Transcript 2012-1 - Nämndemännens Riksförbund

1/ 2012 Nämndemännens Riksförbund NRF
29 mars 2012
Utgåva nr 141 sedan starten 1977
Foto:Toni Jancevski
Foto:Cosette Bäckman
Foto:Cosette Bäckman
Tema: När man jagar
nämndemän …
Ingela Söderbaum, nämndeman Solna
som anmälde Rapport till Granskningsnämnden.
Per- Ola Larsson, tidigare nämndeman i Stockholm
som träffade på olämpliga juristdomare.
Nämndemän och
domare om en
pågående
hetsjakt
Thomas Johansson, lagman i Ystads tingsrätt: - Ett rättstryggt
system i Sverige behöver sina nämndemän. Många av åsikterna
som förs fram mot nämndemän är osakliga.
Sidorna 4–11
Inger Ridbäck, nämndeman i Lund som frågar: – Finns det en
dold agenda?
Johan Pehrson i justitieutskottet: Höj säkerheten i våra domstolar. Sidan 12
HEJ!
från föreningarna!
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
Postgiro 4364000-2
Telefon: 08 - 651 55 13
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 35
Nämndemannen 1/2012
Nr 141 efter starten
ISSN 03448-4351
Redaktör:
Staffan Ringskog
Östergatan 14
262 32 Ängelholm
[email protected]
Layout:Staffan Ringskog
Om inget annat anges
är flertalet artiklar
i tidningen skrivna
av Nämndemannens
redaktör
Arvika
Tidningen Nämndemannens nya spalt med senaste
nytt från våra många föreningar.
Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com
om senaste nytt. Du kan också ringa 0701 702128(Anita)
eller 0708 385998(Ingegerd).
på ett studiebesök i Nya Häktet
i Göteborg.
Vi var 34 nämndemän som
var intresserade att åka med, så
jag beställde en buss så att alla
som ville åka gemensamt fick
plats. Mycket intressant och
givande besök.
Det är viktigt att veta vad
man dömer till !, så därför har
vi försökt att göra besök på både ungdomsvårdskolor och
fängelser tidigare.
På årsmötet 2011 hade vi besök av representant från Kvinnojouren Olivia i Alingsås.
Under år 2011 besökte vi
bl.a också Rättsmedicinalverket i Göteborg tillsammans
med Nämndemannaföreningen StorGöteborg.”
Agneta Langton meddelar
att under 2011 inbjöds ett företag att informera om boendeskydd med olika typer av
larm och vilken effekt dessa
har mot inbrott.
– Tyvärr blev vårt studiebesök till Brottsförebyggande
Centrum i Karlstad inställt under hösten 2011, skriver Agneta. Vi har i stället inbjudit
representanter för att informera om denna verksamhet till
vårt årsmöte den 1 april 2012.
Arvika Nämndemannaförening planerar ett studiebesök
under våren till ett av de större
fängelserna exempelvis Kumlaanstalten.
Ludvika
Ludvika skall ha årsmöte 29
mars, meddelar ordföranden
Frank Norgren. Brynolf
Wendt, tidigare åklagare,
nämndeman och känd från
TV3: s program Efterlyst kommer att tala. Brynolf var ju en
mycket uppskattad talare i
Sundsvall i höstas, många
nämndemän kom till detta möte.
Till hösten planerar föreningen i Falun som vanligt
Domstolens Dag och det gör
föreningen tillsammans med
Falun och Borlänge. Medlemsvärvningen inom Ludvika
är färdig och till allas glädje
är medlemsanslutningen hundraprocentig.
Tryck:VTAB
Vimmerby
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
Alingsås
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
[email protected]
Lösnummer 40 kronor
adresser NRF:s hemsida:
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
www.nmrf.se
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER PRENUMERATION:
email:
riksforbundet.nrf @
telia.com
Gun Aronsson i Alingsås
skriver
”Det känns för närvarande
väldigt tråkigt med all negativ
press angående nämndemän.
Det är bra att vi försöker visa
att allt inte är så dåligt som vissa journalister vill påskina.
I Alingsås Tingsrätt skall vi
ha vårt årsmöte nu i mars.
Agneta Langton, Arvika nämndemannaförening och Lars Österdahl,
Nu i slutet av januari var vi Värmlands nämndemannaförening- två ordförande i två aktiva
föreningar.
Telefon: 08-651 55 13
Adress: NRF, Box 8140,
104 20 Stockholm
Kansliadress:
Tomtebogatan 40
Stockholm
Prenumeration
140 kronor
Nästa utgåva av
tidningen
Nämndemannen:
19 juni 2012
(19 maj 2012)
(Senaste manusdag
inom parentes)
2
ANNONS
Attack på nämndemän
– Övergrepp i rättssak –
Cirka 300 sidor med bilagor om
nämndemannauppdraget
Spänningsroman om
nämndemän i Sverige.
Hemsida: leifmagnusson.se
Beställning: [email protected]
Pris 195 kr inkl porto, exp
tel 08-541 396 38, 070-600 51 51
V.g. uppge namn, adress, tel.
Pg 45 9816-5 Leif B Magnusson
1/ 2012 Nämndemännens Riksförbund NRF
Ordföranden har ordet
Rundabordssamtal på Rosenbad
Jag hälsar er alla välkomna att läsa
vår medlemstidning. Det gläder mig
och NRF att det är många av dom som
inte är våra medlemmar som ändå vill
läsa vår tidning som är en informations- och kunskapskälla för alla
nämndemän. Vår önskan är givetvis
att alla nämndemän ansluter sig som
medlemmar till NRF så att vi kan producera en ännu bättre tidning med fler
utgåvor till gagn för vårt nämndemannauppdrag.
Som riksorganisation för Sveriges
nämndemän blev NRF inbjuden till
rundabordssamtal med justitieminister
Beatrice Ask och ett antal representanter för domstolsväsendet bl.a.
Domstolsverket, Riksåklagaren, ett
antal tingsrätter, förvaltningsrätter och
hovrätter samt representanter för våra
politiska partier, totalt 21 deltagare.
Alla som var närvarande vid samtalet
hade svarat på en skrivelse om reformbehovet av nämndemannasystemet i
form av ett remissvar.
I mitt tycke återspeglade justitiemi-
nisterns inledningsord till deltagarna
vid samtalet en mycket positiv inställning till nämndemannainstitutet från
hennes sida, när hon poängterade att
det var viktigt med nämndemän och
att de behövdes vid rättstillämpningen
vid våra domstolar. Hon aviserade
också att det kan finnas behov av en
översyn eller ”en vårstädning” som
hon uttryckte det.
Inläggen från de närvarande återgav
det som framkom i deras remissvar
till departementet. Frågan om nämndemännens legitimitet kom upp relaterat till nuvarande nomineringsförfarande. Många betonade, att kravet på
nämndemännen var, att de hade ett aktivt samhällsintresse och att detta kunde tillgodoses med det nuvarande
systemet.
Här förtjänar det att återge lagman
Stefan Strömbergs analys och uppfattning om det nuvarande systemet
med nominering genom politiska partier. Han ansåg att det var direkt
olämpligt att släppa in andra organisationer än de politiska partierna i no-
mineringsprocessen eftersom de representerade särintressen och därför
inte fyllde kraven på legitimitet. Detta kan vi se som en tydlig motvikt till
åsikten att valsystemet behövde vidgas och avpolitiseras.
Det hänvisades till Montesquieu
från 1700-talet som fastslog, enligt
hans maktdelningslära, att den politiska och dömande makten skall vara
åtskilda. Jag har mycket svårt att se
vid en seriös analys, att hans teser kan
kopplas samman med dagens nämndemän som politiska maktfaktorer vid
våra domstolar som en följd av dagens nomineringsprocess.
Det finns tyvärr vissa företrädare vid
våra domstolar som förläst sig på
Montesquieus teser. Lyckligtvis framkom det mycket tydligt från våra lagfarna företrädare att de aldrig upplevt
någon politisk koppling till nämndemännens insatser vid domstolarna.
Detta är en erfarenhet som alla vi
nämndemän med kraft kan intyga.
Lars Lassinantti
Förbundsordförande NRF
3
ENKÄTEN
Vad anser du om debatten
om nämndemännen?
Linda
Carlström:
– Mycket har
ju ventilerats i
debatten. Ett intryck är att när frågan om rekrytering diskuterats, anser jag att denna fråga kan ju faktiskt diskuteras. Om det ska ske en
annan rekrytering, hur ska det i så
fall ske ?
– Rekryteringen av nämndemän
från de politiska partierna kanske
kan förbättras genom mer insikt i
rättsväsendet. Om nämndemannauppdraget kan man nog säga att
ofta har allmänheten inte insikt i
hur nämndemannasystemet fungerar.
Samire
Fetahu:
– Detta är min
första mandatperiod, uppdraget är mycket intressant och tankeväckande. Ett intellektuellt stimulerande uppdrag.
– Kanske kraven när nämndemän väljs ska höjas en aning. Alla
olika förtroendeuppdrag kräver alltid en genomlysning och reflektion. Rent allmänt tror jag nog att
det fungerar väldigt bra i vårt land
med dagens system
– Sverige är ju känt för att vara
ett rättstryggt land. Domstolarna
åtnjuter ett stort förtroende från allmänheten, och jag undrar om inte
nämndemännen bidragit positivt
till detta.
4
Tema: När man jagar nämndemän …
Granskningsnämnden fick nytt ärende att behandla
INGELA ANMÄLDE
INSLAG I RAPPORT
Just nu pågår en kampanj mot landets lekmannadomare.
Tydligast var den i TV alldeles efter jul. Kritiken som framförts har
varit minst sagt onyanserad, så ensidigt laddad att jag såg mig
tvingad att anmäla inslag i Rapport och Aktuellt till Granskningsnämnden. Gärna debatt men den måste vara saklig och utan hets.
Den som säger detta är
Ingela Söderbaum och
nämndeman i Solna
tingsrätt sedan fem år
tillbaka. Orsaken till anmälan till TV:s Granskningsnämnd var nyhetsinslag i Rapport och
Aktuellt. Dessa inslag
lyckades på några minuter, enligt Ingela grovt
nedvärdera och närmast
smutskasta landets nära
9000 nämndemän.
- Jag tror att det är väldigt viktigt att vi nämndemän nu reagerar, säger Ingela Söderbaum.
Kampanjen som pågår
är försåtlig och låtsas
bygga på fakta men i
grund och botten är det
inget annat än påhopp
byggda på okunskap.
