i brott. Siffran får anses hög vilket gjort att verksamma inom en rad myndigheter nu träffats regelbundet med frågan: Hur få
ned denna siffra? Hur få in
fler före detta kriminella i
ett vanligt liv? Hur få kriminella att lämna det associala
livet. Mycket görs nu inom
detta område och här har inte minst Brottsförebyggande rådet spelat en viktig roll.
Under 2013 har Brottsförebyggande rådet arrangerat
olika seminarier som ägnats
frågan: Hur minska återfallen i brott?
Medarbetare på toppositoner inom landets kommuner,
landsting och kriminalvård
har träffats. Verksamma inom polis, kronofogde, försäkringskassa och arbetsförmedlingen har bjudits in.
Tidig samverkan
Hur uppnås bästa samverkan mellan olika myndigheter för att förebygga återfall i brott?
En slutsats har varit vikten av samverkan i ett tidigt
skede, redan under påföljden, ibland under häktestiden. En viktig fråga är hur
involvera polisen i detta arbete. Den instans i samhället
som sett till att den kriminella åkt fast för sitt brott,
ska nu också agera på motsatt vis. Att förebygga nya
brott. Att få den frigivna att
lämna brottets bana. Att få
den frigivna att komma in i
samhället.
ventiva arbetet. Mycket kan
här åstadkommas. Inte minst
de lokala brottsförebyggande råden spelar här en viktig
roll. Varje kommun måste
etablera bättre rutiner i sitt
samarbete med lokala polisen, enligt forskning.
Polisiära stödinsatser
– Att kombinera stödinsatser med en polisiär övervakning är relativt nytt i
Sverige, säger Erika Sallander, utredare på Brå.
- Det finns forskning som
pekar på att återfallen minskar när man kombinerar dessa insatser för de som mest
frekvent återfaller i brott.
- Ett utvecklat samarbete
mellan polis och frivård i
samband med frigivning
kan bidra med gynnsamma
resultat, säger Erika Sallander.
I exempelvis Halland hoppas man på ett intensifierat
samarbete mellan landstinget och kriminalvården. Allt i
avsikt att dömda får bättre
vård under anstaltstiden. En
gemensam kartläggning av
hur det fungerar på de olika
kriminalvårdsenheterna har
här eftersökts.
Allt fler krav ställs nu på
att kommuner inom en och
samma region, måste samarbeta bättre inom det pre-
Olika strategier
Ju effektivare samverkan
är olika myndigheter emellan, desto lättare blir det att
förebygga återfall i brott.
Brottsförebyggande rådet
har länge varit drivande i
frågan. Seminarierna har arrangerats bland annat i samverkan med Kriminalvården.
– Vi vill att samverkan ska
öka efter den här seminarieverksamheten, säger Kenth
Ahlin, chef för kriminalvården i Halland.
- Vi kan med samma
pengar som vi har idag uppnå bättre synergieffekter och
resultat. Ska vi lyckas med
detta så måste vi mer se till
individerna. Den viktiga frågan är vilket stöd varje enskild person behöver.
Målgruppen för denna
samverkan är landets kriminella eller “kriminalvårdens
klienter”, som vissa inom
Kriminalvården uttrycker
det. Dessa är personer där
flertalet har stora behov av
I SPALTERNA
SEN SENAST
t
Konkursärenden ska
göras mer effektiva
Att kombinera stödinsatser för en frigiven med polisiär övervakning är något nytt i
Sverige. Forskning pekar på färre återfall med inte minst olika stödinsatser från
polisen för dem som återfaller mest frekvent i kriminalitet.
stöd under påföljd och
särskilt direkt efter frigivning.
Övergripande
strukturer
Erfarenheten visar, enligt
Brå, att det ofta saknats
övergripande strukturer för
samverkan. Ett faktum
som överraskar, många
tycker att det säger sig
självt, att ju bättre samverkan myndigheter uppnår,
desto bättre blir resultaten.
Att denna insikt kommer
just nu 2013, kan synas
märklig. Studier hittills har
i alla fall visat på en påtaglig brist på gott samarbete.
Erfarenheten hittills har
varit att frigivna ofta lämnats åt sitt eget öde, och att
de goda resultaten därmed
har uteblivit.
Bostad och jobb
Boendet och jobbet har
alltid varit i fokus i samband med frigivning.
Hur ska en frigiven kunna få ett förstahandskontrakt? Hur ska en frigiven
få jobb ? I ett Sverige, där
storstäderna präglas av
bostadsbrist.
I ett land
där arbetslösheten redan är
hög .
Utan goda kontakter kan
ingen tidigare kriminell få
en andra chans, därav att
två av tre återfaller i brotten slutsats som en stor del
av forskningen hittills visat.
Kronofogden
och socialtjänsten
Brottsförebyggande rådet betonar dock i sina studier, att allt självklart inte
kan lösas på en dag.
Hittills har intrycken
bland dem som engagerats
i Brå:s initiativ och seminarier varit många. Kronofogdens roll har lyfts fram.
många av de frigivna har
ekonomiska problem.
- Kronofogden kan göra
väldigt mycket för klienter
redan under påföljdstiden,
säger Biritta Nytell, en av
cheferna inom kriminalvården.
- Även socialtjänsten behöver finnas med i ett tidigt skede, då det ofta är
den som hanterar klientens
ekonomi under övervakning och efter frigivning.
Ny roll för Brå
Brå har hittills gjort sig
mest känt som ett center
för forskning avseende
brott och att förebygga kriminalitet. Inte som en aktiv
part som initierat olika instanser i samhället. Initiativet från Brå har i alla fall
välkomnats bland de berörda.
”Det är bra att Brå tagit
detta initiativ”, var exempelvis polisens kommentar, representerad här av
polismästaren Ralf Hedin.
Hedin är chef för den nationella arbetsgruppen för
polisens satsning inriktad
på livsstilskriminella.
-Vi kan inte jobba i
stuprör och försöka lösa
frågorna på vår egen kammare, säger Ralf Hedin. Vi
behöver mötas och hitta
lösningarna tillsammans.
Vår framgång inom det här
området är helt avhängigt
en bra samverkan.
Handläggningen av konkursärenden kan göras mer effektiv.
Det menar Domstolsverket och
Kronofogden i en rapport som
lämnats till regeringen.
Domstolsverket och Kronofogden har gemensamt utrett den nuvarande hanteringen av konkurser
och lämnat förslag på hur den kan
göras effektivare.
Domstolen har i dag huvudansvaret för konkursärendet och fattar alla beslut i det.
Konkursförvaltaren har hand
om boet och dess förvaltning och
är den som i första hand har till
uppgift att förvandla boets egendom till pengar. Tillsynen över
förvaltningen sköts av Kronofogden. I rapporten ”En mer rationell
konkurshantering” föreslås att
domstolens roll renodlas till att
fatta beslut om konkurs och utse
konkursförvaltare samt till att besluta i tvistiga frågor och om användning av tvångsmedel.
Andra delar av handläggningen, som domstolen i nuläget ansvarar för, ska Kronofogden och
konkursförvaltaren ta över.
I korthet innebär förslagen
att:
Kronofogden får huvudansvaret för handläggningen av konkursärendet.
Myndigheten kommer i de flesta fall att fatta beslut om bland
annat arvoden och utdelningsförslag – bara om tvister uppstår eller om Kronofogden inte tänker
fatta ett positivt beslut ska domstolen avgöra frågan. Kronofogden kommer också att avsluta
konkursen.
Domstolen kommer även i
framtiden att besluta om konkurs
och utse konkursförvaltare.
11
KRÖNIKA FRÅN SVEA HOVRÄTT
Märkligt att en lagman utses granska eget uppdrag
Något som inte uppmärksammats är det
märkliga i att lagmannen
Ekeberg, fick uppdraget
att granska sitt eget förslag till reform. Jag talar
om En Modernare Rättegång, förkortat EMR, filmer som numera utgör
grunden för dömandet i
landets hovrätter.
Resultatet var väntat:
EMR har utfallit väl.
Särskilt mycket kritik har
inte riktats mot utfallet.
Advokatsamfundet anser
dock att man ska få komma med tilläggsförhör när
det är påkallat. Ett bra förslag som snarast bör genomföras.
I granskningen av
EMR har vissa synvinklar kommit bort, men
som är av stor betydelse
för en väl genomförd
process.
Som bekant spelas förhören i tingsrätten in på en
s.k. ljud- och bildfil. Denna är till 100 procent inriktad på den som förhörs.
Bilden har under de gångna åren blivit allt bättre.
Bildavgränsningen är
god och medger att den
förhördes gester och ibland måttangivelser med
armarna kan komma med
och illustrera förhöret.
Som bekant kommunicerar vi inte enbart med språket.
Då och då vill den förhörde visa på någon handling eller ett föremål. Här
kommer nu rigiditeten in.
Alltför ofta får vi inte se
detta i bild. Några förvirrade slängar med kameran
ibland, oftast inget alls.
12
Ibland kan någon, vem
det nu är, försöka få med
det hela på bild, men det
blir ett tafatt försök.
Skillnaden mellan att se
detta på en ljud- och bildfil
och i verkligheten är högst
påtaglig.
Frågan är om något går
förlorat i rättsprocessen
och om den i så fall äventyras.
Vem förhör?
Den som ska leda förhöret omnämns muntligt innan förhöret börjar. Det
gäller att detta sker tydligt
och klart och att inget buller i rättssalen gör att namnet och funktionen inte
uppfattas. Oftast kan de
som lyssnar i hovrätten dra
sina slutsatser, även om
kommunikationen är bristfällig.
Kameran kan styras,
men räcker det?
All teknik utvecklas.
Självklart måste även ljudoch bildinspelningen i
tingsrätterna utvecklas så
att uppspelningen i hovrätten vid ett överklagande
blir så rättssäkert som möjligt.
Kameran i tingsrätten
kan styras, men det räcker
inte i alla lägen. Det behövs flera kameror som
används samtidigt. För
detta behövs en redigeringsmöjlighet. Att ha en
extra person som sköter inspelningen vore givetvis
ett önskemål. Detta kunde
bli en uppgift för sekreteraren, men med en genomtänkt plan för aktivering av
kameror som är riktade åt
annat håll än mot den person som förhörs.
Är det domaren
som ingriper?
Ibland kan förhöret
oväntat avbrytas av en inkommande röst.
Vem det är får hovrätten
lista ut. Det kan framgå av
sammanhanget att det är
domaren i tingsrätten som
går in med en synpunkt,
till exempel när det gäller
frågeställningen från advokaten eller åklagaren.
Alternativt ställs en
kompletterande fråga till
den som förhörs. Domaren
presenterar sig aldrig.
Man kan givetvis konstatera att det är en annan
person som plötsligt tar till
orda, men man får gissa
vem det kan vara.
Kanske den som tar till
orda kort ska presentera
sig?
Flera kameror
Om fler kameror vid förhandlingarnas början ställs
in mot inte bara tänkta tilltalade, målsägande och
vittnen, utan även mot
åklagare och försvarsadvokater och motsvarande,
kan kamerorna lätt kopplas
in av respektive talare.
Var och en som ska yttra
sig får instruktion att sätta
på sin mikrofon (som man
gör i riksdagen t.ex.) och
därmed startas också kameran.
Om detta visar sig komplicerat, kan sekreteraren
eller motsvarande (utan
domarfunktion) få ta på sig
denna uppgift.
Det viktiga är att den
som talar också syns i bild.
Därmed skapas klarhet i
rättegångsförloppet.
Det kan inte vara rimligt att en del av förhöret, nämligen utfrågarens, enbart ska höras,
utan bild. Om det finns
några lagliga eller andra
hinder för detta, får man
klara ut det.
Rent tekniskt finns det
säkerligen i framtiden
möjlighet att ha röststyrda
kameror som sköter att
ljud och bild samordnas
automatiskt.
Vi får inte väja för att
vissa saker initialt kan kosta en del. Det har redan installation av kameror och
överföringstekniken gjort.
Men det får inte stanna vid
denna enkla teknik om den
visar sig bristfällig.
Om EMR-reformen
ska stanna, så måste den
utvecklas allt efterhand.
De här framförda synpunkterna bör också beaktas i det stora perspektivet.
Allt i avsikt att inte enbart lagmannen Ekeberg
utgör den ende som är i
stort sett nöjd med de
bandade föreställningarna.
Leif Magnusson
Nämndeman
i Svea hovrätt
Nämndemannens korsord
Här kommer Nämndemannens korsord.
Namn...............................................
Din lösning vill vi ha
Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare
senast 15 JANUARI 2014.
med rätt lösning. Din lösning skickar du till
Maila oss eventuella frågor
Tidningen Nämndemannen - Box 1046-
om bokpriser på [email protected]
.........................................................
Adress .............................................
262 21 Ängelholm.
Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 3/2013.
1. Anton Nordström, Strängnäs
2. Ann-Mari Lindqvist Rizvi, Västerås
Böcker kommer före N2/ 2014. GRATTIS!
Det här krysset handlar om en politisk profil.
1. Vem är justitieministern, vars mor var
verksam inom frisöryrket?
2. Vem är profilen,
som är en tänkbar efterträdare till denne om
de rödgröna vinner valet 2014?
3. I vilken kommun i
Skåne är profilen född?
4. Profilen var som
ung engagerad i rättsväsendet, som vad?
5. Profilen blev senare statsråd i en regering, vars statsminister
numera är jordbrukare,
vem är det?
6. Vem var företrädare till profilen som
ordförande i riksdagens
justitieutskott?
7. Vilket förnamn har
denne ordförandes far?
8. Vem hade ordförandeposten i TCO före
denne far?
Svaren skrivs i de
färgade rutorna.
HOTING
SKA MAN
VARA
NU SOM
MODELL
HALVALN
MYCKET
STARKT
BLIR KORVSKINN?
DEM
TRAVAS I
FÖRVALTARE
SJÖ I
SMÅLAND
ERIK
LUNDEGÅRD
FYRKANTIGT MED
PLATS FÖR
NÅGOT
Telefon ....................................
ÄR DEN
SOM KAN
KÖPAS
STRÄCKA NICKEL
VID KAPPSEGLING
ORT I DET
INRE AV
OMAN
1
LEVA OM
SÄGER DE
NORRUT
TASS
SAMLAR
LÄRARE
GÖR PLAN
NÅGOT
MAN NOG
BÖR DRA
NER PÅ
VOLJÄR
T-BANESTOPP
BROMAN
KAN SÅVÄL
GERILLA
SOM
ESKULAP
..........................................................
6
KAN ÄVEN
TVILLINGAR VARA
ÄR VÄL
INTE MYRSTACKARNA?
8
DÖDSKAMP
DRICKS
4
3
DEN
FINNS I
TRAKTEN
GÖR JU
USURPATOR
HEDRA
GIFTER
SIG
STEFAN PÅ
SPÅRET
GÖR FOLK
I TÄLT
BOKSTAV I
GREKISKA
ALFABETET
7
DE SKALL
SKALAS
FRANSKT
FÖRETAG
RESPEKTERAR
GENOMLYSES
VAR PROFET UNDER
KUNG
DAVID
PARTI PÅ
FRAMMARSCH
BILIK
BRUKAR
MAN INTE
ALLTID
FARA
REST MEN
ÄNDÅ
KVAR?
UNDERPLATS
5
SÄTT ATT
KOLLIDERA
ELLER
MÄTA
FALLA
YMNIGT
DEN VÅR
DE SVAGA
KALLA ...