– Det är dystert att se
hur det kan gå till , fort-
sätter Ingela Söderbaum.
Enkät
Det som speciellt fick
Ingela Söderbaum att reagera var den enkät som
presenterades i Rapport
och Aktuellt. En enkät
som gjorts högst ovetenskapligt. Enkätens resultat skulle vara att en
stor del av landets juristskolade domare vände sig mot systemet att
överhuvudtaget ha lekmannadomare i landets
domstolar. Ingela anser
att det var fel att bara
fråga landets domare.
Det är ju inte domarna
som skall besluta om vi
skall ha insyn i domstolarna.
– Enkäten var också
partiskt konstruerad, sä-
ger Ingela Söderbaum,
som är samhällsvetare.
Hon har själv undervisat
i hur man konstruerar
frågeformulär.
Argument i sig
– Enkäten som presenterades i TV, anser Ingela var ett skolexempel
på hur man inte ska göra
en enkät med ledande
frågor. Med enkäten ville man ifrågasätta hur
landets nämndemän tillsätts; detta tillvägagångssätt blev ett argument i sig för att diskvalificera själva idén med
lekmannadomare. Helt
absurt.
– Man ville genom enkäten också få domarna
att svara att nämndemännen är politiska aktörer, fortsätter Ingela
HEJ! från föreningarna
LULEÅ
Lars Pohjanen, ordförande i Luleå nämndemannaförening hälsar att
föreningen hade årsmötet
i början av mars, det inleddes med information
och frågestund med lag-
mannen i Luleå tingsrätt,
Erik Graeske. Frågestunden var mycket uppskattad. Etik Graeske var
mycket tydlig i sin framställning att han ansåg att
dagens system är rättssäkert och tillförlitligt, så
länge inte riksdag och regering inte beslutar om
något annat.
Om årsmötet skriver vidare Lars Pohjanen:
”Riksförbundets ordförande, Lars Lassinantti,
valdes till mötesordföran-
ENKÄTEN
Vad anser du om
debatten om
nämndemännen?
Söderbaum.
– Men det är ju inte belagt
att det verkligen är så, säger
hon. Det är tvärtom på det viset att juristdomarna med sin
dominerande roll i domstolarna ger landets nämndemän
ett begränsat handlingsutrymme, någon som professor
Christian Diesen skrivit om
apropå Sverigedemokraternas inträde bland nämndemännen.
Massmedia
Ingela Söderbaum säger att
hon följt debatten om nämndemän i massmedia under senare tid. Hon menar att det
finns en uppenbar tendens till
att den som uttalar sig skarpast får störst plats i debatten.
– Jag har kommit fram till
att de skarpaste debattörerna
oftast också är de mest okunniga, säger Ingela Söderbaum. Visst kan det vara
svårt att förstå samhällets allmänna syften som ges kring
nämndemännen – som exempelvis detta med att utgöra
samhällets förlängda arm, att
vi ska representera det allmänna rättsmedvetandet.
– Folk i allmänhet kan tydligen inte förstå poängen med
lekmän i domstolarna, fort-
de som han genomförde
med stor skicklighet. Lars
kom också direkt från
Stockholm med färska nyheter om remissvaren för
nämndemän. Årsmötet beslöt att inbjuda Haparanda
tingsrätt att bli medlemmar i
– Enkäten var partiskt konstruerad, säger Ingela Söderbaum.
Den var ett skolexempel på hur man inte ska göra en enkät med
ledande frågor.
sätter Ingela Söderbaum.
Nämndemännen har två uppgifter, dels ska vi stå för samhällets insyn i domstolarna,
dels ska vi komplettera de juristskolade domarna. Det senare är vår mest konkreta
uppgift.
– Insynen är viktig för
rättssäkerheten, fortsätter Ingela Söderbaum. Nämndemännen kan sägas utgöra en
del av den svenska offentlighetsprincipen. En princip
som vi svenskar håller högt.
– Men vi nämndemän skall
också komplettera juristerna
i domstolarna. Vi skall bistå
domaren i frågor som rör bedömning och skälighet.
- Vad syftar jag på här ? Jo,
våra erfarenheter från livet
vår förening enär de saknar
eget, de är trots allt 60
nämndemän som inte är anslutna.”
I maj inbjuder föreningen
i Luleå nämndemän till personskadeförbundets RTP:s
seminarium. 5 maj arrange-
utanför domstolarna. Vi
nämndemän har en bred samhällsförankring.
– Lagtexterna kan maturligt nog inte fokusera på det
enskilda fallet.Vid överläggningen diskuteras sådant som
vems berättelse man ska tro
på, hur bevisen håller och vilken påföljd som är lämplig.
– Det enskilda fallet har ibland så många bottnar att enbart lagtexter kan slå för hårt.
Det allmänna rättsmedvetandet representerat av lekmannadomaren balanserar den juridiska sakkunskapen. Medverkan av bra lekmannadomare ger domstolarna en extra styrka och legitimitet.
ras seminariet, i inbjudan står
det att: ”Seminariet syftar till
att ge deltagarna en djupare
kunskap om RTP:s skadegrupper och de problem som
dessa innebär för den enskilde i domstolsprocessen både
i förvaltnings- och civil dom-
TEMA
Ulla- Britt
Johanson,
– Nämndemannauppdraget är viktigt,
det är väsentligt att en
röst som ska representera det icke-juridiska
är med, ett röst som ska
stå för livserfarenhet
och sunt förnuft. Inom
matematiken är 1+1 lika med 2, men inte inom juridiken. Juridiken
är mer en disciplin som
ger utrymme för värderingar och resonemang,
– Vi avlastar de juristskolade domarna i
deras svåra uppgift att
fatta svåra beslut.
– Har någon utanför
domstolarna någon
gång reflekterat över
detta, hur svårt och
tungt det kan vara för
domstolarna att just utfärda domar?
stol.” Anne-Lie Sandin är seminarieledare.
Vill du ha vidare information från föreningen i Luleå, maila Lars på
[email protected]
eller Monica på [email protected]
fortsättning nästa sida
5
Tema: När man jagar nämndemän …
ENKÄTEN
Vad anser du
om debatten
om nämndemännen?
Ingvar
Ingemanson:
– Jag känner verkligen inte igen mig i
en stor del av den
kritik som förts
fram mot oss nämndemän.
– Många av påståendena är helt tagna
ur luften, ta det här
om att vi skulle diskutera politik i domstolarna. Så är det ju
inte alls, har aldrig
hört en sådan diskussion nämndemän emellan.
– Jag har ej något
emot att det kanske
utkristalliseras ett
annat sätt att välja
nämndemän i Sverige.
– Nämndemän ska inte kunna svensk juridik, det är inte därför vi sitter i
en domstol, påpekar Inger Ridbäck. Hur många gånger ska vi tvingas
upprepa detta för oss ganska självklara faktum?
Inger Ridbäck, nämndeman vid Lunds tingsrätt
VILKEN AGENDA STÅR
BAKOM HETSJAKTEN?
Nu kommer argumenten mot nämndemän på löpande band. Nämndemännen är för dyra,
för okunniga, för gamla och tror sig sitta i en domstol för att prata partipolitik. Hur mås
– Viktigt i detta
sammanhang
är
dock att domstolarna har ett fortsatt
förtroende från allmänheten, nämndemännen är ju folkets
representanter
i
rättssalarna.
6
det egentligen bland vissa av landets debattörer? Är det inte dags med lite sans, mått och
balans i debatten?
Inger Ridbäck är nämndeman i Lunds tingsrätt. Dessförinnan har hon varit nämndeman vid Östersunds tingsrätt första halvan av 90-talet.
Hon tillhör de lekmannado-
mare som inte annat kan diskvalificera en stor del av de
argument som förts fram mot
nämndemannainstitutet
i
svenska domstolar.
– Det är aldrig fel att granska olika system, säger hon.
Men man ska inte grunda argumenten på rena felaktigheter och med påståenden som
inte alls stämmer överens
”Var det inte en statsminister som nyligen sa något om vikten
av att människor ska kunna jobba fram till 75 års ålder? Att
pensionsåldern ska kunna höjas?”
med verkligheten i Sveriges domstolar.
– Under mina mer än tio
år som nämndeman, både i
Östersund och Lund, har
jag aldrig varit med om att
någon nämndeman pratat
partipolitik inom tingsrättens väggar. Inte under en
förhandling och inte i
nämndemannarummet. Det
finns inte på dagordningen!
Målsägarbiträdets
kostnader
– Att nämndemän skulle
vara för dyra är en sådan
osanning, påpekar hon. En
nämndeman erhåller 500
kronor i ersättning för en
heldags insats i domstolen.
Ersättning ges också för det
belopp man förlorar som
man skulle ha fått om man
varit på sitt jobb denna dag.
En pensionär erhåller dock
endast arvodet.
– Om vi ska tala kronor
och ören är ju en försvarare
och målsägarbiträde betydligt dyrare, fortsätter hon.
Men dessa ersättningar debatteras sällan i pressen.
Inger nämner också detta
med att nämndemän skulle
vara okunniga. Men okunniga inom vadå?
– Det där argumentet förs
fram ibland mot oss, säger
hon. Att nämndemän är juridiskt okunniga visar verkligen på okunnigheten
bland våra belackare. Hur
många gånger ska man
tvingas säga, att det är ju
själva meningen, essensen
med att ha nämndemän.
derrasism, fortsätter hon.
Att vara gammal, att ha
passerat de 70 är plötsligt
ingen merit. För mig är hela resonemanget ologiskt,
det viktiga är att partierna
nominerar nämndemän i
olika åldrar, både unga och
äldre.
– Nämndemän ska inte
kunna svensk juridik, det är
inte därför vi sitter i en
domstol, fortsätter hon. Hur
många gånger ska vi tvingas upprepa detta för oss
ganska självklara faktum?
Inger Ridbäck anser att
dagens urvalsmetod garanterar trots allt en ganska
god bredd ur befolkningen.
Hon har svårt att se hur det
går att uppnå en bättre
bredd med ett annat system.
Nämndemännens ålder
Detta med nämndemännens ålder är något som ofta också återkommer när
nämndemännen förs på tal.
Inger Ridbäck anser att hög
ålder är något som det
svenska samhället mer borde värdesätta.
– De personer som nomineras är ju kända ansikten,
personer som åtnjutit ett
förtroende, säger hon. Något mer rättssäkert system
har jag svårt att tänka mig.