(KARLFELDT)
FÅR INTE
FISKARNA
PÅ BAKEN
FÅR REKRYTER
LÄRA SIG
LÄTT
SOM EN
PLÄTT
RÖR SIG HAR FÅTT
AKRONAMN
BATER EFTER EN
FLAGGA BOKSTAV
2
NÖT
BYGGA UT
SPJUVERAKTIG
FÅR MAN
I LERA
MYCKET
LITEN I SIN
KLASS
URGAM- SYSSELMAL NÄ- SÄTTNING
RINGSTILL- FÖR ARFÖRSEL RANGÖRER
ORT SOM
SAMLA
TILLTALSORD
©ENGHOLMS
KORSORDSMAKARE: BÖRJE ENGHOLM 2013
13
I SPALTERNA
TEMA: BROTTSPLATS SVERIGE
SEN SENAST
Fler anmälningar om gatuvål
skulle kunna klaras upp
TV-avgift med
innehav av
internet
Kammarrätten i Sundsvall har kommit fram till
samma slutsats som Förvaltningsrätten i Luleå tidigare har gjort och har avslagit ett överklagande från
en enskild person.
En dator med internetanslutning är enligt domstolarna att anse som en tvmottagare såvitt avser frågan om radio- och tv-avgift.
Kammarrätten konstaterar i likhet med förvaltningsrätten att det är
lagstiftarens avsikt att definitionen av vad som är en
tv-mottagare är tänkt att
vara teknikneutral och avsedd att följa utvecklingen.
Tv-avgiftsskyldigheten
ska därför knytas även till
datorer förutsatt att dessa
är konstruerade för att via
internet ta emot sådan
överföring av hela programkanaler som SVT tillhandahåller sedan februari
2013.
Enligt kammarrätten spelar det inte någon roll för
avgiftsskyldigheten om innehavaren inte kan se på tv
på grund av att en viss
mjukvara inte har laddats
ner.
Kammarrätten jämför
här med situationen då en
tv-mottagare saknar digitalbox eller antenn – sådana brister ska enligt motiven till lagstiftningen inte
påverka avgiftsskyldigheten utan den gäller även för
apparater som under vissa
förhållanden inte kan ta
emot tv-sändningar.
14
Andelen polisanmälningar om ”gatuvåld” som klaras upp skulle kunna
öka till över 30 procent om polisen arbetade mer effektivt med att
utreda dem. Nu läggs de flesta anmälningarna ned trots att många av
dem har potential att klaras upp.
Detta framgår av rapporten Misshandel mellan obekanta, som gjorts på uppdrag
av Rikspolisstyrelsen.
– Drastiskt uttryckt tyder
studien på att det i dag inte
räcker med att ett misshandelsärende mellan obekanta
är möjligt att utreda,säger Anna Eksten, författare till rapporten. Det ska också vara lätt
att utreda för att det ska bli
fullständigt utrett av polisen.
Ett typiskt fall av misshandel mellan obekanta eller det som kallas ”gatuvåld” , utspelas en helgnatt mellan två unga, berusade, svenska män som inte
är missbrukare eller har ett
kriminellt förflutet och orsakas av en dispyt mellan
parterna.
Misshandeln resulterar ofta
i små fysiska skador där
målsäganden inte behöver
uppsöka sjukhus.
I dag klaras endast 16
procent av anmälningarna
upp, det vill säga leder till
åtal. Övriga ärenden läggs
ner, främst av polisen och i
vissa fall av åklagaren.
600 ärenden
Studien av cirka 600 ärenden visar att det i 60 procent
av de nedlagda ärendena
fanns en eller flera givande
utredningsåtgärder som inte
hade vidtagits. Till exempel
att man inte har hört ett vittne
som fanns på platsen.
– Även om misshandeln är
lindrig, är det viktigt för både
offrets och allmänhetens förtroende för rättsväsendet, att
polisen vidtar rimliga utredningsåtgärder för att klara upp
brottet, säger Stina Holmberg,
på Brottsförebyggande rådet,
Brå.
Tidskrävande ärenden
prioriteras bort
Risken att ärendet bortprioriteras är större ju mer arbete
som krävs för att klara upp
brottet.
Generellt minskar chansen
markant att ett ärende blir
HEJ! från föreningarna
Falun
Nätbedrägerier på domstolens dag
Nämndemannaföreningarna vid Domstolarna i Falun anordnar varje höst en domstolens dag. Inbjudna är nämndemän från tings-
utrett, om det inte redan från
början finns en misstänkt person, även om det anses finnas flera givande utredningsåtgärder att vidta.
Andra ärenden som löper
ökad risk att prioriteras bort
är sådana som är lindriga, innehåller en motanmälan eller
de där målsäganden inte vill
samarbeta.
Sämre förutsättningar
Polisen har i dag sämre
förutsättningar att klara upp
brotten. Detta kan synas
märkligt med tanke på att antalet poliser blivit betydligt
fler i Sverige jämfört med för
några år sedan.
Att brotten som klaras upp
är färre framgår tydligt, om
man jämför dagens anmälningar om gatuvåld med dem
från 2001.
Anmälningar som initierats
av polisen mot målsägandes
vilja har också generellt sämre förutsättningar att utredas
och klaras upp.
Att polisen i större ut-
rätt och förvaltningsrätt. En dag med intressanta föredrag över aktuella ämnen.
Domstolens dag 23 november var inget undantag, utan kom att utvecklas till en riktigt
innehållsrik dag. Lagmännen Lars-Erik Bergström, vid tingsrätten och Johan Montelius,
vid förvaltningsrätten, inledde med information om det aktuella läget i domstolarna.
Anders Stickå från bedrägeriroteln berättade därefter om nätbedrägerier , hans föredrag
var mycket uppskattat. Stickå berättade om
I spalterna
ld
I dag klaras endast 16 procent av anmälningarna upp, det
vill säga leder till åtal. Övriga ärenden läggs ner, främst
av polisen och i vissa fall av åklagaren.
sen senast
Läkare döms för
sexuella övergrepp
Förslagen är flera till hur polisen bättre ska klara upp brott. Insatser direkt på brottsplatsen ökar
chansen att klara upp brottet.
sträckning tar upp denna typ
av anmälningar förklarar 40
procent av ökningen i antalet
anmälda fall av misshandel
mellan obekanta sedan år
2001.
Insatser direkt
Insatser direkt på brottsplatsen ökar chansen för att
klara upp brottet. Förslagen är
flera till hur polisen ska lyckas
klara upp brott.
Enligt Anna Eksten finns det
en klar potential för polisen att
lyckas genom ett mer effektivt
utredningsarbete.
I viss utsträckning kräver det
mer utredningsresurser. Men
bedömningen är att det finns
en hel del som kan förbättras
utan att det behöver kosta mer.
Bland annat understryks betydelsen av att polisen samlar
in så mycket information som
möjligt direkt på brottsplatsen,
så kallade förstahandsåtgärder.
hur bedragaren går till väga vid en ID-kapning.
Vi fick klart för oss hur oskyddad den vanliga
medborgaren är och hur lätt vi alla kan råka ut
för ett nätbedrägeri. Linda Nilsson, var nästa föredragshållare. Hon arbetar inom organisationen RNS, som verkar för ett narkotikafritt samhälle. Lena är aktiv inom ett projekt om nätdroger. Hennes föredrag var klart intressant.
Hon berättade hur lätt kroppen kan påverkas av
syntetiska droger. Vanligt är också en frågande
personal på sjukhusens akutmottagningar, som
Checklista
Brottsförebyggande rådet
tar också upp möjligheten att
införa någon form av checklista. Detta för att garantera att
utredningsåtgärderna genomförs.
Man föreslår att polisen i
större utsträckning tar vara på
den kunskap som finns inom
organisationen och påtalar mer
än förr, brister och styrkor i arbetet mellan de olika leden i
ärendegången.
inte alltid vet hur en person som tagit syntetiska droger, ska behandlas. Barbro Larsson, läkare vid Säters sjukhus talade därefter om hur
en rättspsykiatrisk undersökning går till. Hon
berättade om hjärnans sammansättning och
funktion. Under dagen ingick en god lunch som
Domstolarna i Falun bjöd på, något vi tackar
för. Ett femtiotal nämndemän hade kommit denna lördag och verkade vara nöjda med dagen.
Kristina Wahlén
Attunda tingsrätt har
meddelat dom i målet mot
en läkare i Sigtuna. Läkaren döms för bland annat
grovt sexuellt övergrepp
mot barn och grovt barnpornografibrott till två och
ett halvt års fängelse. Han
ska också betala skadestånd.
Tingsrätten finner läkaren skyldig till grovt sexuellt övergrepp på barn,
grovt barnpornografibrott,
barnpornografibrott, sexuellt ofredande och ringa
dopningsbrott.
I den del som avsåg
övergrepp på barn hade två
filmer beslagtagits från
vårdcentralen där läkaren
onanerar åt en 6-årig respektive en 8-årig pojke. Åtalet avsåg grov våldtäkt mot barn, men tingsrätten anser inte att det
som förekommit ryms under den bestämmelsen.
Brotten ska i stället rubriceras som grovt sexuellt
övergrepp mot barn.
Läkaren döms också för
grova barnpornografibrott,
dels för filmerna med pojkarna, dels för att han har
innehaft en stor mängd
barnpornografiska bilder
och filmer på vårdcentralen där han var verksam.
Han döms också för att ha
sexuellt ofredat en 14-årig
flicka och fyra vuxna kvinnor som besökt vårdcentralen som patienter, och
för att han delat med sig
av barnpornografi till en
kvinna som även hon
döms för barnpornografibrott.
15
I SPALTERNA
TEMA: BROTTSPLATS SVERIGE
SEN SENAST
INTERNETBEDRÄGERIER ÖKAR DRAMATISKT
Människors utsatthet utnyttjas av organiserad brottslighet
Friande dom
i mål om
HIV-smitta
Hovrätten har i meddelat
dom i ett mål om hivsmitta.
Den tilltalade dömdes vid
tingsrätten för framkallande av fara för annan till ett
års fängelse.
Liksom tingsrätten finner
hovrätten att det är bevisat
att den tilltalade haft oskyddade samlag med fyra kvinnor utan att informera dessa
om sin hivsmitta.
En förutsättning för att det
i ett fall som detta ska kunna
dömas för framkallande av
fara för annan är att mannen genom sitt handlande
utsatt kvinnorna för fara för
allvarlig sjukdom.
Med fara avses i den aktuella straffbestämmelsen s.k.
konkret fara.
För att en gärning ska ha
inneburit konkret fara för en
viss effekt krävs inte bara
att gärningen kunnat medföra effekten utan också att
det förelegat viss sannolikhet för effekten.
Man skulle kunna uttrycka det så, att det ska
framstå som rimligt att förvänta sig effekten som en
följd av gärningen.
Hovrätten har för sin bedömning av sannolikheten
för smittöverföring vid samlagen haft tillgång till ett annat underlag än det som förelåg vid tingsrätten.
Hovrätten har inhämtat ett
sakkunnigutlåtande från
Smittskyddsinstitutet angående riskerna för smittöverföring av hiv vid oskyddade
samlag.
16
Aldrig har Sverige haft så många anmälda bedrägeribrott som nu. Enligt statistiken
anmäldes drygt 115 000 brott som rörde olika bedrägerier, tio år tidigare utgjorde
dessa brott endast en tredjedel, eller närmare 40 000 bedrägerier
- Helt klart har bedrägerierna
via internet ökat dramatiskt säger professorn i kriminologi
vid Stockholms universitet, Jerzy Sarnecki.
Statistik över brottsutvecklingen visar att inte all typ av
kriminalitet anmäls. Mörkertalet har visat sig stort.
Folk anmäler inte av olika
skäl, men ett nytt fenomen är
att alla som utsätts, är kanske
inte medvetna om att de just
blivit utsatta. Vissa skäms
dock för att anmäla, och det
gäller inte minst datorbrott,
man vill inte verka obegåvad
och naiv.
Forskaren Leif Petersson,
som ansvarat för undersökningen, säger att bedrägerierna
det här rör sig om kan gälla datorbedrägerier, bluffakturor och
kortbedrägerier.
Nya tidens stöldbrott
- Det här är den nya tidens
stöldbrott, säger Leif Petersson.
Det är brott som uppkommit
när sådant som bankrån och bilinbrott minskat. Att råna en
bank är betydligt mer riskabelt
och osäkert idag, osäkert eftersom bankerna minimerat möjligheterna till kassarån.
- I denna situation har istället
en annan typ av brott blivit betydligt vanligare, nämligen den
via datorn. Kortbedrägerier av
olika slag är nära sammankopplat med internet som nu
utgör en viktig del i samhället.
Leif Petersson säger att det
troligen kommer dyka upp
många nya former av bedrägerier kopplade till internet. De
kriminellas uppfinningsrike-
dom är stor, innovationsförmågan uppenbar.
Stora möjligheter
Nätet ger stora möjligheter
till att tillskansa sig och lura till
sig avsevärda belopp, ofta drabbas människor som inte varit
tillräckligt uppmärksamma på
hur utsatt man kan vara som
datornyttjare. Ett till synes
oskyldigt mail med en förfrågan kan av vissa aldrig uppfattas som det hot det egentligen
utgör, nämligen hotet om att
bli rånad och bestulen på stora
belopp. Ofta drabbas äldre
människor som i sin godtrogenhet inte tänker på vad det
skickade mailet egentligen kan
betyda för risker.
Svårt att skydda sig
Inom polisen jobbar man intensivt med denna typ av bedrägerier. Jan Olsson är verksam inom bedrägerisamordningen inom polisen i Stockholm. Han påpekar att bedrägerier med hjälp av internet nu
troligen utgör den största typen
av bedrägerier i Stockholm.
- Det är oerhört svårt att som
enskild skydda sig mot försök
till bedrägerier som kommer
via mail, påpekar Jan Olsson.
Han säger att ett otäckt tidens
fenomen är den starka ökningen av identitetsstölder. Många i
Sverige kan vittna om att ha blivit bestulna på sitt personnummer och tillhörande identitetshandlingar, som exempelvis id-handlingar.
Med denna typ av stöld kan
bedragaren tillskansa sig stora
summor pengar, och inte minst
blir det till stort bekymmer för
den drabbade att rätta till at-
tacken mot ens integritet.
Upplysningscentralen
I Sverige finns det dock tjänster som Upplysningscentralen
för en drabbad. Om en svensk
medborgare drabbas av stöld av
id-handlingar och hemliga lösenord, kan Upplysningscentralen erbjuda skydd. Pass,
bankkort, betalkort – ja, allt sådant som är av största vikt för
var och en, kan omedelbart
skyddas genom den spärr som
polisen kan erbjuda.
Men det krävs att brottet
redan inträffat, det går sålunda inte att i preventivt syfte
skydda ett personnummernågot som många finner som
en stor brist.
Jan Olsson påpekar att om en
person får hem en rad kreditupplysningar utan anledning
finns det orsak att bli misstänksam. I en sådan situation ska
alla kort och id-handlingar
spärras mot fortsatta köp.
Berättelserna om drabbade
människor är många, bedrägerier som knappast existeradeförr, innan tiden med internet.
1,42 miljoner brott
När det gäller brottsutvecklingen i stort har antalet brott
regelbundet ökat sedan statistik
började föras på 1950-talet. År
2011 anmäldes sålunda 1,42
miljoner brott i det här landet.
Det är den högsta siffran någonsin.
- Alla typer av brott ökar
dock inte, påpekar Leif Petersson. Vi förväntar oss att stöldbrotten fortsätter att minska,
men det är svårt att bedöma hur
mycket.
HEJ! från föreningarna
VÄSTMANLAND
Från brott till
dom
Bedrägerier via nätet utgör numera den
största typen av bedrägerier i Stockholm.
Jan Olsson, till vänster, är verksam inom
bedrägerisamordningen inom polisen.
Leif Petersson, är forskaren bakom
rapporten.
Färre egendomsbrott
Leif Petersson säger att
egendomsbrott
minskat
mycket på grund av att bilrelaterade brott minskat. Det
har att göra med att ny teknik gör det svårare att stjäla
en bil idag, eller att stjäla ur
en bil. Stöld av bilstereo har
exempelvis minskat.