– Var det inte en statsminister som nyligen sa något
om vikten av att människor
ska kunna jobba fram till 75
års ålder? Att pensionsåldern ska kunna höjas? Om
en person vill lämna yrkeslivet senare, ska det gå bra?
Ålderrasism
– Men i detta fall som rör
nämndemännen, ja, då ska
det närmast tillämpas en ål-
– Vilka kriterier ska gälla
om annat system ska införas? En stilla undran är
vilken agenda som gäller
för vissa när kritiken mot
oss nämndemän förs fram.
Vilket är slutmålet? För mig
är ett tryggt rättssystem det
viktigaste, att rättssäkerhet
råder i landet.
– Om domstolarna blir
utan sina nämndemän, riskeras vår rättstrygghet.
Om enkäten
Till slut vill Inger kommentera den enkät som pre-
TEMA
senterades i Sveriges Television.
Lagmän uttalade sig om
man ville ha kvar nämndemän eller ej.
– Intrycket var att majoriteten domare ville ha bort
nämndemän, säger hon.
Men i själva verket var det
precis tvärtom.
– 65 procent av domarna
som svarade i undersökningen ville ha kvar nämndemännen. Det framgick
dock inte hur stor svarsfrekvensen var.
– Jag säger angående de
lagmän som svarade, därför alla svarade ju inte på
enkäten. Det kan ju ha varit
de mest negativa mot oss
som var mest glada i att
svara.
”Om vi ska tala
kronor och ören
är ju en försvarare och målsägarbiträde betydligt
dyrare.”
fortsättning nästa sida
7
ENKÄTEN
Tema: När man jagar nämndemän …
Vad anser du om
debatten om nämndemännen?
Per-Ola Larsson, nämndeman under många år
KRITIKEN ÄR DJUPT ONYA
Kritiken som förts fram mot nämndemännen har i vissa fall antagit rent absurda
drag. En av de mest högljudda kritikerna har sagt att hon tycker att det enbart ska
vara specialister på juridik i domstolarna. Med den utgångspunkten har man inte begripit ett dyft av varför svenska domstolar har också lekmannadomare.
8
Per-Ola Larsson jobbade
under många år inom skattemyndigheten och var under
närmare tjugo år nämndeman. Han har nu lämnat båda dessa ”världar” men har
självklart fortfarande synpunkter att komma med, inte
minst avseende landets domstolar. Den kritik han hittills
ogillat mest är den som kommit från den moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamsson.
Foto:Cosette Bäckman
Folke Alfredsson,
– Det är många frågor
som kommit upp till debatt och det under en
ganska kort tidsperiod.
Rubrikerna har varit
många, bland annat om
att det funnits brottsdömda som varit nämndemän.
– Om detta kan bara sägas att det finns nära
9000 nämndemän i landet och antalet som varit
brottsdömda var nio
stycken – det rör sig
sålunda inte om procent
utan om promille. Men
det är förstås allvarligt så,
de politiska partierna bör
vara bättre på att välja
bort de som inte har rätt
bakgrund.
– Det har också förts
fram att det ska vara dyrbart med nämndemän.
Det kan ju diskuteras, vi
vet ju att det finns andra
aktörer som anlitas inom
domstolarna som är betydligt dyrbarare, det diskuteras sällan. Men i och
med att villkoren förbättrats för lekmannadomarna, har ju förstås kostnaderna gått upp, det är väl
ganska självklart.
– Förr ersattes inte
nämndemän fullt ut för
förlorad arbetsinkomst
men så är det ju idag. Det
har inneburit ökade kostnader för de olika domstolarna.
– I en debatt med vår förbundsordförande i Aktuellt
förde hon fram åsikten att
hon ville dömas i domstol av
enbart jurister, säger Per-Ola
Larsson. Med samma logik
kan man ställa sig frågan varför man inte ska överlåta åt
de ”skickliga juristerna” i departement och utskott att stifta våra lagar?
– Varför inte låta landets
”skickliga generaler” sköta
utformningen av rikets försvar? Varför ska riksdagsmännen lägga sig i denna
verksamhet överhuvudtaget?
– Med samma logik anser
man att det går bra att överlåta till de ”skickliga ekonomerna” i finansdepartementet och skatteutskottet att bestämma vilka skatter medborgarna ska betala.
- Varför ska man låta politikerna lägga sig i detta ?
Per-Ola Larsson drar sig till minnes när han valdes som nämndeman. Partiet som nominerade honom var moderaterna och
han minns att det då fanns en inskolningsperiod.
Per-Ola Larsson säger att
det förvisso finns problem
förknippade med dagens
nämndemannasystem. Allt
kan göras bättre.
Ett problem är att de politiska partierna eller Domstolsverket inte utbildar
nämndemännen som kommunfullmäktige utser i till-
räcklig grad för deras lekmannauppdrag.
– Men detta kan ju åtgärdas, säger Per-Ola Larsson.
De politiska partierna eller
Domstolsverket ska, mer än
idag, ha en skyldighet att stå
för denna inskolning, detta
är fundamentalt.
HEJ! från
föreningarna
NSERAD
FALUN
”– Jag minns en nyutexaminerad juristdomare som var klart
olämplig, säger han. Jag minns att denna person ifrågasatte
som tingsfiskal varför vi överhuvudtaget skulle döma parkeringssyndare. Hans tes var: Låt folk parkera var de vill!”
Per-Ola Larsson drar
sig till minnes när han
valdes som nämndeman. Partiet som nominerade honom var moderaterna och han
minns att det då fanns
en inskolningsperiod.
– Curt Böre hette då
en rådman som författat en skrift med namnet Att vara nämndeman, berättar Per-Ola
Larsson. En mycket bra
grund att stå på för oss
som var nya då.
– Vi deltog i en lärorik kurs som mejslade
ut juristdomarens och
lekmannadomarens
roller.
– Vi hade tio studieträffar under tio veckors tid.
– Juristen ska professionellt tolka lagen,
detta område ska inte
nämndemannen lägga
sig i.
– Nämndemannens
roll är att utifrån sin roll
i samhället exempelvis
söka bedöma vad som
kan vara god rehabilitering av den dömde
för att kunna återanpas-
sas i samhället.
de i domstolarna.
Per- Ola Larsson säger, att det självklart ibland finns en och annan
lekmannadomare som
inte förstått sin roll
Men han påpekar samtidigt att han under sin
tid som nämndeman
många gånger mötte juristskolade domare som
var klart olämpliga för
sin uppgift.
– England är ju ett
land med ett stort inslag
av lekmannadomare,
påpekar han. I England
har jag ofta mött termen ”judges of peace”.
Olämplig
juristdomare
– Jag minns en nyutexaminerad juristdomare som var klart
olämplig, säger han.
Jag minns att denna
person ifrågasatte som
tingsfiskal varför vi
överhuvudtaget skulle
döma parkeringssyndare. Hans tes var: Låt
folk parkera var de vill!
Per-Ola Larsson anser att det är verkligen
är dags att det presenteras en mer nyanserad
kritik av nämndemannasystemet.
Han påpekar att Sverige är långt ifrån det
enda land i Västeuropa
med lekmannainflytan-
Per- Ola Larsson påminner om att en vanlig
kritik är att nämndemän pratar partipolitik i
domstolarna. Han finner denna kritik djupt
orättvis och framför allt
felaktig.
– Den kritiken är helt
befängd. Jag hörde aldrig ett partipolitiskt ord
yppas under min tid
som nämndeman, säger
han.
– Kritiken bygger på
en väldig okunskap.
Nämndemannasystemet kan gärna kritiseras och ventileras, men
kritiken måste vara rättvis - annars kan man inte ta den på särskilt
stort allvar.
– Låt t ex andra grupper än partier nominera
lämpliga kandidater,
t ex Röda Korset, Rädda Barnen och dylika.
TEMA
Hej, här kommer ett litet referat från
vårt studiebesök hos polisen i Falun.
mvh
Kristina Wahlén
vice ordförande,
Falu NF:
Nämndemän på studiebesök vid
polisen i Falun den 14 februari
Som nämndeman sitter man ibland i
förhandlingar där en person är åtalad för
att ha kört för fort eller kört med alkohol
i kroppen. För att få en inblick i hur trafikpolisen arbetar gjorde nämndemän
från Falu-, Borlände och Ludvika ett studiebesök vid Trafikpolisen i Falun.
P-O Nordkvist, Johan Alm och StenÅke Axelsson hälsade oss välkommen
och berättade om polisens arbete med
trafikövervakning.
Hastigheten stor betydelse
Deras bestämda uppfattning var att
hastigheten har väldigt stor betydelse om
och när det inträffar en olycka. De berättade också om polisens arbete med att
hjälpa personer som kört med alkohol i
kroppen att få hjälp om det finns ett missbruk med i bilden. Vi fick också demonstration av och även blåsa i en alkomätare.
Efter kaffe och semla, visade StenÅke Axelsson hur man går till väga inför
en hastighetskontroll med laserpistol, hur
många viktiga kontrollmoment som görs
med laserpistolen före, under och efter
och som dokumenteras i ett protokoll.
Johan Alm visade och berättade om
vilken utrustning som finns för att mäta
bilisters hastighet efter vägen.
Filmen sparas
Bilen är utrustad med en videokamera,
på den kan man följa och mäta en bilists
hastighet under färd. Filmen sparas för att
kunna visa bilföraren i vilken hastighet
bilen framförts med vid en fortkörning.
Polisen använder sig också av motorcyklar för att mäta bilisters hastighet.
Frågorna från nämndemännen var många
sammanfattningvis kan sägas att det var
ett intressant och givande studiebesök.
fortsättning nästa sida
9
Tema: När man jagar nämndemän …
Lagman Thomas Johansson i Ystad
VISST SKA VI HA NÄMNDEMÄN
Det svenska systemet med lekmannadomare är en garant för ett rättssäkert dömande i våra domstolar. Att skapa insyn
och folkligt inflytande i domstolen är en viktig demokratisk poäng. Jag som juristdomare gör också ett betydligt bättre
jobb med närvaron av lekmannadomare i rätten.
Thomas Johansson har
varit lagman i tre år, han är
verksam vid Ystads tingsrätt. I tretton år har han varit
ordinarie domare varav sex
år som chefsrådman i
Stockholms tingsrätt. Han
har 30 års erfarenhet av
svenska domstolar. Han tillhör den grupp av svenska
domare som sympatiserar
med idén om nämndemän i
svenska domstolar.
– Nämndemän behövs
verkligen i våra domstolar,
säger han. Vanligt sunt förnuft är ett välgörande komplement till juridiken i våra
lagtexter.