Internationella ligor som
opererar är numera ett relativt nytt fenomen i vårt land.
Ligorna kommer snabbt in i
landet och lämnar Sverige
lika snabbt. Ligornas hemadress kan vara långväga,
vissa av dessa internationella ligor kommer exempelvis
från öster om Ural, från
Kaukasien.
- Det går inte att säga att
alla ligor kommer från ett
särskilt geografiskt område,
säger Klas Friberg, chef för
Rikskriminalpolisen. Men
många ligor kommer från
vår närhet och österifrån.
De internationella ligorna
har specialiserat sig på sådant som bostadsinbrott,
fickstölder och åldringsbrott. Att låsa om sig och
aldrig öppna dörren när det
ringer en okänd som vill
meddela något, är ett gott
grundskydd i avsikt att försvara sig som enskild mot
den här typen av otäck kriminalitet.
Ett otryggare land
Sverige är idag ett klart
otryggare land att leva i jämfört med när Brottsförebyggande rådet började föra statistik på 50-talet.
Antalet fall av olaga hot
och misshandel har exempelvis också ökat kraftigt.
Inte minst under de senaste
tio åren.
Men den starka ökning
som statistiken visar återfinns inte i de offerundersökningar som redovisas,
undersökningar där människor får uppge att de utsatts
för brott. Enligt Brå beror
ökningen vad gäller exempelvis misshandel och olaga
hot om en ökad frekvens att
anmäla brottet.
Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet anser att
många oberoende studier
kan visa att brott som olaga
hot och misshandel ligger på
en konstant nivå. Han anser
att det gäller också brott som
rör det grövre våldet.
- Det dödliga våldet har
minskat, säger han. Alla tillgängliga data tyder på att
även grövre våld utan dödlig
utgång inte ökar.
Mer skadegörelse
En typ av brott som ökat
markant är i alla fall skadegörelse. Detta utgör numera
en stor brottstyp. År 2011
anmäldes 170 000 skadegörelsebrott, inklusive klotter.
Denna typ av kriminalitet
utgör numera hela tolv procent av brottsligheten.
Leif Petersson menar att
de höga talen handlar mycket om ökad benägenhet att
anmäla skadegörelse.
- Det hänger exempelvis
mycket ihop med benägenheten att anmäla inom kollektivtrafiken, påpekar Leif
Petersson. Ibland kan de införa nolltolerans och anmäla allt, och då ökar anmälningarna markant.
I NÄSTA NUMMER: JUSTITIEMINISTERN OM NÄTBEDRÄGERIERNA
Västmanlands Nämndemannaförening genomförde
sin säsongavslutning 27 november 2013.
En kreativ föreningsstyrelse
hade beslutat om att visa hur
ett ärende förlöper genom
rättsprocessen, från polisinsats via åklagare och försvarsadvokat. Evenemanget lockade 25 deltagare.
För kvällen hade vi inbjudit
polisman Per Andersson från
krimjouren, kammaråklagare
Carl-Johan Norström och försvarsadvokat Per-Ingvar Ekblad. De visste inte i förväg vad
deras medverkan skulle bestå
av.
När alla var på plats förklarade jag, att jag skulle ”måla upp”
en situation och de medverkande skulle agera på ”ögonblicksbild”.
Resultatet blev överraskande
bra. Polisen inledde med att förklara hur de kommer till
brottsplatsen, spärrar av och
säkrar spår. Därefter tog han
kontakt med åklagaren.
Han värderade alla spår för
att vara helt säker på att den tekniska bevisningen skulle hålla i
rätten. När en misstänkt gripits
trädde försvarsadvokaten in på
arenan.
Den misstänkte får själv välja
försvarare och hans/hennes önskemål tillgodoses alltid.
De medverkandes skickliga
agerande gav upphov till många
nyfikna frågor från publiken.
Denna lärorika kväll avslutades med kaffe, lussekatter och
pepparkakor.
Sten Helleng
Studieorganisatör
17
HEJ! från föreningarna
Nämndemän reste västerut
Nämndemän har dels i NRF:s regi, dels i egen regi besökt London. Här följer
intryck förmedlade av båda grupperna nämndemän i London. En givande stund från
NRF:s resa var besöket hos de engelska lekmannadomarnas förbund.
– Det är ett privilegium
att få resa med nämndemän och vara varandras
resesällskap, säger Camilla Löfstedt, som var
med på den resa som gick
i egen regi till London.
– De rättsliga diskussionerna är alltid livfulla
Pressen är vital i England...
när vi möts. Vi kan också
alltid konstatera efter varje resa vilket bra gäng vi
utgjort som rest tillsammans .
– Jag blir ibland överraskad över hur bra vi alla kommit överens.
Resan i egen regi till
London som Camilla var
med på samlade nämndemän från Bollnäs, Stockholm och Göteborg. Programmet sträckte sig
över tre dagar där besöket i the Old Bailey var
det kanske allra viktigaste. Gruppen
hann också med att
besöka brittiska
parlamentet, både
dess underhus och
överhus, House of
Commons
och
House of Lords.
Traditioner
... liksom kulturlivet.
– Det man frapperas över är hur Storbri- näs. Att besöka en brittannien verkligen håller tisk domstol känns spepå sina traditioner, påpe- ciellt.
Här möter besökaren
kade Roland Jonsson,
nämndeman från Boll- domare, advokater och
Nämndemän i Lond
– Det man förvånas
skarpare här än i Sv
Nämndemän mötte engelska lekmannadomare med högt anseende och inflytande
I vår tid då svenska nämndemän ifrågasatts i flera utredningar valde NRF att anordna en studieresa till England.
I London mötte vi lekmannadomare som tillhör ”världstoppen” i sina roller inom
rättsskipningen. Vid mindre
brott – snatteri, trafikförseelse
mm – består domstolen av tre
lekmän s.k. magistrates. Dessa
tre beslutar självständigt om
domen. I rättssalen finns alltid
också en yrkesjurist, legal adviser, som bistår med råd om
hur lagen ska tolkas.
Lekmännen har behörighet
att döma upp till sex månaders
fängelse. Bedöms brottet
grövre än så, blir det en ensam
yrkesdomare som handlägger
målet vid denna första instans:
Magistrates’ Court.
Vid grövre brott (mord, våldtäkt mm) sker rättegången re-
dan i första omgången vid nästa högre instans: Crown Court.
Tolv juryledamöter
Här är ensamdomare det
vanliga och det är först här vi
ibland finner en jury bestående
av tolv personer. Dessa är vanliga medborgare slumpvis
framtagna från röstlängder.
Juryns uppgift är en enda, att
avgöra om den tilltalade är
skyldig eller inte. Om den tilltalade befunnits skyldig beslu-
tar sedan yrkesdomaren ensam
om påföljden.
Tradition
Hur kan man förklara lekmännens stora roll i England?
Vi besökte ”Magistrates Association” för att få svar på
detta. Flera hundra års traditioner har skapat ett gott anseende och förtroende för magistrates bland allmänheten.
Samtidigt är det ett ekonomiskt fördelaktigt system –
Nämndemän på besök hos kolleger i London.Från vänster till höger: Gunnel Agge Hedvall, Eva Ståhl, John Fassenfelt, Magistrates´Association, Karin Wickman, Sonja Gybrant, Veronica Jonsson, Margareta Yngvesson,Håkan Killius,Ingela Söderbaum,Stig Thoursie,Birgitta
Carlstedt, Ulla Werner, Claes Axelsson, Gudrun Edvardsson, Lauri Sankari, Marja-Leena Sankari och Hans Häll.
18
don, Roland Jonsson, Thorkel Åkesson, Eva Åkesson och Camilla Löfqvist.
s över är klasskillnaderna i detta land, påpekade Roland Jonsson. De verkar vara
verige.
åklagare i sina peruker och sin klädsel. Nog
känns det annorlunda allt jämfört med en
svensk rättssal.
Språket
– Något annat man minns är språket, fortsätter Roland. I en svensk domstol är vi nog
mer moderna men inte i en brittisk. Här verkar
tiden, kanske inte direkt ha stått still, men den
verkar gå något långsammare.
– Formaliteterna är betydligt mer frekventa.
Och respekten inför nämndemännen, juryn är
påfallande. Mycket intressant.
Thorkel Åkesson, nämndeman från Stockholm, påpekar att antalet lekmannadomare är
betydligt fler till antalet i England än i Sverige.
– I en brittisk domstol kan hela tolv lekmannadomare, jurymän, mötas i vissa mål, säger Thorkel Åkesson. Intressant är den bredd
nämndemännen verkar ha, både vad gäller
kön, ålder och etnicitet.
Något som deltagarna på resan också kunde
notera var att klassamhället verkade tydligare
i Storbritannien än i Sverige.
e
magistrates erhåller inget arvode utan bara ersättning för
utgifter de haft i samband med
tjänstgöringen. Så i jämförelse
med förhållandena i England
har vi i Sverige inget att klaga
över!
Annonseras
Vid behov av nya magistrates annonseras i tidningar, tunnelbana m.m. så att vem som
helst kan anmäla sitt intresse.
Sedan vidtar en uttagningsprocess med flera intervjuer. Man vill få en bild av
den sökandes förmåga att lyssna, att kunna tänka logiskt och
kunna delta i resonemang liknande dem som förs i domstolar. Ingen med fördomar
släpps igenom. Uppdraget är
så populärt att blott 25 procent
brukar kunna antas som lekmannadomare. Efter tre dagars grundutbildning får man
sedan börja tjänstgöra genom
att ledsagas av mera erfarna
magistrates.
Ett vanligt argument för lekmän är att domstolsutslag
skall stämma med vanliga
människors synsätt. Många
betvivlar att de inte blir förstådda av yrkesdomare vars
livserfarenhet ibland präglas
av fina skolors begränsade
miljö. Någon uttryckte att medan yrkesdomarna ibland är
”förhärdade” (case-hardened)
så kan lekmännen se varje fall
med ”pigga ögon”(fresh). Magistrates sitter ting i medeltal
ca 30 dagar/år.
Westminster
Magistrates Court
Vår resa innebar besök vid
en första instans:Westminster
Magistrates Court, och även
nästa nivå: Crown Court.
I vårt fall blev detta
”hovrättsbesök” på s.k. Old
Bailey, ”världens mest kända”
domstol.
Vid ett Londonbesök rekommenderas just Old Bailey
för den som vill följa en rättegång. Men OBS inga kameror, mobiltelefoner, ätbara saker får medfölja. Nyköpta
chokladkakor åkte direkt ner i
sopkärlen. På Old Bailey väntar ofta spännande fall. Småsaker behandlas aldrig här!
För svenska ögon är en engelsk rättssal lite förvirrande.
Vem är vem? Aktörerna kan
vara fler än vi är vana vid.
Med oss följde dock en engelsk advokat som domstolsguide, vilket var mycket uppskattat!
Apropå ensamdomare så
ville en försvarsadvokat i korridoren efter en rättegång förklara sig.
Han sa att han ”kunde” domaren så väl att hans slutplädering kunde göras väldigt
kort. Yrkesdomarna tänker så
olika och överraskar sällan,
varför advokaten agerade olika utifrån vilken domare som
tjänstgjorde. En viktig lärdom
med tanke på de förslag som
föreligger i Sverige om att fler
mål ska kunna avgöras av en
ensam lagfaren domare!
Brixton
Vi gjorde också ett studiebesök i stadsdelen Brixton
som 1981 blev välkänt för
upplopp.
Här bor många med karibisk
bakgrund. Olagliga husockupationer, droghandel m.m.
gjorde att polisen slog till med
stöd av en hundra år gammal
lag: att arrestera på blotta
misstanken om brott.
Reaktionen häftig
Det hände att skötsamma
medborgare på väg till jobbet
låstes in. Reaktionen blev häftig och nådde revolutionära nivåer.
Margaret Thatcher övervägde att sätta in armén. Sedan
dess har det varit upplopp flera gånger, senast 2011.
Vi kunde dock lugnt vandra
runt med sakkunnig guide.
De flesta Londonbesökare
som idag tar sig till Brixton
gör det för att besöka den stora ”exotiska” matmarknaden,
Brixton Market.
Håkan Killius
En av nämndemännen som
deltog på NRF:s resa till
London
19
Krönika Brynolf Wendt, Halmstad
Vår moderna lagstiftning bygger på forntida rätt
Egypten, romarriket och bibeln en grund
för västerländskt rättsväsende
Under mina fyra år som
nämndeman i Halmstads
tingsrätt (2007–2010) kom
jag att delta i ett antal samtal med andra nämndemän
om rättssamhällets brister
och förtjänster.
Tankeväckande, inspirerande och spontana samtal
under trivsamma former,
vid oplanerade pauser i det
vanliga domstolsarbetet.
För det mesta handlade samtalen, naturligt nog, om brister
i laglydnaden. Det antogs att
folk i allmänhet kände ett visst
främlingskap mot både lagstiftningen och rättstillämpningen, och att det fanns ett
samband mellan denna känsla
och folks benägenhet att överträda lagen när tillfälle därtill
gavs.
Det ansågs möjligt att
särskilt lagstiftningsproceduren under utvecklingens gång,
kommit alltför långt bort från
dem som den närmast berörde. Regelefterlevnaden antogs
vara större förr i världen.
Forntida rätt
Sedan urminnes tid har tillkomsten och utvecklingen av
regler för mänsklig samlevnad troligen varit likartad
överallt, oavsett kulturkrets.
Ungefär så här har det nog
gått till; Vissa beteenden som
befunnits främja stabilitet i
tillvaron har upprepats med
sådan regelbundenhet, att det
så småningom kommit att anses klandervärt och stridande
mot Gudarnas vilja att handla
annorlunda.
Romarriket
De uppkomna reglerna kom
alltså att betraktas som heliga
och tolkningen av dem som
en prästerlig uppgift.
Så var det åtminstone till att
börja med i det gamla romarriket. Ett sådant här regelsystem kallar vi vanligen för
sedvanerätt, en rätt som muntligt fördes vidare från generation till generation i hundratals
år och fick först så småningom skriftlig form.
Du skall inte…
Ett bra exempel på den här
typen av rättsutveckling finns
i de så kallade helighetsreglerna i 19:e kapitlet tredje Moseboken.
Dessa regler anses ha tillkommit 1200 år före Kristus,
Reglerna de har förts vidare
från generation till generation
i muntlig form under flera
hundra år och därefter fått
skriftlig form senast 500 år
före Kristus. Så här lyder
11:e–18:e verserna;
”Ni skall inte stjäla och
inte bedra eller lura varandra. Svär inte falskt vid
mitt namn, då vanhelgar
du din Guds namn, Jag är
Herren.
Du skall inte tilltvinga
dig något av din nästa eller
beröva honom något. Du
skall inte hålla inne arbetarens lön över natten. Du
skall inte förbanna en döv
och inte lägga något i vägen för en blind så att han
faller, du skall frukta din
Gud, Jag är Herren.
Ni skall inte handla orätt
när ni dömer, du skall varken gynna den fattige eller ta parti för den rike,
Rättvist skall du döma din
landsman. Du skall inte gå
med förtal bland dina bröder, och du skall inte stå
din nästa efter livet, Jag är
Herren.
Du skall inte bära agg
mot din landsman utan
tillrättavisa honom, så att
du inte för hans skull drar
skuld över dig, Du skall inte ta hämnd och inte hysa
vrede mot någon i ditt folk,
utan du skall älska din
nästa som dig själv, Jag är
Herren”.
De här reglerna i Moseböckerna, som gällde i dåtidens Israel, var nog inte alldeles opåverkade av rätten i Israels grannländer Babylonien
och Egypten, det dåtida Mellersta Österns stormakter och
kulturcentra.