– Sveriges utbildade jurister är skickliga, fortsätter
han Men domarna blir bättre om vårt juridiska kunnande bryts av mot de åsikter som lekmannadomarna
står för. Tro mig, efter
många års erfarenhet vet jag
hur värdefullt det är med
nämndemän!
Ökad legitimitet
Thomas Johansson säger
också att dömandet får en
ökad legitimitet genom
nämndemännens närvaro.
Med lekmannadomare garanteras en samhällelig insyn och kontroll. Landets
rättstillämpning förankras i
vår demokrati på ett bättre
sätt.
Thomas Johansson har
svårt att se ett bättre alternativ till dagens system med
nämndemän.
– Jurysystemet har ju
tillämpats länge i USA, säger han. Men det är ett
system som inte ger samma
goda urvalsmöjligheter som
i Sverige. Om vi hade haft
ett amerikanskt system hade
vi tappat i kontinuitet och
rättssäkerhet, det är jag
ganska säker på.
– Oron att närvaron med
personer från de politiska
partierna skulle innebära att
politik förs in i rättssalarna
är helt obefogad. Det stämmer inte, jag har aldrig hört
ett partipolitiskt ord yppas i
våra domstolar, inget som
kan liknas vid en politisk
debatt.
Vad är ditt svar avseende
nämndemän som begår grova brott – de är få till antalet men det ha skett ? Detta
har diskuterats i pressen.
– Nämndemän som begått
grova brott kan självfallet
inte döma i landets domstolar, det är en förtroendefråga. Nämndemännen ska liksom yrkesdomarna stå för
laglydighet, opartiskhet och
vara goda föredömen. Det
vore finnas ett kontrollsystem, det finns det inte
idag.
i detalj är ännu inget färdigplanerat!
Under 2011 hade föreningen en diger verksamhet. Jämtland är uppenbarligen en mycket aktiv förening.
Vid föreningens årsmöte
hade Terésé Juel inbjudits.
Terésé har skrivit en avhandling om att det i våra
fängelser sitter ett stort antal
män oskyldigt dömda för
sexualbrott.
Gruvberget
En annan programpunkt
under 2011 var i maj då ett
antal nämndemän från
Jämtlands Läns Nämndemannaförening for iväg på
ett studiebesök till Gruvbergets Kriminalvårdsanläggning.
Lillemor skriver:
”Den låg cirka fyra mil
söder om Bollnäs. Således
en ganska lång utflykt men
resan uppvägdes av den
Större ansvar
– Det kan övervägas om
partierna som nominerar
nämndemännen, borde ta
ett större ansvar för nämndemännens lämplighet. Idag
har varken de nominerande
partierna, kommunerna,
landstingen, eller domstolarna någon möjlighet att ta
ut brottsregisterutdrag på
personer som är nämndemän.
– Domstolen kontrollerar
alltså inte idag om nämndemän som nominerats, har
begått ett brott. Det finns inte någon laglig möjlighet att
göra detta. Jag informerar
däremot i tingsrätten nämndemännen allmänt om de
krav som ställs på en nämn-
HEJ! från föreningarna
JÄMTLAND
Under 2012 har Jämtlands
nämndemannaförening inlett året med ett besök av
psykologen Peter Strandell
från ”Ett tryggare Sverige”.
Evenemanget var en utbildning på en dag inom området minnespsykologi. En
mycket bra dag var det allmänna omdömet bland
medlemmarna.
10
Lillemor Rydow från Östersund och ordförande i
föreningen, berättar vidare
att föreningen ännu inte
gjort någon bestämd tidsplan för 2012.
Lillemor skriver:
”Föreningen
planerar
dock att erbjuda sina medlemmar ett par studiebesök,
en bussresa förutom att föreläsare kommer att bjudas
in till möten i Östersund för
samtliga nämndemän. Men
Foto:Toni Jancevski
ENKÄTEN
Vad anser du om debatten
om nämndemännen?
mentet ingår kontrollen
av nämndemän i kartläggningen. Sedan kartläggningen gjorts kommer departementet ta
ställning till den fortsatta
handläggningen av frågorna
Thomas Johansson säger att dömandet får en ökad
legitimitet genom nämndemännens närvaro.
deman, när det gäller omdöme och lämplig livsföring.
– Om en nämndeman
begår ett brott eller visar
uppenbar olämplighet på
annat sätt, och domstolen
får veta detta, prövar
domstolen från fall till
fall om nämndemannen
ska entledigas, eller avstängas. Trafikförseelser
eller andra mindre allvarliga brott, bör enligt min
uppfattning inte leda till
minst sagt unika skolan
(förmodligen den enda i
världen) vi fick besöka.
Upphovet till Gruvberget
kom ursprungligen från Jarl
Hjalmarsson som en gång
var högerpartiets ledare och
som på 1970-talet engagerade sig i kriminalvårdsfrågor. Anläggningen är unik
så till vida att där inte finns
stängsel runt byggnaderna
utan internerna lever precis
som i en liten by vilken som
sådana åtgärder. Det bör
därför inte införas någon
form av nolltolerans.
Under 2011 ställde justitiedepartementet samman en skrivelse som remitterats till bland annat
Domstolsverket, åklagare, politiska partier. I skrivelsen pekar regeringen
på olika frågor som bör
ses över när det gäller
nämndemännens deltagande i domstolarna. Enligt uppgift från departe-
– Jag tycker detta är bra
att såväl frågan som kontrollen av nämndemän
som andra frågor som hör
samman med nämndemannainstitutet, blir föremål för granskning av
samhället.
– Frågor som rör förtroendet för domstolarna
utgör en av de allra viktigaste frågorna inom statsrätten och därmed inom
demokratin. Sådana frågor ska tåla en granskning.
helst. Detta var en dag med
strålande solsken och trots
att resan var lång upplevdes
den inte som det kanske på
grund av allt intressant som
kom oss till del.”
Lillemor berättar vidare
att föreningen bjöd i september in representanter
från polis, åklagare, advokat, tingsrätt samt frivården
till ett kvällsmöte. Nämndemännen fick här en god inblick i hur de olika myndig-
Lennart Jonsson,
– Infallsvinklarna har varit
många under senare tid avseende
diskussionen om nämndemännens
vara eller icke vara. Viktigt att
komma ihåg är att detta med att
vara nämndeman inte är ett yrke,
vissa lekmannadomare sitter för
länge.
– Min åsikt är att maximalt två
perioder ska gälla för alla de som
är nämndemän, det kan ju inte vara så att vissa lekmannadomare
sitter i tjugo, kanske i trettio år,
det anser inte jag är befrämjande
för uppdraget. Detta är ett förtroendeuppdrag där de som ska
tjänstgöra ska bytas ut efter säg
två perioder. Åtta år bör därför vara maximalt antal år som en person kan vara nämndeman.
heterna arbetar.
Lillemor skriver vidare i
sitt email:
”Kvällen lades upp så att
gästerna fick börja med en
kort presentation av sig själva samt vad myndigheten
arbetar med. Därefter var
det nämndemännens tur att
ställa frågor till de olika representanterna. Det fanns
även tid inlagd för en fikapaus.
Från åklagarsidan närva-
rade Katarina Eriksson, polisen representerades av Håkan Modin och från advokaterna deltog Staffan Werner. Göran Ingebrand representerade Tingsrätten och
slutligen från frivården deltog frivårdsinspektör Karin
Stjernefeldt.
Det blev en intressant
kväll och frågorna var
många till de olika representanterna.”
11
HEJ! från
föreningarna
GOTLAND
Ulla Pettersson, ordförande på Gotland berättar att föreningen hade sitt årsmöte för 2012
i början av mars i tingshuset i Visby. Inbjuden
talare var lagman Mikael Mellqvist.
Föreningen har planerat in en seminariedag 29 mars. Temat för
seminariedagen blir
”Minnespsykologi och
brottsoffers reaktioner
och behov”.
Talare är psykologen
Peter Strandell från
Stiftelsen
Tryggare
Sverige. Under april
månad i år är studiebesök inplanerat till de
psykiatriska klinikerna
vid S:t Sigfrids sjukhus
i Växjö.
Meddela Ulla via
hennes mailadress [email protected] om
du planerar att komma,
via denna adress svarar
hon också på eventuella frågor.
Lag mot unga
informatörer
Barnombudsmannen
föreslår ett förbud mot
att använda minderåriga som informatörer.
Förslaget lämnades till
regeringen efter att
Uppdrag granskning
avslöjat att Säpo värvat
tolvåringar som informatörer. Både Rikspolisstyrelsen och Säpo
förnekar att de anlitar
barn som infiltratörer.
Rikspolisstyrelsen har
också lovat att införa en
artonårsgräns, men Säpo ger inget motsvarande löfte.
12
I kommande nummer av tidningen Nämndemannen ställer vi ett antal frågor till
ledande profiler inom riksdagspartierna som rör det rättsliga
Johan Pehrson har länge varit folkpartiets ledande person i rättsliga frågor .
Johan Pehrson,rättslig talesman hos folkpartiet:
HÖJ SÄKERHETEN I
VÅRA DOMSTOLAR
Johan Pehrson är riksdagsledamot och ledamot för Folkpartiet i justitieutskottet.
Han har profilerat sig i frågan om hotet från organiserad brottslighet.
fört resurser till vittnesskydd
och förbättrat möjligheterna
till skydd för nyckelvittnen,
men vi menar att det finns ytterligare åtgärder som behövs
för att skydda de som utsätts
för utpressning och hot från
den organiserade brottsligheten.
Hur kan svenska domstolar förbättra säkerheten?
– Domstolsväsendet har
fått ökade resurser med Alliansregeringen. Det finns
dock all anledning att uppmärksamma domstolarna
särskilt också framöver, så att
de inte blir en trång sektor i
rättssystemet. När polisen
och åklagarväsendet får ökade resurser att utreda brott
krävs givetvis resurser också
för domstolarna.
Johan Pehrson
– Vår rättsordning är helt
beroende av att det finns
människor som vill, kan och
törs vittna. När människor
skräms till tystnad eller till
att ljuga inför rätten, begå
mened, är detta ett allvarligt
hot mot rättsskipningen och
rättssäkerheten. Mellan åren
1999 och 2006 ökade antalet
anmälda brott för övergrepp i
rättssak med drygt 70 procent. Samtidigt som vi alla
har vittnesplikt har staten en
skyldighet att garantera vittnen och andra bevispersonernas säkerhet.
– Vi måste även ha människor som vågar vittna i rättegångarna. Därför behöver vi
också förstärka stödet till
vittnena, både genom vittnesstödjare och att det finns
särskilda avskilda rum i dom-
stolarna. Vi kan och får aldrig
acceptera att vittnen hotas till
tysthet.
– Rättsväsendets personal
verkar inom en tuff miljö och
många utsätts för trakasserier, hot och förföljelse av personer som är på kant med
rättvisan. De senaste 10 åren
har antalet anmälda fall av
hot mot tjänsteman ökat med
40 procent. Därför vill Folkpartiet att straffet för övergrepp i rättssak ska skärpas.
Vi vill också stärka skyddet
för företagare och myndighetsföreträdare som hotas av
utpressning, som utsatts för
andra brott eller som ska vittna i rättegångar. En sekretessmarkering som görs vid
en myndighet ska kunna omfatta alla myndigheter. Alliansregeringen har redan till-
– Folkpartiet liberalerna
menar vidare att det behövs
en kontinuerlig, ordentlig
översyn och uppföljning av
säkerheten i landets domstolar. Många av byggnaderna
är gamla och fortfarande inte
anpassade efter dagens ökade
behov av säkerhet, såväl i
själva rättssalen som vid ingångarna till byggnaderna.
Även arbetet med åtgärdsplaner och samverkan i säkerhetsfrågor med lokal polis
och åklagare måste vara kontinuerligt och väl utvecklat
vid samtliga landets domstolar.
– Utan effektiva och trygga
domstolar, med de bästa juristerna, balanserar rättsstaten på en slak lina. Tillgången till rättvisa måste vara reell i både tid och kvalitet för
att inte rättsstaten ska urholkas.
Vilka säkerhetsbehov finns
i dag?
– Domstolarnas öppenhet
är av central betydelse för
– Domstolarnas öppenhet är av central betydelse för förtroendet för rättsprocessen, påpekar
Johan Pehrsson. Men samtidigt måste alla parter känna sig trygga i domstolen under domstolsprocessen.
förtroendet för rättsprocessen. Men samtidigt måste
alla parter känna sig trygga
i domstolen under domstolsprocessen.
– Säkerheten i svenska
domstolar måste därför bli
bättre. Vi menar att domstolarna, precis som regeringens utredare har föreslagit,
bör få större möjlighet att
använda olika säkerhetsåtgärder, såsom fasta säkerhetskontroller som larmbågar och metalldetektorer.
Behov av ökad säkerhet kan
även finnas vid andra förhandlingar än i brottmål och
berör därför också förvaltningsdomstolarna.
– När en säkerhetskontroll
övervägs måste dock alltid
proportionalitetshänsyn tas i
varje enskilt fall, så att ett
godtagbart skydd uppnås
med minsta möjliga inskränkning av den enskil-
des grundlagsskyddade rättigheter.
Vilka säkerhetsrisker
kan du se i dagens
domstolar?
– Trots att det är ovanligt
kan vissa parter i förhandlingar eller, och kanske
främst, besökare utgöra potentiella hot. Desperation
och hämndlystnad är känslolägen som kan ta överhanden i domstolsprocesser,
vilket kan spegla sig i yttranden och handlingar, liksom i de föremål parter och
andra bär med sig. Andra
besökare kan, av rädsla eller
andra orsaker, också vara
utrustade med farliga föremål för att kunna konfrontera en eventuell hotbild.
- Det ska råda en nolltolerans mot vapen och andra
farliga föremål i domstolar-
na. Allt annat är oacceptabelt.
Är dagens säkerhet
för vittnen tillräcklig?
– Nej, vi måste göra mer.
Polisen behöver ständigt utveckla sina rutiner för hotbildsanalyser och personsäkerhetsarbete på lokal nivå.
Tryggheten i domstolarna
kan öka genom fler säkerhetskontroller och att lokalerna anpassas till vittnens
och målsägandes behov.
Har du några
internationella exempel
på hur det inte får se ut
i en domstol där
säkerheten är i centrum?
– Låt oss ta ett land som
ligger mycket nära oss,
Danmark. I Danmark saknar man ännu särskilda
lagregler om säkerhetskon-
troll i domstol. Av lagstiftningen om rättegångsförfarandet
(retsplejeloven)
framgår att det är polisen
som ska svara för säkerheten. Domstolen har också
egen personal med säkerhetsfunktioner som dock inte är föremål för lagreglering.
– Att inte ha särskilda
lagregler om säkerhetskontroll i domstol behöver visserligen inte betyda att säkerheten alltid är sämre,
men riskerna får inte försummas. Utan tydliga lagar
och regleringar som kan
styra arbetet finns det en uppenbar risk för att säkerhetsarbetet blir för dåligt på
vissa håll samtidigt som det
kan bli för överdrivet på
andra. Risken är stor att det
till slut bara handlar om en
resursfråga.
13
HEJ! från
föreningarna
Örnsköldsvik
Stig Persson i Örnsköldsvik skriver bland annat: ” För ett år sedan
var nämndemannaföreningen här i
Örnsköldsvik på väg att upplösas.
Tingsrätten hade då blivit degraderad
till tingsställe, halva nämndemannakåren blivit utbytt och hela
styrelsen så när som en person slutat.
Vi var några tappra som inte vek
oss utan kämpade vidare och utan
att skryta så är den nu nyskrivna
verksamhetsberättelsen för 2011 fylligare än de har varit på mången god
dag.”
Stig Persson meddelar också att en
hel del är inplanerat för 2012. En del
av det planerade har också redan
skett:
”Vi var för några veckor sedan 1012 personer som besökte
Saltviksanstalten i Härnösand. I mitten
av mars for vi norrut till Umeå och
deltog i ett seminarium om vittnespsykologi som arrangerades på ett antal orter runt om i landet.
Förutom detta har vi inte i detalj
planerat verksamheten. Dock har vi
kontakt med en doktorand i kriminologi som har lovat att genomföra
en föreläsning på temat "Hedersrelaterat våld". Detta torde kunna bli
aktuellt under hösten.
Vad gäller nämndemannakåren
rent allmän skulle jag personligen
gärna se att vi kunde höja kompetensen och se till att vi kunde säga
ifrån mer när det gäller nämndemännens roll och visa att vi lekmannadomare även behövs fortsättningsvis.
För allt gott arbete under 2011 och
det som hittills hunnits med 2012
vill jag tacka mina mycket engagerade kamrater i styrelsen här i
Örnsköldsvik : Camilla Adam, Mikael Lundkvist, Marisia Ramström
och Albin Edberg.”
14
Klädkod eller inte för n
Diskussion om klädseln i domstolarna
När jag nyligen mötte
Leif Magnusson, ordföranden för Svea Hovrätts
lokala nämndemannaförening, om hur nämndemän
bör klä sig – förordade
Leif strikt slipstvång för
manliga nämndemän. Till
stöd för detta framförde
han två huvudargument.
Det första var att genom
att inte bära slips särskiljer vi oss från de ständigt
slipsbärande manliga juristdomarna.
Inte juristdomare
Mitt motargument var
att vi ju faktiskt inte är juristdomare. På domstolsverkets webbsida kan
man läsa att vi nämndemän är valda för att med
våra olika erfarenheter
komplettera juristdomarnas kompetens och spegla
det svenska samhället.
Förvisso bär en del svenskar fortfarande slips till
vardags, men de flesta gör
det inte (nämndemän inkluderat). Om nämndemän som normalt inte bär
slips gör det i rätten så utger de sig implicit för att
vara något de inte är, och
de speglar inte heller samhället särskilt väl. Detta
torde i någon mån motverka själva syftet med att
ha nämndemän i vårt
rättssystem.
Leifs andra huvudargument för att bära slips som
nämndeman baserades på
respekt/hänsyn/vördnad,
för myndigheten vi utövar, rättssystemet som sådant, de tilltalade och övriga närvarande i rätten.
Aktuella situationen
Det här argumentet är i
min mening hållbart men
är snarare ett argument för
att klä sig propert och korrekt anpassat till den aktuella situationen än ett argument för att bära just
slips eller kavaj. Vilken
klädsel som ska anses
proper för nämndemän är
i mitt tycke avhängig den
aktuella situationen i rättssalen, som i sin tur beror
av flera faktorer. En kan
vara brottets art; ju allvarligare brott desto formellare klädsel är påkallad,
av respekt för stundens
allvar och med hänsyn till
brottsoffren. Övriga närvarandes klädsel kan också vara relevant.
Större vikt
Härvid är parternas
klädsel av större vikt än
juristernas eftersom parterna har ett personligt intresse i rättegången och
(ofta) är ovana vid situationen medan juristerna är
hemtama. Jag har konstaterat att den övervägande
majoriteten av parterna
inte ens bär skjorta, än
mindre slips. För den som
bär collegetröja och jeans
i en rättssal ter sig troligen
min vardagsklädsel – kostymbyxor, skjorta och
diskret tröja/kofta alternativt kavaj – utomordentligt formell och respektingivande.
En rimlig tumregel är
att aldrig klä sig mindre
formellt än den mest formellt klädda närvarande
parten vid huvudförhandlingen.
Jämställdhetsperspektiv
Under samtalet framkom också flera andra
mindre bärkraftiga argument. Jag gjorde exempelvis ett något oinformerat
försök att argumentera mot
slipsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tanken var att slips för män
generellt bör undvikas eftersom slipsen hjälper till
att upprätthålla den traditionella könsmaktsordningen – kvinnor hamnar
automatiskt i underläge eftersom samhällets normer
dels inte tillåter dem att bära slips och dels tillmäter
bärare av slips status och
inflytande. Det vore intressant att se evidens som
stödjer eller motbevisar
hypotesen. Vi kan för övrigt konstatera att kvinnliga domare (både juristdomare och nämndemän)
idag tycks följa en implicit
klädkod som är mer tillåtande än männens motsvarighet, vilket också kan
ifrågasättas.
Orimligt krav
Min slutsats blir att det
är orimligt att kräva just
slips (och kavaj) för manliga nämndemän. Däremot är Leif Magnusson
och jag säkerligen ense
om att nämndemän bör
klä sig propert och korrekt anpassat till den aktuella situationen, inte minst
av respekt för parterna
och rättssystemet.
Peter Modin,
nämndeman
i Svea Hovrätt
HEJ! från
nämndemän?
föreningarna
Lycksele
Lycksele nämndemannaförening
meddelar i ett email
att föreningen inte
hade någon större
verksamhet under
2011 förutom årsmötet.
Ett stort problem
för de aktiva är de
stora avstånden.
Tingsrättens nämndemän bor på långt
avstånd från varandra - 15-20 mil vilket av naturliga
skäl innebär svårigheter att samlas för
sammanträden.
Så kan föreningslivet se ut i delar av
landet där avstånden är stora!
Diskutera klädkoden, tycker Peter Modin. Här framför Svea Hovrätt.
Svar:
Tack för en mycket intressant genomgång av frågan
om nämndemännens klädsel.
När det gäller frågan om att
de manliga nämndemännen
ska bära slips stöder jag mig
på
hovrättspresidenten
Fredrik Wersälls bestämda
åsikt i frågan.
Han förordar tveklöst en
klädsel hos nämndemännen
som inte avviker från den
som juristdomarna bär. Detta
är givetvis endast en stark rekommendation, men jag finner all anledning att stödja
denna inställning.
Den ger en uppbackning av
nämndemännens roll i rättegången och upprätthåller
domstolens ställning och vär-
dering
Bakgrunden är som jag ser
den att de tre nämndemännen
med lika rätt och styrka dömer tillsammans med den ende juristdomaren i tingsrätten
och de två nämndemännen
tillsammans dömer med de
tre juristdomarna i hovrätten.
Inte skilda
kategorier
Nämndemän och juristdomare utgör alltså från den
synpunkten inte två skilda kategorier. Då bör nämndemännen inte markera med en vardagligare klädsel att de tillhör en särskild del av rätten.
Nämndemännen utgör ju en
del av rätten och utgörs inte
av privatpersoner.
Det finns inga bestämmelser om klädsel i rättegångsbalken vare sig för juristdomare eller nämndemän. En
avvikelse från normen, som
juristdomarna får anses utgöra, kan uppfattas som en politisk demonstration.
Detta går emot åtgärden att
ta bort partibeteckningar i
nämndemannalistor liksom
strävandena att öppna rekryteringsbasen för nämndemän.
Att förorda ett sorts unisexmode, eller i vart fall bannlysa slipsen på grund av att den
gentemot kvinnorna skulle
avspegla en maktstruktur är
en vidare diskussion som berör hela samhället.
Leif Magnusson
Varje år inleds i
alla fall uppdraget
som nämndeman
med en tingspredikan där nämndemännen får dels en
utbildning, dels
samlas nämndemännen på tingsrätten för att ventilera
frågor som är angelägna.
Föreningen
i
Lycksele planerar
ha sitt årsmötet för
2012 slutet av mars
månad. I kallelsen
till årsmötet uppmanas medlemmarna att engagera
sig i frågan angående nämndemännens vara eller inte
vara.
15
DEBATT
Svea Hovrätts nämndemannaförening :
Tankar om förbundets organisation
Från Svea Hovrätts nämndemannaförenings ordförande Leif Magnusson inkom följande text
när vi efterlyste föreningsnyheter. I skrivelsen vi fick framkommer tankar om hur vårt eget förbund är organiserat
”Nämndemännens Riksförbund bildades för cirka
40 år sedan och har sedan
dess behållit sin nuvarande
struktur bl.a. med en kongress vart fjärde år. Den s.k.
ordförandekonferensen mitt
mellan kongresserna har vid
förra årets kongress tagits
bort av ekonomiska skäl.
Det betyder en ytterligare
sämre kontakt och en stel
organisation som är låst under fyra år.
Andra riksorganisationer
träffas varje år och kan då
på ett naturligt sätta förnya
sig, byta ordförande och
styrelse, utbyta tankar och
fatta nya beslut i takt med
förändringar i samhället etc.
Med nuvarande system
står NRF i stort sett för alla
kostnader för representan-
terna till kongressen, som
brukar vara i tre dagar. Detta kostar cirka en halv miljon kronor för ca 80 deltagare. (Den nu avskaffade
ordförandekonferensen kostade ca en kvarts miljon.)
Detta belopp samlas in under fyraårsperioden, men
betalas givetvis av medlemsföreningarna. Cirka 90
procent av dessa är medlemmar i NRF, vilket betyder ca 60 stycken – endast
ca sex står utanför (Förvaltningsrättens nämndemannaförening i Stockholm,
nämndemannaföreningarna
i Göteborg, Borås, Lund
och Gävle, om vi är rätt underrättade).
Vi behöver en mindre
trögrörlig organisation, som
kan anpassas efter de allt in-
tensivare attackerna på
nämndemännen och hela
nämndemannainstitutionen.
Därför föreslås att NRF organiseras med årsmöten
varje år, som till största delen bekostas av nämndemannaföreningarna själva
och de medel dessa kan
uppbringa från sina resp.
kommuner och landsting.
Genom att inte NRF skall
stå för möteskostnaderna
kan också medlemsavgiften
sänkas betydligt från nuvarande 175 kr/år och nämndemannaföreningen kan då
få behålla en större del av
medlemsavgiften. För långt
bort liggande föreningar utlyses resestipendier.
I avvaktan på en rekonstruktion av NRF som i bäs-
ta fall kan ske först vid nästa kongress 2015 föreslås att
förbundsstyrelsen slimmar
organisationen och genomför högst 2–4 förbundsstyrelsesammanträden per år
samt helt avvecklar arbetsutskottets sammanträden till
förmån för delegationsbeslut som inte kräver resor,
kost och logi upp till 10–14
gånger per år.
Ökad kontakt utvecklas
mellan riksförbundets styrelse och medlemsföreningarna, vilket kan innebära
bl.a. att remisser och andra
principiella frågor sänds ut
till dessa via e-post (Nyhetsbrev) för yttrande. På
det viset gör man medlemsföreningarna också delaktiga i riksförbundets verksamhet och får en inblick i
HEJ! från
föreningarna
SKARABORG
Ordföranden i Skaraborg, Kenneth Carlsson, utanför Töreboda
järnvägsstation.
16
Detta är några av de
aktiviteter vi i Skaraborgs Nämndemanna
Förening skall syssla
med under 2012:
För det första så har
vi bestämt att fyra av
våra styrelsemöten
skall vara öppna för alla nämndemän, med-
lemmar eller inte. Vi
bjuder in alla.
Dessa möten skall
hållas i de gamla
tingsrätterna i Skaraborg. Lidköping, Falköping, Mariestad och
i Skövde.
Vi får då en chans att
nå ut till nämndemän
som ännu inte är medlemmar i vår förening.
Vår lagman har lovat
att deltaga vid dessa
möten för att informera om både vett och
HEJ! från
föreningarna
n
ÖREBRO
Leif Magnusson.
vad riksförbundet sysslar
med.
Denna kontakt med
medlemsföreningarna
bör dessutom kontinuerligt och långsiktigt kunna
ske genom särskilda föreningssidor i tidningen
Nämndemannen. Detta
markerar också att
Nämndemännens riksförbund är utgivare av tidningen. Utan förtroendefulla kontakter med föreningarna kan NRF:s roll
som företrädare för
nämndemännen på riksplanet allt mer komma
att ifrågasättas.
etikett.
Hon svarar också på
frågor som vi kan ha vad
gäller juridiken. Det finns
en hel del nya nämndemän (inklusive undertecknad) som fortfarande
har mycket att lära vad
gäller den juridiska processen.
Det är tänkt att vi ska
ha en utbildning i vår
från Personskadeförbundet angående skador efter
trafikolycka/olycksfall
eller misshandel. Vi planerar också för en studieresa.
Svea hovrätts nämndemannaförenings styrelse
föreslår med hänvisning
till ovanstående
att NRF omorganiseras
att möta sina medlemmar
varje år vid årsmöten, då
ny styrelse inkl. ordförande väljs, verksamhet
och ekonomi regleras etc
att en utredningsgrupp
tillsätts med uppgift att
föra en genomgripande
diskussion och organisera
ett samråd med alla medlemsföreningarna,
att Nämndemännens
riksförbunds styrelse snarast beslutar att sända remisser och andra princi-
piella frågor till medlemsföreningarna för yttrande via ett elektroniskt
Nyhetsbrev samt
att särskilda föreningssidor utan dröjsmål inrättas i tidningen Nämndemannen.”
Vi i styrelsen har även
fått ett uppdrag på årsmötet att göra en skrivelse angående debatten om
nämndemännen
och
skicka upp den till regeringskansliet.
kan göra en sammanfattning och skicka denna
skrivelse till justitieministern underskrivet av
alla lokalföreningar.
Det viktigaste nu är att
samla de nämndemän
som står utanför föreningarna så att de förstår
att utan påtryckningar
från oss så kommer frågan om att ha Nämndemän eller inte att gå emot
oss.
Hälsar
Kanske kan vi gemensamt, alla nämndemannaföreningar i Sverige,
ställa oss bakom en gemensam skrivelse .
Jag uppmanar alla
nämndemannaföreningar
att göra en skrivelse och
skicka upp den till NRF
så att Förbundsstyrelsen
En kommentar
från tidningens redaktion
är att åtminstone den sista punkten i att-satsen
bör betraktas som bifallen med introduktionen
av denna särskilda bevakning av vad som sker
inom föreningarna... eller?
Karin Einarsdotter-Carlén
vill först berätta att föreningen
med namnet Örebro Läns nämndemannaförening bildades 9 mars
under 2011.
– Föreningen består numera av
hela Örebro Län, berättar Karin.
Tidigare hette föreningen Örebro
nämndemannaförening och då
fanns inte Karlskoga-Degerfors
med i föreningen eftersom vi tidigare hade egen tingsrätt samt
nämndemannaförening.
Några finns kvar från tidigare
styrelse, men det har tillkommit
flera nya i styrelsen, föreningens
ordförande är Bo Sjöberg.
– Sedan vi bildade Örebro läns
nämndemannaförening har medlemsantalet ökat, styrelsen har varit aktiv och kreativ, förutom styrelsemöten under 2011 har vi haft
flera aktiviteter.
Under 2011 arrangerade föreningen bland annat en särskild
föreläsning om brottsofferjouren.
Minnespsykologi och brottsdrabbades reaktioner och behov avhandlades. En dag i oktober avsattes också till fördjupning om
domstolsväsendet.
Örebros årsmöte hade Johan
Pehrson, ledamot i justitieutskottet som talare, som för övrigt
medverkar i detta nummer av
Nämndemannen. Årsmötet hölls
på Svalan, Brunnsparken i Örebro.
På menyn stod tunnbrödsrulle
med skagenfyllning, marinerade
skaldjur med grönsaker och oliver. Parmaskinka med melon,
mozzarelllaterrine, calamataoliver medmarinerade vitlöksklyftor, sallad, smör, bröd. Kaffe och
kaka.
Kenneth Carlsson
Skaraborg
17
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
0706 51 78 42
Eva Olsson
Skolgatan 13 C
817 30 Norrsundet
tel 0768 32 24 02
0705 71 24 33
Margrethe Höglund
Mårdvägen 22
167 56 Bromma
tel 08 37 62 21
0708 55 20 51
Tomas Jakopsohn
N Åreda 5
355 92 Växjö
tel 0470 664 64
0706 37 30 57
NRF:s
arbetsutskott:
Förbundsordförande
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Marika
af Winklerfelt
Bastugatan 17
118 25 Stockholm
tel 08 641 36 41
0703 45 15 42
Förbundskassör
Lars Sandström
Lövsbergsvägen 32B
589 37 Linköping
tel 013-161531
0706 03 13 73
Bo Sjöberg
Hertig Carls Allé 19
691 41 Karlskoga
tel 0586 79 60 81
0703 45 15 42
Ansvarig NRF:s kansli:
Catarina Ingvarsson
tel 08-6515513
adresser
NRF:s hemsida:
www.nmrf.se
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
riksforbundet.nrf
@ telia.com
18
KRÖNIKA
Kampanj med
outtalade syften
Jag har ofta förvånats över
bristen på fortbildning i vår
kår. Vi hälsas välkomna, får
en rundvandring i lokalerna
och efter att vi svurit domareden förväntas vi vara färdig att döma höga och låga.
Jag tillbringade härförleden
någon timme i hovrättens
bibliotek och gick igenom
framlagda skrifter med erbjudande om kurser och seminarier. Det var för nämndemännen ingen uppmuntrande läsning.
I de påkostade skrifterna
fanns alla tänkbara erbjudande som kunde tänkas
locka jurister, ekonomer och
administratörer. En av skrifterna var på över 300 sidor
men i registret fanns inte en
enda utbildning som vände
sig till en av Domstolverkets
största intressenter nämligen
nämndemännen. Domstolsverket anser uppenbarligen
att nämndemännen inte behöver någon fortutbildning
eller så tycker man inte det är
verkets ansvar att vidareutbilda en viktig del av den
svenska domarkåren.
Det är uppseendeväckande vilket som!
Domstolsverkets ointresse
medför att det är upp till varje enskild domstol att ta ett
eget initiativ. Hovrätten i
Malmö har t ex regelbundna
möte med nya och ”gamla”
nämndemän där man går igenom praktiska rutiner men
också viktiga juridiska begrepp.
Mötena ger tillfälle till livliga frågestunder och debat-
”Är det inte någon som ser avsikten i det
som håller på att hända?”
ter. I ett sånt sammanhang
framförde hovrättspresidenten Lennart Svensäter sin
skepsis till den famösa SVTenkäten och betonade istället
sitt förtroende för nämndemännen och tackade för det
omdöme och den kunskap
som de bidrar med, något
som varmt uppskattades inte
minst med tanke på den senaste tidens mediedrev!
Dagens Nyheter driver fn
en kampanj till förmån för
ett avskaffande av lekmannainflytandet i domstolsväsendet. Skälen skiftar och
just nu anser Johannes Åman
att det är partiernas sjunkande medlemstal som gör att
de inte längre duger till att
ta fram lämpliga kandidater
till nämndemannauppdragen. Han ser det som en
”obegriplig ordning som hotar undergräva allmänhetens
respekt för domstolarna”.
Men Åman fullföljer inte
sitt resonemang utan låter
den svaga legitimiteten endast få verkan i domstolarna. Den svaga ”legitimiteten” borde rimligen också
”undergräva” respekten för
det partipolitiska system som
svarar för val av allt från regering till ledamöter i den
kommunala fritidsnämnden.
Åman och DN har en hel del
tänkande kvar att göra!
I dagarna har Aftonbladet
hoppat in i den mediala het-
sjakten och hävdar att det
finns för många dömda
nämndemän. Då kan det vara lugnande att veta att
brottsligheten bland nämndemännen är betryggande
lägre är hos folk i allmänheten.
Det finns t ex ca 9 000
nämndemän och AB har bara hittat nio stycken som har
dom på sig. Det är 3 promille av hela kåren medan den
är 20 gånger så stor i Högsta
Domstolen eller 1 av 16. På
västkusten fastnade en domare på väg till en stor rättegång med 0,37 promille i
blodet. Rättegången fick ställas in och domaren återkom
inte i ”fyllerimål” på några
månader. Var finns nu den
granskande journalistiken?
Det är alltmer uppenbart
att den närmast kränkande
hetsen mot nämndemännen
har andra och outtalade syften. Eller är det möjligt att
denna skara förtroendemän
inte bara är dumma, gamla,
sovande, okunniga, för
”svenska” utan dessutom består av tjuvar och banditer?
Är det inte någon som ser
avsikten i det som håller på
att hända?
Staffan Björnberg
Nämndeman i hovrätten
för Skåne och Blekinge
Nämndemannens korsord
Här kommer Nämndemannens uppskattade
korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 10 april till Tidningen Nämndemannen
När du anger din adress, ange också var vi
kan nå dig per telefon.
Maila oss eventuella frågor om bokpriser på
[email protected]
Följande personer erhåller bokpriset för sina rätta
svar i Korsordet 5 /2011: BARBRO PETERSSON
Nyköping och ANNE HAGBERG,Valla. Priserna
kommer före utgivningen av nr 4/2012. GRATTIS!
- Östergatan 14- 262 32 Ängelholm.
ÄR LEGIO
I ACTIONFILMER
VISS
ENERGI
ENLIGT
FREUD
SES
OCKSÅ EN
KAFFEKASK
I
OSLO ARRENDE SLUTTNING
KAN
DREJAS
HON TRIVS
VID HON
BRUKAR
MAN FÖR
SIN SJUKA
MOR
MÄN I LAGBOKEN
ÖNSKAR
DEN EFTER
RÖSTNING
CELLER I
ÖGAT
STUDERA
DET EFTER
KL 24
TIDNING
FORTSKAFFNINGSMEDLET
BÅDE MINDRE
OVANLIG VÄRDE
OCH VAR YGGÄLSKLIG DRASIL
GÖR
LASTARE
FAR SOM
TEG
RÄNNA
ÄR VÄSTKUSTSK
DET ÄR
NÄST SIST
ALE ÄR EN
SORT
MUSIKANTFAMILJ
HYGIENRUM
FÖR SYNSKADADE
FÖRBEREDA FÖR
VIKNING
©ENGHOLMS
DAGSTIDNING
GÖR DEN
SOM KAN
STRECK I
RÄKNINGEN
HALVAPA
KAN MAN
BLI I KÖ
SEGELBRÄDA ELLER
MEDELHAVSVIND
VARUHUS- HÄR GÖRS
FÖRETAG OST
MÄNGD
DIVIDERA
HAR BAGAREN
BETYDELSELÄRA
SÅDANA
BESTÅR
AV SMÅ
PARTIKLAR
HJÄLPLÖS
SAKNAR
SKORSTEN
HÄR FÖDDES
IVAR LOJOHANSSON
FUNGERADE
KAN TIDEN PRECIVARA
OCH DEN SERA BEDETTA TYDELSE
LASTBILSTILLVERKARE
HAR FÅTT
HETA
LITTERÄR
RIDDARE
KONSTART
KAN SES
PÅ BIL
FRÅN
OTTAWA
LITEN I
MATEN I
MATEN
TILLVERKAS I REPSLAGERI
19
Gertrud Askfelt ny ordförande i Halmstad
FÖREDRAG AV KRIS VÄCKTE
En av landets mest aktiva nämndemannaföreningar är den i Halmstad. När föreningen kallar till möte är det många som
kommer, och årsmötet var här inget undantag. Inbjudna föredragshållare var två medarbetare vid Kris i Halmstad.
Nämndemännen valde också ny styrelse med Getrud Askfelt som ny ordförande.
Halmstads nämndemannaförenings nya styrelse: Ulla-Britt Johansson, Folke Alfredsson,
Gertrud Askfelt, Samire Fetahu, Birgitta Mardell, Gunnar Lövgren och Birgitta Larsson.
Halmstad nämndemannaförening är en verkligt vital
förening med engagerade
medlemmar, och trivseln är
också påtaglig. Det märktes
inte minst efter föredrag och
årsmötesförhandlingar när
medlemmarna också träffades under informella former. Här bjöds det då på
smörgåstårta och kaffe.
stora ekonomiska avbräck
för samhället, påpekade
Kristoffer Johansson. Om vi
inom Kris lyckas få människor att istället leva ett
laglydigt liv innebär det stora ekonomiska vinster för
samhället.
Inbjudna talare denna
kväll i Halmstad var Paul
Barath och Kristoffer Johansson, både aktiva inom
Kriminellas Revansch i
Samhället, förkortat Kris.
– Tiden efter det att en
människa lämnat livet på en
anstalt är den allra svåraste
tiden, påpekade Paul Barath. Det är här under detta
ögonblick det verkligen gäller att den som varit kriminell inte återgår till ett kriminellt liv.
– Kriminalitet innebär
– Om det inte finns arbete
20
och jobb är risken stor att
den tidigare intagne går tillbaka till en brottslig verksamhet.
Men i tider av arbetslöshet och en svår arbetsmarknad, är det självklart inte så
lätt för en tidigare kriminell
att komma in på arbetsmarknaden. Att erhålla jobb
och försörjning handlar om
att få förtroende, att ha en
god arbetslivserfarenhet och
en god utbildning. Om det
kan vara svårt och utmanande många gånger för de
allra flesta på arbetsmarknaden utan jobb, hur är det
då inte för människor som
lämnat livet på en anstalt.
Organisationen Kris kan
här fungera som en god
språngbräda in i det vanliga
livet igen. Kris blir en brygga mellan anstalt och ett
vanligt liv, en organisation
där tidigare kriminella får
annan sysselsättning än risken till kriminellt återfall.
Den allmänna meningen
bland nämndemännen i
Halmstad denna kväll var
att Kris gör ett mycket viktigt jobb. Föredraget var intresseväckande och hos
nämndemännen mötte de
båda tidigare kriminella
HEJ! från
föreningarna
E INTRESSE
VÄSTMANLAND
Avgående ordföranden i Halmstad
Göran Blomqvist.
Inbjudna talare denna kväll i Halmstad
var Paul Barath och Kristoffer Johansson, både aktiva inom Kriminellas
Revansch i Samhället, förkortat Kris.
från Kris en förstående och
intresserad publik.
Under årsmötesförhandlingarna redogjordes för
året som gått. Ekonomin i
Halmstad är god, det är
klart, hallänningar vet hur
man ska hantera ekonomi.
En notering från tidningen
Nämndemannens utsände
är att föreningen tillhör
dem som lyckats väl i sitt
samarbete med huvudorganisationen. Föreningen i
Halmstad betalade under
2011 in drygt 9300 kronor
i medlemsavgift till NRF,
men fick i gengäld åter nära 7600 kronor från NRF
för sitt program.
Under denna kväll valdes också ny styrelse.
Göran Blomqvist efterträddes av Gertrud Askfelt
som ny ordförande.
Ingvar
Ingemansson var
nöjd med
årsmötet.
– Nu satsar vi på 2012
och fortsätter med att planera in för föredrag och
olika aktiviteter, säger Gertrud. Under detta år kommer nog diskussionen om
nämndemännens roll i
domstolarna att fortsätta att
diskuteras. En debatt som
vi nämndemän här i
Halmstad tänker fortsätta
bevaka och deltaga i.
Samire Fetahu och Maj-Lis Andersson med smörgåstårta. – Det är alltid trivsamt när vi
nämndemän ses, säger Maj-Lis. Den sociala biten är inte minst viktig för oss nämndemän.
Sten Helleng i Västmanland meddelar att i planerna
för 2012 ingår bland annat besök på SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium i Linköping. Föreningen har också
planerat in besök på Kvinnofängelset i Hinseberg.
- Det ska bli intressant att besöka SKL i Linköping, säger
Sten Helleng. Vi har talat en
del om att göra ett sådant besök men nu blir det av. Hoppas
att många av våra medlemmar
tar chansen att hänga med. Det
är ju en högintressant verksamhet som bedrivs i Linköping.
VÄRMLAND
Lars Österdahl, ordförande i
Värmland berättar att under
2012 har föreningen planerat
för seminarium och olika besök.
”Vårens utbildningsseminarium handlar om ”Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn, ungdomar och
vuxna”. Överläkare Maria
Unenge Hallerbäck är specialist och forskare inom detta
område, som vi ofta träffar på i
våra rättssalar.
Vi räknar med att efter sommaren besöka SKL i Linköping och kanske hinna med en
tur till Flygmuseet i Malmslätt
och Cloetta i Ljungsbro på
hemvägen.
Årsmötet ägde rum i mars, i
nämndemannarummet i Rådhuset. Inbjuden talare var den
nye lagmannen Lars Bjurstam,
med på mötet var också den
administrative chefen Kenneth
Johanson.
21
Ylva LeNormand, Lars Eric Ericson och Arne Larsson hade kommit til årsmötet denna kväll.
Helen Persson, Gertie Olsson och Ingegerd Malmström
– Det är alltid en god stämning på våra möten, påpekade
God stämning när nämndemän i Malmö möttes – trots den senaste debatten och kritik
NÄMNDEMANNAFRÅGAN I
När nämndemännen träffades på sitt årsmöte i Malmö var senaste debatten om nämndemannainsitutet i fokus på mötet. Många tyckte att kritiken hittills varit orättvis. Landets nämndemän dock inte
ska hysa oro för att frågan diskuteras.
– Av diskussioner kan det ju alltid komma ut något gott, sa Anita Svensson, en av de nämndemän som
kommit till årsmötet som hölls i tingsrättens lokaler vid Stortorget.
En annan åsikt under mötet var att det egentligen inte är landets nämndemän
som ska debattera nämndemännens vara eller icke vara.
– Nämndemän är ju en
konsekvens av politiska beslut i riksdagen, påpekade
en talare under mötet. Det
ju egentligen landets
beslutsfattare som ska angripa eller försvara nämndemannainstitutet, inte vi
som utför jobbet.
Ordförande i Malmö är
Gertie Olsson. Gertie har
varit ordförande sedan
2010. Föreningen har hittills fått tolv helt nya medlemmar.
Aktiv förening
– Vi är en ganska aktiv
förening i Malmö, påpekade Roland Hellborg. Jag är
en av dem som varit med
längst.
- Vad som gör en förening
intressant är om där finns
god variation på aktiviteter.
Många vill gärna bli medlemmar om så är fallet.
blev nämndeman under
2011, då hon också gick
med i föreningen.
– Vad vi gillar här i södra
Sverige är den goda geografiska spridningen inom förbundets styrelse.
– Alla landsändar är representerade på ett bra sätt.
– Inte minst den sociala
biten är viktig när man går
med, säger hon. När vi möts
på våra möten utbyter vi ju
erfarenheter av uppdraget
som nämndemän, det gör
oss bättre som lekmannadomare. Många som inte är
medlemmar missar den biten, plus att det är givande
att ses på våra möten.
Ida Liedholm tillhör de
nämndemän i Malmö som
både är ny som nämndeman
och ny som medlem. Hon
HEJ! från föreningarna
SÖDERTORN
Hej!
Här kommer några rader
om vad som hände förra
året och vad som är planerat
för detta år.
2011: Vi hade fyra medlemsmöten och gjorde två
22
studiebesök.
På alla möten har vi någon gäst som är verksam inom något område som berör
vårt uppdrag som nämndemän.
Det intressantaste var nog
Ingela Hessius, advokat (tidigare åklagare) och Tomas
Ekman, polis och gift med
Ingela, på temat människohandel, de gav en skrämmande inblick i en avskyvärd verksamhet.
Vi besökte för andra
gången arbetskollektivet
Basta som ligger i Nykvarns
kommun, ett besök kan rekommenderas.
Se
deras
hemsida
www.basta.se.
2012:
Vad gäller vår verksamhet så kommer den mycket
att likna den för 2011. Vi
ÅRSMÖTE MED MALMÖ
NÄMNDEMANNAFÖRENING
Vid årsmötet med Malmö Nämndemannaförening den 15:e februari
2012 omvaldes Gertie Olsson till ordförande.
e Ingegerd.
Anita Svensson och Kaisa Jönsson. Kaisa sitter i styrelsen för
föreningen i Malmö.
ken –
FOKUS I MALMÖ
Som ledamöter omvaldes
kassören Lars-Eric Ericsson
och som ledamöter omvaldes, Kaisa Jönsson och Ewa
Westerlund, samt Conny Andersson.
Som ersättare omvaldes
Håkon Svensson och som
nyvald ersättare Stefan Erixon.
Revisorerna Berit Sjövall
och Berit Zaar omvaldes och
likaså omvaldes ersättaren
Karin Quick.
Efter årsmötesförhandlingarna som leddes av Ingegerd
Malmström avtackade ordföranden Gertie Olsson
funktionärerna.
Gertie Olsson tackade för
förtroendet och berättade
också om kommande aktiviteter för nämndemännen.
Gertie Olsson, ordförande i Malmö talar inför de många medlemmarna som kom.
Närmast på agendan för
föreningen i Malmö är ett
satsar i första hand på medlemsmöten eftersom antalet
deltagare på studiebesök
nästan alltid är kraftigt begränsat till max 20. Basta
är där ett undantag.
Vi kommer nu i vår att få
en ny lagman och en kvinn-
seminarium på temat
brottsoffer och minnespsykologi. 12 maj är ett preli-
minärt datum för detta arrangemang.
lig sådan, det ska bli
spännande att se vad det
innebär för oss.
KALMAR
Hälsningar
Sven-Arne Lindblom
Ordförande
i Södertörns NMF
Under 2011 arrangerade
föreningen i Kalmar studieresa till Polen i maj som lockade ett antal medlemmar.
Under 2011 bjöds repre-
Ett 35 tal nämndemän var
närvarande vid årsmötet som
avslutades med kaffe och
sedvanlig fastlagsbulle.
Ingegerd Malmström
Malmö
sentanter för Kris, Kriminellas Revansch i samhället att
tala – för att nämna en av
programpunkterna under förra året i Kalmar.
Under 2012 planeras för en
större studieresa liksom tre
föredrag.
23
Returex skickas till
NRF
Box 8140
104 20 Stockholm
Kom ihåg!
Gör adressändring till
NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm
E-post: [email protected] (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).
MOLDAVIEN
29 augusti–3 september
Res med nämndemännen under 2012 !
Om du är intresserad,
att resa till Moldavien
eller Ghana meddela
Margrethe Höglund,
tel 0708-552051. Anmälan
Moldavien senast 21 april
NRF arrangerar i samarbete med resebyrån
First Class Travel en studieresa till Moldavien
29 augusti–3 september 2012.
Pris per person. 13.400 kronor,
i dubbelrum. Enkelrumstillägg 3.650 kronor.
Anmälan är ej bindande
GHANA 22 november
–3 december
Detaljerad information om
resorna får du på vår
hemsida, www.nmrf.se
NRF arrangerar också i samarbete med resebyrån First Class
Travel studieresa till Ghana 22 november–3 december. Pris per person i dubbelrum 26.700 kronor. Enkelrumstillägg för 10 övernattningar 5.760 kronor.
STUDIECIRKEL I FRANSKA kostnadsfritt – allt för att hålla språket igång!
Under 2012 ordnas studiecirkel i franska under olika perioder under året.
Vi har intensivstudier under varje period under tre veckor. Vårt kursmaterial är
enkla franska texter. Kontakta Staffan, mail: [email protected], eller Ingela,
tel 031-876455 så berättar vi mera! Kostnadsfritt. Allt för att hålla ett språk
levande! Fyra studiecirklar planeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Halmstad – om tillräckligt många anmäler intresse!
Champs Elysses.
ENKÄTEN
Vad anser du om debatten
om nämndemännen?
Medverkande i enkäten i detta nummer är alla nämndemän
aktiva i Halmstads nämndemannaförening.
Gunnila Blomberg: Att
vara nämndeman är ett förtroendeuppdrag av hög rang.
Det är viktigt att ta sig an
arbetsuppgiften med både respekt och ödmjukhet så att vi
kan upprätthålla allmänhetens förtroende för vårt
rättsväsende på bästa sätt.
Som hos alla andra förtroendevalda ställs det extra höga
krav på oss när det gäller uppträdande och laglydnad.
– Detta är min första mandatperiod som nämndeman
och arbetet är både intressant
och stimulerande. Att valen
till nämndemännen sker i de
politiska partierna tycker jag
är ett bra system. Samtidigt
som vi ska vara lekmän och
inte jurister, anser jag att det
är viktigt med utbildning, något man aldrig kan få för
mycket av.