Abraham
Abraham, israeliternas stamfader, hade ju utvandrat från
Babylonien 2000 år före
Kristus och Moses, israelit visserligen, men också en framstående egyptisk förvaltningstjänsteman, hade ju utvandrat
från Egypten under 1200-talet
före Kristus. Samt parentetiskt. Världens äldsta kända
lagsamling, Hammurabis lag,
är Babylonisk och tillkom på
1700-talet före Kristus.
Hur som helst, reglerna i
Moseböckerna låter ganska så
välbekanta i våra öron och
detta är kanske inte så konstigt
med hänsyn till vårt långvariga kristna förflutna. I början
av 1600-talet efter Kristus
fann t.ex. dåvarande lagstiftande församling innehåller i
Moseböckerna så värdefullt,
att detta införlivades med
svensk rätt.
Denna lagstiftningsåtgärd
möjliggjorde sedan att man
under åren 1668–1676 lagligen kunde bränna mer än 300
svenska kvinnor på bål såsom
LULEÅ
Victoria Bäckström berättade
om nya Migrationsdomstolen
Luleå nämndemannaförening tillhör de
mer aktiva föreningarna inom nämndemannarörelsen. I slutet av november besöktes föreningen av lagman Victoria
Bäckström.
Hon berättade om förvaltningsrättens
20
nya roll i Luleå, en domstol som till stor
del kommer att behandla migrationsärenden. Det var länge ovisst var Sveriges
fjärde migrationsdomstol skulle placeras,
men till slut beslutades att det skulle bli i
Luleå.
Den nya domstolen kommer att ha närmare 70 nya medarbetare. Den kommer
att utgöra Norrlands största domstol.
Domstolens upptagningsområde kommer
utgöras av fyra län, nämligen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland.
Många nämndemän hade kommit denna kväll till Rättscentrum vid Skeppsbrogatan i Luleå för att höra lagmannen Victoria Bäckström berätta om den nya migrationsdomstolen.
”Ni skall inte stjäla och inte bedra eller lura varandra. Svär
inte falskt vid mitt namn, då vanhelgar du din Guds namn,
Du skall inte tilltvinga dig något av din nästa eller beröva
honom något.”
häxor. Var fanns väl månne det sunda förnuftet medan detta pågick?
Romersk rätt
Förutom mosaisk rätt så har också romersk rätt haft ett starkt inflytande på svensk rättsutveckling.
Rättssatsen som säger att man i
tveksamma fall hellre ska fria än
fälla (in dubio pro reo) kommer till
exempel därifrån och var välbekant
för rättslärda i Sverige under 1600talet.
Beträffande den romerska rättens
egen utveckling från 700-talet före
Kristus och framåt i tiden, så existerade den som sedvanerätt till
mitten av 400-talet före Kristus då
den nedtecknades och fick beteckningen De tolv tavlornas lag. Därefter existerade den romerska rätten i skriftlig form med återkommande ändringar och förnyelser,
beslutade av lagstiftande församlingar och anpassade efter samhällets förändringar.
Den sista stora genomgången av
vad som då var gällande romersk
rätt, skedde under mitten av 500-talet efter Kristus på kejsar Justinianus tid.
Sammanfattningsvis, lagstiftningen som sådan saknar nog betydelse för frågan huruvida laglydnaden var bättre förr. Men om den
Värdegrundsfrågor i
uppskattat föredrag
nu var det, så berodde nog detta
huvudsakligen på att det dåtida
samhällets struktur var enkel och
genomskinligheten stor (folk höll
dåförtiden verkligen ögonen på
varandra) och att straffrätten förr i
världen var väldigt rå. Det var den
så kallade talionsprincipen som
gällde (öga för öga, tand för tand,
lem för lem osv.) och att regelsystemet och tillämpningen av det
hade ett starkt religiöst drag över
sig med hot om evig helvetisk pina
för förövaren – ännu på 1950-talet
var tron på Gud och Djävulen och
på Himmelen och Helvetet ganska
så levande. Allt detta är sådant som
vi förhoppningsvis har lämnat
bakom oss för gott.
Ständigt anpassa
Bästa sättet att förbättra laglydnaden är nog att ständigt anpassa
lagen efter ändrade samhällsförhållanden (detta är vi faktiskt rätt
bra på) och att få allmänheten mera seriöst intresserad av lagstiftningsarbetet och rättstillämpningen. I det här läget anser jag att man
är fel ute när man resonerar om att
begränsa eller helt skrota nämndemannainstitutionen, istället för att
fördjupa den.
Stockholms nämndemannaförening har haft besök av den tidigare polisen Michael Lundh. Föreningen med sina 162 medlemmar tillhör en av
dem tre största föreningarna inom nämndemannarörelsen.
Brynolf Wendt, Halmstad.
– Vi har en god medlemstillströmning, säger han.
En orsak är just att vi försöker variera våra olika
program. Att göra det lite överraskande, det som inte förväntas av oss. I snitt har vi möten en gång i månaden, studieresor, studiebesök och olika föredrag.
”Förutom mosaisk rätt så har också romersk rätt
haft ett starkt inflytande på svensk rättsutveckling.
Rättssatsen som säger att man i tveksamma fall
hellre ska fria än fälla (in dubio pro reo) kommer till
exempel därifrån och var välbekant för rättslärda
i Sverige under 1600-talet.”
– Vår ambition är att kalla samman till möten med viss regelbundenhet, berättar Jan Nyberg, medlem i föreningens styrelse. Programmen ska variera, ibland är det
fråga om ett föredrag, som ikväll,
ibland ett större arrangemang, som
studieresa.
STOCKHOLM
– Utbildning är väsentligt för oss
nämndemän, vi behöver alla veta
mera om rättsväsendets olika sidor. Kvällens möte där vi fick veta
mer om förvaltningsrätten i Luleå
var ett bra exempel på en träff av
en mer informativ karaktär, en klart
givande kväll.
Michael Lundh är idag föreläsare men med mångårig erfarenhet inom polisen. Han lämnade polisen
2005 efter 26 år i yrket. Som polis arbetade han inom
Norrmalmspiketen. Han var sedan verksam med att
motverka ungdomsbrottslighet i Stockholm. Han säger att han är mycket tacksam för sina år inom polisen och kan varmt rekommendera polisyrket.
Lundh har bland annat varit aktiv inom organisationen Expo. Det var författaren Stieg Larsson, som
tog in honom i stiftelsen Expos styrelse 2001. Lundh
lämnade styrelsen 2011 efter tio lärorika år i arbetet
att förebygga rasism och främlingsfientlighet.
– Min erfarenhet är att det är viktigt att arbeta med
mångfaldsfrågor, säger Lundh. Värdegrundsfrågor
är väsentliga, kunskap om hur man bemöter olika
grupper i samhället är viktigt, allt för ett bättre arbetsklimat. Att motverka fördomar, att skapa mer
tillfredsställda medarbetare är av vikt.
Stig Trossö inom styrelsen för Stockholms nämndemannaförening, var en av dem som arrangerade
kvällen med Michael Lundh. Han säger till tidningen Nämndemannen att det är den här typen av arrangemang som får föreningen att lyfta.
– Michael Lundhs föredrag var ett sådant här arrangemang. Här hade vi bjudit in en tidigare polis
med stor erfarenhet inom det sociala. En person känd
för att på ett alltid strukturerat och bra sätt berätta om
sin syn på olika problemområden – och hur ett samhälle kan förbättras.
Michael Lundh
– uppskattad
talare hos
nämndemännen
i Stockholm.
21
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
0706 51 78 42
Eva Olsson
Skolgatan 13 C
817 30 Norrsundet
tel 0768 32 24 02
0705 71 24 33
HEJ! från föreningarna
STORGÖTEBORG
HÖGSBOANSTALTEN – EN MODELL
Marika
af Winklerfelt
Bastugatan 17
118 25 Stockholm
tel 08 641 36 41
0703 45 15 42
NRF:s
arbetsutskott:
Förbundsordförande
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Marika
af Winklerfelt
adress se ovan
Förbundskassör
Bo Sjöberg
Hertig Carls Allé 19
691 41 Karlskoga
tel 0586 79 60 81
0703 45 15 42
Barbro Tjernström
Össby gård
Tegelbruket
614 90 Söderköping
tel 0121 22181
0733 937600
Staffan Björnberg
Västra Vallgatan 11
211 35 Ystad
tel 0411 16994
0736 709863
Ansvarig NRF:s
kansli:
Britt Winberg
tel 08-6515513
Bankgiro 5360- 9855
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
[email protected]
Anne Bager, Håkan Killius och Gunnel Alderholm
tillhörde nämndemännen som besökte Högsboanstalten
denna dag.
Högsboanstalten tillhör en av Kriminalvårdens mest framgångsrika anstalter. En anstalt som
medlemmar inom Storgöteborgs nämndemannaförening besökte i början av december.
Högsbo på Västkusten är en behandlingsanstalt specialiserad på vård av missbrukare.
Resultaten anses många gånger som mycket goda. Människor som tidigare missbrukat
knark kan i bästa fall ibland lämna Högsbo närmast fria från narkotika.
Vad utmärker då Högsbo? Jo,
kanske det att de intagna möter
en anstalt där programmen är
synnerligen omfattande. En dag
på Högsbo kan för den intagne
delas på tre olika vis, det kan
antingen gälla att vara upptagen
med ett arbete, eller en utbild-
ning eller att ta del av ett behandlingsprogram. Det arbete
som erbjuds på Högsbo är inom
träindustri, monteringsarbete eller inom service. Service syftar
här på köksarbete, städjobb eller
att vara verksam i tvättstugan.
Högsbo kan erbjuda en vuxen-
utbildning inom grundskola och
på gymnasienivå. Svenska för
invandrare är en viktig kurs liksom träning i att skriva och läsa.
I mån av resurser kan också utbildning på högskolenivå förekomma.
Men fritiden är också varierad
NRF på nätet: www.nmrf.se, www.namndemannensriksforbund.se, www.nämndemännensriksförbund.se
22
KARLSKRONA
LÄNSÖVERGRIPANDE FÖRENING I BLEKINGE
L FÖR ANDRA
på Högsbo. På anstalten finns en
mindre gymnastiksal, fotbollsplan,
volleybollplan, bouleplaner, gym,
bastu och bibliotek.
Hela anstaltens verksamhet riktar
sig till narkotika- och blandmissbrukare. Intagna lämnar regelbundet urinprov. Personalen besöker
dagligen celler och andra utrymmen för att förhindra förekomst av
droger på anstalten.
Högsbo öppnades 1990 och har
sedan starten i första hand tagit
emot intagna med narkotika- och
blandmissbruk. 1998 byggdes anstalten till med 34 platser, som till
en början fungerade som häkte. Sedan hösten 2010 har anstalten ett
antal platser för substitutionsbehandling av opiatmissbrukare.
Klienthandläggaren Peter Brovall
tog emot nämndemännen som var
på besök. Anstalten har 60 anställda.
Peter Brovall berättade på ett intresseväckande vis om anstalten. Intrycket besökarna hade var att om
anstalter fungerade som Högsbo,
finns det anledning att verkligen hysa förtroende för svensk kriminalvård.
– Det kanske bör framhållas lite
oftare, när något i samhället går
särskilt bra, Högsbo är ju ett sådant
exempel, tyckte Ingela Ohldin. Nu
för tiden brukar är det lätt hänt att
det negativa dominerar. Högsbo är
dock ett bra exempel som fler borde
bli kunniga om, när svensk kriminalvård diskuteras.
– Ett klart givande besök, säger
Irene Netteus, medlem i styrelsen.
Det positiva är att så många ville
vara med. Denna höst har vi inom
Storgöteborg haft många aktiviteter och det roliga är det positiva
gensvaret.
En länsövergripande förening
har nu bildats i Blekinge. Blekinge
har länge haft flera föreningar, en
i Karlskrona, en i Ronneby, en i
Karlshamn, för västra Blekinge.
Nu etableras en samordnande förening för samtliga föreningar i
landskapet som kallas för Sveriges
trädgård.
- Detta har vi länge eftersträvat,
berättar Birgitta Ståhl, ordförande i
Karskrona nämndemannaförening.
Nu var rätt ögonblick inne och vi
känner viss glädje över beslutet.
1 januari 2014 startar föreningen
sin verksamhet.
- Vi hoppas på detta vis bli mer
slagkraftiga, säger hon. Intresset för
Blekinges nämndemän att engagera
sig i en förening har alltid varit påtagligt.
- Nu tror jag att andelen nämndemän som vill vara med ökar.
Flera har varit drivande i att bilda
denna länsövergripande förening.
Samtliga ordförandena i de tre föreningarna, förutom Birgitta också
Birger Vernersson, Karlshamn och
Kjell GG Johansson,Ronneby, har
alla uttryckt en önskan om denna
nya organisation, som kommer att
samordna många av blekingarnas
aktiviteter. Idén är väl förankrad
bland Blekinges nämndemän.
Nu har Blekinges nämndemannaföreningar en samordnande
förening. Bilden från Fredrikskyrkan i Karlskrona – vi som var
på kongressen minns en stad med en märkvärdig arkitektur.
I KOMMANDE NUMMER:
OM DET OTRYGGA SVERIGE,
OM BEDRÄGERIERNA PÅ NÄTET:
Justitieminister Beatrice Ask
– om 60 000 id-kapningar,
(stölder av personnummer)
– om kortbedrägerier
– om 15 000 villakapningar
– om 60 000 svenskar som har
drabbats av en stalker, förföljare
VAD GÖR REGERINGEN FÖR ATT ÖKA SKYDDET FÖR DEN ENSKILDE?
Har verkligen kriminalitetet minskat i vårt land?
23
Returex skickas till
NRF
Box 8140
104 20 Stockholm
Kom ihåg!
Gör adressändring till
NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm
E-post: kansli @nmrf.se (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).
ANNONS
Är din förening intresserad av
att arrangera nästa kongress ?
Nu är det dags igen för intresserad
förening anmäla sitt intresse som
arrangör.
Om er förening vill stå som värd för
NRF:s nästa kongress önskar förbundsstyrelsen en inledande intresseanmälan före FS möte i januari
2014.
Er intresseanmälan är ej bindande.
LÄS LEIF B MAGNUSSONS SENASTE ROMAN
HOVRÄTTEN BRINNER
– uppföljare till ”Attack på nämndemän”
med nerslag i olika delar av Sverige.
Pris 195 kr inkl porto, adm mängdrabatt.
Med ”Attack på nämndemän(bokpaket) pris 295 kr.
Hemsida: www.leif magnusson.se Beställning: [email protected]
tel 08-541 396 38, 070 600 51 51
”Har nämndemännen en framtid” – föreläsning i Din
förening 2014 – möjlighet att boka författaren som talare.
DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE?
För vidare information, ring gärna
förbundsordföranden Lars Lassinannti,
tel 0920- 624 85.
ANNONS
Ringar på vattnet
- en resa från totalt kaos
till ett hyggligt liv.
Det är med största sannolikhet
Anders som är död, säger
en polistekniker till
Lilian Gustafsson.
I boken Ringar på vattnet
beskriver Lilian sin resa från
totalt kaos till ett hyggligt liv.
Beställ via
www.adlibris.se, www.bokus.se
www.litenupplaga.se
lilian.gustafsson@ ringarpavattnet.se
Passa på att ta del av NRF: s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare.
Följande rekommenderade utpriser gäller :
Standar:
Kr 275:-/ st
Pins:
Kr 40:-/ st
Manschettk. Kr 150:-/ par
Slipshållare
Kr 100:-/ st
Porto / frakt samt emballage
eller genom FS -ledamoten
kostnad tillkommer.
Björn Sandwall
Kan beställas genom NRF:s
vars emailadress är
kansli [email protected] ,
[email protected]
Britt Winberg 08-6515513
tel. 0371-34467 (dagtid)
GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE – EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE